In industry today, the need for excellent product development and realization in many different aspects is increasing. This calls for excellent quality, while at the same time time-to-market is increasingly important. A concurrent engineering (CE) approach is directed towards simultaneously developing different aspects of product realization in order to enhance both quality and speed. This thesis deals with the internal materials supply system (MSS) from a CE approach. Logistics aspects are often not dealt with until later stages of development, which leads to limitations in the possible solutions for the MSS. While designing a new production system, including MSS aspects early on in the project implies stating at an early stage what is required by the system. In order to aid the development of such requirements, this thesis aims at suggesting a structure for the requirements on the MSS where the relevant stakeholders of the system are involved. The thesis results are achieved through literature reviews and a case study at a manufacturing company in the automotive industry. Through literature reviews the thesis suggests a four-level hierarchic approach to requirements, considering four levels: stakeholder level, system level, sub system level and component level. This approach is supported by the case study, where stakeholders and requirements are analyzed and content and important aspects for the requirements specification in a current product realization project are considered. Through the case study, the thesis suggests a view of MSS stakeholders and a two-part structure for MSS requirements with a requirements specification matrix and a tree diagram. The requirements specification matrix contains the four suggested levels, where twelve different requirement categories are considered on each level. The stakeholder level considers the stakeholder requirements, which are translated into requirements on the system. These are broken down into requirements on the various flows (sub systems) of the system, which are then broken down into six components (materials feeding, storage, transportation, handling, packaging and planning and control). The stakeholders considered are divided into operational, contextual and internal stakeholders to the system. The thesis results are considered to have the possibility of aiding the inclusion of MSS aspects at an early stage of product realization, and many different aspects are considered through the inclusion of all the relevant stakeholders in the study. The results are expected to be applicable in many different contexts. However, this needs to be examined further and also the robustness of the results need to be established through further studies. / I dagens industriella verklighet är behovet av utmärkt produktutveckling och          -framtagning utifrån olika aspekter av ökande vikt. Detta antyder krav på ökad kvalitet samtidigt som betydelsen av att snabbt nå ut till marknaden ökar. Integrerad produktutveckling innebär att man utför olika delar av produktframtagningen parallellt för att öka både kvalitet och hastighet. Denna uppsats behandlar det interna materialförsörjningssystemet ur ett integrerat produktutvecklingsperspektiv. Logistikaspekter behandlas ofta inte förrän sent i ett utvecklingsprojekt, vilket medför begränsningar i antalet möjliga lösningar för materialförsörjningssystemet. Att under utveckling av ett produktionssystem inkludera materialförsörjningsaspekter i ett tidigt skede antyder att klargöra vilka krav som ställs på materialförsörjningssystemet. För att underlätta formuleringen av dessa krav är målet för denna uppsats att föreslå en struktur för kravställande på materialförsörjningssystemet där de relevanta intressenterna till systemet är inkluderade. Uppsatsens resultat nås genom litteraturgenomgång och en fallstudie på ett tillverkande företag som är underleverantör till fordonsindustrin. Genom litteraturgenomgång föreslår uppsatsen ett hierarkiskt angreppssätt i fyra nivåer till kraven: intressentnivå, systemnivå, subsystemnivå och komponentnivå. Detta angreppssätt stöds av fallstudien, där intressenter och krav analyseras och innehåll i och viktiga aspekter av kravspecificering i ett pågående produktframtagningsprojekt beaktas. Genom fallstudien kan uppsatsen föreslå en vy över materialförsörjningssystemets intressenter och en tvådelad struktur för krav på materialförsörjningssystemet med en kravspecifikationsmatris och ett träddiagram. Kravspecifikationsmatrisen består av de fyra föreslagna nivåerna, där tolv olika kravkategorier beaktas på varje nivå. Intressentnivån betraktar intressenternas krav, vilka översätts till kravställningar på systemet. Dessa bryts ner till krav på de olika flödena (subsystemen) i systemet, vilka sedan bryts ner i sex komponenter (materialtillförsel, lagring, transporter, hantering, paketering och produktionsstyrning). De urskiljda intressenterna delas upp i operationella, kontextuella och interna intressenter till systemet. Uppsatsens resultat ses som ett tänkbart verktyg för att bidra till att inkludera materialförsörjningsaspekter tidigt i produktframtagningsprocessen och många olika aspekter berörs genom inkluderandet av alla relevanta intressenter i studien. Resultatet förväntas vara applicerbart i många olika sammanhang. Detta behöver dock utredas närmare, likaså behöver robustheten i resultatet utredas vidare genom fortsatta studier.

Det har skett stora förändringar på arbetsmarknaden, där visstidsanställning/ behovsanställning blivit alltmer vanligare anställningsformen i Sverige. Individer som inte har fast anställning har även sämre psykosociala arbetsförhållanden och upplever större stress på arbetsplatsen, vilket i sin tur kan leda till mental ohälsa. Även kvinnor upplever sig ha sämre psykosociala arbetsförhållanden jämfört med män. I denna studie undersöks sambandet mellan psykosociala arbetsförhållanden, arbetsbelastning, anställningsform samt kön och mental ohälsa. De psykosociala förhållanden mäts genom den så kallade krav- och kontrollmodell som omfattar vilken typ av arbete individen utför. Resultatet uppvisade positiva samband mellan både psyksociala arbetsförhållanden, alltför många arbetsuppgifter, visstidsanställning, kvinna och mental ohälsa då mental ohälsa var större hos de individer som upplever sig ha höga krav och låg kontroll i arbetet (spänt arbete) än hos individer med låga krav och hög kontroll på arbetsplatsen. Även alldeles för stor arbetsbelastning hade en stor betydelse när det gäller mental ohälsa. Detta gäller även anställningsform då resultatet visade att visstidsanställda var i högre utsträckning utsatta av mental ohälsa än de som har fast anställning. Emellertid vad gäller kön så resultatet uppvisade att kvinnor drabbas i högre utsträckning av mental ohälsa jämfört med män däremot kan detta inte kopplas till krav och kontroll på arbetsplatsen. Studien avslutas med diskussion kring de resultat som har erhållits från regressioner. / There have been major changes in labor markets, where temporary employments have become increasingly more common form of employment in Sweden. Individuals who do not have a permanent job have also worse psychosocial working conditions and experience greater stress in the workplace, which in turn can lead to mental ill health. Although women perceive themselves as having poorer psychosocial working conditions compared to males. The present study examines the relationship between psychosocial working conditions, workload, employment status, sex and mental ill health. The psychosocial working condition measured by the so called demands and latitudes model that includes the type of working the individual performs. The result showed a positive correlation between psychosocial working conditions, too many tasks, temporary employment, women and mental ill health where mental ill health was grater in those individuals who have high demands and low control at work than those with low demands and high control in the workplace. Also heavy workload had a major role in the mental ill health. This also applies to employment status when the results showed that temporary workers were more often affected of mental ill health than those with permanent employment. However, in terms of gender, the results showed that women are affected more often of mental ill health compared to men; however, this cannot be linked to demand and control in the workplace. The study concludes with discussion of the results obtained from the regressions.

En hel del tidigare forskning tyder på att ha en balans mellan arbetsliv och privatliv är viktigt för att uppleva ett psykiskt välmående samt för att kunna prestera bra på arbetsplatsen. Då verkstadschefer på ett industriföretag genomgår ett stort förändringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i privatlivet påverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrån påverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna få. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, där samtliga respondenter var påverkade av förändringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och privatliv men även de som upplevde en balans. Gemensamt upplevde samtliga chefer att de ojämna arbetspucklarna, som uppstod i högre grad med anledning av förändringsarbetet, var påfrestande samt påverkade work-life balance negativt. Dessa arbetspucklar medförde minskad kontroll för att hantera arbetskraven. Något som cheferna upplevde frustrerande var att de har begränsade möjligheter att leva upp till kravbilden eftersom resurser och befogenheter saknades.  Vidare visade studien att förhållandet cheferna hade hemma med olika krav beroende på vilken livsfas de befann sig i, hade en mycket stor påverkan på deras upplevda work-life balance. / Previous research suggests that to have a good relationship between work and private life it is important to experience a-good mental health and success at work. The industrial managers’ in this study were undergoing a major change at their workplace and this study found examined how five male managers’ perception of their work-life balance. One of the aims of this study was to examine how the managers’ roles at home affects work-life balance (WLB), to what degree support at home affects WLB, and the impact that a balance or a conflict could have. The study was conducted qualitatively with a semi-structured interview guide and every manager was affected by the change at the workplace. The results showed that some of the managers were experiencing work-life conflicts where others were on the other hand experiencing a good WLB. The most common reason for feeling conflict between work-life was the uneven amount of workload, which occurred to a greater extent due to the change. These periods of uneven workload caused the managers to feel less control. One of the things that caused the managers to feel frustration is that they had limited resources and authority to handle the demands at work. The situation at home also had a very big impact on whether the managers’ experienced a good WLB or not.

Syftet med studien var att belysa socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö och undersöka om det fanns ett samband mellan deras psykosociala arbetsmiljö och kvaliteten på arbetet de utför där hypotesen var att ett sådant samband existerar. Undersökningen genomfördes bland alla socialsekreterare i Värmlands län genom en webbenkät. Populationen bestod av 284 socialsekreterare varav 171 svarade på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 60,2 %. De teoretiska utgångspunkterna för studien har varit Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd modell samt Socialtjänstlagen, 3 Kap. 3 §, tillsammans med Socialstyrelsens kvalitetsområden. Vid studien användes kvantitativ metod. Resultaten har analyserats genom univariata samt multuvariata analyser, logistiska regressionsanalyser, χ²-test och Cronbach´s Alpha test. Studien visar att många socialsekreterare upplever sig ha en psykosocial arbetsmiljö med höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd. En hög andel upplever även en arbetsmiljö med hög kontroll, låga krav och högt stöd. Resultatet tyder även på ett samband mellan den psykosociala arbetsmiljön mätt utifrån krav-kontroll-stöd modellen samt den upplevda kvaliteten på arbetet, vilket bekräftar studiens hypotes. Faktorn krav har det starkaste sambandet med upplevd kvalitet utav de variablerna som undersökts. Höga krav i arbetet ger lägre upplevd kvalitet oavsett om socialsekreterarna har högt eller lågt stöd och kontroll. / The purpose of this study was to illuminate the psychosocial work environment of social workers and to examine whether there is a correlation between their psychosocial work environment and quality of the work that they do. The hypothesis in the study was that such correlation exists. A web survey was sent to all social workers in the county of Värmland. Population consisted of 284 social workers, of whom 171 answered the survey, giving a response rate of 60.2%. The theoretical framework for the study has been the demand-control-support model by Karasek & Theorell and quality based on the Law for Social Services together with quality fields from Socialstyrelsen. Quantitative method was used in the study. The results have been analyzed with univariate and multivariate analysis, logistic regeression analysis, χ²-test and Cronbach´s Alpha test. The study reveals that many social workers experience that their psychosocial work environment contains high demands, low control and low social support. A high share is also experiencing a work environment with low demands, high control and high social support. The results of the survey also indicate that there is a correlation between the psychosocial work environment measured on the basis of demand-control-support model and the perceived quality of work, which confirms the hypothesis. Demand has the strongest correlation with quality of the studied variables. High work demands result in lower perceived quality whether the workers experience high or low support and control or not.

Utbränd redan innan gymnasieexamen? Ja kanske, det är i alla fall ingen omöjlighet. Att ungdomar lever under press, stress och krav råder det inga tvivel om. Mängder av undersökningar visar på samma sak: ohälsan bara växer. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram människan bakom kravet: Vem är hon? Vad vill hon med sitt liv? Var kommer kraven ifrån? När känner hon sig trygg? Hur är det att vara ung i detta kravfyllda samhälle? För att få svar på dessa frågor har jag gjort fem kvalitativa djupintervjuer med fenomenografisk inriktning. Min avsikt med undersökningen är inte att ta fram en förklaring på problemet med ohälsan, utan min förhoppning är att den kan skapa någon slags förståelse för hur det är att vara ung idag. Dock tror jag att det är viktigt att vi öppnar oss för ett gränsöverskridande perspektiv om vi ska komma närmare lösningen. Den nya tidens sjukdomar orsakas inte av något virus, utan de antas istället ha sitt ursprung i människans relation till samhället och kulturen. Många människor och framförallt många ungdomar, är idag oförmögna att hantera det liv de förväntas leva. Hans Åkerberg pratar om ytexistentiella och basexistentiella tryggheter och menar att de ytexistentiella attributen har företräde i dagens samhälle; ekonomi, arbete, välfärd, status o s v. Detta framkommer också i min undersökning, men det blir också uppenbart att de ytexistentiella tryggheterna endast spelar en andrahandsroll. Det allra viktigaste i livet är istället de basexistentiella tryggheterna, vilka innebär att känna sig trygg och bekräftad som människa. Den slutsats jag har dragit av detta arbete är att det är viktigt att resonera kring de existentiella dimensionerna, då man utreder den nya tidens ohälsa.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och jämföra vilka faktorer i lärares arbetsmiljö i storstad och mindre tätort, som samvarierar med lärares upplevda hälsa. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats: (1) Vad i arbetsmiljön upplever lärarna som stressorer vilka påverkar deras upplevda hälsa? (2) Vilken roll spelar skolledningen respektive kollegorna för lärarnas upplevda hälsa? (3) Hur korrelerar lärarnas upplevda hälsa med deras fysiska aktivitetsgrad? Metod En kvantitativ metod i form av enkäter har används för att kunna besvara och analysera syftet och frågeställningarna. I huvudsak har enkäten utformats med fasta svarsalternativ. Ett så kallat bekvämlighetsurval har gjorts i val av skolor, där lärare på respektive skola som velat delta i studien har legat till grund för resultatsammanställningen. Total 98 enkäter samlades in och sammanställdes iStatistical Package for the Social Sciences - SPSS- version 19,0. Teoretiska ramverk som användes för analys av resultatet var Antonovskys KASAM-teori samt Karaseks och Theorells Krav-kontroll-stöd-modell. Resultat Studiens resultat visar att det finns en stark korrelation mellan den mentala- och kroppsliga hälsan, både för lärare i storstad (p=0,01) och i mindre tätort (p=0,08). De undersökta lärarna i storstad och mindre tätort upplever att de har en bra mental hälsa och att det är meningsfullt att gå till jobbet. Över 40 % svarar att de ofta (3-5 dagar per veckan) känner att de har egenkontroll, hanterbarhet, meningsfullhet och upplever att de är en del av ett sammanhang. Faktorer som korrelerar med den mentala hälsan är krav från elever, skolledning och sig själv. När det gäller den fysiska miljön är faktorer som påverkar lärarna, i både storstad och i mindre tätort, ljudnivå och renlighet. Skolledningen spelar en stor roll för lärarnas upplevda hälsa, såväl i storstad (p=>0,000) som i mindre tätort (p=0,009). Dock upplever över 50 % av lärarna att de inte har stöd från skolledningen. Lärarna anger att administrativa uppgifter, tid, planering och arbetsklimat är betydelsefulla faktorer som påverkar deras hälsa. Resultatet visar även att den kroppsliga hälsan korrelerar med att vakna utvilad och kunna koppla av. Lärarna i såväl storstad som i mindre tätort upplever att det har en bra kroppslig hälsa. För lärarna i storstad finns det en korrelation mellan stöd från vänner och hur fysisk aktiv du är. Slutsats Slutsatser som kan dras från denna studie är att det inte föreligger stora skillnader mellan lärares upplevda arbetsmiljö och hälsa i storstad och i mindre tätort. Lärarna upplever att de mår bra, både mentalt och kroppsligt. En bidragande faktor till detta är enligt studien att lärarna upplever högt stöd från kollegor samt från vänner och anhöriga. Detta kan tolkas som att stödet utgör en form av copingstrategi, som hjälper lärarna att hantera sin stress – något som även ett flertal tidigare studier lyfter. Studiens resultat leder även fram till slutsatsen att lärare behöver finna balans mellan upplevda krav och finna resurser för att kunna uppleva en känsla av sammanhang. Utifrån krav-kontroll-stöd-modellen gör detta att lärarna upplever en balans i anspänningsgrad. / Aim and questions The study aims to examine and compare which factors in teachers’ work environment, in both metropolitan and small urban areas, correlate with teachers' perceived health. To meet this aim, three questions were designed: (1) What do teachers experience as stress factors in their work environment affecting their health? (2) What influence do the school management and colleagues have on their perceived health? (3) How does the teachers' perceived health correlate with their physical activity level? Method A quantitative method with a questionnaire has been used for the study. In essence, the questionnaire was designed with closed answers. A so-called comfort selection has been made for the choice of schools, where teachers at each school who wanted to participate in the study formed the basis for the collection of data. Overall 98 questionnaires were collected and the statistical analysis was done with help of the Statistical Package for the Social Sciences - SPSS version 19.0. Theoretical frameworks used were Antonovsky's SOC-theory (Sense of Coherence) and Karasek´s and Theorell´s Requirements-control-support model. Results Our results show that there is a strong correlation between mental and physical health, both for teachers in the metropolitan (p = 0.01) and smaller urban area (p = 0.08). The participants from both areas feel that they have a good mental health and that it makes sense to go to work. Over 40% answer that they often (3-5 days per week) feel that they experience self-monitoring, manageability, meaningfulness as teachers and that they are a part of a context. Factors that correlate with mental health are demands from students, school management and themselves. With regard to the physical environment, factors that affect teachers in both metropolitan and small urban areas are noise level and cleanliness. School management plays a large role in teachers' perceived health, both in metropolitan (p => 0.000) and in smaller urban areas (p = 0.009). However, over 50% of the teachers feel that they do not have support from school management. Teachers indicate that administrative tasks, time, planning and working environment are important factors in relation to their experienced health. The result also shows that experienced physical health among teachers correlates with the feeling of waking up refreshed and the ability to relax. The teachers in both metropolitan and less urban areas feel that they have a good physical health. For teachers in metropolitan areas, there is a correlation between support from friends and how physically active you are. Conclusions A conclusion to be drawn from this study is that there are small differences between teachers’ experienced health and work environment in metropolitan and less urban areas. The majority of the teachers feel they have a experienced health, both mentally and physically, and are doing well. A contributing factor to this could be that teachers experience strong support from colleagues, friends and relatives. This could suggest that social networks constitute a form of coping strategy, which help teachers manage their stress. A high percentage of the teachers seem to find a balance between perceived demands and finding resources to experience the sense of coherence. Based on the demands-control-support model, this means that teachers experience a feeling of balance.

<p>In industry today, the need for excellent product development and realization in many different aspects is increasing. This calls for excellent quality, while at the same time time-to-market is increasingly important. A concurrent engineering (CE) approach is directed towards simultaneously developing different aspects of product realization in order to enhance both quality and speed. This thesis deals with the internal materials supply system (MSS) from a CE approach. Logistics aspects are often not dealt with until later stages of development, which leads to limitations in the possible solutions for the MSS. While designing a new production system, including MSS aspects early on in the project implies stating at an early stage what is required by the system. In order to aid the development of such requirements, this thesis aims at suggesting a structure for the requirements on the MSS where the relevant stakeholders of the system are involved. The thesis results are achieved through literature reviews and a case study at a manufacturing company in the automotive industry.</p><p>Through literature reviews the thesis suggests a four-level hierarchic approach to requirements, considering four levels: stakeholder level, system level, sub system level and component level. This approach is supported by the case study, where stakeholders and requirements are analyzed and content and important aspects for the requirements specification in a current product realization project are considered. Through the case study, the thesis suggests a view of MSS stakeholders and a two-part structure for MSS requirements with a requirements specification matrix and a tree diagram. The requirements specification matrix contains the four suggested levels, where twelve different requirement categories are considered on each level. The stakeholder level considers the stakeholder requirements, which are translated into requirements on the system. These are broken down into requirements on the various flows (sub systems) of the system, which are then broken down into six components (materials feeding, storage, transportation, handling, packaging and planning and control). The stakeholders considered are divided into operational, contextual and internal stakeholders to the system.</p><p>The thesis results are considered to have the possibility of aiding the inclusion of MSS aspects at an early stage of product realization, and many different aspects are considered through the inclusion of all the relevant stakeholders in the study. The results are expected to be applicable in many different contexts. However, this needs to be examined further and also the robustness of the results need to be established through further studies.</p> / <p>I dagens industriella verklighet är behovet av utmärkt produktutveckling och          -framtagning utifrån olika aspekter av ökande vikt. Detta antyder krav på ökad kvalitet samtidigt som betydelsen av att snabbt nå ut till marknaden ökar. Integrerad produktutveckling innebär att man utför olika delar av produktframtagningen parallellt för att öka både kvalitet och hastighet. Denna uppsats behandlar det interna materialförsörjningssystemet ur ett integrerat produktutvecklingsperspektiv. Logistikaspekter behandlas ofta inte förrän sent i ett utvecklingsprojekt, vilket medför begränsningar i antalet möjliga lösningar för materialförsörjningssystemet. Att under utveckling av ett produktionssystem inkludera materialförsörjningsaspekter i ett tidigt skede antyder att klargöra vilka krav som ställs på materialförsörjningssystemet. För att underlätta formuleringen av dessa krav är målet för denna uppsats att föreslå en struktur för kravställande på materialförsörjningssystemet där de relevanta intressenterna till systemet är inkluderade.</p><p>Uppsatsens resultat nås genom litteraturgenomgång och en fallstudie på ett tillverkande företag som är underleverantör till fordonsindustrin. Genom litteraturgenomgång föreslår uppsatsen ett hierarkiskt angreppssätt i fyra nivåer till kraven: intressentnivå, systemnivå, subsystemnivå och komponentnivå. Detta angreppssätt stöds av fallstudien, där intressenter och krav analyseras och innehåll i och viktiga aspekter av kravspecificering i ett pågående produktframtagningsprojekt beaktas. Genom fallstudien kan uppsatsen föreslå en vy över materialförsörjningssystemets intressenter och en tvådelad struktur för krav på materialförsörjningssystemet med en kravspecifikationsmatris och ett träddiagram. Kravspecifikationsmatrisen består av de fyra föreslagna nivåerna, där tolv olika kravkategorier beaktas på varje nivå. Intressentnivån betraktar intressenternas krav, vilka översätts till kravställningar på systemet. Dessa bryts ner till krav på de olika flödena (subsystemen) i systemet, vilka sedan bryts ner i sex komponenter (materialtillförsel, lagring, transporter, hantering, paketering och produktionsstyrning). De urskiljda intressenterna delas upp i operationella, kontextuella och interna intressenter till systemet.</p><p>Uppsatsens resultat ses som ett tänkbart verktyg för att bidra till att inkludera materialförsörjningsaspekter tidigt i produktframtagningsprocessen och många olika aspekter berörs genom inkluderandet av alla relevanta intressenter i studien. Resultatet förväntas vara applicerbart i många olika sammanhang. Detta behöver dock utredas närmare, likaså behöver robustheten i resultatet utredas vidare genom fortsatta studier.</p>

<p>Syftet med detta projekt är att få en bredare förståelse för hur en policyimplementering går till. För att göra detta möjligt har jag gjort en studie på ett företag genom att intervjua anställda med olika befattningar och undersökt vad som har skrivits i organisationens verksamhetsdokument. Dessutom har jag gjort litteraturstudier för att få tips och vägledning om andra effektiva metoder för policyimplementering.</p><p>Jag har observerat att det saknas instruktioner för vad man vill uppnå med policy på organisationen. Dessutom har jag märkt att det inte står beskrivet hur man har tänkt förmedla policyn till hela organisationen. Orsaken till detta sägs vara att ledningen inte har bestämt vikten av policytillämpningen. Därför har olika förbättringsförslag lagts och bland dem finns det tre olika förmedlingsprocesser som ska förbättra policyimplementeringen på organisationen.</p>

Syftet med studien är att undersöka vilka stressfaktorer som upplevs av handläggare på Försäkringskassan samt vilka resurser de skulle önska för att minska den upplevda stressnivån. De formulerade frågeställningarna lyder; Vad upplevs stressande på arbetsplatsen hos handläggarna, Vilka faktorer påverkar handläggarnas upplevelser samt Vilka resurser skulle de önska för att kunna minska stressen? Studiens empiri bygger på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex stycken respondenter. Den teoretiska referensramen består av Krav- &amp; Kontrollmodellen samt Känsla av Sammanhang. Studien utgår från tidigare forskning i området: Försäkringskassan, stress och arbetsplatslärande.Resultatet visar att de faktorer som handläggarna upplever stressande dels är att bli avbrutna i sitt arbete och därmed behöva omstrukturera sina arbetsuppgifter. En annan faktor är att de upplever ett bristande stöd från arbetsgivarnas håll och från medarbetare med specialistkompetens. Därtill upplevs en avsaknad av resurser i form av mer personal och mer tid i förhållande till mängden arbetsuppgifter, vilket skapar en känsla av otillräcklighet. Resultatet visar även att handläggarna önskar kompetensutveckling i och med att omorganisationen har bidragit till ökade krav.Vidare kan konstateras att de önskade resurserna hos handläggarna på Försäkringskassan är ett mer tillgängligt stöd och utökad kompetens, vilket i sin tur skulle kunna leda till en ökad känsla av kontroll. Vad som också har lyfts fram som ett behov är tydligare direktiv från cheferna i hur handläggarna ska prioritera, strukturera samt planera sitt arbete. / The purpose of the study is to investigate the stress factors experienced by administrators at an Swedish insurance agency, and what resources they would need to reduce the perceived level of stress. The formulated questions reads; What is perceived stressful at the workplace among employees, What factors influence employees experiences and What resources would they need in order to reduce their stress? The empirical data is based on a qualitative study using semi-structured interviews with six people at the Social Insurance Agency in the Stockholm area. The theoretical framework consists of Demand- &amp; control model and Sense of Coherence. The study is based on previous research in the field of Social Insurance, stress and workplace learning. We intend to examine what employees perceive stressful at work and the resources they see necessary to reduce the perceived stress and thus cope with their daily work better. The result shows that the factors the employees experiencing stressful is to be interrupted during their work and therefore have to restructure their tasks. Another factor is that they experience a lack of support in form of social support from the employer and from colleagues with specialist skills. In addition, in terms of resources such as more staff and more time, creating a sense of inadequacy. What the result shows is that the employees want more time to develop their skills, since the reorganization has contributed to increase the demands. Furthermore, it can be stated that the employees wished to have a more accessible support and enhanced skills from their employer, which could lead to an increased sense of control. What also have been requested is clearer directives from the employer in how to prioritize, organize and plan their work.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ger medarbetare välbefinnande och positiva känslor på arbetsplatsen. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex medarbetare på fyra bank- och försäkringskontor i mellersta Sverige. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning samt teorier. Resultatet visar att det som skapar positiva känslor och välbefinnande i stor grad är relationer, dels med kollegor men också med kunder. Positiva känslor kan ha en väldigt hög spridningsförmåga bland kollegor, kunder och i organisationen. Det visade också att det är viktigt att det finns en balans mellan arbetsliv och privatliv samt mellan krav och kontroll. Att se på välbefinnande på arbetet ur ett samspelsperspektiv, där man integrerar både individ och organisation, visade sig också vara viktigt för att framgångsrikt kunna arbeta med dessa frågor. / The purpose of this study was to examine what gives employees wellbeing and positive emotions at work. The study was conducted through interviews with six employees, at four banking- and insurance offices in the middle of Sweden. The results were analyzed with the help of previous research and theories. The result shows that what creates positive emotions and well-being to a large degree are relationships, both with colleagues and customers. Positive emotions can have a very high ability to spread among colleagues, customers and the organization. It also showed that it is important that there is a balance between work life and private life and the demands and control at work. Being able to study wellbeing at work from an interaction perspective, which integrates both the individual and the organization also proved to be important to work with these issues.