Dagens globala värld har öppnat upp möjligheter som gjort det lättare för människor från olika delar av världen att träffas. En av anledningarna till att människor invandrar till Sverige är kärlek. Dagens allt mer globaliserade värld gör att demografin i Sverige ändras med en ökning av den etniska och kulturella mångfalden. Detta ställer krav på våra myndigheter om att socialarbetare ska ha kulturell förståelse. Men hur utvecklar man denna kulturella förståelse? Denna studie riktar fokus till svenskfödda som lever i en internationell parrelation för att undersöka hur de genom mötet med sin partner och sin omvärld har utvecklat sin kulturella förståelse. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra svenskfödda män och kvinnor som lever i en internationell parrelation med partners från Asien. Resultatet visar hur de tankeprocesser som intervjupersonerna gått igenom för att utveckla sin kulturella förståelse har sett ut. Intervjupersonerna har olika erfarenheter av möten, av diskriminering och av fördomar, vilket har gjort att de i olika grad har utvecklat sin kulturella förståelse. En grundläggande faktor till hur de hade utvecklat sin kulturella förståelse var intresset för andra kulturer och att resa. Sammantaget skapar resultatet en bild av hur intervjupersonerna har utvecklat sin kulturella förståelse genom hur deras tankeprocesser sett ut före och efter de nya erfarenheterna.

Sverige är ett mångkulturellt land vilket medför att skolorna blir mer och mer mångkulturella. Syftet med undersökningen är att studera hur lärare arbetar i de mångkulturella skolorna. Vilket förhållningssätt har lärare till elever med invandrarbakgrund? Vilka svårigheter/möjligheter stöter lärare på? Hur fungerar kontakten med hemmet/föräldrarna? Krävs det att lärare har ett annorlunda arbetssätt i den mångkulturella skolan? Det är några frågor som studien ger svar på. Litteraturgenomgången visar tydligt att lärares förhållningssätt till elever och åsikter är av stor betydelse för elevernas utveckling. Är lärare negativa till eleverna med invandrarbakgrund kommer den inte att kunna genomföra en rättvis undervisning utifrån varje enskild elevs behov. Studien har genomförts genom intervjuer med fyra lärare på en mångkulturell skola. De har olika bakgrund, men alla har arbetat på skolan under en längre tid. De har beskrivit hur arbetet på skolan ser ut och vilka hinder och möjligheter som lärare kan stöta på. Resultatet av studien visar att de intervjuade ser mycket positivt på att arbeta i den mångkulturella skolan. Arbetet är berikande och läraren lär sig någonting nytt varje dag. Det gäller att samtala mycket och visa eleverna att alla är lika mycket värda oavsett varifrån de kommer. Den största svårigheten är oftast samarbetet med föräldrarna. I många fall förstår inte föräldrarna det svenska språket, eller den svenska skolans uppbyggnad och regler. Detta kan medföra att det uppstår konflikter mellan hemmet och skolan. En slutsats i undersökningen är att den viktigaste förutsättningen för att arbeta i en mångkulturell skola är att läraren är klar över sitt eget förhållningssätt till elever med annan bakgrund än den svenska. Det är viktigt att se eleverna med invandrarbakgrund som en del av samhället och även vara insatt och ha förståelse för deras kultur och tro. I övrigt behövs inte några särskilda förkunskaper för att arbeta i den mångkulturella skolan, dock är lärarens förhållningssätt till alla elever är viktigt och med tiden växer läraren in i arbetet.

Sammanfattning Undersökningen är gjord och skriven i en medelstor sydsvensk stad. Det övergripande syftet med studien är att undersöka vad det har för värde att förmedla det svenska litterära kulturarvet i vårt flerkulturella samhälle. Det underordnade syftet är att undersöka om svensklärare överhuvudtaget funderar kring vikten av att synliggöra den svenska kulturen i svenskämnet. Med denna studie vill jag uppnå förståelse och kunskap om hur jag som blivande svensklärare med hjälp av den svenska litteraturen faktiskt kan stärka eleverna i deras övergripande kulturella identitet, den svenska. Frågeställningen är: Vad anser svensklärare att det svenska litterära kulturarvet betyder för att stärka den kulturella identiteten? Studien är baserad på nio kvalitativa intervjuer. Lärarna är utbildade gymnasielärare i ämnet Svenska och arbetar på program med olika inriktningar. Den metod som har använts är den kvalitativa semi-strukturerade intervjun med öppna väl genomtänkta frågor. Resultatet av intervjuerna är att förutom att stärka våra elever i sin egen kulturella identitet är det viktigt att skapa gemensamma referensramar, en övergripande kulturell identitet, som ger alla oavsett bakgrund samma möjligheter att fungera i Sverige. Att läsa svensk litteratur som ger en historisk bild av Sverige och ha ett rikt språk är en del av det som krävs för att göra det möjligt att leva sida vid sida och verka i samma land. Studien visar också att det inte fungerar längre att koppla ihop etnicitet med kultur i dagens flerkulturella samhälle, utan att kultur idag är ett flytande begrepp.

No description available.

Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever transkulturell omvårdnad. Vidare ville författarna belysa kvalitén av de valda artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp. Metod: litteraturstudie med deskriptiv design. 10 kvalitativa artiklar inkluderades efter sökningar i databaserna Medline och PubMed, samt genom manuell sökning. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att patienter från en annan kultur kunde upphov till försvårat omvårdnadsarbete. Patienters uttryck för smärta kunde enligt sjuksköterskor skifta beroende på kultur. Sjuksköterskan upplevde brist i sin transkulturella kunskap och önskade därmed ett ökat kunskapsutbud inom transkulturell omvårdnad. Närstående beskrevs ofta besöka patienten i större grupper vilket upplevdes problematiskt av sjuksköterskan. Sjuksköterskor upplevde att patientkommunikationen försvårades när språkbarriärer existerade. Irritation uppstod hos sjuksköterskor och patienter i samband med språkbarriärer. Resultatet presenteras i fyra rubriker; “upplevelser av”; svårigheter i omvårdnaden, kunskap och utbildning, patienters närstående & patientkommunikation. Slutsats: Författarna förväntar sig vårda patienter från en annan kulturell bakgrund men anser att den egna sjuksköterskeutbildningen få verktyg inom området. Litteraturstudien hoppas kunna leda till eftertanke och diskussion hos sjuksköterskor och övrig vårdpersonal kring transkulturell omvårdnad. Författarna efterlyser ett bredare och djupare kunskapsutbud inom transkulturell omvårdnad i utbildningar och fortbildningar av redan yrkesutövande sjuksköterskor. / Aim: The aim was to examine how nurses perceive Transcultural nursing. Furthermore, the authors wanted to highlight the quality of the selected articles sampling method and study group. Method: The study have a descriptive design that included 10 qualitative articles, searches were made in the databases; Medline and PubMed, and furthermore manual article search. Results: The results showed that nurses felt that patients from another culture could give rise to complicate the nursing process. Nurses experienced that patients' expressions of pain could vary depending on their culture. Nurses perceived that their Transcultural knowledge was inadequate and desired therefore a greater range of knowledge in the field of Transcultural nursing. Relatives described to often visit the patients in larger groups which the nurse experienced as problematic. Nurses felt that patient communication was complicated when language barriers existed. Irritation in nurse- patient relations occurred when language barriers existed. The results are presented in four headings: "experiences of"; difficulties in nursing, knowledge and education, patients' relatives and patient communication. Conclusion: The authors expect to care for patients from a different cultural background, but feels that their nursing education does not provide sufficient tools in Transcultural nursing. This literature study hopes to lead to reflection and discussion between nurses and other medical professionals in the field of Transcultural nursing. The authors are calling for a broader and deeper range of knowledge for nursing students and professional practicing nurses in the field of transcultural nursing.

Denna studies syfte är att undersöka hur ett urval slöjdlärare tar sig an hållbar utveckling inom respektive slöjdinriktning i skolan. De frågeställningar jag utgår ifrån behandlar lärarnas förhållningsätt till begreppet och traditioner som finns inom respektive slöjdart samt förutsättningar utifrån materialen. För att ta reda på detta har jag utgått från en kvalitativ metodansats där intervjuer med tre textilslöjdslärare respektive tre trä- och metallslöjslärare ingått. Jag har även utfört observationer på en skola inom de båda slöjdarterna, för att få en inblick i hur lärare och elever agerar och hanterar materialen ur ett hållbarhetsperspektiv. Studien utgår ifrån teoretiska utgångspunkter som Soujanens teori om slöjd kopplat till fyra bärande principer för hållbar utveckling. Björneloos teori om lärarens undervisningssyfte att integrera hållbar utveckling i skolan, utifrån tre övergripande innebörder. Även Säljös tolkning av lärande inom den sociokulturella teorin berörs. Resultatet visar att slöjdlärarna främst försöker uppmärksamma eleverna på materialens ekonomiska värde och utgår från att detta är att behandla hållbar utveckling. Lärarna är dåligt insatta i vad läroplan och kursplanen tar upp om hållbar utveckling. Slöjdlärarna inom textil har lätt att hitta uppgifter och material som går att använda för att jobba med återbruk i skolslöjden. Inom trä- och metallslöjden krävs en större arbetsinsatts för att få tag i material för dessa uppgifter. Ingen av slöjdlärarna har reparationer eller behandlar frågor om återvinning som fasta moment i slöjdundervisningen. Lärarna beslutar själva vilka material de köper in och här tar de ställning och gör iakttagelser om mängd, pris och kvalité på materialet. Studien har givit en god inblick i hur hållbar utveckling kan förstås och realiseras inom slöjdämnets olika processer. Den undervisande slöjdläraren behöver dock kunskap, intresse och ett eget engagemang för att lyfta hållbar utveckling i sin undervisning.

Today Sweden is both a secular and multi-religious country, of which Christianity historically has been a dominant player. Both processes of individualization and migration have contributed to a changed religious character as the current Swedish social situation represents. An interesting question to consider is how the Swedish school system has been able to adapt to the changed religious climate. This study examines the policy documents for religious education produced for upper secondary school, to see how the role of religion in the processes of individualization and migration, and the changes that these processes have brought the role of religion in today’s society as a whole, are described within them. Based on a deductive approach an ideological text analysis is performed by constructing categorizations based on two different theories which reflect the two different processes. The process of individualization is represented by Anthony Giddens’s theory of reflexive self-identity in the late modern age. The process of migration is represented by Stuart Hall’s theory of cultural identity. This study shows that the role of religion in today’s society in the policy documents largely is portrayed as one tool among many others that can help shape an identity. Identity formation is something that students need knowledge of according to the policy documents in order to develop an understanding and respect for others in the current multicultural and multi-religious society. The study also shows that religion is considered to be something private, which complicates intercultural understanding as religious education takes the form of knowledge about and not personal knowledge of. From this theoretical perspective, the policy documents formulations of Christianity’s special role is also problematic in the multi-religious landscape.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieungdomar tänker och reflekterar kring begreppet mångkultur och dess innebörder. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på fokusgruppsintervjuer som undersökningsmetod. Två fokusgruppsintervjuer har genomförts med fem deltagare i varje. Samtliga av deltagarna gick tredje året på gymnasiet i yrkesförberedande program. Undersökningen visar att deltagarna i studien har övergripande negativa tankar kring mångkultur. Flera av dem menar att det innebär betydligt fler problem i samhället än det ger möjligheter. Det uttrycks även en viss motvilja till att leva i ett mångkulturellt samhälle och flera av deltagarna talar till förmån för ett monokulturellt alternativ. Vidare framkom det i materialet negativa tankar kring invandring och främmande kulturer där negativ kvinnosyn och hedersmord var de mest framstående samtalsämnena i båda fokusgrupperna. Flera av deltagarna poängterar dock att de problem de ser med det mångkulturella samhället inte är enskilda individer eller gruppers fel utan att det är samhället som bär det övergripande ansvaret för problematiken.

No description available.

Döden angår oss alla och vår kulturella bakgrund har stor betydelse för hur vi möter den. Palliativ vård fokuserar på att ge stöd och lindring till döende patienter för att öka deras livskvalitet. Av Sveriges invånare har var sjätte utländsk bakgrund och detta ställer andra och delvis nya krav på sjukvården. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans palliativa omvårdnad till patienter från andra kulturer. Studien är en litteraturöversikt där tolv artiklar analyserats utifrån syftet. I resultatet finns många olika faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete av palliativa patienter i en mångkulturell vårdsituation. Resultatet delades upp i tre huvudkategorier: kulturell kommunikation, kulturell medvetenhet/kunskap och kulturella skillnader/behov. För att kunna ge patienter med annan kulturell bakgrund en palliativ omvårdnad med hög kvalitet behövs medvetenhet och kunskap hos sjuksköterskan om deras specifika behov. Utvidgad utbildning och diskussion behövs i ämnet och svenska empiriska studier som belyser dessa patienter och anhörigas behov. Det är nödvändigt att både den specialiserade palliativa vården och övrig vård tar del i både forskning och utbildning, eftersom palliativa patienter från andra kulturer finns inom de flesta specialiteter.