Early in the year 2014 Russia conducted an irregular warfare campaign in the Ukrainian peninsula of Crimea, in a surprisingly swift operation towards an Ukrainian loss . The warfare strategy focus of this thesis is the irregular aspect of the conflict. The conflict was discussed by NATO in a debate earlier this year. Conclusions stated that both NATO and the EU should enhance their defence and resilience against the irregular aspect of warfare, in order to repel and deter such threats in the future. Academics have different arguments about whether the Russian success was achieved using enemy centric or population centric irregular warfare. The aim of this study is to examine Russia´s annexation of Crimea based on theories of irregular warfare. By adding this research based on the conflict in Crimea, other studies based on the case may increase their scientific validity and reliability. The result shows that during the conflict, Russia used population centric irregular warfare, in parallel with a few aspects of enemy centric warfare. Therefore the irregular warfare conducted by Russia could be explained using both of the stated theories.

Uppror och upprorsrörelser har förekommit långt tillbaka i historien. Redan romarna hade problem med upproriska rebellgrupper som vägrade inordna sig Roms lagar. Militärteoretiker har ägnat lång tid åt att försöka analysera bästa möjliga lösning på upproret. Dagens teorier kring uppror är starkt präglade av nuvarande konflikter i Irak och Afghanistan. David Kilcullens teorier utgår från dessa samlade erfarenheter och utgör idag förlaga till en rad nationers strategier för upprorsbekämpning. Risken är att dessa strategier är ett resultat av erfarenheter dragna här och nu.  Syftet med denna studie har varit att pröva i vilken utsträckning Kilcullens teorier är utan orsakssamband och tidlösa då teorierna fått ligga till grund för nationers strategiutveckling avseende upprorsbekämpning. Detta har gjorts genom att Kilcullens teorier prövats mot Gustav Vasas agerande under Dackefejden.  Resultatet av studien visar på stora skillnader när det gäller våldsanvändning. Det går inte att belägga att Kilcullens teorier skulle vara tillämpbara vid en upprorsbekämpning i en historisk konfliktmiljö som präglas av hög grad av strukturerat våld. Studien påvisar dock att Vasa vid flera tillfällen agerade med ickevåldsmetoder som till del går att återfinna i Kilcullens teorier.  Sammantaget påvisar studien resultat som pekar på att Kilcullens teorier besitter ett antal orsakssamband och inte kan anses som tidlös. / Uprising and insurgency has always been present during history. Military theorists have been studying various uprisings during history in order to develop solutions how to counter uprisings and insurgency. Current theories involving counter-insurgency are in some way influenced by on-going conflicts in Iraq and Afghanistan. With the possibility of being type casted, the theories of David Kilcullen is based on US experiences from Operation Iraqi Freedom and Operation Enduring Freedom and form the basic foundation of numerous national strategies when it comes to counter-insurgency and policy-making.  The purpose of this study is to assess in what way Kilcullen´s theories are without causality and in what way they are timeless as the theory form the basis of several nations modern counter-insurgency strategies. The study has been done by appliqueing Kilcullen´s theories on the actions taken by Gustav Vasa during the Dacke War.  The result shows great deviation when it comes to the amount of violence being used.  It is not possible to confirm Kilcullen´s theories being applicable studying a historical uprising characterised by great violence. The study does on the other hand show acts of non-violent actions taken by Gustav Vasa that correlates with the theories of David Kilcullen.  As a result the study shows evidence of causality and the theories seemingly being a result of the present situation. Therefore the Kilcullen theories can not be seen as timeless.

Abstract: The objective with this thesis is to create a deeper understanding of Hybrid Warfare and through that support the Swedish Armed Forces with encompassing their perspective. The thesis is based on a hermeneutic paradigm, an inductive approach and a qualitative method, which is inspired by Grounded Theory. The data collection in this study has been conducted through semi-structured qualitative interviews of key personnel and decision makers at the Swedish Armed Forces Headquarter. We have used the two theories “Modern Warfare in War and Peace” and “Social Movement Approach” in order to obtain scientifically proof for our result. The main conclusion of this study is that Hybrid Warfare is the modern war. It is an epithet that is used to explain the characteristics in the type of Modern Warfare that we currently are facing. The other conclusions in this study is that Hybrid Warfare is a “national all of government comprehensive concept”, and a proactive concept that requires a tailor fitted approach. Hybrid Warfare is a comprehensive approach based on a Total War strategy that is used in order to achieve a state actors political aims and objectives. However it is a long-term tailor fit “all of government” concept and not a military concept. This concept is based on a proactive approach, which includes a long-term shaping of the environment, distort the situation awareness and peoples perception locally in the conflict area and globally on the world arena. The purpose with the shaping of the environment is to create legitimacy for their activities in a way that reduces the risk for sanctions and international involvement. Hybrid Warfare includes the use of social movements in order to affect and in-stabilize a state. By using social movements state actors can deny their involvement in the conflict. Hybrid Warfare is also hybrid in its nature and is based on a asymmetric approach where state and non-state resources are used in a way that manipulate the boundary between peace and war in a way makes conventional military power become obsolete. We have as an outcome of this study developed a tentative theory of Hybrid Warfare. In comparison to Hybrid War, Hybrid Threats is a latent targeting method that is used within the frames of a hybrid approach

<p>Förändringar i den svenska säkerhetspolitiken under 2000-talet har gjort att Försvarsmakten i större utsträckning bidrar med trupp till internationella fredsfrämjande insatser världen över. Dessa har endast varit i konfliktområden med så kallade irreguljära aktörer. Förändringarna har gått fort och det finns delar av Försvarsmakten som inte hunnit med i omställningen. Reglementen och doktriner är ett av dessa områden. Arbetet med doktrinerna har precis börjats men det finns idag inget arbete som påvisar hur relevanta doktrinerna är för den verksamhet som Försvarsmakten bedriver i internationella insatser idag.</p><p>Syftet med uppsatsen är att börja fylla detta kunskapshål och undersöka i vilken grad Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin är tillämpbar för irreguljära konflikter och besvara frågeställningen: Är <em>Militärstrategisk doktrin</em> relevant som vägledning för att lösa Försvarsmaktens uppgifter i irreguljära konflikter?</p><p>I uppsatsen beskrivs irreguljära konflikters bakgrund och karaktär samt aspekter som anses viktiga för att insatser skall lyckas med att skapa fred i konflikterna. Utifrån teorin formas operationella indikatorer vilka används i en kvalitativ textanalys för att undersöka den militärstrategiska doktrinen. Resultatet visar att Försvarsmaktens Militärstrategiska doktrin inte är relevant som vägledning i irreguljära konflikter. Den innehåller inte tillräckligt mycket information som anses vara viktig för att insatser skall lyckas. Doktrinen fyller inte längre sitt syfte utan behöver revideras.</p> / <p>Changes in the Swedish security policy during the 21^st century have made the armed forces extending their international peacekeeping efforts worldwide. These missions have only been in conflicts with so-called Irregular armed forces since year 2000. The changes have been rapid and there are areas within the Armed Forces who haven’t kept up with them. Regulations and doctrines is one of those areas. The work with revising these doctrines has just begun but there is currently no efforts being made to demonstrate the relevance of the doctrines for the work the Armed Forces is undertaking in international operations.</p><p>The purpose of the paper is to start the process of amending this lack of knowledge and to examine to what extent the Armed Forces military strategic doctrine is applicable for conflicts with irregular armed forces and also to answer the question: Can the military strategic doctrine be considered a relevant guide in solving the tasks of the Armed Forces in conflicts with irregular armed forces?</p><p>The paper describes the background and characteristics of conflicts with irregular armed forces. It also describes aspects of these conflicts which are considered essential for the efforts to succeed in establishing peace. Using this theory as a starting point, operational indicators are formed that can be textually analysed qualitatively to investigate the military strategic doctrine. The result shows that the Armed Forces Military Strategic doctrine cannot be considered a relevant guide when dealing with conflicts with irregular armed forces. The doctrine does not contain enough information deemed essential for success. The doctrine no longer fills its purpose, but needs to be revised.</p>

<p>Denna studie behandlar den grundläggande principen överraskning som anses vara en av de klassiska principerna i krig och krigföring. Studien syftar till att ge författaren och läsaren en fördjupad kunskap i begreppet överraskning samt klarlägga skillnad mellan österländsk och västerländsk syn. Inledningsvis kommer överraskning beskrivas utifrån utvald litteratur för att sedan analyseras och jämföras för att få fram skillnader eller likheter mellan de två motparter som väst och öst står för. Mot slutet drar författaren ett antal slutsatser som besvarar frågeställningen finns det någon skillnad i synen på överraskning mellan västerländskt och österländskt synsätt? Avslutningsvis diskuteras resultatet och författaren ger förslag på ny forskning med anknytning till ämnet.</p> / <p>This study deals with the subject of military theory and the essence of the classic principles of warfare. Since ancient times, surprise, has had a profound effect on how different nations and people have fought and made use of tactics and today still, surprise is something that characterize the modern battlefield. As an example, one can mention the attack on the World Trade Centre on the 11th of September 2001 where consequences had major effects on the political and strategic level. In conflicts around the globe surprise attacks are not uncommon and we continue to exploit this principle, although weapons technology and tactics have evolved. The focus of this work has been to analyze the principle and make a comparative analysis between Eastern and Western thoughts and approach. Is there a difference or do both sides have the same view on the principle of surprise? This study is based on ideas from recognized military theorists Carl von Clausewitz and Sun Tzu as well as doctrines from the former Soviet Union and now Russia and Sweden. The purpose of this study is mainly to give the author a deeper knowledge of the subject. The author’s will is to later use this knowledge in his profession. Initially, the author has studied theorists and doctrine in order to describe their perception of the concept. After that the author has analyzed the results and come to certain conclusions. Finally, the author discussed the results and also explains what he believe that future studies on this topic should focus on.</p>

Denna studie behandlar den grundläggande principen överraskning som anses vara en av de klassiska principerna i krig och krigföring. Studien syftar till att ge författaren och läsaren en fördjupad kunskap i begreppet överraskning samt klarlägga skillnad mellan österländsk och västerländsk syn. Inledningsvis kommer överraskning beskrivas utifrån utvald litteratur för att sedan analyseras och jämföras för att få fram skillnader eller likheter mellan de två motparter som väst och öst står för. Mot slutet drar författaren ett antal slutsatser som besvarar frågeställningen finns det någon skillnad i synen på överraskning mellan västerländskt och österländskt synsätt? Avslutningsvis diskuteras resultatet och författaren ger förslag på ny forskning med anknytning till ämnet. / This study deals with the subject of military theory and the essence of the classic principles of warfare. Since ancient times, surprise, has had a profound effect on how different nations and people have fought and made use of tactics and today still, surprise is something that characterize the modern battlefield. As an example, one can mention the attack on the World Trade Centre on the 11th of September 2001 where consequences had major effects on the political and strategic level. In conflicts around the globe surprise attacks are not uncommon and we continue to exploit this principle, although weapons technology and tactics have evolved. The focus of this work has been to analyze the principle and make a comparative analysis between Eastern and Western thoughts and approach. Is there a difference or do both sides have the same view on the principle of surprise? This study is based on ideas from recognized military theorists Carl von Clausewitz and Sun Tzu as well as doctrines from the former Soviet Union and now Russia and Sweden. The purpose of this study is mainly to give the author a deeper knowledge of the subject. The author’s will is to later use this knowledge in his profession. Initially, the author has studied theorists and doctrine in order to describe their perception of the concept. After that the author has analyzed the results and come to certain conclusions. Finally, the author discussed the results and also explains what he believe that future studies on this topic should focus on.

Förändringar i den svenska säkerhetspolitiken under 2000-talet har gjort att Försvarsmakten i större utsträckning bidrar med trupp till internationella fredsfrämjande insatser världen över. Dessa har endast varit i konfliktområden med så kallade irreguljära aktörer. Förändringarna har gått fort och det finns delar av Försvarsmakten som inte hunnit med i omställningen. Reglementen och doktriner är ett av dessa områden. Arbetet med doktrinerna har precis börjats men det finns idag inget arbete som påvisar hur relevanta doktrinerna är för den verksamhet som Försvarsmakten bedriver i internationella insatser idag. Syftet med uppsatsen är att börja fylla detta kunskapshål och undersöka i vilken grad Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin är tillämpbar för irreguljära konflikter och besvara frågeställningen: Är Militärstrategisk doktrin relevant som vägledning för att lösa Försvarsmaktens uppgifter i irreguljära konflikter? I uppsatsen beskrivs irreguljära konflikters bakgrund och karaktär samt aspekter som anses viktiga för att insatser skall lyckas med att skapa fred i konflikterna. Utifrån teorin formas operationella indikatorer vilka används i en kvalitativ textanalys för att undersöka den militärstrategiska doktrinen. Resultatet visar att Försvarsmaktens Militärstrategiska doktrin inte är relevant som vägledning i irreguljära konflikter. Den innehåller inte tillräckligt mycket information som anses vara viktig för att insatser skall lyckas. Doktrinen fyller inte längre sitt syfte utan behöver revideras. / Changes in the Swedish security policy during the 21st century have made the armed forces extending their international peacekeeping efforts worldwide. These missions have only been in conflicts with so-called Irregular armed forces since year 2000. The changes have been rapid and there are areas within the Armed Forces who haven’t kept up with them. Regulations and doctrines is one of those areas. The work with revising these doctrines has just begun but there is currently no efforts being made to demonstrate the relevance of the doctrines for the work the Armed Forces is undertaking in international operations. The purpose of the paper is to start the process of amending this lack of knowledge and to examine to what extent the Armed Forces military strategic doctrine is applicable for conflicts with irregular armed forces and also to answer the question: Can the military strategic doctrine be considered a relevant guide in solving the tasks of the Armed Forces in conflicts with irregular armed forces? The paper describes the background and characteristics of conflicts with irregular armed forces. It also describes aspects of these conflicts which are considered essential for the efforts to succeed in establishing peace. Using this theory as a starting point, operational indicators are formed that can be textually analysed qualitatively to investigate the military strategic doctrine. The result shows that the Armed Forces Military Strategic doctrine cannot be considered a relevant guide when dealing with conflicts with irregular armed forces. The doctrine does not contain enough information deemed essential for success. The doctrine no longer fills its purpose, but needs to be revised.

Det övergripande målet för Försvarsmakten är att kunna försvara Sverige och svenska intressen, mot deväpnade hot som finns idag och kan uppstå i framtiden. För att klara det krävs ett modernt och flexibeltinsatsförsvar vilket innebär att mer resurser skall läggas på insatsförmåga och mindre på administration.Regeringen skriver i propositionen ”Vårt framtida försvar” att ett väl fungerandepersonalförsörjningssystem är en av de viktigaste förutsättningarna för insatsorganisationens förmåga.Detta kräver bland annat ett nytt utbildningssystem för totalförsvarspliktiga. Syftet med denna uppsats äratt via litteraturstudier och intervjuer beskriva och analysera om grundutbildningen av svenskainsatsförband är tillräcklig för att kunna möta framtidens krav och den vägledning som ges i våradoktriner. Uppsatsen skall ge ett svar på om försvarsmaktens doktriner är tillämpbara i en internationelloperation. Vidare kommer uppsatsen att ge förslag på prioriteringar inom utbildning av svenskatotalförsvarspliktiga för att kunna tillämpa manövertänkande och uppdragstaktik.Huvudfrågan för uppsatsen är:Är innehållet i ett svenskt insatsförbands utbildning tillräckligt för att kunna delta i enfredsframtvingande operation?För att få svara på frågan valde jag att intervjua utvalda respondenter med en bred erfarenhet från bådeinternationell tjänstgöring och utbildning av förband. Deras svar och slutsatser jämförde jag sedan medslutsatser från svenska missioners slutrapporter. Där använde jag främst slutsatserna från derasutbildning. Jag nyttjade deskriptiv metod vid utarbetande av uppsatsen. Ordet deskriptiv betyderbeskrivande och används som beteckning på sådana arbetssätt inom olika vetenskaper som utgår frånopartiska observationer av verkligheten utanför vetenskapen. Då uppsatsen för fram människorsupplevelser och erfarenheter har den en kvalitativ deskriptiv ansats. Frågeställningens karaktärkombinerat med dess militära omfattning gjorde att jag ansåg det naturligt att knyta uppsatsen tillmanöverteorin som Försvarsmaktens grund är manövertänkande.Resultatet påvisar att det krävs förändringar i svenska grundutbildningen som det nya försvarsbeslutetsäger. Tyngdpunkten bör ligga på att utveckla övningsverksamheten och förmågan att agera med förbandsom tillämpar manövertänkandet och uppdragstaktiken. Till detta behövs en ensning av grundläggandeutbildning för att kunna sammanställa förband för internationell tjänst som är interoperabla. / The overarching aim for the Swedish Armed Forces is to defend Sweden and Swedishinterests against threats that are present today and in the future. To make that possible itdemands a modern and flexible force that can react quickly and rapidly on order fromthe Swedish government.The Swedish government says that the key for success is reformed personnel support. Itdemands a new training system for the future conscripts.The aim of this paper is to investigate if the Swedish system of training conscripts issuitable to meet the future area of operations together with other countries in a peaceenforcement operation. It will also show if the new Swedish doctrines are appropriate inan international operation. The paper will also give some suggestions for prioritizationin the training system for conscripts enabling them to use the Swedish doctrine, which isbased on manoeuvre warfare.The main question in this paper is;“Is the content in the Swedish conscript training system sufficient to be able toparticipate in a peace enforcement operation?”As this paper presents personal experience it has a qualitative and descriptive approach.The nature of the questions in this paper, together with the military scope made itnatural to connect it to the manoeuvre warfare theory.The result of the investigation shows that changes in the training system for conscriptsare vital. The main effort is to develop battle training for the forces together with otherforces using manoeuvre warfare. It is also necessary to implement a common SOP thatdescribes basic functions and rules from the level of soldier to platoon. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

USA er i krig og krig fører normalt til forandringer for bruk av militær makt. De fleste av de vestligeland er iferd med å gjennomføre en omfattende omlegging av sine forsvar. General Charles C. Krulakbeskriver Three Block War. Der han metaforisk så for seg en kompleks kamparena, ikke ulik den deamerikanske styrkene møtte i den irakiske byen Fallujah.Hensikten med studien er å øke kunnskapen om Three Block War, da metaforen synes å være en godillustrasjon av dagens og morgendagens oppgavespekter komprimert i tid og rom. Studien har somambisjon å gi inspirasjon og refleksjon til omorganiseringen av de militære styrker i fremtiden samt tafrem konsekvenser for småstaten, hvis den skal operere som metaforen billedlig beskriver.Studien besvares ved å granske følgende tre spørsmålsstillinger:• Hva menes med metaforen Three Block War?• I hvilken grad kan vi finne igjen Three Block War innenfor rammen av stabiliseringsperioden iIrak med vekt på operasjonene i byen Fallujah?• Hvilke konsekvenser kan det få for militære styrker, hvis de skal operere i stridsmiljøet somThree Block War beskriver?Studien bruker en abduktiv metode og operasjonaliserer metaforen fra tre perspektiv: Low tech-, hightech- and multi-dimensjonale operasjoner.Gjennom diskusjonen er metaforen testet mot andre militære tanker og resultatet viser en tett militær ogpolitisk sammenheng. En sammenheng som kanskje ikke kan kalles ny, men implikasjonene avresultatet fører til hjertet av militær teori og praktikk.Vedlegg A: Abstract, Vedlegg B: Forkortningsliste, Vedlegg C: Kart og bilder av Fallujah, Vedlegg D;White Letter NO. 3-98 / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om och hur det går att använda begreppetkrigföringsförmåga som ett analysverktyg vid en jämförelse mellan Marinens organisation 2007och det nya organisationsförslaget som tagits fram under samma år. Begreppet Krigföringsförmågahar i enlighet med syftet operationaliseras och utvecklats till ett analysverktyg utifrånidentifierade mätpunkter och variabler och därefter prövats vid en jämförelse.Att använda begreppet krigföringsförmåga som ett analysverktyg har visat sig fruktbart. Begreppetkanske främst är tänkt att ses ur ett försvarsmaktsperspektiv men med viss flexibilitet går det attanvända för att analysera en enskild försvarsgren. Det går också att dra slutsatsen att det nyaorganisationsförslaget överlag bättre hanterar de faktorer och komponenter i den fysiska pelarensom identifierats som mest betydelsefulla. Naturligtvis går det inte i detalj att konstatera vad detnya organisationsförslaget kommer att innebära, men den genomförda undersökningen ger ändå enfingervisning om att det är positivt för Marinens krigföringsförmåga. / The purpose of this essay is to examine if and how it is possible to use the definition ofFighting Power as an analysis method in a comparison between the organization of theSwedish Navy in 2007 and a new organization proposal created the same year. Thedefinition of Fighting Power has been analysed and developed into an analytic methodbased on identified variables and measuring points and also tested in a comparison.It has been possible to use the definition of Fighting Power as an analysis method. Thepurpose of the definition is perhaps mainly focused on an operational or strategic levelbut with some flexibility it has been possible to use it also at a tactical level. It is alsopossible to conclude that the new organization proposal overall takes more intoconsideration the physical components identified as most important. It is, of course,impossible to find out in detail what the new organization proposal will mean, but thestudy shows that it will be positive for the Fighting Power of the Swedish Navy. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 06-08