Uppsatsen undersöker inledningsvis om FOI:s principer för kravformulering kan anses behöva kompletteras mot bakgrund av Försvarsmaktens behov och undersöker därefter kvalitén i några av flygvapnets kravunderlag relativt principerna för kravformulering. Av resultatet framgår att principerna kan behöva kompletteras med principerna prioritering och kontextuell beskrivning. Av fallstudiernas resultat framgår att kvalitén i flygvapnets kravunderlag relativt principerna för kravformulering generellt är låg, att den varierar mellan underlagen och att den i vissa fall är mycket låg i fråga om uppfyllnad av principerna. Uppsatsen rekommenderar att FOI:s principer för kravformulering utökas med principerna prioritering och kontextuell beskrivning. Vidare rekommenderas flygvapnet att öka kvalitén i framtida kravformuleringarna så att den militära nyttan av arbete med kravformulering även kan öka. Slutligen och som biprodukt visas hur ett bör-krav kan användas i ett kravunderlag på ett annat sätt än det som har varit Försvarsmaktens tradition. / The paper firstly examines if the FOI principles for formulating requirements need to be complemented as a result of the Armed Forces needs and then examines the quality of some of the Air Force requirements documents relative to the principles of requirements formulation. The results show that the principles can be complemented by the principles of priority and contextual description. The case studies results show that the quality of the air force's requirements documentation relative to the principles is generally low, that it varies between the documents and that they in some cases are very low in terms of fulfilling the principles. The paper recommends that the FOI principles for formulating requirements are complemented with the principles of priority and contextual description. It recommends the Air Force to improve the quality of future requirement formulations so that the military utility of such work also may increase. Finally, as a spin-off product, it shows how a should-requirement can be used in a different way than what has been the Armed Forces tradition.

Merparten av kommunala verksamheter har under senare decennier implementeratstyrformen New Public Management - som innebär större fokus på kostnadsbesparingar,effektivisering och resultat. En av flera viktiga samhällsfunktioner som verkar inomkommunal verksamhet är hemtjänsten. Inom verksamheten utgör enhetschefen enbetydande roll för både organiseringen och omsorgsarbetets kvalité. Studiens syfte äratt undersöka hur enhetschefer inom den kommunala hemtjänsten upplever chefsstödi förhållande till yrkesspecifika krav och förväntningar avseende kostnadsbesparingaroch effektivisering. Studien inriktas på krav och förväntningar från överordnade cheferoch medarbetare. Metoden som använts för att uppnå syftet är av kvalitativ natur ochbestår av semistrukturerade intervjuer med enhetschefer från åtta olikahemtjänstorganisationer i två olika kommuner. Genom att jämföra intervjupersonernasutsagor samt relatera dem till tidigare forskning och teorier genererades ett resultatkring att enhetschefer inte upplever rollkonflikter och känslan av att vara klämd i denutsträckning som litteraturen skildrar. Medarbetares krav och förväntningar som ärmotstridiga överordnades riktlinjer påvisar brist på förståelse för en politikerstyrdorganisation och enhetschefers yrkesroll. Enhetscheferna upplever rollen somutmanande, komplex och beroende av chefsstöd. Det råder delade meningar om detchefsstöd som i dagsläget erbjuds. / Most municipal public service organizations have during recent decades implemented the New Public Management  approach – which means that the organizations focuses more on results through cutting costs and streamlining. Within public service there is an Elderly home care-unit. The elderly home care-units manager constitutes an important role in terms of both organizing and securing the quality of the care. The purpose of this study is to examine how the managers, within the Elderly home care-units in public service, experiences managerial support in relation to demands directly associated with ”New Public Management”. The study focuses on the demands and expectations from superiors and coworkers. The method which has been used in order to achieve the purpose of the study is of qualitative nature and consists of semi-structured interviews with Elderly home careunit managers from eight different districts in two different municipalities. Through comparing the interviews and weighing in previous research and theories, this study finds that Elderly home care-unit managers do not experience conflicting demands associated to their role in the same extent as prior research has shown. Coworkers’ demands and expectations, which are in conflict to those of superiors, shows lack of understanding for both a politically controlled organization and the role of an Elderly home care-unit manager. The Elderly home care-unit managers experiences their role as demanding, complex and dependent on managerial support. The opinions are split concerning what managerial support that is provided today.

Idrotten som fenomen har globalt liksom i Sverige blivit allt mer kommersialiserat och professionaliserat. Detta för med sig att idrottssektorn idag i större utsträckning har börjat ha heltidsanställda inom föreningarna. Detta gäller för både de stora föreningarna som bedriver elitverksamhet och de mindre föreningarna som bedriver breddverksamhet. Ökad professionalisering av idrott innebär även större krav på både föreningarna och dess anställda att leverera goda resultat. Syftet med denna studie var att belysa hur anställda inom bredd- fotbollsföreningar, upplever den psykosociala arbetsmiljön och arbetsrelaterad stress på sina arbetsplatser. Studiens övergripande frågeställning var: Hur upplever de anställda fotbollstränarna sin psykosociala arbetsmiljö och arbetsrelaterad stress? Utifrån studiens syfte valdes den kvalitativa forskningsmetoden med semi-strukturerade intervjuer. För insamling av empiri, intervjuades fyra anställda från fyra olika bredd-fotbollsföreningar. Analysen av empiri har skett genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade att hälften av respondenterna upplevde stressnivån som lagom och andra hälften upplevde att den arbetsrelaterade stressen var på för hög nivå. För att summera respondenternas generella uppfattning av den psykosociala arbetsmiljön var den överlag positiv, samtliga respondenter berättade att de mådde- och trivdes bra på jobbet. Utifrån studiens resultat är det framförallt det sociala stödet som lyfts fram som en nyckelfaktor till den positiva upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön. / Sports as a phenomenon have become increasingly commercialized and professionalized globally as in Sweden. This means that the sports sector today has more full-time employees within the associations. This applies to both the major associations engaged in elite activities and smaller associations with broad-based activities. Increased Professionalization of sport also implies greater demands on both the associations and its employees to deliver good results. The purpose of this study was to create an understanding of how employees in football associations, experience the psychosocial work environment and work-related stress at their workplaces. In order to achieve the purpose of the study following question was asked: How do the football coaches experience their psychosocial work environment and work-related stress? Based on the purpose of the study, the qualitative research method was chosen with semi-structured interviews. For this study, four employees were interviewed from four different football associations. The analysis of data has been done with a qualitative content analysis. The study results showed that half of the respondents experienced that stress level at work was relatively normal and the other half felt that the work-related stress was too high. To sum up the respondents' general perception of the psychosocial work environment, all respondents reported that they felt good and enjoyed working. Based on the results of the study, it is primarily social support that is a key factor in the overall positive experience of the psychosocial work environment.

Läraryrket är ett av de yrken som många upplever har en hög arbetsbelastning bestående av både administrativt arbete och undervisning av lektioner. Lärare ska uppfylla de krav som ställs på dem från politiker och rektorer för att eleverna ska få en så utvecklande undervisning som möjligt. Undersökningar visar att många lärare är missnöjda med sin arbetssituation och läraryrket är drabbat av långtidssjukskrivningar och psykosociala problem hos de anställda. Vi har därför valt att undersöka den psykosociala arbetsmiljön hos lärare för att ta reda på hur de upplever den press som sätts på läraryrket. Vi har genomfört åtta intervjuer med lärare på olika högstadieskolor. Utifrån den empiri vi fått fram har vi valt ut tre aspekter med underrubriker för att enklare kunna urskilja vad lärarna upplever påverkar deras psykosociala arbetsmiljö. Vi har sedan använt oss av tidigare forskning inom läraryrket samt två teorier: Krav-kontrollstödmodellen och Tvåfaktorsteorin. Resultatet visar att olika aspekter påverkar lärarna på olika sätt. Läraryrket präglas till stor del av kontakten med eleverna, som både för med sig negativa och positiva sidor. Lärarna upplever också stor press i att exempelvis sätta höga betyg och anpassa sin undervisning till alla elever. Genom det fria skolvalet är flera skolor måna om att ha ett gott rykte och locka samt behålla elever. Arbetsbelastningen är överlag hög och lärarna får utstå påtryckningar från både rektorer, föräldrar och politiker.

Telekombranschen är präglad av ett stressigt arbetsklimat och hög personalomsättning. Personalomsättningen bidrar inte bara till höga ekonomiska personalkostnader, utan också till låg arbetsmoral och engagemang hos de anställda. Vi fann det därav intressant att undersöka hur medarbetarna på ett telekomföretag upplever ledarskapet i organisationen. Vidare syftade studien till att undersöka de krav, kontroll och stöd medarbetarna upplever samt hur medarbetarna på telekomföretaget förhåller sig till personalomsättningen. Studien är av empirisk karaktär och den metodologiska utgångspunkten var att göra en kvalitativ studie med abduktiv ansats. Den använda datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att medarbetarna på telekomföretaget upplever och identifierar flera olika typer av ledarskap, varav den demokratiska ledarskapsstilen mest uppskattad. Att inkludera, stötta och visa empati är tre centrala egenskaper som eftersöks av medarbetarna. Vidare upplever respondenterna att arbetet karaktäriseras av höga krav, låg kontroll samt lågt socialt stöd från chefer och organisation. / The telecom industry is characterized by a stressful work environment and high employee turnover. High employee turnover does not only contribute to high economic costs, but also to a low level of work ethic among employees. Therefore, we found it interesting to investigate how the employees of a telecom company experience leadership in the organization. Furthermore, the study aimed to investigate how the employees experience the demands, control and social support at their workplace and how they relate to the company's employee turnover. The study is of empirical nature and the methodological starting point was to make a qualitative study with an abductive approach. The data collection method used was semi structured interviews. The results show that the employees experience several different types of leadership, of which the democratic leadership style is the most appreciated. Including, supporting and showing empathy are three key qualities demanded by employees. Furthermore, the employees experience that the work is characterized by high demands, low control and low social support from managers and organizations.

Syftet med studien var att studera enhetschefers upplevelse av arbetsrelaterad stress, samt hur stressupplevelsen och balansen på deras privatliv varierade. En kvalitativ metod genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Utifrån syfte och Karaseks och Theorells krav-kontroll och stödmodell utformades fyra frågeställningar. Sex enhetschefer intervjuades och det insamlade materialet analyserades med hjälp av en deduktiv tematisk analys. De fyra huvudtemana: krav på arbetsplatsen, kontroll över arbetssituationen, vikten av socialt stöd samt balansen mellan arbete och privatliv var förutbestämda utifrån teorin. Det övergripande resultatet visade på att respondenterna upplevde höga krav och låg kontroll på arbetsplatsen. Vidare framkom det att det sociala stödet var av stor vikt i respondenternas arbetssituation. Modellens förutsedda stressupplevelse stämde överens med enhetschefernas faktiska stressupplevelse och balansen mellan arbete och privatliv visade sig vara begränsad. / The purpose of this study was to study unit managers' experience of strenuous work and work-related stress, as well as how the stress experience impacted on their privacy. A qualitative method was carried out using a semi-structured interview guide. Based on the purpose and Karaseks and Theorell's demand-control and support model, four questions were formulated. Six unit managers were interviewed, and the collected material was analyzed using a deduction thematic analysis. The four main themes: workplace requirements, control of the work situation, the importance of social support and the balance between work and privacy were predetermined based on theory. The overall result showed that respondents experienced high demands and a low level of control at the workplace. Results also showed that social support was of great importance in the respondents' work situation. The model's predicted stress experience was in line with the unit managers' actual stress experience and the balance between work and privacy proved to be limited.

Denna uppsats berör ämnet användarmedverkan som i den här uppsatsen definieras som “Användare är med och för fram krav, åsikter och information kring vad som ska finnas i ett befintligt system i syfte att det ska passa deras verksamhet.”. Det uppsatsen utforskar är om det går att göra generaliseringar från ett tidigare arbete från Rosenquist och Curovac (2017) som hade problem med just detta. Frågeställningen i studien är “Vad har användarmedverkan för positiv och negativ påverkan på kravinsamling?”. Datainsamlingen från praktiken sker med hjälp av kvalitativ metod och kvalitativa intervjuer där en deduktiv tematisk analys används för att sedan analysera innehållet. Det som inte utforskas är de andra delarna av systemutveckling och vad användarmedverkan kan ha för påverkan i dessa, som exempelvis design. Studien utforskar heller inte användarperspektivet utan endast leverantörens perspektiv. Den tidigare studien utforskar olika teman om vad användarmedverkan har för positiva och negativa effekter på kravinsamling för standardiserade system. Dessa teman utforskar hur empiri jämfört med praktiken definierar och ser på saker inom användarmedverkan. De teman som utforskas är Definitioner (av Användare, Användarmedverkan och Krav), vad det finns för Möjligheter med användarmedverkan vid kravinsamling (Exakta och precisa krav, Uppnå användarnas förväntningar), Problem med användarmedverkan (Bristfällig kunskap hos användaren, Tid/Kostnad, Orimliga krav och Motvilliga användare), möjligheten att Förutse påverkan med användarmedverkan vid kravinsamling, Hitta rätt användare och vad Användarnas roll är i kravinsamlingsprocessen. Det som kommer fram i uppsatsen som resultat är att det med hjälp av denna studie samt den tidigare studien som gjordes av Rosenquist och Curovac (2017) går det att dra generaliseringar på en del teman och dessa teman var Definitioner, Möjligheter med användarmedverkan vid kravinsamling och Problem med användarmedverkan. Det gick däremot inte att dra generaliseringar från de andra tre teman. / This thesis is diving into the subject of user participation that is defined as “Users are participating and comes up with requirements, opinion and information regarding what should be in a already existing system in purpose of getting the system to fit their organization”. What the thesis explores is if it is possible to do generalizations from an earlier work that was done by Rosenquist and Curovac (2017) which they had problems with. The framing of the question is “What positive and negative impact does user participation have on gathering of requirements?”. The data that was collected from the practice was done with the qualitative method and qualitative interviews, to analyze the gathered data a deductive thematic analysis was done. This thesis does not take in consideration what impact user participation can have on other parts of system development for example design. This thesis does not explore any other perspective than the supplier, therefore it does not explore the user perspective of the matter.  The earlier thesis explores different themes that regards what positive and negative impact user participation has on gathering of requirements for standardized systems. These themes explore how the empiricism and the practice look at Definition (of Users, User Participation and Requirements), what Opportunities user participation has on gathering of requirements (Exact and precise requirements, Achieve the users expectations), Problems with user participation (Inadequate knowledge from the user, Time/Cost, Unreasonable requirements and Reluctant users), the possibility to Forsee the effect that user participation has on gathering of requirements, Find the correct users and what The users role is in the process of gathering requirements. This thesis presents a result with the help of the earlier study that was done by Rosenquist and Curovac (2017) that it is possible to do generalizations on some of the themes that was presented, and these themes were Definitions, Opportunities user participation has on gathering of requirements, Problems with user participation. It was not possible to do generalizations on the other three themes due to that too much data that contradicts each other.

Rapporten beskriver ett projekt som har gjorts för att undersöka hur en webbplats kan göras mer användbar och tillgänglig utifrån en målgrupps behov och förutsättningar. Projektet stödjer sig på forskning och riktlinjer från PTS (Post och Telestyrelsen) och W3C (World Wide Web Consortium). Det har genomförts hos företaget Skäggbyrån där en befintlig intern webbplats har spelat en stor roll. Arbetssättet har varit användarcentrerat då användare har varit delaktiga i processen. Mål har formulerats som handlar om att kartlägga målgrupp, utvärdera befintlig webbplats, få förslag till hur en ny webbplats kan utformas samt om hur etiska principer kan beaktas. För att uppnå målen har en egen undersökning genomförts av den befintliga webbplatsen, användare har deltagit genom enkät och företaget har bidragit med information i intervju. Resultat har visat på brister i struktur och navigering. En målgruppsbeskrivning har tagits fram, syfte har formulerats och specifika krav har skapats för en ny webbplats. Utifrån detta har lösningsförslag konstruerats i form av beskrivningar, schema och skisser. En förhoppning finns nu om att detta kan utgöra ett stabilt underlag för att skapa en ny webbplats med hög användbarhet och tillgänglighet för den tänkta målgruppen.

Vårt gemensamma intresse för arbetsmiljö grundade idén till denna studie, vårt examensarbete, vars syfte är att beskriva lärares arbetssituation med fokus på psykosocial arbetsmiljö och arbetsvillkor samt vilken betydelse ledarskapet har för den individuella arbetsmiljöupplevelsen. Den teoretiska referensramen har sitt fokus på psykosocial arbetsmiljö och behandlar områden som ledarskap, krav-kontroll-stöd modellen, arbetsrelaterad stress, kommunikation samt lärares arbetsvillkor. Metoden är av kvalitativ karaktär där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med fem lärare och en rektor som alla är yrkesverksamma inom grundskolan. Resultatet visar att lärarna upplever en hög arbetsbörda av administrativ karaktär som behöver minskas för att arbetssituationen ska anses som hanterbar och bidra till ett hållbart arbetsliv. De lärare som ansåg sig ha en rimlig arbetsbelastning har tillgång till stöd, något som de som upplever sig ha en för tung arbetsbelastning saknar. En tematisering av de centrala områden som kunde utläsas ur respondenternas svar upprättades: arbetsbelastning, kommunikation, behovet av stöd och ledarskap, synen på ledarskap samt lärarrollen och det pedagogiska uppdraget. Resultatet analyserades sedan med hjälp av den teoretiska referensramen. De slutsatser som vi kan dra av studien är att det är tre variabler som är avgörande för lärares upplevelser gällande den egna arbetssituationen: tid, stöd och kommunikation. Om dessa variabler är närvarande i verksamheten tenderar personalen att trivas bättre men i de fall dessa variabler däremot är helt frånvarande tenderar det således att få motsatt effekt, en omotiverad och oengagerad personal. Ledare inom skolväsendet bör således arbeta kontinuerligt och strukturerat med dessa tre variabler för att motverka den negativa trenden med sjukskrivningar och uppsägningar bland lärare i den svenska skolan. / Our common interest in the work environment founded the idea of this study, our bachelor degree project, which aims at describing the teachers' work situation with a focus on psychosocial work environment and working conditions and the importance of leadership for the individual work environment experience. The theoretical frame of reference focuses on the psychosocial work environment and addresses areas such as leadership, job-demand-control-support model, work-related stress, communication and teachers' working conditions. The method is of a qualitative nature, in which six semistructured interviews were conducted with five teachers and one principal, all of whom are employed in elementary school. The result shows that teachers experience a high level of administrative burden that needs to be reduced in order for the work situation to be considered manageable and contribute to a sustainable working life. The teachers who considered themselves having a reasonable workload have access to support, something that those who find themselves having a too heavy workload are missing. A thematisation of the key areas that could be read from the respondents' answers was established: workload, the need for support and leadership, the view of leadership, and the role of teacher and the educational task. Then the result was analyzed using the theoretical reference frame. The conclusions we can draw from the study are that there are three variables that are crucial for teachers' experiences regarding their own work environment: time, support and communication. If these variables are present in the business, the staff tend to feel better, but if these variables are completely absent, they tend to have the opposite effect, an unmotivated and unattended staff. Leaders in the school system should thus work continuously and structured with these three variables to counteract the negative trend of sick leave and redundancies among teachers in the Swedish school.

Yrket personlig assistent är unikt då arbetsplatsen generellt utgår från brukarens hemmiljö. Vidare är arbetet unikt i den mån man som assistent kommer en person nära inpå livet genom delaktighet i syfte att förbättra individens liv och levnadsvillkor. Yrket är däremot komplext då brukaren står i centrum för insatsen men samtidigt bedömer resultatet av assistenternas insats. Syftet med följande uppsats är att undersöka personliga assistenters upplevelser av psykosocial arbetsmiljö för att öka kunskapen om arbetsmiljörelaterade risk- och friskfaktorer i arbetet med personer med funktionsnedsättning. Studien har tillämpat ett kvalitativt tillvägagångssätt och det empiriska materialet har insamlats via semistrukturerade intervjuer för att lyckas fånga respondenternas upplevelser kring den psykosociala arbetsmiljön. Semistrukturerade intervjuer har vidare tillämpats i syfte att ge respondenterna utrymme att uttrycka sig fritt kring sin psykosociala arbetsmiljö. Sammantaget har sju stycken intervjuer genomförts med yrkesverksamma personliga assistenter där urvalet av personer skett via ett så kallat snöbollsurval. Intervjuerna har i ett senare skede transkriberats för att möjliggöra en analys av den insamlade empirin. Empirin belyser utmärkande faktorer i relation till assistenternas motivation där utveckling hos assistansanvändarna betraktas som en av de primära motivationsfaktorerna. Vidare visar resultatet i studien att krav och kontroll från anhöriga till assistansanvändarna påverkar den psykosociala arbetsmiljön betydligt. Resultatet påvisar också att socialt stöd från såväl kollegor och ledning är av stor vikt för att de anställda skall uppleva att dem har en god psykosocial arbetsmiljö. Slutsatsen av den psykosociala arbetsmiljön för personliga assistenter utifrån den insamlade empirin tyder på en arbetssituation präglat av höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd. Däremot uppskattar assistenterna sitt arbete tillsammans med sina respektive brukare då dem motiveras av att i sin yrkesroll få bidra till ett värdigt liv för assistansanvändaren i fråga. Respektive arbetsgivare har dock ett viktigt arbete att driva framåt ur arbetsmiljösynpunkt gentemot sina arbetstagare i syfte att verka för en bättre psykosocial arbetsmiljö. / Personal assistance is a unique profession to the extent that the assistant comes the client close to life through participation in order to improve the individual's life and living conditions. The work is also unique as it uses the client’s home environment. The purpose of the following essay is to explore personal assistants’ experiences of a psychosocial work environment in order to increase knowledge about risk and health factors in work with people with disabilities. The collection of the empirical material has been done through a qualitative design to capture the respondents' experiences about the psychosocial work environment. The qualitative method which has been used is semi structured interviews with the aim of giving respondents a possibility to express themselves freely about their psychosocial work environment. In total seven interviews have been conducted through a selection from four respondents as in turn entered new people. The interviews have been transcribed to enable an analysis of the collected empiricism. The empiricism shows that personal assistants feel motivation in work when they witness the clients’ development. The empiricism also shows that demands and control especially come from the client’s family and affect the psychosocial work environment a lot. The empiricism at last shows that social support from both colleagues and managers represent a great value for the psychosocial work environment for personal assistants. The conclusion of the psychosocial work environment based on the results is a work situation based on high demands, low control and low social support. Although the psychosocial work environment is perceived to be difficult by the assistants they appreciate the possibility to enable a more worthwhile life for the clients. The conclusion is as well that each employer has an important work to do with the psychosocial work environment in order to make the personal assistants work environment better in the future.