Stress kan idag ses genomsyra det svenska samhället och den psykiska ohälsan ökar. I linje med detta så är stressen inom arbetslivet påtaglig och inte minst inom vård och omsorg. Personalen inom äldreomsorgen drabbas hårt av detta och sjukskrivningar är vanligt förekommande inom sektorn. Mot bakgrund av detta har studiens syfte varit att undersöka arbetsmiljön inom äldreomsorgen kopplat till stress och emotioner och vilka konsekvenser detta medför för de som arbetar. Metoden studien använder sig av är av kvalitativ karaktär, mer specifikt semistrukturerade intervjuer och sju personer har intervjuats. Intervjupersonernas upplevelser har analyserats med hjälp av Arlie Russell Hochschilds teori om emotionellt arbete samt Roberts Karaseks och Töres Theorells krav-kontroll- och stödmodell. Studiens resultat visar att personalen inom äldreomsorgen utför ett emotionellt arbete utifrån Hochschilds tre kriterier för den emotionelle arbetaren då de arbetar nära andra människor, framkallar sinnestillstånd hos andra och i viss mån styrs av arbetsgivarens känsloregler. Vidare visar resultatet att intervjupersonerna utifrån Karaseks och Theorells modell utför ett högstressarbete då de möter höga krav samtidigt som de upplever låg kontroll över arbetssituationen. Här tycks tidspressen vara särskilt framstående då den både skapar krav och känslor av låg kontroll. Slutsatser som kan dras från studien är att det finns strukturella brister i arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Dessa strukturella brister innefattar att tidspressen är hög vilket leder till för lite tid att genomföra vissa arbetsuppgifter eller att de till och med måste bortprioriteras. Sannolikt kan detta leda till negativa konsekvenser för kunderna. Vidare har uppsatsen funnit att bemanningen tycks vara för låg i kombination med att personalen har låg kontroll över sin arbetssituation. Deras scheman upplevs som tunga och i vissa fall brister det sociala stödet. Dessa brister spiller ibland över på den privata sfären och personalen beskriver att det får konsekvenser för privatlivet. Således leder arbetsmiljön till negativa konsekvenser för de som arbetar och dessa konsekvenser är delvis att känslor av stress, oro, skuld och otillräcklighet uppstår.

Bakgrund: Vi lever idag i ett informations- och kunskapssamhälle där lärande och utbildning är mer centralt än någonsin tidigare. Trots värdet av den högre utbildningen så har ett antal studier visat att stress och psykisk ohälsa har ökat bland studenter, där studenter vid bland annat sjuksköterskeutbildningen visat sig vara extra utsatta. Detta är ett problem då forskningen visat att stress kan ha effekter som hjärt- kärlsjukdomar, depression, utmattning och ångest. För att högskolor och universitet ska kunna bidra med att skapa förutsättningar för studenter så krävs det kunskap om hur studenter mår, deras upplevda arbetsbelastning och vilka påverkansfaktorer det finns. Tidigare forskning har konstaterat att sjuksköterskeprogrammet vid Sahlgrenska akademin var ett av de program som utmärkte sig när det kom till andelen studenter som lider av psykisk ohälsa. Avsaknad av feedback, lågt socialt stöd och låg grad av kontroll har visat sig öka risken för psykisk ohälsa. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det finns några samband mellan krav, kontroll, socialt stöd, stress och normer och upplevd arbetsbelastning samt undersöka om, och i så fall hur, det skiljer sig åt mellan sjuksköterskeprogrammet och Organisations- och personalutvecklare i Samhället (OPUS) vid Högskolan i Borås. Metod: Studien är en deskriptiv tvärsnittsstudie som genomfördes med 85 enkäter besvarade av studenter vid Högskolan i Borås. Enkäten besvarades av 36 OPUS-studenter och 49 sjuksköterskestudenter. Statistiken analyserades med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS ver 25, där sambandsanalyser- och tester genomfördes. Resultat: Analyserna visade att samtliga faktorer förutom socialt stöd hade en koppling till högre upplevd arbetsbelastning. Dessutom upplevde sjuksköterskestudenterna att de hade högre arbetsbelastning, högre krav, lägre grad av kontroll och socialt stöd, mer psykisk ohälsa och stress samt hade normer i sin omgivning som ställer högre krav på dem jämfört med personalvetarprogrammet. Slutsats: Studien visade att det finns ett samband mellan krav, kontroll, socialt stöd, stress, normer och upplevd arbetsbelastning där krav hade störst betydelse och socialt stöd minst. Sjuksköterskestudenterna upplever i samtliga aspekter en högre arbetsbelastning än OPUS-studenterna.

Det sociala arbetet ställer höga krav och medför ofta en hög arbetsbelastning,vilket kan leda till att socialarbetare säger upp sig. Studiens syfte är att få enförståelse för hur chefer och arbetsledare för socialsekreterare som arbetar medbarn eller missbruk erfar att socialsekreterare hanterar stress, faktorer som bidrartill stress och förutsättningar som kan reducera stress. Åtta semistruktureradeintervjuer genomfördes och analyserades med en tematisk analys. Resultatet visaratt stress främst uppstår i situationer eller orsakas av faktorer där brist på kontrolleller resurser finns. Socialsekreterare tenderar att hantera stress genom konkretaförändringar eller känslofokuserade strategier. En god relation till kollegor samtbra stöd från chef och arbetsledare kan minska stress. Slutsatsen är attsocialsekreterare kan utsätts för hög stress och hanterar denna med hjälp av olikametoder som är mer eller mindre effektiva. / Social work sets high demands and often entails a high workload, which can leadto them resigning. The purpose of the study is to get an understanding of howmanagers and supervisors for social workers who work with children or addiction,experience that social workers manage stress, factors that contribute to stress andconditions that can reduce stress. Eight semi-structured interviews were conductedand analyzed with a thematic analysis. The results show that stress mainly occursin situations or is caused by factors where there is a lack of control or resources.Social workers tend to deal with stress through concrete changes or emotionfocusedstrategies. A good relationship with colleagues and good support from themanager and supervisor can reduce stress. The conclusion is that social workerscan be exposed to high stress and handle this with the help of various methods thatare more or less effective.

Offentlig upphandling har stor betydelse i Sverige och inom området är det viktigt med priskonkurrens både för upphandlande myndigheter och leverantörer. Priskonkurrens medför att myndigheter sparar skattemedel och leverantörer ges möjlighet att konkurrera om kontrakt. Det är även viktigt att motverka osunda anbud i upphandlingar eftersom myndigheters trovärdighet och konkurrensen i branscher kan skadas om upphandlande myndigheter tilldelar kontrakt till leverantörer som lämnat osunda anbud. Sådana anbud kan exempelvis vara anbud från leverantörer som inte följer lagstiftning. Osunda anbud har försökts stävjas genom att upphandlande myndigheter styr leverantörers anbudspriser, vilket dock kan försämra priskonkurrensen mellan leverantörer. Syftet med uppsatsen är att fastställa hur myndigheter får styra leverantörers anbudspriser med golvpriser, takpriser och fasta priser. Därtill syftar uppsatsen till att fastställa om myndigheter bör tillåtas att styra anbudspriser för att motverka osunda anbud.  I uppsatsen framkommer att det inte går att ange exakt hur anbudspriser får styras även fast det kommit två domar från Högsta förvaltningsdomstolen avseende golvpriser och takpriser. Golvpriser med en bestämd nedre gräns torde dock alltid vara otillåtna. Takpriser med en bestämd övre gräns synes ofta vara tillåtna, men inte alltid. Huruvida golvpriser och takpriser som har en relativ utformning, innebärande att kraven avser förhållandet mellan olika poster i samma anbud, är tillåtna beror på hur kraven och upphandlingarna utformas. Det som är av avgörande betydelse vid bedömningen av om golvpriser och takpriser är tillåtna är huruvida kraven åsidosätter likabehandlingsprincipen genom att hindra priskonkurrensen mellan leverantörer. Vad som nu anförts gäller både när golvpriser och takpriser används som obligatoriska krav och när de används i utvärderingsmodeller. Golvpriser som endast uppställs som en rekommendation har en annan karaktär och synes generellt sett vara tillåtet, men i vissa fall kan användandet av en sådan rekommendation strida mot de allmänna principerna.  Att använda fasta priser och låta leverantörer endast konkurrera om kvalitet tillåts när det finns nationella bestämmelser om fastställande av priser. Huruvida fasta priser får användas i andra fall är dock inte helt klart, men troligtvis får inte fasta priser användas om inte nationella bestämmelser finns. Det finns skäl som talar både för och emot att myndigheter bör tillåtas att styra anbudspriser. Att inte tillåta styrning av anbudspriser synes dock utifrån ett rättsekonomiskt perspektiv medföra lägst kostnader, vilket kan tala för att myndigheter inte bör få styra anbudspriser. Med beaktande av att flera sätt att styra anbudspriser på är otillåtet och att tillåtligheten i hög grad avgörs i det enskilda fallet bör upphandlande myndigheter vara återhållsamma med att styra leverantörers anbudspriser.

Studiens syfte var att undersöka chefers upplevelser av krav, kontroll och stöd i sitt arbete under distansarbete. Studien baserades på en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, teman till studien hämtades från krav-kontroll-stöd-modellen. Data samlades in via sju semistrukturerade intervjuer från en organisation. Deltagarna var kvinnor i olika åldrar med erfarenhet av ledarskap i en chefsposition och hade minst 50% av arbetstiden på distans. Data analyserades genom en tematisk deduktiv analys utifrån tre huvudteman: krav, kontroll och stöd, med tillhörande förutbestämda underteman utifrån Job Content Questionnaire (JCQ). Resultatet visade att chefer på den aktuella organisationen upplevde krav i ledarskapet, de behövde ständigt vara tillgängliga, lösa komplexa problem och de krav som försvårades under distansarbetet var att upprätthålla arbetsmiljöansvaret samt ett tydligt ledarskap. Kontroll erhölls i ledarskapet via ett mångsidigt arbetsinnehåll, planering, nytt lärande och beslutsfrihet. Stödet erhölls genom en uppmärksam chef, ett gott samarbete och hjälpsamhet bland kollegor. Denna studie går i linje med tidigare forskning om att individer som upplever krav, kontroll och stöd i sitt arbete befinner sig i ett aktivt tillstånd utifrån krav-kontroll-stöd-modellen. / The purpose of the present study was to examine leader´s experience of demands, control and support in their leadership during remote-work. The study was based on a qualiative method with a deductive approach, the themes in the approach were retrieved from the demand-control-support-model. The data was collected through seven semi-structrued interviwes from an organization, where the participants were women in different ages with leadership experience in a managerial position, and had at least 50% of their working hours through remote-work. The collected data was analyzed through a thematic deductive analysis based on three predetermined subthemes: demand, control and support. The main themes contained predetermined subthemes, wich were selected from the Job Content Questionnaire (JCQ). The result showed that leaders in the current organization experienced demands in their leadership, where they constantly had to be avalible and solve complex problems. The demands wich were perceived as the most difficult were to maintain "work enviroment responsibility" and a clear leadership. Control was obtained through versatile work content, new learning, planning and decision freedom. Support was obtained through an attentive boss, good cooperation and helpfulness among colleagues. This study is in line with previous reasearch that individuals who experience higher demands, control and support in their work are in an active state based on the demand-control-support-model.

Fokus för den kvalitativa studien är att undersöka mellanchefers upplevelse inom vård och omsorg i en byråkratisk organisation med särskild fokus på krav, kontroll och stöd. Vi har intervjuat 8 enhetschefer som jobbar inom en byråkratisk organisation, respondenterna har svarat på frågor gällande vilka upplevelser de har kring deras arbetssituation. Våra intervjuer gjordes på ett semistrukturerat sätt. På grund av det stora avståndet mellan oss uppsatsförfattare har vi valt att utföra 4 intervjuerna var. Resultatet visar att samtliga respondenter känner att de har stora krav från samhället, medarbetarna och ledningen. De menar att kraven har ökat med tiden och fortsätter öka som ett resultat av samhällets utveckling. Utöver kraven känner de också att de har kontroll över sitt arbete mestadels av tiden, men att det ibland finns stressiga perioder där de upplever att dygnets alla timmar inte räcker till. Vi ställde frågan om de upplever att de får stöd i sitt arbete, vilket de upplevde. De får stöd i form av administrativt stöd eller i form av olika gruppchefer. Samtliga respondenter visade stor tacksamhet till det stöd som de får. Utöver kraven som förväntas av mellanchefer i arbetet har vi även valt att ta upp kraven som sätts på individens hantering av känslor, i uppsatsen har vi valt att kalla det emotionell aktivitet. Alla respondenter upplevde att de någon gång behöver gå in i roll för att kunna hantera en viss situation på jobbet. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att trots att mellanchefer har höga krav, har de även hög kontroll inom en byråkratisk organisation. Enligt Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll och stödmodell hamnar mellanchefer i kategorin för aktivt arbete, vilka löper stor risk för trötthet och utbrändhet. / This qualitative study has focused on examining the middle managers' self-perceived situation in a bureaucratic organization, with a special focus on the experience of demands and control. We have interviewed 8 middle managers who have worked within a bureaucratic organization, where the respondents have answered eg number of questions regarding their self-perceived situation. Our interviews were conducted in a semi-structured manner. Due to the large distance between us writers, we have chosen to conduct the interviews on our own. The results show that all respondents feel that they have great demands from society, employees, management, etc. They believe that the demands have increased over time and that it continues to increase because we live in such a society. In addition to the requirements, they also feel that they have control over their work most of the time, but that sometimes there are stressful periods where they feel that all hours of the day are not enough. We were asking if they feel that they receive enough support in their work, which they experienced. They receive support in the form of administrative support or in the form of various group leaders. All respondents showed great gratitude for the support they receive. In addition to requirements that are expected of one in the work, we have also chosen to address the requirements that are placed on the individuals emotional activity. All respondents felt that at some point they need to enter into such a professional role in order to be able to handle a certain situation at work. In summary, we have come to the conclusion that despite high demands, you have high control as a middle manager in a bureaucratic organization. According to Karasek and Theorell (1990) requirements and control model, they fall into the category of active work, which runs the risk of being burnt out and fatigue.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan chefens personlighet utifrån femfaktorsmodellen och anställdas arbetsupplevelse utifrån krav-kontroll-stödmodellen när arbete skedde på distans. Pearsons korrelationsanalys genomfördes för att ge en översikt över relationen mellan chefens personlighet och anställdas arbetsupplevelse. Vidare undersöktes hur mycket av chefens personlighet förklarade variationer i anställdas arbetsupplevelse samt om och hur respektive personlighetsdimension predicerade anställdas arbetsupplevelse samt delkategorierna krav, kontroll och stöd. Ten Item Personality Inventory (TIPI) användes för att mäta chefens personlighet. Fem delskalor från QPS Nordic (34+) med koppling till krav-kontroll-stödmodellen användes för att mäta anställdas arbetsupplevelse. Resultaten påvisade signifikanta samband mellan respektive personlighetsdimension och anställdas arbetsupplevelse. 57.9% av variationer i anställdas arbetsupplevelse kunde förklaras av chefens personlighet baserat på femfaktorsmodellen. Samvetsgrannhet var den enda personlighetsdimensionen hos chefen som enskilt hade en signifikant prediktion på anställdas totala arbetsupplevelse och samtliga delkategorier.  Extraversion hos chefen hade en signifikant prediktion på anställdas upplevelse av kontroll. / The purpose of this study was to explore the relationship between the leader's personality and employees experience of work in a distance context. The study investigated if there was a significant correlation between the leader's personality, based on the five-factory-model, and employees' experience of work, based on the demand-control-support-model. Furthermore, the study explored how much the leader's personality explained the variation in employees' experience of work. Ten Item Personality (TIPI) was used to measure the personality of the boss. Ten questions from QPS Nordic (34+) were used to measure work-experience. The results showed a significant correlation between the leader's personality and distance-workers' experience of work. 57.9% of the variation in the employees' experience of work could be explained by the leader's personality. Concisentiousness was the only dimension that had a significant effect on employees' total experience of work. Extraversion had a significant effect on employees' sense of control.

Bakgrund: Det har påvisats att brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan ge upphov till psykisk ohälsa och att grundskollärare är särskilt utsatta gällande höga krav och låg kontroll i arbetet. Tidigare studier har visat på att höga krav är en stor riskfaktor för att stressrelaterade psykiska besvär kan uppkomma i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Vidare ses att obalans mellan arbete och privatliv kan påverka den psykiska hälsan negativt och att grundskollärares arbetsuppgifter kan påverka balansen mellan arbete och privatliv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan utmattning bland grundskollärare och deras organisatoriska och sociala arbetsmiljö samt den balans mellan arbete och privatliv de beskriver. Metod: Studien var kvantitativ med en tvärsnittsdesign och bekvämlighetsurval som bestod av grundskollärare. Ett elektroniskt frågeformulär baserat på Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III användes för att samla in data som genererade 85 ifyllda frågeformulär. Korrelationsanalys, bivariata och multipla regressionsanalyser samt oberoende t-test användes som analysmetoder i SPSS. Resultat: Resultatet från den multipla regressionsanalysen indikerade en statistisk signifikant association mellan utmattning och obalans mellan arbete och privatliv (β= ,601, SE= ,072, P< ,001). Signifikanta samband identifierades i bivariata regressionsanalyser för krav och kontroll i arbetet och utmattning. De oberoende t-testen påvisade signifikanta skillnader för utmattning där de respondenter som upplevde en hög obalans mellan arbete och privatliv upplevde högre utmattning jämfört med de som upplevde låg obalans oberoende av vilken grad av krav och kontroll som upplevdes. Slutsats: Faktorer i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön påverkar utmattningsgraden negativt. Då detta är en tvärsnittsstudie går det inte att dra några kausala samband och mer forskning med longitudinella studier med större population och ett obundet slumpmässigt urval krävs för att säkerställa dessa resultat. / Aim: The aim of the study was to investigate whether there is any association between exhaustion among primary school teachers and their psychosocial work environment as well as the work-life balance they describe. Method: The study employed a cross-sectional design and an electronic questionnaire, based on Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III, was used to collect the data which generated 85 completed questionnaires. The data was analyzed with correlations analysis, linear regression analysis, and t-test. Results: The result indicated a statistically significant association between exhaustion and work-life imbalance (P< .001). The degree of exhaustion was significant higher for those who experienced a high work-life imbalance compared with those who experienced a low imbalance regardless of the degree of demand and control in work. Conclusion: The psychosocial work environment affects the degree of exhaustion. As this is a cross-sectional study, it is not possible to draw any causal relationships and more research with longitudinal studies with random sample and larger populations is required to ensure these results.

På senare år har den arbetsrelaterade psykiska ohälsan stått för stora delar av sjukskrivningarna. Man har sett ett mönster mellan långtidssjukskrivningar och de yrkeskategorier som upplevt en ökning mellan psykiska krav och möjligheten för individerna att anpassa sitt egna arbete. Syftet med studien var att undersöka hur trafikkonsulenter inom flygsektorn subjektivt upplevt sin psykosociala arbetsmiljö under pandemin. I studien användes QPSNordic som mätverktyg. Totalt var det 82 deltagare som besvarade enkäten, och 72% av de var kvinnor. Studiens resultat jämfördes med QPSNordics referensdata (N=2010) och två separata Pearson korrelationsanalyser genomfördes. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan socialt stöd och kontroll i arbetet. Medelvärdena i referensdata skiljde sig framförallt åt i skalan ”kontroll av arbetstakt”. Resultaten visade att trafikkonsulenter som upplevde hög grad av socialt stöd också upplevde en hög grad av kontroll i sitt arbete, vilket också stöds i tidigare forskning. / In recent years, work-related mental ill-health has increasingly caused long-time sick leave, and a pattern has been seen, showing increased long-term sick leave for the occupational categories that have increased mental demands and less possibility for employees to control their own work. The purpose of this study was to study how traffic consultants in the aviation industry subjectively experienced their psychosocial work environment during the Covid-19 pandemic. QPSNordic, a questionnaire designed to study psychological, social and organizational working conditions, was used as measurement tool. A total of 82 participants answered the survey, 72% women and 28% men. The results of the study were compared with QPSNordic's reference data (N = 2010), and two separate Pearson correlation analyzes were performed. The results showed a positive significant relationship between social support and individual control of work. The mean values in the reference data differed mainly in the scale range: control of work rate. The results showed that traffic consultants who experienced a high degree of social support also experienced a high degree of control in their work, which corresponds with prior research.

Bakgrund: Antalet fall av utmattningssyndrom i Sverige har ökat sedan 1980 och en orsak till ökningen är höga krav i relation till låg kontroll och lågt stöd på arbetsplatsen. Krav-kontroll-stöd-modellen kan identifiera förekomsten av psykosocial arbetsmiljö och dess påverkan på arbetares stressnivåerna. Syfte: Att undersöka eventuella samband mellan kontorsarbetares psykosociala arbetsmiljö och stress på arbetsplatsen. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med en enkätundersökning för att besvara uppsatsen syfte. Totalt svarade 109 respondenter och data analyserades i SPSS med korrelationsanalyser och Fisher’s exact test. Resultat: Kontorsarbetare skattar höga nivåer av krav, kontroll och stöd. Ungefär 57% av 101 kontorsarbetare skattar att de har en hög stressnivå och ungefär 86% befinner sig i en gynnsam psykosocial arbetsmiljö. Det förekommer en svag till medelstark korrelation mellan krav, kontroll och stöd i samband med stress. Slutsatser: Majoriteten av kontorsarbetare har höga krav, hög kontroll och högt stöd på deras arbetsplats men lite mer än hälften av alla kontorsarbetare har en hög stressnivå. Det förekommer ingen skillnad mellan en gynnsam- och en ogynnsam psykosocial arbetsmiljö i samband med stress.