Syftet med studien har varit att ta reda på hur textillärare upplever att den yttre miljön i textilslöjdsalen kan påverka den kreativa processen hos eleverna och hur slöjdsalen i så fall kan utformas. Studien bygger på intervjuer med fem textillärare som är eller har varit verksamma inom grundskolan i ämnet textilslöjd.Det teoretiska forskningsperspektiv som studien utgår ifrån i huvudsak är den sociokulturella teorin som bygger på Lev Vygotskijs tankar och forskning. Vidare har perspektiv från ramfaktorteorin tagits i beaktande. Studien visar att alla de intervjuade textillärarna menar att ytorna i textilslöjdsalen, det vill säga både golvytor, väggytor, bordsytor och förvaringsytor ska vara tillräckligt stora för att de ska kunna rymma de innehållsmässiga beståndsdelar som textillärarna anser behövs för att stimulera elevernas kreativitetsutveckling. Textillärarna menar att eleverna ska ha ordentligt med arbetsytor när de arbetar och att elevernas pågående arbeten ska kunna förvaras i tillräckligt stora förvaringsutrymmen i textilslöjdsalen. En övervägande andel av textillärarna anser att det är det insprationsmaterial som hör samman med detarbetsområde eleverna för tillfället arbetar med som är mest kreativitetsbefrämjande. Två av textillärarna anser att textil/trä och metallslöjdsalarna ska ligga nära eller i anslutning till varandra för att samarbetet i slöjdämnet ska fungera bra. De menar även att bildsalen i nära anslutning till textilslöjdsalen skulle underlätta ämnesövergripande samarbete med bildämnet. Sammantaget finns det hos textillärarna många tankar och kreativa idéer som skulle kunna leda till att textilslöjdsalarna skulle kunna bli mer kreativitetsbefrämjande för elever. Studien visar vidare på att det är arbetsmiljölagstiftningen och miljöbalken som styr hur arbetsmiljön i textilslöjdsalen ska utformas utifrån nationella arbetsmiljö- och säkerhetskrav. Utrustning och utformning i övrigt är däremot en lokal angelägenhet. Enligt styrdokumenten ligger ett särskilt ansvar på rektor att tillsammans med lärare samarbeta för att de nationella målen ska nås av eleverna. Eleverna ska ges möjlighet till ett aktivt medinflytande i skolan. Här skulle textillärare tillsammans med rektor, som har det särskilda ansvaret, kunna arbeta för att den yttre miljön i textilslöjdsalen blir mer kreativitetsbefrämjande. Eleverna ska också enligt styrdokumenten vara medskapande och vara med i och komma med synpunkter på utformningen. Undersökningar om hur den fysiska miljön i textilslöjdsalen och dess utformning påverkar kreativitet hos elever, detta utifrån ett elevperspektiv tycker jag skulle vara en intressant ingång för fortsatta studier. Vidare studier om hur arbetsmiljöfaktorer, både fysiska och psykiska, påverkar textillärare och elever i textilslöjden vore intressant att undersöka. Den fysiska miljöns betydelse i skolan och i synnerhet i textilslöjden för elevers möjlighet till lärande tycker jag har varit eftersatt och inte uppmärksammats i den utsträckning som den borde. Mer forskning inom detta området är något som jag anser är nödvändigt för att föra utvecklingen framåt i den svenska grundskolan.

Syftet med detta examensarbete är att redovisa några av mina viktigaste erfarenheter från de konstnärliga musikproduktionsprojekt som jag genomfört under de gånga två åren. Min förhoppning att dessa erfarenheter kan vara till hjälp för andra såväl verksamma som blivande musikproducenter. Vidare är syftet även att beskriva några av de arbetsmetoder som jag utvecklat i dessa konstnärliga projekt med fokus på hållbarhet som sammantaget utgör den konstnärliga delen i mitt examensarbete. De erfarenheter och arbetsmetoder som redovisas är utvecklade och framtagna under kreativa processer i professionella sammanhang inom musikproduktion och komposition. Viktiga aspekter som tas upp är schemaläggning och metoder för fastställande av tidsåtgång, kreativa lösningar och råd för att komma vidare vid utebliven inspiration, redogörelse av variationer på, och användning av templates som ett tidseffektivt redskap samt utförande och planering av projekt. Slutligen följer en tillhörande reflektion över metodernas styrkor och brister. Min övergripande förhoppning är att de erfarenheter jag redovisar i detta arbete ska kunna bidra till att andra, såväl verksamma som kommande musikproducenter, utvecklar effektiva arbetssätt för ett produktivt, kreativt och hållbart skapande inom musikproduktion. / <p>Arbetet inkluderar inga ljudande bilagor. </p>

<p><strong> </strong></p><p>Kreativitet är ett mycket omskrivet ämne, dock är området mycket smalt när det gäller ”kreativitetskonsulters” arbete. Syftet med denna uppsats är, att få en ökad förståelse för deras arbete med verktyg och metoder i kreativa processer, speciellt i idégenereringsfasen. Avsikten är att belysa deras upplevelser av svårigheter och fördelar med redskapen. Utifrån mitt syfte formulerades fem frågeställningar, som studien utgått ifrån. Frågeställningarna rör helt och hållet ”kreativitetskonsulternas” verktyg och metoder. Vilka de använder sig av och hur de bestämmer sig för vilka de ska nyttja. Deras upplevelse av arbetet med dessa, samt för- respektive nackdelar. Vidare en frågeställning som rör agerandet när processen inte går som det är tänkt. Tre stycken kvalitativa intervjuer har genomförts. Emedan respondenterna inte är anonyma presenteras dessa under rubriken introduktion. Den teoretiska referensramen förklarar begreppet kreativitet och innovation samt dess skillnader. Den kreativa processen, ”kreativitetskonsultens” roll samt idégenereringens utgångspunkt tas även upp. Slutligen presenteras lärandet samt de faktorer som påverkar den kreativa processen.</p><p>Resultatet visar, att basen i ”kreativitetskonsulternas” verktygslåda var brainstorming och varianten brainwriting, ”tyst brainstorming”. Utöver dessa var de individuella skillnaderna stora. De flesta redskapen var till för att bryta det rotade och vanemässiga, genom en viss typ av provokation. Valet av verktyg och metod hade bland annat att göra med valet av frågeställningen i sessionen. Fem olika tillvägagångssätt användes när det blev problem under sessionen och det inte fungerade som respondenterna hade tänkt sig. Exempel på dessa är; nytt verktyg och metod, paus och två facilitatorer.</p><p>Jag uppfattar, att kärnan i den kreativa processen bland annat handlar om, att få individen att våga vara kreativ, för att hitta nya och annorlunda idéer. För att kunna åstadkomma detta, har ”kreativitetskonsulterna” sina verktyg och metoder.</p>

Kreativitet är ett mycket omskrivet ämne, dock är området mycket smalt när det gäller ”kreativitetskonsulters” arbete. Syftet med denna uppsats är, att få en ökad förståelse för deras arbete med verktyg och metoder i kreativa processer, speciellt i idégenereringsfasen. Avsikten är att belysa deras upplevelser av svårigheter och fördelar med redskapen. Utifrån mitt syfte formulerades fem frågeställningar, som studien utgått ifrån. Frågeställningarna rör helt och hållet ”kreativitetskonsulternas” verktyg och metoder. Vilka de använder sig av och hur de bestämmer sig för vilka de ska nyttja. Deras upplevelse av arbetet med dessa, samt för- respektive nackdelar. Vidare en frågeställning som rör agerandet när processen inte går som det är tänkt. Tre stycken kvalitativa intervjuer har genomförts. Emedan respondenterna inte är anonyma presenteras dessa under rubriken introduktion. Den teoretiska referensramen förklarar begreppet kreativitet och innovation samt dess skillnader. Den kreativa processen, ”kreativitetskonsultens” roll samt idégenereringens utgångspunkt tas även upp. Slutligen presenteras lärandet samt de faktorer som påverkar den kreativa processen. Resultatet visar, att basen i ”kreativitetskonsulternas” verktygslåda var brainstorming och varianten brainwriting, ”tyst brainstorming”. Utöver dessa var de individuella skillnaderna stora. De flesta redskapen var till för att bryta det rotade och vanemässiga, genom en viss typ av provokation. Valet av verktyg och metod hade bland annat att göra med valet av frågeställningen i sessionen. Fem olika tillvägagångssätt användes när det blev problem under sessionen och det inte fungerade som respondenterna hade tänkt sig. Exempel på dessa är; nytt verktyg och metod, paus och två facilitatorer. Jag uppfattar, att kärnan i den kreativa processen bland annat handlar om, att få individen att våga vara kreativ, för att hitta nya och annorlunda idéer. För att kunna åstadkomma detta, har ”kreativitetskonsulterna” sina verktyg och metoder.

Uppsatsens syfte är att presentera ett synsätt över hur ledaren kan främja kreativa processer på reklambyråer. För att skapa detta synsätt behöver förståelsen om kreativa processer i en reklambyrå ökas. Studien utgår från att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi både har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte. Metoden är en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling består av cirka 100 timmar observationer på en reklambyrå följt av fem kvalitativa djupintervjuer på samma byrå. Vi har dessutom genomfört en djupintervju med en delägare i en annan reklambyrå för att tillföra en utomstående röst från branschen. Utöver detta har en spaning i branschtidningarna Dagens Media och Resumés arkiv gjorts för att kunna jämföra vår empiri med vad som skrivs om branschen. Uppsatsen har en deduktiv ansats. Den kreativa processen tar inte vid när du som ledare startar igång uppstartsmötet. Det startar redan vid första säljmötet – planera för det! Bygg upp ett klimat som stödjer oliktänkande och diskussioner. Försök att få till ett klimat där de anställda delar med sig av tankar och spaningar. Flow och flexibilitet är viktiga begrepp i synsättet som en ledare ska ha för att främja kreativa processer i en reklambyrå. Skapa en kreativ plats för möten och diskussioner och utveckla den till att bli navet i reklambyrån. Att absorbera och utveckla tankar och idéer blir så mycket enklare då. Det är dock viktigt att du som ledare förstår att riktig kreativitet inte är en dans på rosor – det är jobbigt. Var beredd på det. Sist, men inte minst är ditt, din reklambyrås och kunden mod avgörande för hur långt och vilken kreativ höjd ni kommer att nå. Fegisar har svårt att bryta normer!

Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur den kreativa processen skiljer sig åt när jag skriver musik självständigt eller ihop med andra, så kallad co-writing. Även hur ramverk och begränsningar påverkar kreativiteten har varit av intresse. Under arbetets gång har jag skrivit musik självständigt och i sessioner med andra och fört loggbok över mina upplevelser och tankar. Loggboken har varit underlaget för min analys och resultat. Resultatet visar att co-writing är en metod som fungerar bra för mig. Arbetsformen innebar att processen blev mer effektiv, mindre präglad av självtvivel och mer lustfylld än när jag skrev musik självständigt. Den visar också att begränsningar så som tidsramar eller att skriva för ett visst antal instrument kan fungera som en katalysator för kreativitet.

Studien som presenteras i föreliggande uppsats syftar till att undersöka spelifiering av kreativa processer utifrån tre frågeställningar: (1) på vilket sätt arbetar läraren för att främja motivationen hos eleverna i sin skapandeprocess, (2) kan man förstå lärarens upplägg som spelifiering, och i så fall på vilket sätt, och (3) vilka effekter har lärarens upplägg på motivationen hos elever som befinner sig i kreativa processer? Bakgrunden till detta undersökningsområde utgörs dels av motivationens betydelse för barn och unga som befinner sig i skolans värld. Frågan om motivation spelar en viktig roll när det exempelvis kommer till frånvaroproblematik, ett alldeles för starkt betygsfokus och passivitet i skolarbetet. Utöver motivationens betydelse har jag dessutom velat utforska förståelsen av spelifieringsbegreppet. Stora delar av den befintliga forskningen som bedrivits på området demonstrerar en snäv bild av spelifiering, och det tillämpas dessutom sällan inom bildundervisning och i kreativa processer. Frågeställningarna undersöks genom en fallstudie och empirin samlas in genom observationer av klassrumsundervisning och intervjuer med elever och en lärare. Studieobjektet består av en bild- och designlärare som bedriver vad av mig tolkas som spelifierad undervisning, samt den gymnasieklass som inom ramen för kursen Digitalt skapande 2 deltar i denna undervisning. Resultatet visar att läraren använder sig av flera strategier som främjar elevernas motivation, där lyhördhet för den specifika elevgruppen och närvaro i klassrummet är två exempel. Det framgår också att lärarens upplägg kan beskrivas som spelifieringen, framförallt med tanke på att hen använder sig av ett speltänkande. Elevernas utsagor visar delvis att behoven för inre motivation tillgodoses i undervisningen, alltså att lärarens upplägg enligt eleverna är främjar motivationen.  Gestaltningen, som utöver uppsatsen utgör en del av mitt examensarbete, fokuserar till stor del på Vårutställningens besökare. Den utgörs av ett slags personlighetstest, som genom påståenden och svarsalternativ uppmanar besökaren att fundera över hur den egna motivationen fungerar. Detta presenteras genom ett interaktivt verk som genom visuella medel och ett intresseväckande innehåll strävar efter att engagera besökaren.

What does it actually mean to be bored? According to media you most likely get the impression that it is a disease that needs to be cured. And the word certainly has a negative tone attached to it. To be “bored” is not a state of mind where most people want to be. Therefore we live in a world where we can find all kinds of distractions and tools to make things as effective and entertaining as possible.   In my essay “Upprepningar och tristess”, I explore the link between boredom, creativity and development. Through studies, books, essays and magazines I try to get under the skin of a hard definable topic. What has been written and what has been said? Is it overall just a bad thing that we should try to eliminate, or is it an important state of mind that we need to pay attention to and try to understand better? In the end, also my essay falls prey to the depths of boredom. / <p><em>My exam work consists of a written essay part and a formed/interpreted part.</em></p>

The goal of this thesis is to understand what creativity is and how creative processes work in general as well as how different mindsets can influence it.

In the current fast paced and competitive environment organizations are existing in, it is crucial so be innovative and creative. This empirical research addresses how organizations can stimulate creativity and innovation by understanding underlying factors and mechanisms. The research sample consisted of seven open interviews from seven different firms which could be described as creative. In analysis of the empirical material a model called meaning concentration have been used. Results have been analysed with support of sociocultural theory. The findings suggest that time, a structured process, gaining new perspectives and experiences by constant input and an open communication are keys to support innovation. The study also indicates that creative organizations uses informal learning systematically as a strategy in projects and developing the co-workers craftsmanship. Informal learning is used to gain knowledge about customers, social arenas and the surrounding world. New perspectives are considered to be crucial in creating innovation. The underlying factors of creative processes found in the empirical material are being discussed and how it connects to a social context and group dynamics. / I en föränderlig och konkurrensutsatt värld är det essentiellt att organisationer utvecklas. Den här studien syftade till att utforska hur organisationer kan stimulera kreativa processer och innovation, genom att förstå dess underliggande faktorer. Det insamlade materialet bestod av sju öppna intervjuer från sju olika kreativa organisationer. Empirin analyserades med hjälp av meningskoncentrering och ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att kreativa organisationer använder sig av informellt lärande som en medveten strategi i syfte att tillägna sig nya kunskaper. De nya kunskaperna om kunder, sociala arenor och omvärlden anses av organisationerna avgörande för att lyckas skapa kreativa produkter. Organisationerna skapade avsiktligt situationer och möten där delandet av nya perspektiv och associationer ledde till ny kunskap genom diskussioner och intryck. Organisationer är enligt resultatet beroende av att inhämta nya perspektiv och kunskaper för att lyckas med innovationsprocesser. De underliggande faktorerna i de kreativa processerna diskuteras med koppling till den sociala kontext organisationerna verkar inom.