Bakgrund: Lärare är en yrkesgrupp som påverkas av politiska beslut, olika reformer samt krav från elever och föräldrar. Lärares arbetsmiljö påverkas till stor del av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Syfte: att beskriva hur grundskollärare upplever sin arbetssituation utifrån ett salutogent perspektiv. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie bestående av en digital enkät, baserad på WEMS (Work Experience Measurement Scale), skickades ut via mail till 71 grundskollärare. Resultat: Totalt 67 enkäter besvarades, vilket gav en svarsfrekvens på 94%. Standardiserade indexvärden för varje frågedimension visade på att lärarna hade höga värden på dimensionerna individuella inre upplevelser, stödjande arbetsförhållanden samt ledarskap. Dimensionen tidsupplevelse fick det lägsta värdet i undersökningen och indikerar att lärarna har mindre god upplevelse av arbetssituationen inom denna dimension. Slutsats: Respondenternas svar visar på höga värden inom viktiga områden när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kopplat till ett salutogent perspektiv, exempelvis ledarskap och stödjande förhållanden.

Att vara enhetschef inom kommunal vård- och omsorgsförvaltning innebär ett komplextarbete där man står mellan förväntningar från vårdtagare, anhöriga, medarbetare,överordnad chef och politiker. Dessa förväntningar är en stor anledning till enhetschefenshöga arbetsbelastning vilket påverkar dennes psykosociala arbetsmiljö. I den här kvantitativastudien ligger fokus på hur krav och stöd samt motivation och mening i arbetet påverkarenhetschefens stressnivå, kvalitetsarbete, prestation och arbetstillfredsställelse. Deltagarna istudien är 180 enhetschefer från olika kommuner i Sverige, 148 kvinnor och 32 män med ettåldersspann mellan 23 och 65 år. Kommunerna har valts genom bekvämlighetsurval. Mätinstrumentet som har använts är enkätverktyget Copenhagen PsychosocialQuestionnaire III (COPSOQ III) och resultatet har analyserats med hjälp av modellenkrav-kontroll-socialt stöd (Demand-Control-Support, JDCS). Resultatet visar högstsjälvskattning att påverkan på krav och stöd kan leda till att enhetschefen hamnar i stressoch utbrändhet. Enhetscheferna skattar att prestation och arbetets kvalitet samtarbetstillfredsställelse upplevs bättre ju högre mening i arbetet som finns. Studiens slutsatskan sammantaget beskrivas som att den psykosociala arbetsmiljön har en betydande roll förenhetschefens upplevda stress, kvalitet i arbetet samt arbetstillfredsställelse. Således kankraven bli för höga och stöd behöver finnas för att att enhetschefen ska erhålla hälsa.

The development of Internet applications, as well as new technologies to provide Internet access to users, has caused a massive increase in the amount of data traffic in networks and the need of cost-efficient solutions for various networks. This motivated the development of such technologies as Internet Protocol (IP) and Ethernet. Ethernet originally aimed to serve the needs of Local Area Networks. The deployment of Ethernet in metropolitan area networks worldwide (also known as Carrier Ethernet) has made it both a competitive and preferable technology in comparison to technologies such as SONET/SDH and wavelength division multiplexing (WDM). This thesis research investigates the requirement of various stakeholders to Carrier Ethernet technology. The following stakeholders were identified during the research: customers, standardization bodies, vendors, and providers. Each stakeholder was closely investigated and its needs, requirements and interconnection with other target groups were analysed and gathered into one communication map called Carrier Ethernet eco-system. Moreover this thesis identifies more specific recommendations to each stakeholder that could improve the development of Carrier Ethernet technology in general and ensure the satisfaction of the customer and leave more space for future innovation. / Internettillämpningars utveckling har framkallat en massiv ökning av datatrafiken i näten och dess krav har drivit fram införande av Internet Protocol (IP) och Ethernet-teknologi i globala nätverk. Ethernets teknologi har ursprungligen utvecklades för Local Area Networks. Ethernets spridning i globala näten (också känd som Carrier Ethernet) har gjort det till en både konkurrenskraftig och eftersökt teknologi i jämförelse med SONET/SDH och Våglängdsmultiplexering (WDM) tekniker. Denna rapport utreder kraven på Carrier Ethernet som kommer från följande intressenter: kunder, standardiseringsorgan, telekommunikations företag, och leverantörer. Detta examensarbete undersöker varje intressent och identifierar vilka funktioner de behöver och hur de är i förbindelse med andra målgrupper. Resultatet av analysen samlades i en karta som kallades Carrier Ethernet ekosystem. Dessutom kommer denna uppsats identifierar mer specifika rekommendationer för varje aktör som kan ge en förbättrad utveckling av Carrier Ethernet-teknik i allmänhet och motivera framtida innovationer i tekniken.

Undersökningens ändamål är att öka kunskapen om mellanchefens organisatoriska- och sociala arbetsmiljö. Mer specifikt är syftet att skapa en förståelse utifrån mellanchefers subjektiva upplevelser om de krav, utmaningar och förväntningar som hen ställs inför i arbetet samt vilka resurser de anser sig ha till förfogande för att hantera sin arbetssituation. Undersökningen är avgränsad och belyser därmed endast subjektiva upplevelser hos mellanchefer inom offentlig vård- och omsorg. I undersökningen har respondenter hittats från två utvalda kommuner. För att besvara studiens frågeställningar har den teoretiska referensramen utgjorts av teori och begrepp som krav- resursmodellen (JD-R), känsloregler, rollförväntningar, tillgänglighet, socialt stöd. Det empiriska materialet har samlats in genom nio kvalitativa intervjuer. Undersökningens resultat visar på att mellanchefer inom offentlig vård- och omsorg upplever krav och förväntningar från både inom organisationen och utifrån. Deras yrkesroll innefattar att hantera många olika arbets- och ansvarsområden vilket leder till en upplevd arbetsbelastning och tidsbrist. Mellanchefer upplever mest stöd genom sina kollegor och olika administrativa stödresurser, och önskar mer stöd från sina överordnade chefer. Ett tydligt och viktigt fynd är att i situationer där inte tillräckliga resurser eller stöd finns att tillgå, upplever mellanchefen stress och riskerar att drabbas av ohälsa. Vidare upptäcktes det att mellanchefer upplever att deras arbetsmiljö inte får samma fokus och prioritet i jämförelse med de underställda medarbetar. Även om en del mellanchefer upplevde en ohälsosam arbetsbelastning och stress i sitt arbete - fanns en obenägenhet hos dem att vilja anmäla riskerna till sina överordnade chefer.

IT-projekt bedrivs åt organisationer som har beställt det och förväntar sig ett lyckat utfall. Mendet händer att IT-projekt misslyckas. Vad som orsakar att ett IT-projekt misslyckas beror påprojektets karaktär. Majoriteten av de projekt som klassats misslyckat berör stora IT-projekt.Studier genomförs kring misslyckade stora IT-projekt eftersom stora misslyckade IT-projektslutar oftast med en kostsam nota. Däremot finns inte många studier rörande små IT-projekt.Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra små misslyckade IT-projekt för att komma fram tillvad som har orsakat att respektive IT-projekt fått ett misslyckat utfall. I denna uppsats har treundersökningsfrågor besvarats: U1 Vilken eller vilka orsaker bidrog till att var och en av defyra små IT-projekten misslyckats? U2: Finns det gemensamma orsaker mellan de fyra småIT-projekten som har misslyckats? U3: Hur kunde respektive IT-projekt fått ett mer lyckatutfall?Datainsamling genomfördes med hjälp av intervjuer där författaren har intervjuat fyrarespondenter.Följande faktorer kan ha orsakat att de fyra små IT-projekten fick ett misslyckat utfall. Bristeri projektgrupp, användarmedverkan, projektplan, krav och projektledare har haft påverkan påde fyra IT-projekten. Projekt B har orsakats av projektplan, projektledare, krav, projektgruppsamt användarmedverkan. Projekt A har orsakats av faktorn projektplan. Projekt C harmisslyckats på grund av krav. Projekt D har misslyckats på grund av projektplan. Detframkommer att faktorn krav är en gemensam orsak som går att identifiera både i stora och småIT-projekt.

Flexibla arbetsarrangemang är en allt mer vanlig arbetsform idag och sägs generera en god balans mellan privatliv och arbetsliv. Individen får relativt fritt bestämma över tid och rum för utförandet av arbetet vilket även sägs ge högre arbetstillfredsställelse till följd av friheten och förtroendet. I den här studien undersöks flexibelt arbete och i synnerhet upplevelsen av balans mellan privatliv och arbetsliv vilket är en del av studiens syfte. Vidare studeras relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd samt på vilket sätt Coronapandemin påverkat respondenternas arbetssituation. Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Urvalet baserades på sex individer där hälften var kvinnor och hälften män från ett företag inom logistik- och distributionsbranschen. Samtliga innehar ett flexibelt arbete i någon mån. Under kodningen framkom tre huvudteman som dessutom bygger på samma teman som intervjuguiden, tillgänglighet/gränslöshet, krav, kontroll och socialt stöd samt familjesituationen. Dessa tre huvudteman följer genom hela uppsatsen och underbyggs med vissa underteman för att underlätta läsningen. Resultaten visar att respondenterna har höga krav och hög kontroll, de har även ett gott socialt stöd från kollegor och chefer. Respondenterna uppger sig ha en god möjlighet till balans mellan privatliv och arbetsliv just på grund av friheten i arbetet. Vidare har Coronapandemin påverkat respondenterna på det sätt att de numera arbetar hemifrån och är mer isolerade än innan vilket samtliga uppger är en förändring av ett negativt slag. Det blir framförallt svårare med gränsdragningen för vad som är arbete och vad som är fritid när de inte längre lämnar hemmet. Samtliga är även nöjda med sin arbetssituation och ser den som hållbar men det framkommer motsägelser vad gäller detta då arbete kan ske vid udda tider som under semester, kvällar eller sjukdom. Detta uppges dock vara självvalt trots att det inte är de som styr över när mejl eller samtal inkommer. Slutligen visar resultatet på att respondenterna till stor del individualiseras ansvaret för hur mycket och när de arbetar. Arbetsgivarens ansvar lyser i denna fråga med sin frånvaro i respondenternas utsagor.

Denna uppsats visar med utgångspunkt i JD-R (Job Demand-Resources) modellen som tolkningsmodell att pedagoger kan uppleva krav (job demands) som både krav och resurs, detta utifrån en individuell bedömning av situationen. Den visar även att dessa upplevelser är dynamiska och kan ändra sig över tid.Genom en tematiserad intervjuguide, som utgått från COPSOQ enkäten, har vi genomfört kvalitativa intervjuer med pedagoger. Intervjuguiden har berört tre av de ingående dimensionerna i COPSOQ: Psykosocial arbetsmiljö, arbetstillfredsställelse, hälsa/ trivsel och arbete/fritid. Detta material har sedan kategoriserats utifrån gemensamma upplevda nämnare hos respondenterna. Vi har funnit att uttalade tydliga krav omtolkas av pedagogerna till något för dem mindre kravfyllt. Personliga (sociala) resurser är viktigast för våra respondenter för att mitigera upplevda krav i arbetet. Organisatoriska resurser berörs nästan inte alls som en bidragande faktor för att mitigera krav.

Som gruppchef upplevs krav både under och ovanifrån samtidigt som bristen på resurser för att bemöta alla krav lyser med sin frånvaro. Syftet med denna studie är därför att studera gruppchefers upplevda förutsättningar och hinder i deras funktion för att fullfölja sitt uppdrag inom tjänsten som gruppchef för yttre verksamhet inom Polismyndigheten i Sverige. För studien använde vi oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer av 8 respondenter med påföljande individuell kodning och tematisk analys. Resultatet påvisade att många av gruppcheferna upplever press på grund av en hög administrativ belastning, personalbrist, tidsbrist och bristande introduktion till arbetet samt en känsla av maktlöshet inom bristen på handlingsutrymme som uppstår i och med ställda krav både ovan- och underifrån. Dock påvisar även resultaten att gruppcheferna trivs med känslan av att kunna påverka både sin och sina medarbetares situation till en viss del, att de uppskattar det upplevda kollegiala stödet samt att karriärmöjligheterna blir fler. / As a team leader, one experiences high demands from both above and below, while the lack of resources to meet all requirements shines with its absence. The purpose of this study is to examine the team leaders' perceived resources to fulfill their function as a team leader for the Police Authority in Sweden as well as how they are perceiving the demands from both superiors and employees. We used a qualitative method in the form of semi structured interviews of 8 team leaders followed by individual coding thematic analysis. The results portrays that many of the line managers experience pressure due to a high administrative burden, lack of staff, lack of time and lack of introduction to the work as well as a feeling of powerlessness in the lack of room for maneuver that arises due to demands from above and below. However, the results also show that the line managers are content in the feeling of being able to influence both their and their employees' situation to a certain extent, that they appreciate the perceived collegial support and that they are facing more career opportunities.

Sjuksköterskor blev en hårt utsatt arbetsgrupp på grund av den enorma arbetsbelastningen som vården fick bära på grund av coronapandemin. Denna studie valde att undersöka främjande faktorer för trivsel och att stanna kvar i arbetet vid hög arbetsbelastning. Tidigare forskning tyder på att psykosocial miljö, socialt stöd och kontroll/resurser i jämförelse med de ökade kraven var viktiga faktorer för trivsel och att stanna kvar i arbetet bland sjuksköterskor, dock var tidigare studier ej utförda varken i mitten av en pandemi eller under hög arbetsbelastning. I denna studie valde vi en kvalitativ analys där fyra deltagare intervjuades i en semistrukturerad intervju uppdelad efter fyra preliminära huvudteman. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades sedan genom en induktiv tematisk analys. Genom den tematiska analysen kom vi fram till underteman som var viktiga för att besvara frågeställningen för denna studie. I resultatet redovisades fyra huvudteman som var, krav, kontroll/resurser, socialt stöd och psykosocial kultur och struktur med underteman för varje. Resultaten tyder på viktiga faktorer för trivsel och att stanna kvar i arbetet vid hög arbetsbelastning som var direkt avgörande för deltagarna. Dessa faktorer var, ett transformativt, kompetent och skickligt ledarskap, ett utmärkande socialt stöd från kollegor och arbetsgrupp samt den ökade kontrollen för att dämpa de arbetsrelaterade kraven. / Nurses became a heavily pressured workgroup from the high workload that was caused by the corona pandemic. The current study mainly focused on promoting factors for well-being and remaining in work during the high workload. Previous research suggests that psychosocial environment, social support and control/resources in comparison with the increased demands were important factors for well-being and remaining in work among nurses, however, previous studies were not conducted in the middle of a pandemic or under high workload. In this study, a qualitative analysis was chosen where four participants were interviewed in a semi-structured interview divided into four preliminary main themes. The interview material was processed and then analyzed with an inductive thematic analysis. With the thematic analysis the study found sub-themes that were important to answer the question for this study. The results presented four main themes; demands, control/resources, social support and psychosocial culture and structure with sub-themes for each. The results indicate important factors for the nurse’s well-being and remaining in work during periods of high workload that were directly crucial for the participants. These factors were, a transformative, competent and skilled leadership, a distinctive social support from colleagues and working group and the increased control and resources to curb the unimaginable demands.

Hälsan hos individer påverkas av levnads- och arbetsförhållanden. I folkhälsoarbete är arbetsplatsen en viktig arena för att påverka och förbättra befolkningens hälsa. Faktorer i arbetsmiljön som kvantitativa krav, utbrändhet, konflikt mellan arbete och privatliv påverkar anställdas hälsa. Kontorsanställdas arbetsmiljö har ofta fokuserat på att minimera långvarigt stillasittande för att förbättra hälsan. Den här studien fokuserade på kontorsanställdas hälsa i relation till deras sociala och organisatoriska arbetsmiljö. / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>