The changes that have taken place during and after the Covid-19 pandemic are a fact, including the way managers communicate. This is because more and more employees are choosing to work from home, which represents a distance of communication between the manager and employee which they did not previously have. In contrast, remote communication in the consulting industry has been established since before the pandemic, where consulting managers are not present at the same workplace as the consultants. The aim of this study is to investigate the importance of managerial presence in communication between the manager and the employee in the consulting and staffing industry. To answer the aim, a comparison of the communication between a present and an absent manager is carried out. This is done using the concepts: communication, demands, control, support, availability and belonging. To answer the purpose, a comparative qualitative study has been conducted with three consultants and their respective consulting managers, where a comparison between the consultants' current workplace as a consultant and their then workplace when they were not working as a consultant is carried out. The empirical data is analyzed based on the theory of the requirement-controlsupport model, the theory of interaction and organizational identity. The study shows that clear communication and support in the form of the consultant manager's availability to the consultant contributes to an increased sense of control over the work and belonging to the consulting firm for the consultant. Thus, the fact that they do not communicate face-to-face does not matter, if the communication is clear, and the consultant feels a sense of security towards the consultant manager. / Att omställningar skett under och efter Covid-19 pandemin är ett faktum, varav chefers sätt att kommunicera har varit en omställning. Orsaken till omställningen är att allt fler anställda väljer att arbeta hemifrån, vilket skapar en distanskommunikation mellan chef och den anställda som tidigare in existerat. Däremot är distanskommunikationen inom konsultbranschen etablerat sedan innan pandemin, där konsultchefer inte är närvarande på konsulternas arbetsplats. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse chefens närvaro har i kommunikationen mellan chefen och den anställda inom konsult- och bemanningsbranschen. För att besvara syftet har en jämförelse av kommunikationen mellan en närvarande respektive frånvarande chef genomförts med hjälp av begreppen: kommunikation, krav, kontroll, stöd, tillgänglighet samt tillhörighet. För att kunna besvara syftet har en komparativ kvalitativ studie genomförts med tre konsulter och deras respektive konsultchefer, där konsulternas tidigare arbetsplats, när de inte arbetade som konsult, och konsulternas nuvarande arbetsplats jämfördes. Empirin har analyserats utifrån teorin om krav-kontroll-stödmodellen, teori om interaktion samt organisationsidentitet. Studien visar att tydlig kommunikation och stöd i form av konsultchefens tillgänglighet bidrar till ökad känsla av kontroll över arbetet och tillhörighet till konsultföretaget för konsulten. Att de inte kommunicerar ansikte mot ansikte har således ingen betydelse, så länge kommunikationen är tydlig och konsulten känner en trygghet till sin konsultchef.

De regelverk som omfattar kemisk industri i Sverige, är dels nationell lagstiftning och dels EU-rättslig reglering. Det ställs höga krav på verksamheter och på verksamhetsutövarna för att motverka skador och olägenheter för människors hälsa och miljön. Frågeställningarna i uppsatsen handlar om de miljökrav som ställs på verksamheter inom kemisk industri och därmed på batteritillverkaren Northvolt AB. Mer specifikt Frågeställningarna handlar uppsatsen även om produktvalsregelns tillämpning på kemisk industri och hur Northvolt AB förhåller sig till kravet. Frågeställningarna behandlas genom granskning av lagtext, förarbeten, doktrin och rättsfall. Ytterligare information har inhämtats från upprättade miljökonsekvensbeskrivningar och en samrådsredogörelse från Northvolts tillståndsprocess för att kunna granska den utvalda verksamhetens förhållning till de olika regelverken. Granskningen resulterade i insikten att för verksamheter som hanterar kemiska produkter är produktvalsregeln således ett viktigt krav att förhålla sig till, samt att verksamheter inom kemisk industri, som t.ex. Northvolt AB, som hanterar farliga ämnen under vissa omständigheter kan få beviljat tillstånd av domstol för fortsatt hantering av dessa. Vid tillståndsprövning av kemisk industri kan domstolen, utifrån produktvalsregelns krav, meddela olika tillståndsvillkor avseende hanteringen av ett visst ämne som förutsättning för verksamhetens tillstånd.

Abstrakt Genom en erfarenhet inom barnomsorg har vi observerat och ökad diskussion bland pedagoger om stressrelaterade långtidssjukskrivningar. Detta fenomen kan härledas till olika faktorer såsom stora barngrupper, brist på personliga, krav som ställs på individer och därmed sammanhängande samvetsstressen. Mot bakgrund av detta beslut vi att fördjupa oss i ämnet för att analysera vilka specifika faktorer som bidrar till denna utveckling.  Studiens primära mål är att systematiskt granska och belysa förskollärares subjektiva upplevelser av stress inom förskolemiljön samt identifiera strukturella faktorer som bidrar till denna stressupplevelse.  I vår forskning kommer vi att integrera och analysera tidigare studier från både nationella och internationella sammanhang för att jämföra forskningen från olika länder. Vår teoretiska grund hämtar vi från ramfaktorsteorin, vilken vi använder för att fördjupa oss i vår undersökning genom att identifiera och analysera olika ramfaktorer. Forskningsmetoden vi valt är en kvalitativ karaktär, och genom användning av intervjuer som vi efter att erhålla insikter och resultat som relaterar till förskollärares upplevelser av stress. Nyckelord: Stress, ramfaktorer, personalbrist, stora barngrupper, krav, tid

The rapid digital development has transformed our lives, and today we can work in new ways compared to before. With an increased demand for flexible work arrangements, where the home serves as a workplace, it is crucial for companies to understand how this affects the well-being of employees. Therefore, the purpose of this study is to examine how the possibility of work flexibility promotes individuals well-being. Previous research points out several factors that can influence well-being during remote work, including the work environment, the balance between work and private life, and interaction. The theoretical framework of the study is primarily based on Karasek and Theorell's demand-control-support model (1990), but in specific sections, support will also be drawn from studies by Kangas et al. (2023) and Espersson et al. (2023) using the concepts of Family-supportive supervisor behaviors and urholkade sociala relationer. The study is based on qualitative interviews conducted with employees in various units at Västerås municipality who work part-time at the physical workplace and part-time remotely. The results show that remote work is significant, especially for employees work-life balance, which positively impacts their well-being. What is really important for well-being is the ability to manage and plan worktasks on your own, no matter where you're working. / Den snabba digitala utvecklingen har förändrat våra liv och idag kan vi arbeta på nya sätt jämfört med tidigare. Med en ökad efterfrågan på flexibelt arbete med hemmet som arbetsplats, är det viktigt att företag är insatta i hur detta påverkar medarbetarnas välbefinnande. Syftet med studien är därför att undersöka hur möjligheten till arbetsflexibilitet främjar individers välbefinnande. Tidigare forskning visar på flera faktorer som kan påverka välbefinnandet under distansarbete, såsom arbetsmiljön, balansen mellan arbete och privatliv samt interaktionen. Studiens teoretiska ramverk utgår huvudsakligen från Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell (1990), men i särskilda avsnitt kommer även stöd tas från studier av Kangas m.fl. (2023) och Espersson m.fl. (2023) med begreppen Family-supportive supervisor behaviors och Urholkade sociala relationer. Studien baseras på kvalitativa intervjuer som genomförts med medarbetare inom olika enheter på Västerås kommun som arbetar halvtid på den fysiska arbetsplatsen och halvtid på distans. Resultatet visar att distansarbete är betydelsefullt, speciellt för medarbetarnas livspussel, vilket har en positiv inverkar på deras välbefinnande. Det som framkommer som avgörande för välbefinnandet är förmågan att självständigt styra och planera arbetsuppgifterna, oavsett platsen för arbetet.

Denna studie genomfördes med syfte att undersöka förhållande mellan Marx alienationsteori och Karaseks krav, kontroll och stödmodell kopplat till introduktionsprocess hos nyanställd personal i kommunal verksamhet. Då en stor andel av jordens arbetande befolkning inte trivs med sina arbeten, vilket i sin tur kan leda till en så kallad ”mental utcheckning” finns ett intresse att studera och förstå vilka mekanismer kan ligga bakom denna misstrivsel. Upplevelse av introduktion har betydelse för personalens vilja att stanna kvar på arbetsplatsen, därför kan förståelse för negativa känslor hos nyanställd personal vara till hjälp när en ny medarbetare är på väg in i organisationen. Alienationsteorin utgjorde teoretiska utgångspunkt i denna kvalitativa studie med induktiv ansats och undersökningen genomfördes på en mindre kommun i mellersta Sverige med hjälp av semistrukturerade intervjuer. För att studera hur alienation kunde uttryckas och förstås undersöktes 13 medarbetares introduktionstid från deras första kontakt med arbetsgivaren och under den närmast efterföljande tiden. Informanternas svar analyserades därefter utifrån krav-kontroll-stödmodellen, att det krävs en fungerande balans mellan utmaningar, egna förmågor och relevant stöd. Studien visade att denna balans påverkade nyanställdas känsla av kontroll och trivsel på den nya arbetsplatsen, och väl genomförd introduktionsprocess kunde motverka upplevelse av alienation och förfrämligande. På motsatt sätt, utan stöd från handledare, med bristfällig återkoppling från chef och otydliga rutiner på arbetsplatsen tog det längre tid att komma i arbetet och bemästra sin situation. Detta i sin tur förstärkte känsla av otrygghet och att inte räcka till, med upplevd stress och alienering som följd.

Syftet med studien är att undersöka hur arbetstagare upplevt distansarbetet under pandemiåren. Vi kommer fokusera på hur frihetsgraderna såg ut, hur gränsdragningen var mellan arbetsliv och övrigt liv det vill säga work life balance, hur välmåendet varit och om det haft tillräckligt med egenkontroll.   Tidigare studier har visat då distansarbetet ökat har det dagliga sociala nätverket även minskat. Detta visar sig vara en av de bidragande faktorerna som påverkat de anställdas psykiska hälsa. På arbetsplatsen är det arbetsgivarens ansvar att se till att medarbetarna mår bra och känner sig trygga. Vi vill ge läsaren en ökad förståelse om hur distansarbetet påverkar medarbetarens livspussel. Hur balansen påverkas mellan den otydliga gränsdragningen mellan sfären arbetsliv och övrigt liv. Vi vill även ge läsaren mer kännedom om medarbetarens upplevelse gällande användningen av strategier för att kunna särskilja arbetsliv och det övriga livet.          Inom studiens teoretiska referensram presenteras ett antal välkända teorier och modeller. I teoridelen uppmärksammar vi distansarbete, frihetsgrader och välmåendets betydelse samt olika strategier för att hantera den gränsdragningsproblematik mellan de båda sfärerna. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i vårt val av metod. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av åtta intervjuer. Respondenterna har arbetat hemifrån under Covid-19 pandemin under de senaste två åren. Intervjuerna har spelats in och därefter ordagrant transkriberats inför analysprocessen. Studiens syfte uppfylls och besvaras av uppsatsens fyra frågeställningar som presenteras i inledningen. Ett resultat i studien belyser på att distansarbetet har bidragit till att medarbetare lättare kunnat hantera livspusslet. Studien visar även på fördelar som inneburit en ökad grad av känsla kring frihet, flexibilitet och effektivitet. Vidare har strategier används i olika utsträckningar för att urskilja sfärerna. I vår analys menar majoriteten av våra respondenter att det finns fler fördelar än nackdelar med denna arbetsform. Flertalet respondenter arbetar just nu på hybridarbetsplatser, vilket innebär att arbetet utförs hemifrån viss del av arbetstiden, resterande arbetstid på ordinarie arbetsplats. Flertalet av respondenterna har fortsatt distansarbete i den utsträckning det är möjligt. Den huvudsakliga strategin för samtliga respondenter är att särskilja sfärerna med att använda rumslig uppdelningen. Vidare använde respondenterna strategin att skapa tidsbestämda scheman. I den avslutande delen av studien för vi en diskussion gällande resultat, metod och förslag till vidare forskning.

Syftet med den här studien var att genom kvalitativ intervju, utveckla kunskap om förskollärares uppfattningar om sin arbetsmiljö i förskolan och hur denna arbetsmiljö upplevs påverka det pedagogiska arbetet, samt vilket inflytande förskollärarna upplever sig ha på arbetsplatsen.Studiens resultat visar att förskollärares arbetsmiljö uppfattas ge upphov till stress och hög arbetsbelastning till följd av exempelvis många barn i barngrupperna. Förskollärarna uppger att de inte upplever att de har den tid och de resurserna de behöver för att utföra sitt arbete på ett för dem tillfredsställande sätt. Detta gör att förskollärarna känner sig otillräckliga i sin profession då de ibland upplever det som nödvändigt att prioritera andra saker än det pedagogiska arbetet. Resultaten visar också att förskollärarna upplever sig ha inflytande över sin arbetsmiljö men inte över sådant som upplevs påverka dem mest, så som barngruppernas storlek och lokalernas utformning.

Studien behandlar EU- Turkiet relationen och här framhävs den turkiska rösten. EU har satt upp krav som Turkiet måste uppfylla för att kunna ansluta sig till Unionen. Oftast talas det om det europeiska perspektivet i frågan och därför har syftet varit att belysa Turkiets uppfattning i processen. Det har gjorts genom intervjumetoden och tre turkiska experter kontaktades. Experterna har lång erfarenhet och djup kunskap om relationen EU- Turkiet. Därför har de fått representera Turkiet. För att analysera intervjuerna och resultatet har begreppen förtroende, Orientalism, civilisation och makt använts. Dessa begrepp har varit utgångspunkterna i analysen och tillfört perspektiv på relationen mellan EU och Turkiet. Av resultatet framgår det en viss skillnad mellan hur Turkiet och andra kandidatländer har behandlats. De intervjuades gemensamma uppfattning var att Köpenhamnskriterierna är rättfärdigade. Kriterierna gäller alla länder som vill ansluta sig till EU. Däremot att EU lagt till Cypernkonflikten som ett krav ansågs vara orättvist. Kravet att lösa Cypernfrågan har lett till att förtroendet för EU har sjunkit. Experterna menar att det är diskriminerande eftersom inget annat land fått ett liknande krav tidigare. Även identitetsfrågan har diskuterats av de intervjuade. De ämnen som behandlades av de intervjuade var bland annat ”vi” och ”dem” uppfattningen, religionen och uppdelningen av civilisationerna. Lösningen var enligt experterna att både turkar och européerna måste samarbeta och nyansera uppfattningarna. Mot slutet av resultatet framkom vilka framtidsutsikter Turkiet har och vilka möjliga alternativ som kan tänkas utnyttjas. / This study deals with the EU- Turkey relationship and will highlight the Turkish voice. The EU has set requirement which Turkey must meet in order to join the Union. On this matter, the European perspective is usually referred to and therefore the aim is to stress out Turkey’s perception of the process. The interviewing method has been used and three Turkish experts were contacted. These experts have long experience and deep knowledge of the EU- Turkey relationship. For that reason they have been representing Turkey in this study. In order to analyze the interviews and the results, the concepts of trust, Orientalism, civilization and power has been used. These concepts have been the foundation of the analysis and have added some perspective on the relationship between EU and Turkey. The result shows a difference between how Turkey and the other candidate countries have been treated. The common perception of the interviewed was that the Copenhagen criteria are justified, since the criterion applies to every country that wishes to join the EU. However, they added that the requirement of solving the Cyprus conflict was considered to be unfair. This requirement has led to that the Turkish trust for EU has decreased. The experts believe that this issue is discriminatory since no other country had a similar request before. The identity issue has also been discussed by the experts. The topics were about the “the others”, religion and separation of civilizations. According to the experts, the solution lies at the hands of both the Turks and the Europeans. They must work together and update their perception. Towards the end of the results they revealed the prospects of Turkey and the possible options that could be used.

Denna studie undersöker två företag inom samma snabbmatskedja, av ungefär samma storlek, personalmängd, och ålders- och könsfördelning. Syftet med studien är att avgöra om Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är en faktor som påverkar medarbetarnas upplevda hälsa. Tre frågeställningar ställs: "Hur fungerar det Systematiska arbetsmiljöarbetet på respektive företag?" "Hur upplever medarbetarna arbetsmiljön?" och "Hur upplever medarbetarna sin hälsa?". Genom att besvara och diskutera dessa försöker vi uppfylla studiens syfte. Empirin består av två strukturerade intervjuer, med respektive restaurangchef, för att kunna avgöra och utläsa skillnader i företagens arbete med SAM. Parallellt med detta genomförs också en enkätstudie, riktad till medarbetarna, där dessa får skatta sin arbetsmiljö och sin egen upplevda fysiska och psykiska hälsa. Av resultatet av de två strukturerade intervjuerna framgår att det ena företaget, som vi valt att kalla Företag A, fäster stor vikt vid SAM, medan det andra företaget, som vi kallar Företag B, ej bedriver SAM i någon större utsträckning. Enkätstudien som genomförs bland medarbetarna visar att medarbetarna på Företag A upplever arbetsmiljön som mer tillfredsställande än medarbetarna på Företag B, och medarbetarna på Företag A skattar även sin fysiska och psykiska hälsa som bättre än de på Företag B. En enkel komparativ metod säger oss då att Företag A bedriver SAM i större utsträckning än Företag B, och Företag A har även medarbetare med en bättre upplevd fysisk och psykisk hälsa. I diskussionen förklaras våra slutsatser med Karaseks teorier om krav/kontroll såväl som Hertzbergs tvåfaktorsteori om hygien- och motivationsfaktorer i arbetet. Slutsatserna av studien är att SAM troligtvis är en faktor som påverkar medarbetarnas upplevda hälsa och att medarbetare som arbetar med SAM har en bättre upplevd hälsa än de som inte gör det. Vi menar således att ett väl utfört SAM resulterar i ökad upplevd hälsa hos medarbetarna.

No description available.