<p>Syftet med studien är att ta reda på hur lärare i slöjd kan inspirera barn och ungdomar att arbeta kreativt. För att ta reda på mer om kreativitet och dess förutsättningar respektive hinder har jag studerat för ämnet aktuell litteratur samt utfört fyra kvalitativa intervjuer med verksamma grundskolelärare i slöjd. Fokus i arbetet har lags på olika undervisningsformer och hur dessa kan påverka elevernas förutsättningar för ett kreativt arbete inom slöjden. Resultatet av intervjuerna samt litteraturstudien tyder på att eleverna ges bäst förutsättningar för att utveckla sin kreativitet i de miljöer där undervisningen sker utefter lärarstyrda riktlinjer men där eleverna inom denna givna ram har en stor individuell frihet.</p>

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare i slöjd kan inspirera barn och ungdomar att arbeta kreativt. För att ta reda på mer om kreativitet och dess förutsättningar respektive hinder har jag studerat för ämnet aktuell litteratur samt utfört fyra kvalitativa intervjuer med verksamma grundskolelärare i slöjd. Fokus i arbetet har lags på olika undervisningsformer och hur dessa kan påverka elevernas förutsättningar för ett kreativt arbete inom slöjden. Resultatet av intervjuerna samt litteraturstudien tyder på att eleverna ges bäst förutsättningar för att utveckla sin kreativitet i de miljöer där undervisningen sker utefter lärarstyrda riktlinjer men där eleverna inom denna givna ram har en stor individuell frihet.

Sammanfattning Forskning visar att det finns ett samband mellan kreativitet och lärande och att det har betydelse för elevers måluppfyllelse. Undersökningens syfte var att undersöka hur kreativitet yttrar sig i undervisningen, om rätt förutsättningar finns samt hur lärare förstår innebörden av kreativa processer. Utöver detta var syftet att undersöka om lärarna anser att kreativitet i undervisningen gynnar elevers måluppfyllelse. Enkätundersökningen genomfördes i en mindre kommun i mellansverige och är en totalundersökning. En majoritet av respondenterna anser att den viktigste aspekten för att skapa kreativitet är att skapa nyfikenhet. Resultaten visar också att de strukturer som finns i en skola har betydelse för om lärarna kan planera för kreativitet i sin undervisning. Respondenterna har angivit lokalernas storlek, scheman, tid och klassens storlek som hämmande för kreativitet i sin undervisning. Merparten av respondenterna i undersökningen anser sig dock ha ganska bra kunskaper om kreativa processer. Undersökningens resultat har betydese för hur man ska tänka när man planerar för en ny skola, hur en skolas organisation bör se ut samt även hur undervisningen bör planeras och genomföras. Den har även betydelse för vilken kompetens som lärare bör ha för att ha möjlighet att undervisa kreativt. / Abstract Research shows that there is a connection between creativity and learning, and therefore creativity aim of this study was to investigate how creativity is shown in teaching, if there are the correct circumstances for creativity and how teachers understand creative processes. Another aim was to find out if teachers belive that creativity in school can support pupils´ achievements. The survey was conducted in a small municipality in central Sweden and is a census survey. A majority of the respondents answered that the most important aspect for creativity is to make the pupils curious. The results also show that the structures in a school affect to what extent teachers can plan for creativity in their teaching. The largest part of the respondents have answered that the size of the premises, schedules, time, and class size that discourages creativity in their teaching. Most of the teachers said that they are aware of the importance of creativity for learning and achievments. The result of this study is importand for how to think when planning a new school, for how a school ought to be organized and how teaching has to be planned and carried out. The result is also essential to learn what sort of knowledge teachers need to be able to work in creativity way.

Den här studien behandlar en musiketnologisk fältstudie i syfte att analysera och ta reda på hur kreativa processer fungerar i arbetets gång att framställa en färdig koreografi med dans, sång och musik inför en folklorefestival. Studieobjektet i denna studie är en folkloreförening i staden Novska i Kroatien. Syftet med studien var att följa föreningen i den kreativa processen och ta reda på hur den fungerar. En kreativ process börjar med en idé eller ett syftemål där många möjligheter genereras och slutar med en kreativ produkt. Som teoretiskt ramverk användes R. Keith Sawyers åttastegsmodell i den kreativa processen. De metodologiska utgångspunkterna för studien är fältobservationer och kvalitativa intervjuer. I resultatdelen skildras den kreativa processen utifrån fältobservationens empiriska tillvägagångssätt under föreningens repetitioner, därefter presenteras det slutliga koreografinummer i sin helhet. Avslutningsvis i analysdelen kopplas det vetenskapliga perspektivet, de kreativa processers funktion, i relation till det empiriska perspektivets tillvägagångssätt. Slutsatsen i denna studie visar att varje steg i de kreativa processerna framställer de faktorer, pusselbitar, som folkloreföreningen använde sig av för att kunna kreera koreografin inför en slutuppvisning. Studien utgör också en vidare grund till liknande framtida undersökningar.

Syftet med denna uppsats är att bidra med mer kunskap om hur gymnasieelever uppfattar relationen mellan kreativa processer och inre motivation i ensemblespel. I studien användes en kvalitativ metod, bestående av två observationer och en fokusgruppintervju med en ensemble i årskurs tre på ett estetiskt gymnasium. Det kompletterades med att utforska befintlig litteratur inom kreativa processer, begreppet flow, improvisation, motivation samt Vygotskijs teori om proximal utvecklingszon och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Arbetssättet blev en pendling mellan empirin och mina teorier samt tidigare forskning. Resultaten visade att kreativa processer i undervisning, socialt samspel och uppgifter som ligger inom Vygotskijs proximala utvecklingszons-teori kan leda till ökad meningsfullhet och motivation hos eleverna. Detta antyder att det finns anledning att se över hur kreativa processer används i dagens undervisning och om de borde användas i större utsträckning.

I det här arbetet har jag utforskat hur jag genom att skapa tydliga ramar för mitt skapande kan främja kreativiteten och öka min motivation inför skapandet i fråga.Genom att undersöka grunderna för motivation och flow har jag skapat en ram för skapande, i form av en redan skriven saga som jag har komponerat musik och ljud till.Undersökningen visar att sagoformen bidrog med en tydlig begränsning som främjade motivationen och gav ramar för mitt konstnärliga arbete. Detta går helt i linje med den forskning och bakgrund som presenteras i arbetet.

This study aims to enhance our understanding of how organizations leverage AI tools in the context of information for decision-making processes. Employing a methodological approach the research conducts interviews with experts proficient in both AI and various professional domains. The objective is to explore the rationale behind their utilization of AI for decision-making, shedding light on the motivations and methodologies involved. The study also addresses the array of risks associated with this process, stemming from challenges related to reliable information sources and a limited comprehension of the underlying AI techniques. The empirical findings indicate that AI is perceived by experts as a catalyst for a paradigm shift in how we acquire and utilize information, potentially reshaping working environments in the near future. While experts acknowledge the transformative potential of AI, they emphasize that AI, in its current state, is not sufficiently intelligent to replace human decisionmakers. Instead, it is viewed as a conceptual tool, an assistant, and an integral part of the creative decision-making process. The study suggests that a "hybrid intelligent" approach, combining human and machine capabilities, could address the limitations of both humans and machines, offering a viable pathway towards improved decision-making.

The purpose of the essay is to find an understanding of people's experiences of musical creation. How do we experience creative creation? What is happening in the process? Who decides what is music? Through observations and interviews I have analyzed the concepts that emerge when my informants talk about a creative process. Based on hermaneutical assumptions that a process is interpretable and leads from one point to another, I have wanted to get a deeper understanding of what is interpretable in the informants' experiences of the process. The starting point is that the truth changes a bit for each time a new experience takes place. A so-called transformation. In order to address the essence (the "truth") in my question I have used qualitative research and tried to embrace a phenomenological perspective. I have applied a deductive approach to the analysis of the empirical material. The results show that many of my assumptions are confirmed as regards the transformation as requested. A problem identified in the study is that the creative processes are difficult to measure and assess. In a time driven by economic concerns, they are also not as valued as mathematics, engineering, or physics. / Syftet med uppsatsen är att utforska upplevelsen av musikaliskt skapande. Hur upplever vi ett kreativt skapande? Vad är det som sker i processen? Vem är det som bestämmer vad som är musik? Genom observationer och intervjuer har jag analyserat vilka begrepp som kommer fram när mina informanter pratar om en kreativ process. Utifrån hermaneutiska antaganden om att en process är tolkningsbar och leder från en punkt till en annan har jag önskat få en djupare förståelse för vad som är tolkningsbart i informanternas upplevelser av processen. Utgångspunkten är att sanningen förändras lite för var gång en ny erfarenhet äger rum. En så kallad transformation. För att få fatt på essensen (”sanningen”) i mina frågeställningar har jag använt mig av kvalitativ forskning och försökt att inta ett fenomenologiskt perspektiv. Med deduktiv ansats har jag förhållit mig till den data jag har fått fram. Resultatet visar på att många av mina antaganden bekräftas vad gäller den transformation som efterfrågades. En problematik som framkommit i studien är den att kreativa processer är svåra att mäta och bedöma. De är inte heller lika värderade i en ekonomistyrd samtid som matematik, teknik eller fysik.

Studien undersöker utmaningar inom arbetsteam efter en övergång till virtuella arbetsteam inom mediebranschen. Vidare undersöker studien vilka effekter en omställning till virtuella team kan få på arbetsprocesser, arbetsteam och anställda. Studien syftar till att öka förståelsen för hur en övergång från traditionella arbetssätt till virtuella arbetssätt inom mediebranschen påverkar arbetsprocesser samt anställda inom dessa arbetsteam. Studien har genomförts med en induktiv ansats med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer. Det empiriska materialet för studien utgörs av tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare från fyra svenska företag verksamma inom mediebranschen. Respondenterna arbetar som grafisk designer, produktionsledare, web content producer, user experience designer, service designer samt kundansvarig. Resultatet visar att övergången till digitala arbetssätt och virtuella team i varierande grad påverkat arbetsprocesser, arbetsteam samt individer verksamma inom dessa. Mer specifikt visar resultatet att effekter och utmaningar av varierande grad återfanns inom kommunikation, samarbete i arbetsprocesser samt effektiviteten i arbetsprocessen. Resultatet visar också att den virtuella arbetsmiljön påverkat gränserna mellan det professionella och det privata livet, arbetsmotivation samt psykosociala aspekter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka undervisning i naturvetenskap i förskolan genom att analysera det internationella begreppet STEAM, vilket är en förkortning av olika ämnen som kan integreras med varandra i naturvetenskaplig undervisning. Uppsatsen är en litteraturstudie om innehåll och arbetssätt i STEAM i relation till tidigare forskning och läroplanens skrivningar. Metodavsnittet utgår ifrån textanalys som avser att lyfta fram olika teman och mönster som framkommer i forskningen, med hjälp av tematisk analys. Det teoretiska perspektivet bottnar i delar av läroplansteorin som handlar om de didaktiska frågorna vad och hur, närmare bestämt frågor som handlar om innehåll och arbetsformer. Resultaten visar att kreativa processer och konstformer samt förskollärarens didaktiska förhållningssätt och specifika arbetsmetoder kan ha en positiv påverkan på barns lärande i naturvetenskap och att lärande sker utifrån barns erfarenheter och intressen. Utifrån STEAM ses barn i förskolan som naturligt kreativa och kompetenta och integrering av ämnen ses som en möjlig lösning på behovet av kompetens i naturvetenskapliga ämnen.