SammanfattningDen här studien handlar om att skapa en djupare förståelse för vad det kan innebära att sominvandrare anlända till ett nytt land med annan kultur, normer och värderingar. I denna studieutgår vi från Sverige. Vi syftar till att studera mötet med den svenska kulturen hos sexförfattare och två bloggare med invandrarbakgrund som växt upp i Sverige och vi vill ökaförståelsen av identitetsbegreppet genom att studera deras upplevelser av sin identitet. Vi gördetta genom att ta reda på hur författarna integrerat sig i det svenska samhället och vilkaupplevelser som skildras hos dem. Den teoretiska delen i studien består av Goffmans teori omstigma, Anthony Giddens teorier om senmoderniteten och ontologisk trygghet, Stiers teorierom kulturbegreppet och identitetsaspekter, Baumans teori om individualisering och Phillipsteori om etnicitet. Den metodologiska utgångspunkten har varit att tolka materialet utifrån etthermeneutiskt förhållningssätt i tre olika nivåer. Resultatet som framkom visar att våraförfattare gemensamt delar både lika och olika erfarenheter i sina upplevelser i mötet med detsvenska samhället. Resultatet tyder också på att socialisering och integrering är viktigt förinvandraren i processen i hur hon tar sig an den svenska kulturen och hur hon förhåller sig tillden. Likheterna speglar sig i att dessa individer gemensamt upplever att “invandrare” och“svenskar” kategoriseras var för sig och därmed skiljs åt som två olika grupper. Dettaresulterar i att de gemensamt genomgått en reflexiv handling utifrån att smälta in i detsvenska samhället som bidragit till att deras självidentitet förändrats. Olikheterna som skildrasär att de anpassat sig till samhället i olika hög grad. En del har anpassat sig i så pass hög månatt de inte längre kan relatera sig till sin bakgrundskultur, medan andra anammat sig densvenska kulturen och samtidigt håller fast vid bakgrundskulturen utan att värdera någon kulturhögre än den andra. Vår studie tillför kunskap till tidigare kvalitativa forskningar där detstuderats självbiografier och bloggar. Det finns i dagsläget väldigt få studier om detta ämne,därmed vårt intresse till att bidra med ytterligare kunskap.

Bakgrund​: En ökad globalisering, internationalisering och invandring runt om i världen idag har påverkat näringslivet på olika sätt. Effekterna av detta har haft en kulturell inverkan på Sveriges organisationer. År 1945 ersattes arbetskraftsinvandringen med flykting- och anhöriginvandring. Invandringen har inneburit att den kulturella och religiösa heterogeniteteni det svenska samhället har ökat jämfört med åren innan, vilket har bland annat skapat kulturella utmaningar för företagen i Sverige. Problemdiskussion:​ Kulturell mångfald har bidragit till olikheter på arbetsplatsen som har skapat utmaningar för företagen. Olikheterna är allt ifrån sättet man tänker, hur man utför sitt jobb, språket man talar till sättet man klär sig och de symboler man bär. Det är inte alltid de kulturella värderingarna går i enlighet med företagets värderingar och normer. Frågan är hurföretagen ser på dessa utmaningar och hur de hanterar dem. Forskningsfråga:​ Hur arbetar företag inom transportbranschen med kulturell mångfald och hur definierar dem utmaningarna som kommer med mångfald bland de anställda? Syfte: ​Studien syftar till att undersöka hur företag inom persontransportsektorn arbetar med kulturell mångfald bland de anställda samt hur de hanterar utmaningarna kring den. Metod:​ Vi har valt att använda den kvalitativa metoden för att samla information. I vår kvalitativa forskningsmetod har vi använt oss utav semistrukturerade intervjuer bestående av öppna frågor med ledningen för att förstå hur de valda företagen arbetar med mångfald. Resultat:​ De fyra företag som undersökts i studien har alla sitt sätt att arbeta med den kulturella mångfalden, men inget av företagen har i dagsläget en medveten strategi som specificerar arbetet med kulturell mångfald på en djupare nivå. Därmed hanterar företagen de utmaningar som uppkommer i samband med detta först när diskriminering eller händelser som strider mot jämställdheten uppstår

Det övergripande ämnet för denna studie har varit kulturell mångfald. Syftet med denna studie har varit att genom intervjuer undersöka vad kulturell mångfald uppfattas handla om och vilka värden som uppfattas ligger i en kulturell mångfald i barngruppen enligt en grupp förskollärare.Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken förskollärare från olika förskolor och även förskolor med olika mycket variationer i deras kulturella mångfald. Under intervjuerna har jag strävat efter att få förskollärarna att börja berätta om sina erfarenheter och förståelser av ämnet. Resultatet har tagit form genom metoden klippt och klistrat med många delar av sorteringar och bildningar av uppfattningar av vad varje mönster i sig visat på. Tidigare forskning på området har bland annat visat att kulturell mångfald är något bra som ger barnen möjlighet till att bredda deras erfarenheter av olika andra. Resultatet från min studie synliggör precis som tidigare forskning att ett av värdena i en kulturell mångfald i barngruppen uppfattas vara att erfarenheterna med en kulturell mångfald vidgar barnens erfarenheter av människors olikheter. Tidigare forskning på området har även visat att begreppet kulturell mångfald är komplext och kan innefatta många dimensioner vilket även mitt resultat visat på, mitt resultat har även visat på att dessa dimensioner uppfattas vara grundande i individens bakgrund med betoning på att alla individer bär på egna kulturer i sig. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Bakgrund: Den ökande immigrationen bidrog till ett mångkulturellt samhälle där olika språk och kulturer möttes. För att överbrygga de språkbarriärer som uppstod kunde användning av tolk underlätta kommunikationen. Madeleine Leiningers omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram då den fokuserade på transkulturell omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter från en annan kulturell bakgrund. Metod: Designen som användes var en litteraturöversikt som baserades på 14 vetenskapliga originalartiklar varav 13 var av kvalitativ design och en av kvantitativ design. Analysprocessen utgick från ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Efter granskning kunde två huvudkategorier och fyra underkategorier identifieras. Sjuksköterskor upplevde att språkbarriärer var det största hindret för omvårdnaden. De hjälpmedel som användes för att överbrygga språkbarriärer upplevdes till stor del som problematiska av sjuksköterskor. Många sjuksköterskor upplevde att de saknade kunskap om olika kulturer. Diskussion: Upplevelserna av att kommunicera med patienter från en annan kulturell bakgrund kunde variera utifrån vårdkontexten. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde många hinder och problem i kommunikationen och med de hjälpmedel som fanns tillgängliga. Det krävs mer kunskap och utbildning inom transkulturell omvårdnad och användning av tolk i vårdsamtal. / <p>Godkännande datum: 2017-11-09</p>

Bakgrund: I takt med ett mer transkulturellt samhälle med patienter från olika kulturer, ställs högre krav på sjuksköterskan och sjuksköterskans kulturella kompetens. Syfte: Syftet var att belysa innebörden av sjuksköterskans kulturella kompetens. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, med litteratursökningar via databaserna PubMed och CINAHL. Tretton vetenskapliga studier har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Det framgick att kulturell kompetens hos sjuksköterskan innebär att ha en empatisk och öppensinnad attityd med ett respektfullt, holistiskt förhållningssätt. Dessutom bör sjuksköterskan inneha en god självmedvetenhet och vara medveten om andra kulturer. Ökad kunskap om kulturer kan erhållas genom möten med andra kulturer eller utbildning. Diskussion: Kulturell kompetens och transkulturell omvårdnad handlade mycket om förståelse hos sjuksköterskan. Detta kan uppnås genom att reflektera över sin egen förmåga samt över de möten som sker med personer från olika kulturer. Slutsats: Fortsatt forskning krävs gällande hur sjuksköterskan erhåller och utvecklar den kulturella kompetensen på bästa vis. Denna kunskap kan vara av stor betydelse för sjuksköterskans arbete, både i dagens samhälle och i framtiden. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>

Kulturkompetens definieras som förmågan att vara medveten om sina egna antaganden, värderingar och fördomar, ha kunskap och förståelse för klienters olika världsbilder, samt förmåga att utveckla lämpliga strategier för intervention utifrån detta. Dagens samhälle består av en mångfacetterad befolkning med varierande kulturell bakgrund. Arbetsterapi syftar till att främja behandlingar och få resultat som är relevanta för klientens livsstil och värderingar. En professionell arbetsterapeut i ett mångkulturellt samhälle bör kunna möta de olika behov som uppstår hos människor med en annan kulturell bakgrund än vår egen. Med andra ord krävs kulturkompetens för att kunna utföra ett professionellt arbete inom vården i ett mångkulturellt samhälle. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur yrkesverksamma arbetsterapeuter skattar sin egen kulturkompetens samt kartlägga deras inställning till ett antal frågeställningar kopplade till begreppet. En kvantitativ ansats har använts och data samlats in genom en internetbaserad enkät. De yrkesverksamma arbetsterapeuterna som svarat på enkäten benämns respondenter genom hela arbetet. Resultatet visar att "kulturkompetens" är okänt för de flesta respondenterna men att majoriteten anser det vara ett viktigt ämne, att man kan utveckla den egna kulturkompetensen genom erfarenhet och utbildning samt att det behövs såväl forskning som utbildning inom området. Flertalet möter regelbundet klienter med annan kulturell bakgrund i sitt arbete och anser att detta kan vara en tillgång i arbetet. Majoriteten menar att de behöver ha kulturkompetens för att utföra sitt arbete, att kulturkompetens ingår i ett klientcentrerat arbete och att det är viktigt att ha kunskap om olika religioner, sedvänjor, kroppsspråk samt syn på hälsa och sjukdom för att ha kulturkompetens. De flesta skattar sin egen kulturkompetens som relativt god och anser att det är viktigt att vara medveten om såväl sin egen som klientens kulturella bakgrund. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att kulturkompetens är ett ämne som det finns intresse för hos yrkesverksamma arbetsterapeuter i Sverige, detta trots att begreppet är relativt okänt. Det anses vara ett område som är viktigt ha kompetens inom samt att forskning och utbildning inom området är önskvärt.

Bakgrund: Valet av uppsatsämne berör de ökade kraven på kulturell kompetens som ställs på arbetsterapeuter. Att granska och förstå arbetsterapeutiska teorier är viktigt för att ha förmågan att överföra teorierna i praktiken.   Syfte: Syftet är att beskriva begreppen aktivitet, person, omgivning och kultur i, de arbetsterapeutiska teoretiska modellerna, Kawamodellen, MOHO, CMOP och Mosey´s modell.   Metod: Arbetet är en studie där datainsamling och analys har varit en jämsides process som kontinuerligt har växt fram. Analysen har genomförts av utvalda begrepp från de olika teorierna och har bestått i en beskrivning av begrepp som sedan har jämförts mellan de olika teorierna.   Huvudresultat: Det huvudsakliga resultatet är att uppfattningen om personens placering i förhållande till omgivningen i de olika modellerna har del i hur aktivitet förklaras. I Kawamodellen har begreppet person en decentraliserad plats och omfattas av omgivningen. Mänsklig aktivitet bestäms utifrån den sociala situationen och inte utifrån ett centralt placerat jag. Att göra något som har betydelse för kollektivet har högre prioritet än att göra något för sig själv som individ. I övriga modeller är begreppet person ett fristående, centraliserat begrepp med olika grad av närhet till omgivningen.   Slutsats: Slutsatsen är att både skillnader och likheter, avseende aktivitet, finns mellan Kawamodellen och de modeller vi har studerat i den analys vi har genomfört. Centrala begrepp inom arbetsterapi kan tolkas på skilda sätt i olika kulturer. Arbetsterapeuter bör vara medvetna om att kulturella skillnader finns, vara mottagliga för dem och därmed också förberedda på att bemöta dem.

Den kubanska turismen blir ofta sammanlänkad med ett antal ofördelaktiga påföljder med olika utspel. Trots dessa problem förblir Kuba en exotisk lockelse med sina vita stränder, färgsprudlande kulturarv, unika politiska situation och vänliga befolkning. Syftet med denna studie är att undersöka hur turismen påverkar lokalbefolkningens livssituation och hur stadsdelen Havana Vieja har påverkats av den ökande turistströmmen. Studien genomfördes genom en komparativ insamlingsmetod där intervjuer och enkätundersökning kombinerades.   Utifrån undersökningen har ett flertal negativa och positiva aspekter med turism identifierats och sedan analyserats genom turismvetenskapliga teorier samt jämförts med tidigare forskning. För att kunna analysera lokalbefolkningens svar fastställdes var destinationen befinner sig i TALC- och Irritation Index modellerna. Då ett fåtal respondenter inte kan representera en hel befolknings åsikter användes mallar från tidigare forskning vid utformningen av intervjufrågor samt enkäter för att få ett så representativt svar som möjligt.   Resultatet visar att individer lägger vikt vid olika aspekter beroende på vilket förhållande de har till turismen. Det empiriska materialet går i linje med vad som gick att förvänta utifrån teorier och tidigare forskning, som är genomförd till viss del på Kuba men även på andra destinationer. Svaren från respondenterna tyder på att de inte påverkats negativt eller upplevt att deras levnadsstandard har kontaminerats i och med den växande besöksnäringen. Stadsdelen Havana Vieja har enligt insamlat material genomgått en kraftig materiell och immateriell förändring till det positiva under de senaste fem åren

Denna studie fokuserar på förskollärares uppfattningar och arbetssätt kring modersmål och kulturell identitet i förskolan. I studien presenteras inledningsvis forskning som visar att barn behöver utveckla sina språkkunskaper i sitt modersmål för att ha större möjlighet att utveckla kunskaper i fler språk. Forskning har även visat att attityder i den sociala omgivning barnet befinner sig i påverkar både barnets språkutveckling och kulturella identitetsutveckling. I Sverige har modersmålsstöd i förskolan inom fler kommuner tidigare skett i form av besökande modersmålspedagoger som har genomfört särskilda aktiviteter med de förskolebarn som har ett annat modersmål än svenska. Numera ska barnens modersmål inkluderas på ett naturligt sätt i förskolans vardagliga verksamhet. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts för att synliggöra fyra förskollärares uppfattningar kring barns modersmål och kulturella identitet samt deras arbetssätt kring detta. Förskollärarna som deltog i intervjuerna upplever modersmål som en viktig del av barns kulturella identitet och beskriver vikten av ett interkulturellt arbetssätt som inkluderar alla barns modersmål i den pedagogiska verksamheten. Även vårdnadshavares delaktighet nämns som en central del i arbetet samt verktyget språksamtal där barnens språkutveckling kartläggs.

Bakgrunden till denna uppsats är ett intresse för att undersöka huruvida skillnader i utbildningsnivå kan förklaras utifrån etnicitet, kulturellt kapital och klass. Med utgångspunkt i litteraturen finns det förklaringar som menar att kulturellt kapital är en begränsad resurs i samhället och alla har inte de kulturella förutsättningar som gör det “enklare” för människor att satsa på utbildning för sig själva och sina framtida barn. Det förekommer även förklaringar som menar att beroende på föräldrarnas etniska och socioekonomiska ursprung uppstår det olikheter utbildningsprocessen som påverkar både livschanser och beteenden som i sin tur kan leda till att individer inte kan leva upp till sin fulla potential.I studien har kvantitativ metod använts och mätningar har gjorts med data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Uppsatsen utgår från två hypoteser och analyserar stödet för följande hypoteser: (1) Det finns skillnader i utbildning mellan personer födda i Sverige jämfört med personer som inte är det, (2) Dessa skillnader kan förklaras med socioekonomiska resurser och kulturellt kapital. I resultatet kan man se att den första hypotesen inte visar ett inget signifikant samband mellan skillnader etnicitet (individer med utländsk bakgrund och individer med svenskfödda föräldrar) och utbildning. Resultatet visar vidare att hypotesen 2 delvis stämmer. Socioekonomiska resurser och kulturellt kapital påverkar till en viss del skillnader som uppstår i utbildning, men enbart socioekonomiska resurser och kulturellt kapital kan inte förklara skillnader i utbildningsval mellan individer med utländsk bakgrund och individer med svenskfödda föräldrar.