Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förberedda lärare anser sig vara i att bemöta uppfattningar till kulturell mångfald. Frågeställningarna lyder: Vilken syn har några lärare på kulturell mångfald och hur trygga anser de sig vara i bemötande av uppfattningar till kulturell mångfald? Och vilket pedagogiskt stöd erbjuder skolan lärarna för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mångfald? Undersökningen består av tio kvalitativa intervjuer med samhälls-, geografi-, historie- och religionslärare, samt två rektorer. Resultaten visar att lärare har behov av verktyg och metoder för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mångfald. Studien visar att de två skolorna arbetar olika inom mångfalds- och värdegrundsarbete. Den ena skolan har ett tydligt mångfalds och värdegrundsarbete eftersom eleverna på skolan har behov av ett sådant arbete, medan den andra skolan inte har upplevt några negativa uppfattningar i samma grad och arbetar inte lika systematiskt med mångfald och värdegrundsfrågor. Skolledningen har inte den kompetens som behövs för att stödja sina lärare pedagogiskt därför vänder sig lärare till sina kollegor för stöd.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad det kunde finnas för faktorer som påverkade genomförandet av ett samtal med patienter ur ett tvärkulturellt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature), Wiley online library samt Science Direct. Resultat: Resultatet visade på att kommunikation i det tvärkulturella mötet var beroende av en kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Vidare visade resultatet på brister i hälso- och sjukvårdspersonalens kulturella kompetens, samt att det i sjuksköterskeutbildningen saknades specifik utbildning inom kulturell kompetens. Forskare, hälso- och sjukvårdspersonal och sjuksköterskestudenter efterfrågade mer utbildning inom detta ämne. Slutsatser: Kommunikation inom den tvärkulturella vården visade sig vara ett svårt ämne, med många aspekter att ta hänsyn till. Det ansågs av stor vikt i det mångkulturella samhället att personal inom hälso- och sjukvård får kulturell kompetens för att ha möjlighet att kommunicera med patienter oberoende av härkomst. Därför ansågs det viktigt att skapa vidareutbildningar för hälso- och sjukvårdspersonal, samt se över sjuksköterskeutbildningens utbildningsplan.

Studiens syfte är att se hur gymnasielärare på en skola i Västsverige ser på kulturell mångfald och hur de arbetar med det. Vi försöker även klargöra för begreppet intersektionalitet och användningen av det synsättet. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod och insamlandet av material grundas på en semistrukturerad intervjuguide. Sju gymnasielärare intervjuades med spridda ämnesförankringar och verksamhets år. Resultatet av hur lärarna tolkar kulturell mångfald mynnade ut i etnicitet eftersom skolan upplevs segregerad av informanterna. Det framkom även att definitionen av begreppet kulturell mångfald var diffust och en anledning kan vara den framställning som finns i läroplanen för den frivilliga skolformen 1994.

No description available.

Detta arbete är en fallstudie med syftet att undersöka kulturell gräns mellan vardagslivets subkultur hos elever och skolans subkultur. Arbetet har utförts genom att undersöka elevernas miljöuppfattning och natursyn samt hur eleverna upplevt skolans miljöundervisning i en skola som har många elever med utländsk bakgrund. Som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer och textanalys. Sju elever med olika kulturell bakgrund i år nio intervjuades och sex olika ämnens läromaterial analyserades. Resultatet visade att de sju elevernas uppfattningar av relationerna mellan människor, natur och miljö varierar. Det kan bero på att dessa elever har ett annat ursprungsland än Sverige. Enligt eleverna är miljöundervisningen i skolan mest faktabaserad, vilket sannolikt resulterat i elevernas samstämmiga kunskapsnivå. Läromedlen, förutom biologins, som används i skolan hanterar naturen med antropocentrisk attityd. Elevernas olika natursyn kan betraktas som deras vardagliga subkultur och miljöundervisningens antropocentriska och vetenskapliga natursyn kan betraktas som skolans subkultur. Det kan uppstå en gräns mellan de två subkulturerna.

No description available.

Bakgrund: Sverige idag är ett mångkulturellt land och många familjer kommer hit för att söka asyl. På barnhälsovården arbetar distriktssköterskor och barnsjuksköterskor som möter de asylsökande barnen och deras familjer. BHV-sjuksköterskorna har en central roll för barnfamiljerna och arbetet på barnhälsovården utgår från att se familjen som en helhet, utifrån ett familjefokuserat perspektiv. Syfte: Att belysa BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att möta asylsökande barn och deras familjer. Metod: Till studien valdes en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer där 10 BHV-sjuksköterskor intervjuades. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Författarna fick fram tre kategorier kommunicera både svårt och lätt, se hela familjens behov och se människor med olika kulturella behov. För BHV-sjuksköterskorna var att kommunicera det som skapade kvalitet på mötet, det kunde ibland gå lätt och vid andra fall vara svårt. Genom att kommunicera utan hjälp från tolk ansåg BHV-sjuksköterskorna att samtalen med familjen blev djupare och relationen blev tryggare. Samtliga BHV-sjuksköterskor samtalade inte bara om barnet utan vikten av att se hela familjen och familjens behov. Kulturella likheter och olikheter var ett återkommande samtalsämne under intervjuerna med både likheter och olikheter i familjernas levnadssätt, alla familjer har olika kulturella behov. Slutsats: BHV-sjuksköterskorna har stor betydelse för alla barnfamiljer.  Som BHV-sjuksköterska är det viktigt att utgå från ett familjefokuserat perspektiv då mötet på BHV inkluderar hela familjen. För att alla familjemedlemmar ska må bra krävs det att alla i familjen uppnår en god hälsa, då familjen är en helhet. BHV borde fokusera extra på asylsökande familjer eftersom de ofta har en mer komplex situation. Det finns ett behov av utökad kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal. / Background: Sweden today is a multicultural country and many families come here to seek asylum. In child health care district nurses and pediatric nurses are working, her they meet asylum -seeking children and their families. Child health care nurses have a central role for families with children and the work in child health care assume to see the family as a one unit, on the basis of a family- focused perspective.  Purpose: To elucidate the child health care - nurses experiences in meeting the asylum -seeking children and their families.  Method: For the study a qualitative design with semi-structured interviews was chosen. Ten child health care- nurses were interviewed. The material was analyzed based on a qualitative content analysis. Results: The authors came up with three categories communicate both difficult and easy, see the whole family's needs and ensure people with different cultural needs.By communicating without help from an interpreter child health care – nurses considered that talks with the family became deeper and the relationship became more secure. Cultural differences were a recurring topic of conversation during the interviews with both similarities and differences in families' lifestyles. All child health care - nurses talked about the need to see the whole family.  Conclusions: Child health care - nurses have a central role in all families. As child health care - nurse, it is important to have a family- focused perspective of the meeting on child health care, to include the whole family. To make the whole family feel good it requires that everyone in the family achieve good health. Child health care should focus extra on families seeking asylum because they often have a more complex situation. There is a need for increased cultural competency of health professionals.

Bakgrund: Den kulturella mångfalden har ökat bland hälso-och sjukvårdens patienter. Kulturen har betydelse för patientens hälsa och det är därför betydelsefullt att sjuksköterskor kan vårda över kulturgränser. Det påverkar samspelet mellan patient och sjuksköterska och hur väl de förstår varandra.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter från olika kulturer.   Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamling genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som arbetade på vårdcentraler. I dataanalysen gjordes en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2009).   Resultat: Två kategorier och åtta underkategorier identifierades i studien.  Kategori ett är erfarenheter av Komplexa vårdsituationer med underkategorierna; Språkliga barriärer försvårar vårdandet, Patienter har olika uttryckssätt och Patienter har varierande förväntningar på vården. Kategori två är erfarenheter av att Se individen med underkategorierna; Sjuksköterskors egenskaper påverkar bemötandet, Sjuksköterskors kunskap påverkar förståelsen, Stress och dagsform påverkar förståelsen, Organisatoriska faktorer påverkar förståelsen och Patientens sociala situation varierar.   Slutsats: Det kan uppstå komplexa situationer i vården av patienter från olika kulturer. Många faktorer så som kunskap, stress och organisation påverkar sjuksköterskors förståelse för patienter. Det är viktigt att se individen. Reflektion i ämnet bidrar till att öka sjusköterskors medvetenhet, kunskap och förståelse för kulturens betydelse i vården.   Nyckelord: Kulturell mångfald, Intervjuer, Omvårdnad, Primärvård, Sjuksköterskors erfarenheter

Introduktion: Den fria flyktingpolitiken har bidragit till ett samhälle där människor med olika kulturella bakgrunder och etniciteter lever tillsammans. När behov av vård uppstår för dessa personer utgör det en utmaning i sjuksköterskans arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om etnicitet och kultur hade någon betydelse för sjuksköterskans omvårdnad av patienten. Metod: Litteraturstudien grundar sig på Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. En kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar. Efter granskningen återstod 10 artiklar som utgör litteraturstudiens resultat. Resultat: Litteraturstudiens analysmaterial delades in i tre huvudkategorier med respektive underkategorier. Huvudkategorierna var: Kommunikationsbarriärer, Utbildning och kunskap om etnicitet och kultur samt Sjuksköterskans professionalitet i patientmötet. Slutsats: Omvårdnad till patienter med annan etnisk och kulturell bakgrund påverkades främst genom bristande kommunikation, okunskap samt osäkerhet hos sjuksköterskan. För att uppnå kulturell kompetens där sjuksköterskan kan ge adekvat etnisk och kulturell omvårdnad så krävs det utbildning både under och efter grundutbildningen på sjuksköterskeprogrammet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kulturkrockar efter multinationella företagsförvärv påverkar det förvärvade företaget. En fallstudie har utförts på det förvärvade företaget. En ny obeprövad modell, “Culture End-State Framework” har använts för att undersöka kulturkrockar och vilka kulturintegrationer som har skett på företaget. Studiens resultat indikerar att främst två faktorer påverkar omfattningen av kulturkrockar vid ett företagsförvärv: kulturell distans och kulturintegration. Kulturell distans skapar möjligheten till kulturkrockar, men det är endast vid en hög kulturell integration som den kulturella distansen uppdagas och kulturkrockarna framträder. Studien stärker tidigare teori om att kulturkrockar kan skapa dysfunktionella effekter såsom en ökad osäkerhet bland de anställda och fler konflikter i den dagliga verksamheten. Studiens resultat visar vidare på att ju högre kulturell integration desto troligare att en hög kulturell distans mellan företagen i förvärvet kommer leda till kulturkrockar och dysfunktionella effekter. Vid en alltför hög kulturell distans kan det därför vara strategiskt att inte integrera företagens kulturer.