Vårt arbete handlar om elever i sorg och hur pedagoger bemöter dem i undervisningssituationer. Arbetet är begränsat till elever i åldrarna sju till tio år. Vi har dessutom undersökt samarbetet mellan skola, kyrka och begravningsbyrå. Syftet med arbetet är att lyfta fram betydelsen av pedagogers bemötande av sorgedrabbade elever, samt att granska hur dagens verksamma pedagoger är förberedda inför en sorgesituation. Utifrån litteraturstudier har vi funnit utgångspunkten i vårt arbete. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att samla in vår empiri. Dessa har genomförts med präst, begravningsentreprenör, rektor samt tre pedagoger. Resultatet av vår undersökning visar att de intervjuade pedagogerna har en otillräcklig kunskap gällande sorgearbete. Vår studie påvisar även att samarbetet mellan skola, kyrka och begravningsbyrå varierar, från obefintligt till omfattande.

Vi lever i ett föränderligt samhälle som för tillfället präglas av en ekonomisk kris, en kris som påverkat länder världen över, däribland Sverige. Denna instabilitet i det ekonomiska klimatet har medfört att förutsättningarna för verksamma organisationer liksom dess ledare har förändrats. Som ledare har man till uppgift att på ett effektivt sätt leda företaget och de underordnade, något som inte alltid är ett lätt åtagande. För en verksam ledare är en ekonomisk kris som denna sålunda inte en faktor som underlättar. Vi har under uppsatsens gång haft som syfte att bidra till ökad förståelse för om och i sådana fall hur den ekonomiska krisen inverkat på ledarskapet inom finansbranschen. För att uppnå det ovannämnda syftet har vi valt att intervjua fyra ledare, varav tre mellanchefer samt en överordnad ledare.  Vid valet av respondenter använde vi oss av ett slumpmässigt urval. De genomförda intervjuerna är uppbyggda på ett semistrukturerat vis. Respondenterna representerar företaget Exchange Finans Sverige AB, ett företag verksam inom valutabranschen. Vi har sedan kombinerat det empiriska materialet som intervjuerna genererat med vår teoretiska referensram, bestående av data från artiklar, litteratur och dylikt. Arbetet har alstrat information som tyder på att den nuvarande ekonomiska krisen haft en tydlig inverkan på ledarskapet. Denna påverkan kännetecknas av en större försiktighet, strikthet, tydlighet och noggrannhet vad gällande sättet att hantera vardagliga arbetsuppgifterna. Ytterligare en återkommande påverkan som respondenterna påvisade är att de till följd av den ekonomiska krisen implementerat ett framtidstänk. Anledningen till att resultatet såg ut på detta sätt tror vi beror på det anmärkningsvärda proaktiva tänk företagsledningen, Kenan Anter samt Umit Adis, innehaft och som de lyckats implementera i företaget. Att de jobbar aktivt för att försöka förutspå vad som kan komma att hända och hur det i sådana fall skulle kunna påverka företaget har genererat att förebyggande åtgärder vidtagits i god tid. Dessa åtgärder kännetecknas av bland annat en imponerande krishantering innefattande krisgrupper och stresstest allt detta har bidragit till att man i ett tidigt skede förberett organisationen för vad som komma skall.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Många katastrofer drabbar oss i vår värld och många barn är med om dessa händelser. I många fall är det barn som mister föräldrar och skolan får därmed delta i processen med att hjälpa dessa barn genom sorgen som följer efter krisen de upplevt. Syftet med undersökningen är att få en inblick i hur krissituationer och bemötande av elever i sorg hanteras i skolan. Undersökningens litteraturgenomgång är utformad efter tre nivåer. Dessa är det enskilda barnet, klassen och skolan, som alla hanterar krisen på olika vis. De huvudsakliga begreppen i undersökningen är kris, sorg och bemötande och undersökningen har byggts på en kvalitativ undersökningsform. Fem lärare från tre olika skolor har intervjuats om deras sätt att bemöta en elev i kris och hur elevens sorg hanteras. De intervjuade lärarna hade sedan tidigare varit med om kriser då elever mist föräldrar. Resultatet visar på att ingen kris är den andra lik, och som lärare är det viktigt att vara förberedd på detta, för att på bästa sätt bemöta eleven i sin sorg. I skolan existerar det krisplaner, och resultatet visar att dessa används som ett stöd och en trygghet för läraren i krishanteringen.</p>

<p>Vårt arbete handlar om elever i sorg och hur pedagoger bemöter dem i undervisningssituationer. Arbetet är begränsat till elever i åldrarna sju till tio år. Vi har dessutom undersökt samarbetet mellan skola, kyrka och begravningsbyrå. Syftet med arbetet är att lyfta fram betydelsen av pedagogers bemötande av sorgedrabbade elever, samt att granska hur dagens verksamma pedagoger är förberedda inför en sorgesituation. Utifrån litteraturstudier har vi funnit utgångspunkten i vårt arbete. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att samla in vår empiri. Dessa har genomförts med präst, begravningsentreprenör, rektor samt tre pedagoger. Resultatet av vår undersökning visar att de intervjuade pedagogerna har en otillräcklig kunskap gällande sorgearbete. Vår studie påvisar även att samarbetet mellan skola, kyrka och begravningsbyrå varierar, från obefintligt till omfattande.</p>

Mitt examensarbete handlar om barn i sorg och pedagogers syn kring barn sorgarbete. Jag har intervjuat fyra verksamma pedagoger från förskolan till grundskolas tidigare år. Forskning har visat att det finns för lite kunskap kring barn i sorg i förskolan och skolan. Därmed såg fanns intresse att undersöka huruvida detta stämde överens med forskningen. Jag har även undersök hur länge pedagoger anser att sorg är ett argument för minskad skollust. Pedagogerna jag intervjuat har berättat för mig att de känner sig osäkra kring arbetet med barn i sorg och att de sedan tidigare har få kunskaper i ämnet.

Syftet med vår studie var att vi utifrån en enkätundersökning tittat på vilka strategier som förskolelärare anser vara viktiga när det gäller att bemöta barn i kris. Vi valde att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi med en kvantitativ undersökningsmetod. Vi tog del av verksamma förskolelärares tankar och erfarenheter kring barn i kris med hjälp av en enkät med ostrukturerade frågor. Resultatet visar att strategierna ser ut på likartat sätt och förskolelärarna har liknande uppfattningar om vad som är viktigt i bemötandet av barn i kris i förskolan. De strategier som framkom var empati, anhörigkontakt, stöd utifrån, trygghet, förskolelärarnas kompetens och estetiska verktyg. Förskolelärarna svarade också på vad begreppet empati betyder för dem och hur deras krisplan för verksamheten såg ut. De slutsatser vi kunde dra av det resultat vi fick in var att en empatisk strategi för bemötande av barn i kris var den mest omtalade. Många av förskolelärarna kände dock att specifik kunskap om kris skulle behövas.

Övervägande delen av forskning kring socialtjänstens placeringar av barn och ungdom riktar sig mot barnens situation vid dessa insatser eller föräldrarnas upplevelser av skiftande familjebehandlingar. Det har heller inte påträffats forskning riktad mot föräldrars upplevelser av barn och unga placerade i HVB-hem typ behandlingshem.  I aktuell studie delger sex föräldrar med barn, placerade enligt LVU, individuellt sina synpunkter och tankar kring samarbete med socialtjänsten och olika vårdgivare såsom familjehem och HVB - hem. Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys på narrativ bas, visar att föräldrarna är i stora drag nöjda med det samarbete som pågår gällande sina barn och ungdomar placerade p.g.a. eget beteende. Föräldrarna har dock därmed inte avsagt sig föräldraskapet utan önskar fortsatt information och delaktighet beträffande sina barn. Studien tar också fäste på anknytningsteorin både ur barnet och förälderns synvinkel gällande fortsatt relation. Fokus ligger också på den förändrade föräldrarollen som informanterna önskar få hjälp att hantera. Det saknas stöd för föräldrarnas egen situation då kris samt skam- och skuldkänslor uppstår i samband med barnens placering. Denna studie, visar stora likheter med utfallet av den studie Allmänna Barnhuset ansvarat för, gällande föräldrars röster om hur det är att ha sina barn placerade i fosterhem. (Höijer, 2007)