Stressrelaterade sjukdomstillstånd ökar i hela samhället. Hälsa i arbetslivet är alla individers rättighet. Distriktssköterskans yrkesroll idag är komplex. Ett arbetsområde är att arbeta mot en god folkhälsa. En god folkhälsa kan leda till ekonomiska vinster inte enbart för den enskilda individen utan även för samhället i stort vilket sedermera leder till en hållbar utveckling. Samhällets ökade krav på primärvården kan leda till stress hos den enskilda distriktssköterskan. Syfte med studien var att belysa de faktorer som kan leda till stress i distriktssköterskans arbetssituation. Studien är en kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer utfördes med totalt tio informanter. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av en induktiv innehållsanalys. I resultatet framkommer faktorer som kan leda till stress, men även faktorer som kan minska upplevelsen av stress. Organisatoriska förutsättningar, ledarskap, krav och utsatthet är faktorer som påverkar distriktssköterskans upplevelse av negativ stress. En välfungerande organisation, struktur samt kommunikation tycks vara grundförutsättningar för en god arbetshälsa. Den upplevda stressen kan minska hos den enskilda distriktssköterskan genom kollegialt samarbete, vidareutveckling och bekräftelse från ledningen. Helhetsperspektiv är av största vikt för att uppnå en god arbetsmiljö och hälsa i arbetslivet.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i läraryrkets låga status och lärares egna upplevelser och erfarenheter av sin yrkesutövning. Uppsatsen syftar till att undersöka lärares arbetsförhållanden utifrån Karaseks och Theorells krav, kontroll och stöd-teori samt att undersöka hur införandet av en yrkeslegitimation och möjligheten att bli förstelärare påverkar läraryrkets eventuella professionalisering. Sex semistrukturerade intervjuer med lärare i grundskolans senare del har genomförts. Tre frågor strukturerade analysen av materialet: Hur upplever lärare i grundskolans senare del sitt yrkesuppdrag? Vilken påverkan har de reformer som har genomförts av skolan och läraryrket haft på deras yrkesutövning? Vilka faktorer framhåller lärare skulle kunna höja läraryrkets status? Intervjuerna har analyserats med hjälp av Karaseks och Theorells krav, kontroll och stöd-teori samt Brantes teori om hur professionella yrkesgrupper bör definieras. Studien visar att läraryrket är ett högstressarbete, som utgörs av höga krav och relativt liten kontroll. Den möjlighet till kontroll som lärarna har motverkas av de många olika krav som föreligger på yrket. Lärarna upplever överlag ett stort stöd från arbetsgruppen, vilket kan verka som en buffert mot den press som de upplever i arbetet. Samhällets bristande förtroende för läraryrket inverkar dock sannolikt även det på lärares upplevelse av sin yrkesutövning. Införandet av en yrkeslegitimation och möjligheten att bli förstelärare har inte ökat läraryrkets möjlighet till professionalisering. Utifrån Brantes förståelse av professioner förstås läraryrket, utifrån denna undersökning, bäst som en semiprofession. Läraryrket kännetecknas av låg autonomi och ett relativt lågt förtroende från allmänheten. Läraryrket saknar en gemensam kunskapsbas och värdesätter olika former av empirisk kunskap i sitt arbete. Lärare själva menar att läraryrkets roll måste renodlas och att yrkesgruppen måste erhålla ett större mandat att driva deras arbete, för att yrkets status ska kunna höjas.

Chefer har enligt svensk lag ett särskilt ansvar att förebygga, uppmärksamma och hantera kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur chefer inom en offentlig förvaltning upplevde de krav som kommer med detta särskilda ansvar samt vilket stöd som cheferna upplevde sig behöva i sitt arbete mot kränkande särbehandling. För att undersöka detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio chefer på vald förvaltning. Intervjuerna analyserades med en induktiv tematisk analys. Resultatet visade på att cheferna upplevde de krav som ställs på dem att arbeta med frågor som rör kränkande särbehandling som ett naturligt ansvar som medföljer i chefsrollen. Vidare upplevde cheferna en del utmaningar i sitt arbete mot kränkande särbehandling och de betonade betydelsen av kommunikation för ett välfungerande arbete. Det stöd som cheferna främst upplevde sig behöva i arbetet mot kränkande särbehandling var stöd från avdelningen för Human Resources. / Managers have in according to Swedish law a particular responsibility to prevent, pay attention to and deal with matters regarding victimization at work. The purpose of this study was to investigate how managers within a public administration was experiencing the demands that accompany this particular responsibility, As well as the support managers felt was necessary in order to conduct their work against victimization at work. The method used in this study were semistructured interviews with nine managers within a chosen public administration, the interviews were then analyzed with a inductive thematic analysis. The result showed that managers were experiencing the demands that were put on them in order to work with issues regarding victimization at work as a natural responsibility accompanying the managerial role. In addition managers were experiencing certain challenges in their work against victimization and they highlighted the meaning of communication for the establishment of a well functioning working environment. The main support managers felt was necessary for their work against victimization was the support from the Human Resources Department.

Forskning visar att barn som utsätts för våld i hemmet löper en ökad risk för att själv börja använda sig av våld senare i livet. Därför är rätt stöd och hjälp till våldsutsatta barn viktigt för att barnet ska kunna bearbeta sina upplevelser av våldet för att kunna få en gynnsam utveckling. Kravet på stödinsatserna för våldsutsatta barn regleras på olika sätt i riktlinjer, lagar och styrdokument. Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter behandlare inom socialtjänsten har av stödinsatsarbetet med våldsutsatta barn, samt hur behandlarnas upplevelser och förutsättningar av att kunna tillgodose krav som finns i riktlinjer, lagar och styrdokument kring arbetet med våldsutsatta barn ser ut. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer där fyra behandlare inom socialtjänsten samt en kurator i två olika kommuner har deltagit. Vi har analyserat studiens empiriska material utifrån kvalitativ innehållsanalys och har presenterat resultatet i tre olika teman: “I mötet med våldsutsatta barn”, “Tillgångar i arbetet” och “Förhållningssätt till riktlinjer och styrdokument”. Resultatet visar att det upplevs en avsaknad av beprövade metoder i stödinsatsarbetet, men att det också finns andra faktorer som anses vara betydelsefulla i arbetet med att kunna tillgodose kraven.

Studiens syfte var att undersöka hur mellanchefer i kommunal sektor upplevde krav uppifrån, krav nerifrån samt kontroll och stöd i sitt arbete, utifrån krav, – kontroll och stöd modellen. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex mellanchefer . Resultatet visade att mellancheferna upplevde att det ställdes höga krav både från den egna chefen gällande ekonomi/budget och från de anställda gällande tydlighet. Cheferna var eniga i att kraven var rimliga utifrån den roll de hade och de upplevde att de hade gott stöd och god kontroll i arbetet. Passionen och intresset för det de arbetade med var påtaglig. Funktionen stöd visade sig vara viktig och många värdesatte de ledningsgrupper de ingick i. Slutsatserna som dragits är i enlighet med tidigare forskning; mellancheferna upplevde höga krav som tillsammans med gott stöd resulterade i hög kontroll i arbetet. Det som upplevdes vara mest kravfyllt var budget.

Syftet med föreliggande undersökning var att öka förståelsen för lönesättande chefers arbete och upplevelser av individuell lönesättning. Syftet är att få en beskrivande bild av chefers arbete med lönesättning samt undersöka hur erfarenhet påverkar chefernas upplevelser av de krav, resurser och upplevelser som kommer med arbetet i form av tillit till bedömningssystemet, trygghet i att bedöma, tillfredsställelse i arbetet med lönesättning och nöjdhet med lönesystemet. Detta undersöktes med hjälp av kvantitativa (enkäter) data där urvalet bestod av 196 lönesättande chefer och kvalitativa (fokusgruppintervjuer) data där sammanlagt 10 lönesättande chefer deltog. Undersökningen genomfördes med en multimetodansats genom en tvärsnittsdesign, där undersökningsdeltagarna bestod av lönesättande chefer inom ett tjänsteföretag. Resultat av multivariata variansanalyser visade att chefer med kortare erfarenhet som chef (<9 år) upplevde mer krav i arbetet, i form av svårigheter i lönesamtal, tidskrävande prestationsbedömningar, tid till lönesättningsarbetet och svåra arbetsuppgifter, jämfört med chefer med längre erfarenhet (≥10 år). När det gäller resurser i arbetet upplevde chefer med längre erfarenhet att målen för lönesättningen var tydligare och att de hade större medverkan i lönesättningen men mindre socialt stöd från sin chef än chefer med kortare erfarenhet. Resultat av hierarkiska multipla regressionsanalyser, där krav och resurser användes för att predicera chefernas upplevelser av lönesättningen, visade att svårigheter i lönesamtal var det krav som uppvisade starkast negativa samband med samtliga upplevelser, medan tydliga mål, tydliga lönekriterier och egen medverkan i lönesättningen var de resurser som uppvisade positiva samband med flest upplevelser av lönesättningen. Resultaten från intervjuerna visade att chefer upplevde att lönesättning kräver mycket arbete, är tidsödande och att det förbestämda löneutrymmet begränsar dem i sitt arbete. Fler studier behövs för att vidare undersöka chefers viktiga arbete och roll i lönesättningen och undersöka vilka upplevelser som följer med arbetet då lönesättande chefer är bärare av lönesystemet.

Denna studie är utförd på uppdrag av Kalix kommun och deras socialförvaltning för att kartlägga hur introduktionen går till i dagsläget och vad som skulle kunna ändras inom denna på de särskilda boendena (SÄBO) inom kommunen. Introduktion är något som sker inom alla organisationer, dock mer eller mindre medvetet. I dagens samhälle är just vård och omsorg en yrkesgrupp som är i stora behov av personal och i och med detta behövs det snabbt mer duktig och kunnig personal inom bland annat SÄBO. På grund av detta är det mycket personal som idag arbetar som timvikarie inom kommunen. I och med det är en väl fungerande introduktion A och O, för att snabbt kunna täcka upp ett behov på en arbetsplats. Eftersom en introduktion ger första intrycket av hur en organisation och arbetsplats fungerar, är den denna som ligger till grund för hur personalen kommer in på en arbetsplats och om de väljer att stanna kvar eller börja arbeta någon annanstans.Under studiens gång framkommer både enhetschefers och timvikariers synpunkter gällande vad de anser om introduktionen som den är idag och vad vilka områden de skulle vilja se en förbättring inom. De mest framträdande utvecklingsområdena från båda parterna är bristen på rutin gällande information, vem som ska ge vilken information och inom vilken tidsram. Det sker inte heller något samtal med vikarierna ett tag efter introduktionen för att fånga upp eventuella problem och liknande innan en liten sak kan bli väldigt stor. Överlag är vikarierna dock positiva till de bemötande som de fått från både chefer och nya kollegor.

Det hälsofrämjande ledarskapet fokuserar på friskfaktorer genom att synliggöra och lyfta fram de styrkor som finns på arbetsplatsen. För att kunna skapa en hälsofrämjande arbetsplats behövs det kunskap om hälsofrämjande arbete hos ledarna, det behövs således förutsättningar för chefer att kunna bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. Studiens syfte var att belysa hur förvaltningschefer i kommuner i Hallands län upplever förutsättningarna för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. Den teoretiska referensramen utgår ifrån hälsopromotion med fokus på främjande, hälsofrämjande ledarskap och dess förutsättningar, krav-resursmodellen, kompetens och kompetensutveckling. Studien utgår ifrån ett hermeneutiskt synsätt där slutsatser dragits med induktiv ansats. Metoden i studien baserades på en kvalitativ ansats genom åtta semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat har analyserats genom en konventionell innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Arbetsform och förutsättningar för ett hälsofrämjande ledarskap som visade chefernas upplevelse av hälsofrämjande ledarskap. Goda möjligheter till stöd i det dagliga arbetet var såväl befintliga som önskvärda stödjande strukturer och resurser inom organisationen. Hanterbara arbetskrav i form av prioritering av resurser där cheferna förmedlade deras upplevda arbetskrav inom organisationen, vilka inte ansågs vara för höga. Vikten av att prioritera resurser och tid låg till grund för ett hälsofrämjande ledarskap. Slutligen var goda förutsättningar för kompetensutveckling och dagligt lärande vilket förekom på såväl individ som gruppnivå. Utifrån resultatet kan slutsatserna dras att cheferna upplevde att det fanns goda förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap i form av stöd, krav och resurser samt kompetensutveckling. Prioritering av resurserna låg till grund för chefernas förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap.

No description available.

Forskning visar att barn som utsätts för våld i hemmet löper en ökad risk för att själv börja använda sig av våld senare i livet. Därför är rätt stöd och hjälp till våldsutsatta barn viktigt för att barnet ska kunna bearbeta sina upplevelser av våldet för att kunna få en gynnsam utveckling. Kravet på stödinsatserna för våldsutsatta barn regleras på olika sätt i riktlinjer, lagar och styrdokument. Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter behandlare inom socialtjänsten har av stödinsatsarbetet med våldsutsatta barn, samt hur behandlarnas upplevelser och förutsättningar av att kunna tillgodose krav som finns i riktlinjer, lagar och styrdokument kring arbetet med våldsutsatta barn ser ut. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer där fyra behandlare inom socialtjänsten samt en kurator i två olika kommuner har deltagit. Vi har analyserat studiens empiriska material utifrån kvalitativ innehållsanalys och har presenterat resultatet i tre olika teman: “I mötet med våldsutsatta barn”, “Tillgångar i arbetet” och “Förhållningssätt till riktlinjer och styrdokument”. Resultatet visar att det upplevs en avsaknad av beprövade metoder i stödinsatsarbetet, men att det också finns andra faktorer som anses vara betydelsefulla i arbetet med att kunna tillgodose kraven.