The topic of this thesis is book reviewing in Sweden with a focus on three years: 1906, 1956 and 2006. By describing and analysing the critical reception of literature in these periods, the thesis aims to increase the knowledge and understanding of literary critical discourse and the function and power of the literary review in the past and today. The theoretical approach is inspired by Michel Foucault’s concepts of discourse and power. In particular, the thesis addresses the issue of norms in relation to literature and literary criticism by studying how criticism is written, by whom, on what, where and how much. The study, which is partly sociological and partly text analytical, is based on a systematically chosen sample of book reviews – altogether 200–300 reviews per year. The thesis maps out the publication forms for literary criticism each year as well as the changes that the critical community has undergone. It shows a movement from the often extensive, yet occasional and seasonal, literary reception in 1906, to the establishment of separate cultural sections in the newspapers of 1956, and the signs in 2006 that the threat from the new media has led to a state of crisis in the daily criticism. Regarding the critical community, a major change was the gender distribution, which showed that there were almost exactly as many women as men reviewing and being reviewed in 2006. A commonly held view is that contemporary criticism does not have the same high quality as it used to and that the space for literary criticism has been considerably reduced. One part of the study is therefore a quantitative comparison of the reviews and reviewers of each year at group level. The comparison shows, for instance, that the reviews in 2006 were indeed much shorter than a hundred years earlier, but the length of articles had already decreased in 1956. In fact, the average length per reviewed work was not shorter in 2006 than in 1956. In the text analysis, norms of evaluation, recurring themes, the role of the critic and approaches to reading are examined as a discursive text system. The aim is to show how these norms embody orders of critical discourse and how some reading approaches were privileged in the reviews while others were more or less ruled out. The analysis also reveals that the critical discourse both influences and is influenced by the discourses of closely related disciplines, such as journalism, academic criticism, and – of course – literature itself.

Marburg, Phil. Diss. v. 21. Febr. 1914, Ref. Elster. / [Geb. 18. Dez. 90 Düsseldorf ; Wohnort : Marburg ; Staatsangeh. : Preussen ; Vorbildung : RG. an d. Rethelstr. Düsseldorf Reife 09 ; Studium : Freiburg 1, Würzburg 1, Berlin 3, Marburg 3 S. ; Rig. 25. Juni 13.].

Det här arbetet behandlar min prestationsångest inom låtskrivningsprocessen. Mitt syfte var att undersöka hur jag kan få en mer glädjefylld, kravlös process i mitt låtskrivande. Detta gjordes med hjälp av en genomgång av relevant litteratur inom ämnet samt skapandet av sex egenskrivna låtar med enkel produktion. I låtskapandet användes Robin Fredericks Song Starter teknik ur boken Song Starters: 365 Lyric, Melody, & Chord Ideas to Kickstart Your Songwriting, samt en metod som liknar det Gary Ewer kallar för ”Speedwriting” på sin blogg www.secretsofsongwriting.com och som gick ut på att skriva en låt inom en timme. Mitt resultat visar att den mentala inställningen spelar stor roll för hur mycket plats prestationsångesten får i min skaparprocess. För att få en mer kravlös process bör jag bland annat lägga fokus på processen snarare än på resultatet, inte se misstag som misslyckanden utan som en nödvändig del av processen, tillåta mig själv att leka och experimentera samt ta mig tid till pauser och miljöombyten. Dessutom är det viktigt att jag vågar släppa taget om prestationsångesten och inte ser dess avsaknad som ett tecken på att jag inte tar uppgiften på allvar. Song Starters hjälpte mig att minska prestationskraven i början av skapandeprocessen medan entimmeslåtar minskade prestationskraven under hela processen. Jag upptäckte att det inte är den första brainstormingperioden i låtskrivarprocessen som är den mest kritiska fasen för mig när det gäller prestationsångest, utan snarare perioden när jag ska värdera om mitt material är bra nog för att bli en låt. Dessutom verkar jag gilla mina låtar mer när de har mognat ett tag än när jag precis har skrivit dem och därför är det viktigt att jag inte dömer mina låtar för snabbt.

This thesis investigates the reception of middle literature novels among critics in Swedish newspapers and at Swedish libraries. Works by three authors were chosen as representatives for middle literature: Helen Fielding, Nick Hornby and Tony Parsons. The investigation is based on interviews with librarians at the Gothenburg City Library, the total purchased number of books at public libraries in Sweden and analysis of Swedish newspaper reviews. The result is compared with theories by literary sociologists as Jofrid Karner Smidt, Janice Radway, Erland Munch-Petersen and Staffan Bergsten among others. It was found out that literary scientists and critics had a different way of looking at middle literature. Scientists regarded it as something positive and strengthening for female readers. Literary critics, on the other hand, looked upon middle literature as depraved and retrogressive. The very word middle literature first appears in Swedish newspapers in 1997 and it has been given several names. Middle literature novels were found to have some characteristic features: humour, identification, journalistic language and an urban environment. These novels were entertaining, well written, realistic and gave a picture of the present generation. The librarians had difficulties characterizing middle literature novels and to determine whether it was light literature or not. The reviews of the novels differed. Some were positive, some were negative but no one was unconcerned. Critics were more positive to middle literature than the librarians at the City Library in Gothenburg were. What made the literature so popular turned out to be facts that were its characteristics. Even if the librarians had a tendency to recommend other better novels, they thought it was better reading light novels than not reading at all. For them, middle literature fulfilled its purpose better in English, their original language, as an educational tool. They decided to buy this literature mainly for that purpose from that on. The chosen novels were all purchased in high numbers by Swedish libraries, in English as well as translated into Swedish. They regarded requests of books by the patrons but checked out reviews very carefully. The request for quality was high and was even more important. / Uppsatsnivå: D

Denna studies syfte är att analysera ett flertal litteraturkritiska verk från ett språkligt perspektiv. En stilistisk analys har utförts, och jag har därmed fördjupat mig i aspekter som är grundläggande för att identifiera en texts stilistiska drag, med fokus på lexikala och syntaktiska aspekter. De kanaler som tas upp är Goodreads.com, två bokbloggar och två tidningar. Tesen som denna studie grundar sig på är att texternas språkliga innehåll och framförallt svårighetsgrad påverkas av författare och spridningskanal. För att utföra studien har jag använt mig av totalt sex litteraturkritiska verk som handlar om två romaner skrivna av debutanter. Det som är studiens primära avsikt är att sätta de identifierade stilistiska drag i relation till texternas författare samt vilken kanal som varit huvudsaklig för att sprida texten vidare. Analysens struktur har som syfte att visa på skillnader och likheter både mellan kritiska verk skrivna för samma kanal och för olika kanaler. Studiens resultat pekar på att faktorer såsom författare och spridningskanal påverkar språket på ett sätt som har inverkan på texternas stilistiska drag. Därmed är slutsatsen att en recensions stil påverkas av vem det är som skriver recensionen och vilka kanaler används för att sprida recensionen vidare.

Reinforcement learning (RL) is one of the three main areas in machine learning (ML) with a solid theoretical background and progress. Generally, RL can provide solutions to many real- world applications, such as self-driving cars and protein folding. A class of RL problems with an infinite number of actions from each state has recently received significant attention, namely infinite action space RL problems. There are several standard algorithms for RL problems, and depending on the nature of the problem, one should choose a proper RL algorithm which can be a challenging task. To compare RL algorithms, we carefully implement them on different tasks and store the relevant results. To have a fair comparison, we tune the algorithms and iteratively test and update them beforehand. This study compares four different RL algorithms. Our results show that the RL algorithms that store the steps of their path, or have a model for the environment, have the highest rate of convergence. By updating the value of every step of the path after a reward, instead of only looking backward a single step, the algorithms find a solution faster and more often. Having a model to help the algorithm plan ahead also contributed to faster and more stable learning. RL algorithms that use a deep neural network for evaluation are the least stable. Our results can provide a good basis for selecting appropriate algorithms for infinite action space RL problems. It can be built upon, simplifying the development of improvements for researchers on the RL algorithms that exist today. / Förstärkningsinlärning är ett av de tre huvudområdena inom maskininlärning med en stark teoretisk bakgrund och stor utveckling. I allmänhet kan förstärkningsinlärning tillhandahålla lösningar för många applikationer som används i praktiken, såsom självkörande bilar och proteinveckning. En klass av förstärkningsinlärningsproblem med oändligt antal handlingar från varje tillstånd har nyligen fått betydande uppmärksamhet, nämligen förstärkningsinlärningsproblem med oändliga handlingsrum. Det finns flera standardalgoritmer för förstärkningsinlärningsproblem och en utmanande uppgift blir därför att välja en passande förstärkningsinlärningsalgoritm beroende på problemets natur. För att jämföra algoritmerna implementerar vi dem noggrant på olika uppgifter och lagrar relevanta resultat. För att få en rättvis jämförelse justerar vi och testar algoritmerna iterativt och uppdaterar dem i förväg. Denna studie jämför fyra olika förstärkningsinlärningsalgoritmer. Våra resultat visar att de algoritmer som lagrar varje steg under vägen, eller har en modell för miljön, har den högsta konvergensgraden. Genom att uppdatera värdet för varje steg på vägen efter en belöning, istället för att bara se bakåt ett steg, hittar algoritmerna en lösning snabbare och oftare. Att ha en modell för att hjälpa algoritmen att planera sina handlingar bidrar också till snabbare och mer stabilt lärande. Förstärkningsinlärningsalgoritmer som använder ett djupt neuralt nätverk för evaluering är minst stabila. Våra resultat kan ge en bra grund för att välja lämpliga algoritmer för förstärkningsinlärningsproblem med oändliga handlingsrum. Det här kan byggas vidare på, vilket förenklar utvecklingen av förbättringar för forskare på de förstärkningsinlärningsalgoritmer som finns idag.

In dieser Arbeit werden vier zwischen 1712 und 1755 entstandene Kritiken von Leibniz’ Optimismus-Lehre der ‚besten aller möglichen Welten‘, wie diese in der Theodizee (1710) vorgestellt wird, dargestellt und kritisch untersucht. Nach der Meinung etlicher Kommentatoren wurde Leibniz’ philosophischer Optimismus erst nach dem Erdbeben von Lissabon 1755 und Voltaires Angriffen zum Ziel gewichtiger Kritiken seitens Philosophen und Theologen. Gegen dieses geläufige Bild zeigt diese Dissertation, dass jene Kritiken sehr bald nach der Veröffentlichung der Theodizee kamen, und dass zentrale Thesen des Leibniz’schen Optimismus schon in der ersten Hälfte des 18. Jh. Gegenstand philosophiegeschichtlich bedeutender Polemiken waren. Es wird gezeigt, dass die Kritik an Leibniz’ Gottesbegriff – der in dieser Arbeit als ‚intellektualistisch‘ bezeichnet wird – eine fundamentale Rolle spielt, und dass ein beträchtlicher Teil des Konflikts zwischen dem Optimismus und dem frühen ‚Gegen-Optimismus‘ durch den Konflikt zwischen Intellektualismus und Voluntarismus erklärt werden kann. / This work describes and examines four critical reviews, all of them written between 1712 and 1755, of Leibniz’s theory of optimism or the system of ‘the best of all possible worlds’, as it is presented in the Theodicy (1710). Several commentators state that the first important criticisms of Leibnizian philosophical optimism by philosophers and theologians came only after the Lisbon Earthquake of 1755 and Voltaire’s subsequent attacks. In opposition to this standard picture, this dissertation shows that criticisms emerged very soon after the publication of Theodicy, and that central theses of Leibniz’s optimism were already the target of significant philosophical criticisms in the first half of the eighteenth century. Furthermore, it is demonstrated that the criticism of Leibniz’s concept of God – a concept described here as ‘intellectualist’ – plays a fundamental role, and that a considerable part of the conflict between optimism and early ‘counter-optimism’ can be explained by referring to the conflict between intellectualism and voluntarism.