During the 12th to the 16th century the Scandinavian region went through a cultural change, from Germanic to Latin culture. This change effected a wide variety of areas for example law, piety, clothing, religion and system of writing. It is the change in the system of writing this essay will examine i.e. the change from runes to the Latin alphabet. The medieval runic Europe (including the Nordic countries and the north Atlantic islands) has a great variety in their numbers of runic material but in total there is about 2800 of them. Most are from the Scandinavian countries Sweden and Norway. The runic alphabet and the Latin alphabet coexisted during the Nordic Middle ages but the Latin alphabet became dominant over time.The runic alphabet changed during the 11th and 12th centuries from 16 runes to 28 (as many letters as the Latin alphabet) and was in continues use during the whole time period. The question is why it survived for so long? How come the runic alphabet did not die out sooner given the introduction of the Latin alphabet and the influence from Latin countries (i.e. Western Europe)? Earlier research has largely focused on the Viking age carvings and has not problematized the change from an historical point of view or from a cultural perspective. This essays goal is to explain that change by categorizing the inscriptions according to their theme and content in order to identify runic usage as a cultural belonging, be it a passive or active choice. I will also discuss the literacy level (or to be precis the runeliteracy) of the Scandinavian countries. Who could read the runes and in what context where they used?

Syftet med studien är att undersöka betydelse av samisk kulturell kompetens hos ungavuxna samer i mötet med aktörer inom primärvård, specialistvård och socialtjänst.Tidigare studier visar att det förekommer ohälsa och bristande förtroende för vårdenbland samer. Den tidigare forskningen visar även att bristen på kulturell kunskap är ettproblem med hänsyn till den ständiga globaliseringen. Totalt genomfördes 5semistrukturerade intervjuer med unga vuxna samer som fick svara på frågor om kulturellkunskap i mötet med vården. Materialet analyserades därefter med hjälp av tematiskanalys. Studien visade att kulturell kompetens hos vårdpersonal var av stor betydelse förinformanterna. Majoriteten ansåg att de aldrig eller nästan aldrig hade fått mötavårdpersonal inom Sverige som hade kompetens eller kunskap om den samiska kulturen.Våra slutsatser är att konsekvenserna av detta visade sig vara ett lägre förtroende förvården, en känsla av exotifiering och att informanterna gärna undvek att berätta om sittsamiska påbrå.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur lärare i f-3 utövar interkulturell pedagogik, vad de har för föreställningar kring bejakandet av kulturellt mångfald samt hur de ser på kulturell bakgrund hos eleverna som en berikande faktor i tematisk SOundervisning. De teorier som agerar analysverktyg i studien utgörs av John Deweys progressiva pedagogik och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Dessa två är användbara i analysen då de båda styrker det kommunikativa, aktiva och sociala i lärande och utveckling. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer, närmre har intervjuerna en semistrukturerad karaktär. Fyra yrkesaktiva lärare på en mångkulturell grundskola i Malmö har intervjuats kring ämnet studien rör. Resultatet av studien tyder på att lärare, till viss del, brister i sin interkulturella pedagogik. Det är flera komponenter i det analyserade materialet som tyder på detta. Övergripande verkar lärarna ha reflekterat över sin egna kulturella bakgrund men inte problematiserat hur den påverkar deras interkulturella pedagogik. Vidare har lärarna även skilda uppfattningar om vad kulturell bakgrund innebär hos en individ. Det i sin tur påverkar även deras syn på inkludering av elevernas kulturella bakgrund i undervisningen. Slutligen tyder studiens resultat på att lärarna på en mångkulturell skola värderar svensk kultur högt samt ser religion som den största kulturella faktorn vilket också sätter prägel på deras interkulturella pedagogiska verksamhet.

Bakgrund Sverige är idag ett mångkulturellt land där 19 % av befolkningen är utrikesfödda. Detta innebär att sjuksköterskor och vårdpersonal möter allt fler patienter med annan kulturell bakgrund med andra uppfattningar om hälsa, sjukdom och död. Detta ställer nya krav och utmaningar för vårdpersonal.   Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors och annan vårdpersonals erfarenheter av transkulturella möten i palliativ vård.   Metod Detta arbete genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt med 17 vetenskapliga artiklar som hade både kvalitativa och kvantitativa inslag. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO, och kvalitetsgranskades och analyserades genom integrerad analysmetod.   Resultat Resultatet visade att det finns kunskapsbrister och brist på kulturell förståelse hos vårdpersonalen, kommunikationsbrister mellan vårdpersonal och patienter och att patienter behöver mer traditionsstöd. Att ha kunskaper om och förståelse för olika sedvänjor är viktiga faktorer som kan göra att vårdpersonalen blir ett traditionsstöd för patienter.   Slutsats En bra kommunikationsförmåga är en grundläggande del i att ge en likvärdig och transkulturell omvårdnad. Till detta krävs en kulturell kompetens hos vårdpersonalen. Det finns brister i kommunikation, kunskaper och i att stödja traditioner, därför behövs mer forskning i ämnet, främst i form av kvalitativa studier som undersöker sjuksköterskors och vårdpersonals erfarenheter av transkulturell palliativ vård. Detta kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskor och vårdpersonal för svårigheter som uppstår i transkulturella möten i vården.

Syfte: Syftet med studien var att sammanställa och kritiskt granska relevant och aktuell forskning gällande sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att upptäcka och arbeta med psykisk ohälsa hos patienter från olika kulturella kontexter. Metod: Studien är en litteraturstudie genomförd på totalt tio vetenskapliga artiklar (5 forskningssammanställningar, 4 kvalitativa, 1 kvantitativ). Dessa har systematiskt granskats och poängbedömts. Artikelsökning har skett i följande databaser: Blackwell Synergy, Cinahl, PsycInfo och Science Direct. Resultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskan genom olika kulturella omvårdnadshjälpmedel kan intervenera mot psykisk ohälsa hos patienter från olika kulturer Studien visar även att hur psykisk ohälsa yttrar sig påverkas av kulturell tillhörighet. Studiens kliniska tillämpning är att den belyser vikten av kulturell kompetens i sjuksköterskans arbete. / Aim: The aim of the study was to compile and critically review the nurses’ cultural care to mental health among patients from different cultural contexts.Method: The study is a literature review based on a total of ten articles (5 critical reviews, 4 qualitative, 1 quantitative). These have been systematically revived and graded. The articled have been searched and found in following databases: Blackwell Synergy, Cinahl, PsycInfo and Science Direct.Result: The result of the study shows that the nurses through different cultural nursing tools are able to intervene against mental illness among patients from different cultural contexts. The study also shows how mental illness express itself is determined by cultural context. The clinical practice of the study is that it pinpoints the need of cultural competence among nurses´.

I samtidens samhälle uppmärksammas sociala orättvisor bland annat genom att sociala rörelser sprids globalt och engagerar människor som kan identifiera sig i rörelsens budskap. Att engagera sig har även börjat sprida sig till företag och konsumenter kan identifiera vilka sociala frågor eller värderingar som står bakom ett varumärke. Det har lett till att konsumenter kräver att företag ska ta ett socialt ansvar och företag inte längre kan stå tysta när exempelvis sociala orättvisor uppmärksammas. Företag som inte visar hur de förhåller sig till sociala frågor riskerar att bli bojkottade och på lång sikt kan det leda till att varumärkets överlevnad är i fara.  Ett sätt för företag att visa sitt engagemang är att genom sin marknadsföring visa vart de befinner sig i den sociala och den politiska sfären, vilket definieras som kulturell marknadsföring. Strategin går ut på att engagera företaget i exempelvis sociala frågor eller i nya sociala rörelser så att konsumenter kan identifiera var varumärket står i den kulturella kontexten och om varumärket och konsumenten delar värderingar. Tidigare forskning visar att kulturell marknadsföring är en betydelsefull strategi men hur kulturell marknadsföring påverkar varumärkesimage är otydligt.  Vilken relation finns mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage?  I studiens teoretiska referensram redovisas att den kulturella kontexten som återfinns i individens sinne och består av sociala, politiska och historiska influenser skapta av människan. Den kulturella kontexten omfattar både konsumenter och företag eftersom den inkluderar både sociala frågor och nya sociala rörelser, som företag kan nyttja i sin marknadsföring för att ladda sitt varumärke och som konsumenter kan engagera sig i. När företag laddar sitt varumärke från den kulturella kontexten tyder det på att de visar sitt engagemang i sociala frågor, vilket innebär att företaget använder sig av en kulturell marknadsföringsstrategi. Studiens modell visar en möjlig relation mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage samt ytterligare relevanta delar för att förstå kulturell marknadsföring från ett företagsperspektiv samt ett konsumentperspektiv. I studien har en kvalitativ metod genomförts där nio respondenter intervjuats utifrån ett kriteriestyrt urval för att kunna besvara forskningsfrågan och syftet, samt uppfylla studiens teoretiska och praktiska bidrag.  Studiens resultat visar att det finns en tydlig relation mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage, då varumärkesimage påverkas av kulturell marknadsföring genom flera faktorer. Vad författarna ser påverka relationen främst är kulturella koder och gemensamma värderingar. Om företag använder samtidens aktuella kulturella koder och gemensamma värderingar mellan konsument och varumärke indikerar resultaten att varumärkesimage påverkas positivt. Resultat visar även att författarna kan fastställa att varumärkesidentifiering blir en effekt av relationen mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage. Desto mer positiva associationer en konsument har av ett varumärke gör att konsumenten upplever en ökad varumärkesidentifiering. Slutligen visar resultat i studien att kulturell marknadsföring och traditionell marknadsföring är två strategier som kompletterar varandra eftersom båda påverkar varumärkesimage.

Under de senaste decennierna har migrationen ökat globalt och Sverige har blivit alltmer mångkulturellt land. Till följd av detta ställs ökade krav på hälso- och sjukvården. I bakgrunden definieras kultur, mångkulturella samhället och dess påverkan på vården, samt transkulturell omvårdnad och kulturell kompetens. Vidare beskrivs sjuksköterskans roll och ett vårdande förhållningsätt där livsvärld, personcentrerad vård ses utifrån vårdvetenskapligt perspektiv. Syfte med denna litteraturbaserade studie var att belysa hur sjuksköterskor erfar att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. För att besvara syftet har en litteraturbaserad metod med kvalitativa ansats valts för att öka förståelsen och skapa en övergripande bild av tidigare forskning av det studerade området. Efter att artiklarna genomgått kvalitetsgranskningen och etiska ställningstagande kvarstår 11 artiklar som utgör grunden till studiens resultat. I resultatet framkommer fyra teman. Att anpassa sin kommunikation, att möta det okända, anhöriga som både resurs och hinder och att inse behov av mer kunskap. Huvudfynd i resultatet diskuterades i diskussionen med ytterligare nya artiklar och vårdvetenskapliga perspektiv. Slutsatsen av detta litteraturarbete är att sjuksköterskan bör betrakta patienten som helhet och därmed anpassa vården efter den unika individen. Genom att lyfta fram sjuksköterskan perspektiv på att tillhandahålla transkulturell vård, främjas en fördjupad förståelse för hur vården kan anpassas för att möta de unika behoven.

Bakgrund och problemformulering Mångkulturella samhällen ställer krav på kulturell omvårdnad och utrikes födda drabbas oftare av psykisk ohälsa än inrikes födda. För att vårda på lika villkor och svara an mot ett mångkulturellt samhälle behöver sjuksköterskor förstå och bli medveten om hur det är att vårda patienter med psykisk ohälsa ur ett kulturellt perspektiv. De behöver också kunna hitta lösningar och vara flexibla för att överbrygga språkliga barriärer. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors levda erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa från en annan kultur. Metod: Kvalitativ design som genomförts med intervjuer av tio specialist- och grundutbildade sjuksköterskor från kommunal hälso- och sjukvård och regional psykiatrisk öppenvård. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom nio subkategorier och tre huvudkategorier. Huvudkategorierna är: Att underlätta kommunikation, strävan efter att försöka förstå och begreppsförvirring. Sjuksköterskor upplever att det är svårare att vårda en patient som inte har svenska som modersmål och hanterar svårigheten genom att på olika sätt underlätta kommunikation. När sjuksköterskor och patienter inte talar samma språk försöker sjuksköterskor förstå genom anpassning och engagemang i såväl kommunikation som i vårdrelationen och med hänsyn till patientens sjukdomsuppfattning av psykisk ohälsa. Sjuksköterskor upplever att kultur är ett komplext begrepp och resultatet visar att det råder en begreppsförvirring kring begreppet kultur. Slutsatser: Språk- och kulturella barriärer försvårar psykiatriskt vårdandet när patienter inte delar språk och kultur med vårdgivaren. Vårdrelationen är avgörande för kommunikationen. Psykisk ohälsa kan uttryckas olika beroende på kulturell bakgrund. Kultur är ett svårfångat begrepp och det finns därmed en risk att sjuksköterskor väljer att inte utforska kulturella faktorer i vårdandet. Sjuksköterskor har varierad grad av kulturell medvetenhet och i föreliggande studie, liksom i tidigare studier, önskas mer utbildning om kulturell vård.

. Bakgrund: I dagens samhälle, på ett globalt nivå, möter sjuksköterskor allt oftare patienter med annan kulturell bakgrund. Att få kunskap inom olika kulturer för att kunna ge patienten i behov av palliativ vård en god och säkert vård kan inte betraktas som enkel uppgift. Detta kan skapa en känsla av oro och osäkerhet hos sjuksköterskor inom den palliativa vården och därför behövs mer undersökning och sammanställning av kulturella skillnader inom olika grupper av befolkningen. Sjuksköterskor som bemästrar kunskap inom olika kulturer kan lättare bemöta och identifiera patienternas unika behov samt jobba personcentrerat. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av kulturella kompetenser inom palliativ vård av vuxna patienter med invandrarbakgrund i både öppenvård samt slutenvård. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Fribergs (2017) fem stegs innehållsanalys. I resultat framkom 2 huvudkategorier: Barriärer för god vård  (och dess 3 underkategorier: Bristande språkförståelse, Omvårdnad med kulturell grund och Familjens roll) samt Kulturell kompetens som främjare av god omvårdnad (och dess 3 underkategorier: Kommunikationsförmåga, Förstå kulturen och Bygga relationer). Resultatet indikerade att sjuksköterskor hade bristande kommunikativa kunskaper samt bristande kulturella kompetenser inom palliativ vård av patienter med invandrarbakgrund.  Slutsats: För att minska frustrationen och osäkerheten bland sjuksköterskor samt för att förbättra sjuksköterskors arbetsförhållanden bör det finnas möjlighet till kulturell fördjupning inom sjuksköterskeutbildningen samt på arbetsplatser där vård bedrivs. / In today’s society, nurses increasingly meet people with other cultural backgrounds. Acquiring knowledge on different cultures, in order to be able to give the patient in need of palliative care good and safe care, cannot be considered as a simple task. This can create a feeling of anxiety and insecurity among nurses in palliative care and therefore more research and compilation of cultural differences within different groups of population is needed. Nurses who master knowledge on different cultures can easily respond to and identify a person’s unique needs and work person-centered.  The aim of the literature review was to describe nurses ‘experiences of cultural competencies in palliative care of adults with an immigrant background in both outpatient and inpatient care.   Method: The study was conducted as a qualitative literature based on 11 qualitative scientific articles that were examined according to Friberg´s (2017) five step content analysis.   The results showed 2 main categories: Barriers to good care (Lack of language comprehension, Nursing with a cultural basis, and Family’s role) and Cultural competence (Communication skills, Understanding the culture and Building relationships). The result indicated that nurses had a lack of communication skills and a lack of cultural competence in palliative care of patients with an immigrant background.   Conclusion: In order to reduce frustration and insecurity among nurses and to improve nurses ‘working conditions, there should be given opportunities for cultural in-depth study in nursing education and on workplaces where care is provided.