Samhället påverkas av kriser. Störningar i kollektivtrafiken påverkar samhällsviktiga resor, vilka kan identifieras som exempelvis hälso-och sjukvårdspersonals resor till arbetet. I det svenska samhällets krisberedskap skapas lägesbilder för att skapa en helhetsbild och förståelse av en kris. Under krissituationer har aktörer upplevt svårigheter med lägesbilder som har inkluderat bland annat att hitta relevant information samt rapportera på rätt nivå. Syftet med studien är att presentera ett nytt och mer hållbart sätt att skapa lägesbilder på, med inriktning på kollektivtrafiken, genom att undersöka hur lägesbilder på kollektivtrafiken kan visualiseras i ett dashboard samt identifiera indikatorer som är bra för att visa hur kollektivtrafiken påverkas av kriser. Studien ämnar besvara frågeställningen ”Hur kan lägesbilder på hur kollektivtrafiken påverkas av kriser visualiseras i ett dashboard?”. Studien har applicerat en kvalitativ metodansats innefattande en intervjustudie som datainsamlingsmetod med ett urval av respondenter som besitter expertkunskap inom kollektivtrafik och/eller krisberedskap i det svenska samhället. En tematisk analys har lett till resultat som besvarat frågeställningen. Resultatet påvisar att lägesbilder på hur kollektivtrafiken påverkas av kriser kan visualiseras i ett dashboard genom att visualisera hur kollektivtrafiken presterar. Studien har kommit fram till indikatorer som påvisar hur kollektivtrafiken presterar vilka är antal inställda avgångar, antalet försenade avgångar, antal resenärer samt biljettintäkter. Resultatet presenterar förslag på hur dashboard kan utformas för att skapa förutsättningar för aktörer att detektera smygande kriser, visualisera hur länge krisen varar samt gå tillbaka och se vad effekten blev av en kris. Slutligen presenterar en slutsats vart respektive data kan hämtas samt en prototyp på ett dashboard som visualiserar hur kollektivtrafiken påverkas av kriser.

SAMMANFATTNING Datum: 2024-05-29 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Klara Helin Sofia Skohg                    (02/12/09) (99/11/08) Titel: Den kommunala synen på kriser Handledare: Magnus Hoppe Nyckelord: Organisatorisk kris, Krishantering, Krisperspektiv, Krisberedskap, Kommunala kriser Forskningsfrågor: Hur återspeglas det funktionalistiska och/eller meningsskapande perspektivet i organisationernas sätt att se på, förebygga och hantera kriser? Vad kan respektive perspektiv bidra med för att stärka kommuners krishantering? Syfte: Arbetet syftar till att utforska hur och om det funktionalistiska och/eller meningsskapande perspektivet präglar kommunala organisationers syn på- och hantering av kriser. Metod: Arbetet har genomförts med hjälp av kvalitativa metoder och ett abduktivt förhållningssätt där metoderna har utformats utifrån det teoretiska ställningstagandet om att synen på organisatoriska kriser kan beskrivas utifrån två perspektiv. Arbetets forskningsdesign har haft ett utforskande syfte och ämnet har utforskats genom en fallstudie hos en kommunal organisation i Sverige. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats utifrån en tematisk analysmetod. Slutsats: Slutsatsen som kan dras utifrån den genomförda fallstudien är att det meningsskapande perspektivet i stor utsträckning återspeglas i kommunens sätt att se på, och definiera, kriser. Synen anses däremot inte vara total då arbetet identifierat hur erfarna medarbetare visat på en funktionalistisk syn på kriser som externa händelser med en stabsmetodisk hantering. Kommunens syn på förebyggande av kriser kan främst anses präglas av ett mentalt meningsskapande förhållningssätt. Vissa arbetssätt och traditioner återspeglar däremot inte den mentala inställningen och kan liknas mer vid det funktionalistiska förhållningssättet. Det parallella nyttjandet av de två perspektiven skulle kunna förklara deltagarnas uppfattning av att den valda kommunen har en sverigeledande position i avseende på krisarbete. Slutsatsen som kan dras gällande vad respektive perspektiv kan bidra med för att stärka kommunala organisationers krishantering är att krisarbetet kan anses framgångsrikt när de två perspektiven parallellt genomsyrar organisationen. Studien påvisar däremot även vikten av att det finns en samstämmighet bland medarbetare kring vid vilka tillfällen karakteristiska egenskaper kring respektive perspektiv bör komma till uttryck för att stärka hanteringen. / ABSTRACT Date: 2024-05-29 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Klara Helin Sofia Skohg                 (02/12/09) (99/11/08) Title: The municipal view on crisis Supervisor: Magnus Hoppe Keywords: Organizational crisis, Crisis management, Crisis perspective, Crisis preparedness, Municipal crises Research questions: How is the traditional and/or social constructionist perspective reflected in organizations’ ways of perceiving, preventing, and managing crises? What can each perspective contribute to strengthen municipalities’ crisis management? Purpose: The aim of the study is to explore how and if the functionalist and/or sensemaking perspective characterizes municipal organizations' view of and handling of crises. Method: The study has been carried out using qualitative methods and an abductive approach where the methods have been designed based on the theoretical standpoint that the view of organizational crises can be described through two perspectives. The study's research design has had an exploratory purpose and the topic has been explored through a case study at a municipal organization in Sweden. Data has been collected through semi-structured interviews which were then analyzed through a thematic analysis method. Conclusion: The conclusion that can be drawn from the completed case study is that the sensemaking perspective is largely reflected in the municipality's way of looking at, and defining, crises. The perspective, on the other hand, is not considered to be total as the study identified how experienced employees showed a functionalist view of crises as external events with a staff-methodical approach. The municipality's approach to crisis prevention can primarily be considered characterized by a mental sensemaking approach. However, certain traditions and ways of working do not reflect the mental attitude and can be more likened to the functionalist perspective. The parallel use of the two perspectives could explain the participants' perception that the chosen municipality has a leading position in Sweden with regard to crisis work. The conclusion that can be drawn regarding what each perspective can contribute to strengthen municipal organizations' crisis management is that it can be considered successful when the two perspectives permeate the organization in parallel. On the other hand, the study also demonstrated the importance of there being a consensus among employees as to when characteristic features of each perspective should be expressed in order to strengthen crisis management.

I Sverige finns ett webbaserat informationssystem (WIS) i syfte att stödja centrala aktörer i samhällets krishantering. Tidigare forskning visar på en del brister i användningen av WIS, att systemet är svårt att använda vid plötsliga händelser och ett bristande intresse från kommuner att delge information samt att WIS kan upplevas som komplicerat att använda och att användarvänligheten behöver förbättras. Studiens syfte är att undersöka två kommuners och en länsstyrelses användning av det webbaserade informationssystemet (WIS) i faserna före, under och efter en kris för samverkan. För att kunna besvara studiens syfte har två undersökningsfrågor identifierats såsom - Hur används WIS av kommunerna och länsstyrelsen i krisens olika faser respektive hur är WIS tänkt att användas enligt MSB? Vad är det som driver och bromsar användningen av WIS? Studien har utförts i form av en kvalitativ fallstudie med en litteraturstudie för att undersöka problemområde. Datainsamling har genomförts genom att använda sig av semistrukturerade intervjuer. Utifrån uppsatsens syfte och undersökningsfrågor har respondenter valts ut från kommuner och länsstyrelse som arbetar med krisberedskap och är användare av webbaserat informationssystem (WIS), samt en respondent från MSB. Fyra av respondenterna arbetar med krisberedskap på kommunal såväl regional nivå. Den femte respondenten arbetar med att utveckla systemet WIS på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Slutsatserna visar att användningen av WIS varierar beroende på fas och organisation. Före en kris används WIS främst för omvärldsbevakning och att publicera minnesanteckningar från samverkanskonferenser. Under en kris används WIS för informationsdelning och kallelser till tätare samverkanskonferenser. Efter en kris används WIS i viss mån för att dela erfarenheter och lärdomar. Samarbetet mellan kommuner och länsstyrelsen i WIS är litet, det är främst länsstyrelsen som publicerar information som kommunerna tar del av. Drivkrafterna för användningen av WIS är tillgänglighet då många aktörer är anslutna till WIS, enkel informationsdelning, användbara funktioner såsom konsekvensbaserade vädervarningar från SMHI, Susie (elstatus för el-samverkan) och lägesbilder. Bromskrafterna för användningen av WIS är komplicerad inloggningsprocess, brist på utbildning och övning i systemet, tekniska hinder och bristande tillgång till systemet.

In a time characterized by new libertarianism, where more and more critical infrastructure is in the hands of private ownership, it is important to secure vital flows of essential products and services. In Sweden the concept of total defense is supposed to embody the whole of society. But how do we understand incentives for trade and industry to engage in total defense and crisis preparedness? This study's aim is to add to the literature of private public partnerships and understand underlying dynamics. The theoretical framework this study usesis rational choice theory, rational choice institutionalism and logic of appropriateness. By examining public documents from government agencies and applying the framework, conclusions can be made about incentives for the private sector to engage in crisis preparedness. Even though the private sector seems to have good incentives for good crisis preparedness onthe surface, there seems to be a discrepancy between objectives in crisis management and what can be reasonably expected from the private sector. In accordance with rational choicevinstitutionalism and logic of appropriateness the state establishes institutions to control business behavior. By using policy instruments the state can affect private actors' utilitycal culations, goals and preferences. According to government agencies it is essential to use economics, partnerships and laws to ensure a satisfactory level of preparedness by the privatesector.

Flera kriser har testat Sveriges krishanteringssystem, exempelvis Tsunamin i Indonesien2004, stormen Gudrun 2005 och evakueringen från Libanon 2006. Det har visat sig attkriskommunikationen brister mellan de många olika aktörer som är och måste varainvolverade vid en kris. På lokal nivå är kommunen, enligt lag (SFS 2006:544), ansvarig förkrishanteringen. För att kommunen ska kunna hantera en kris är en väl fungerandekriskommunikation avgörande. Samverkan och tekniska informationssystem är två verktyg för att utvecklakriskommunikationen. Hur skapas samverkan och hur väljer kommuner tekniskainformationssystem inom krisberedskap? Frågeställningarna besvaras genom kvalitativa fallstudier på kommunal nivå. Två fall harstuderats, ett om skapande av samverkan och ett om val av tekniska informationssystem inomkrisberedskap. Fallstudierna analyseras med stöd av teorier om policynätverk,implementeringsteori och styrningsstrukturerna government och governance. För att inter-kommunal samverkan ska skapas inom krisberedskap visade studien att delningav resurser är viktigt. Kommunerna fick kostandseffektivt en krisberedskap med god kvalité.Samtidigt blev de beroende av varandra. Det som försvårade samverkan var geografiskahinder, kommunstorlek, avsaknad av tradition och ömsesidig förståelse, samt ovilja att ge uppsin självständighet. Vid kommunernas val av tekniska system var det betydelsefullt med sociala relationer,kommunstorlek, teknikens komplexitet och hur arbetet leddes med att välja system – om detfanns en drivande nyckelperson. Generellt valde mindre kommuner ett statligt teknisktinformationssystem som var gratis medan större kommuner var mer intresserade av system påden privata marknaden med fler funktioner och högre komplexitet. Hur kommuner valdetekniska informationssystem varierade således. Kort sagt, det som visade sig ha betydelse i båda fallstudierna var kompetensen hos dekommunala tjänstemännen och deras sociala relationer, styrningsstrukturen från statligt håll(där mer mjuka än hårda instrument användes), samt kommunstorlek (det fanns en skillnadmellan små och stora kommuner). / <p>I avhandlingen är ISBN 978-91-7393-263-0 felaktigt. ISBN korrigerat i denna post.</p>

A societal crisis is an emergency that affects many people and large parts of society, threatening life, health, safety and basic values. In a societal crisis, there is a need for coordination between various bodies in the society. Coordination in societal crises has previously been studied mainly from a management perspective. Learning perspectives have been studied to a lesser extent. The main purpose of this thesis is to increase knowledge about the conditions for developing consensus and establish a common understanding of synergy-effects, a surplus value, for knowledge meetings between individuals from different organizations when they cooperate in the emergency management system. The study seeks to understand to the following questions: 1) What images and ideas do participants bring into the coordination group about societal crisis, how have they developed and changed? 2) How do the participants act when they have different pictures and meet? 3) Can the basic ideas of the research circle be used for knowledge building at knowledge meetings in the emergency management-system? 4) Can the basic ideas of the research circle be used to develop consensus and establish a common understanding of synergy-effects before societal crises happen? The main study consists of three case studies in three different-sized municipalities. It is based on 36 semi-structured interviews with participants in local crisis management coordination groups, observations during exercises and meetings, document studies and an experiment with the so-called knowledge meeting. The results are compared with complementary studies from two knowledge meetings and two coordination exercises based on observation, questionnaires and evaluations. The individuals, organizations, and structures have been identified as frame factors for coordination groups. The results show that the participants have different images of societal crisis and that coordination is a time-consuming approach requiring cross-perspective learning, interaction, as well as dialogue and reflection skills. The participants eventually develop their crisis learning, i.e. conflict-filled adaptation. A system's opened nature is important for individual learning.

Det svenska välfärdssystemet har på senare tid fått kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhället. Den statliga styrningen anses inte längre kunna erbjuda de tjänster som samhället behöver, varav olika förändringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom säkerhetspolitiken för att öka säkerheten i samhället. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser är ett sätt som framhålls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gällande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken. Resultatet från uppsatsen visar på att deltagande aktörer anser att samverkan har lett till en effektivare krisberedskap. Främst genom att en fördelning av kunskaper, kompetenser och erfarenheter har kunnat utbytas mellan deltagande aktörer.

Med bakgrund av de satsningar som görs på Sveriges civila försvar och beredskap samt trenden av offentlig-privat samverkan för samhällssäkerhet, undersöker den här pilotstudien hur sju svenska kommuner samverkar med privata aktörer inom krisberedskap- och hantering. Studien utgår ifrån ett principal-agentperspektiv där kommunen är principal och privata aktörer är agent. Genom sju semistrukturerade informantintervjuer med säkerhetschefer på Haninge, Huddinge, Nacka, Norrtälje, Salem, Solna och Värmdö kommun undersöks former för samverkan samt om det uppstår några principal-agentproblem i samverkan med privata aktörer. Analysen görs genom kvalitativ tematisk textanalys på det transkriberade materialet och finner att samverkan med privata aktörer i kommunerna befinner sig i en uppstartsfas och att det finns utvecklingspotential. Formerna för samverkan är informell och dialogbaserad. Några principal-agentproblem kan inte beläggas vilket kan härledas till formerna för samverkan samt att de intervjuade kommunerna nyligen kommit igång med samverkansarbetet.

Under år 2020 drabbades världen av Covid-19 pandemin vilken kom att få förödande konsekvenser för samhället i stort. Med tanke på att det är sannolikt att världen i framtiden kommer att stå inför nya pandemier är det av stor vikt att organisationer kan ta lärdom av Covid-19 pandemin för att i framtiden kunna utveckla resilens. Begreppet resiliens innebär att kunna anpassa och återhämta sig efter den förändring en pandemi innebär, för att kunna hantera den bättre. För att kunna utveckla resiliens är en viktig del det proaktiva arbetet. Syftet med denna rapport är därför att med grund i resiliens- och krishanteringsteori studera hur Region Östergötland förberedde sig för att hantera Covid-19 pandemin. För att kunna genomföra detta har åtta respondenter deltagit i semi-strukturerade intervjuer. Samtliga informanter har alla på ett eller annat sätt arbetat med beredskap inför kriser och pandemier i Region Östergötland. Intervjuerna transkriberades och data analyserades i enlighet med analysmetoden tematisk analys. Sju övergripande teman identifierades.      · Framgångsfaktorer     · Att förstå vad en pandemi innebär     · Dynamiskt förhållningssätt     · Ogenomtänkta förutsättningar     · Avvikelser från arbetsordning     · Samverkan     · Stabsläge  Utifrån dessa teman kan vissa slutsatser kring Region Östergötlands beredskapsarbete inför Covid-19 pandemin dras. Vissa aspekter var väl förberedda medan det finns förbättringspotential gällande andra. De framgångsfaktorer som identifierats är främst hur man planerat för att öka antalet vårdplatser samt bemanna dessa. Även ledningsstrukturen vid förhöjd beredskap har varit en stabil grund under Covid-19 pandemin. De områden där rapporten kommit fram till att det finns förbättringspotential är kopplade till det långa händelseförlopp som Covid-19 pandemin har inneburit samt ett ökat behov av ett helhetsperspektiv.

Sverige är, och har varit, relativt skonat ifrån personskador förknippat med skogsbränder och sett ur ett internationellt perspektiv är det få skogsbränder som har tvingat människor att lämna sina hem. Med ett varmare klimat och en förtätning av tätorter kan frekvensen av händelser som kräver evakuering som riskhanteringsmetod komma att öka i olika delar av landet. Litteratur som berör ämnet ur ett svenskt perspektiv är ytterst begränsat och det finns ett behov att undersöka hur evakuering vid skogsbränder hanteras, eller inte hanteras i Sverige. Syftet med studien är således att studera Sveriges skogsbrandshantering när det kommer till evakuering. Detta inkluderar den akuta hanteringen vid skogsbränder samt det långsiktiga arbetet med förberedelser inför en evakuering. Målsättningen är att jämföra den svenska hanteringen med internationell forskning och se vilka potentiella förbättringar som skulle kunna implementeras i Sverige. Studien genomförs med kvalitativ studiedesign och data inhämtas med semistrukturerade intervjuer samt med en kompletterade litteraturöversikt. Det insamlande datamaterialet behandlas med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet av kartläggningen och analysen tyder på att kunskapen och förmågan att genomföra en evakuering vid skogsbrand är bristfällig. Resultatet indikerar att det finns behov för att vidta åtgärder, framför allt förebyggande åtgärder, för att reducera de osäkerheter som idag existerar vid en evakuering.  Det argumenteras för att det förebyggande arbetet bör utgå från en risk- och sårbarhetsanalys, där risker och sårbarheter identifieras och bedöms utifrån de lokala förutsättningarna. Risk- och sårbarhetsanalysen bör resultera en handlingsplan med åtgärdsförslag i förhållande till styrdokument, resursbehov samt bör identifiera kunskapsluckor och behov av utbildning och övning för alla inblandande i processen. / Sweden is, and has been, relatively spared from injuries associated with wildfires, as seen in global perspective, and wildfires that have required evacuation as a risk management strategy are relatively few. As a result of global warming and a densification of urban areas, the frequency of incidents that could require evacuation as a risk management method may increase in different parts of the country. Literature on the subject is limited from a Swedish perspective and there is a need to examine how evacuation in the event of wildfires is managed in Sweden. The aim of the study is to examine Sweden's wildfire management when it comes to evacuation. This includes the more urgent handling of wildfires as well as the long-term preventive work with evacuation mitigation. The aim is to compare risk management from a Swedish perspective with international research and identify potential improvements that could be implemented in Sweden. The chosen method is semi-structured interviews with a supplemented literature review. The collected data material is treated with a qualitative content analysis. The result of the analysis indicates that the knowledge and ability to carry out an evacuation in the event of a wildfire is inadequate. The results indicate that there is a need to take preventive measures to reduce the uncertainties that are currently associated with an evacuation from wildfire. Preventive measures should be based on a risk and vulnerability analysis, where risks and vulnerabilities are identified, and probability and consequence are assessed based on the local conditions. The risk and vulnerability analysis should result in a management plan with proposed measures, related to policies, resources, and identify gaps in knowledge and the need for education and training for everyone involved in the process.