Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig själv som musiker här och nu. Det blev många byten av instrument i min musikaliska karriär, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig själv. Vem är jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? Uppväxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stå  på men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad är rätt och vad är fel? Finns det rätt eller fel? Hur har min identitet påverkats av de olika utbildningssystemen?  Jag skapade en enkät för utländska studenter för att ta reda på om jag är ensam om mina upplevelser och därmed fånga eventuella skillnader. Uppväxt och skolgång påverkar  musikers identitet och man bär konsekvenserna av skolningen genom hela livet. Hur påverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat närmare på detta. Påverkas musikers identitet av kön? Hur lätt är det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar på sådana frågor. I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet. Jag har kommit fram till att min identitet är Musiker och Världsmedborgare. Jag är en stolt kvinnlig organist och kan växla mellan olika yrkesroller och instrumenten. Som kyrkomusiker bidrar jag med alla mina kunskaper från olika länder till den musikaliska utvecklingen i Sverige. Det krävs envishet och flitighet för att integreras i det svenska samhället, men belöning är värt mödan.

Bakgrund: Sjuksköterskor arbetar i ett mångkulturellt samhälle och ställs införutmaningar i strävan efter ett fullvärdigt omvårdnadsarbete och en närhet irelationen med patienter. Kulturen präglar människor som varelser liksomrelationen mellan patient och sjuksköterska. En bristande kunskap om kulturensbetydelse och innebörd riskerar att ha inverkan på den omvårdnad som ges. Syfte:Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att bedriva omvårdnadsarbete i detmångkulturella samhället. Metod: En litteraturstudie där tolv vetenskapligaartiklar med kvalitativ ansats valdes från databaserna CINAHL och PubMed.Studierna har granskats, analyserats och sammanställts med innehållsanalys.Resultat: Analys av studierna frambringade tre teman med tillhörande kategorier.Temat Attityder och egenskaper som bidrar till en kulturellt kompetentomvårdnad omfattar kategorierna Empati och ett respektfullt bemötande,Flexibilitet och Kulturell medvetenhet. Temat Behov av kunskap hossjuksköterskan i ett mångkulturellt samhälle rymmer kategorierna Identifiering avkunskapsbrist och Att tillgodogöra sig kunskap. Det tredje temat var Attöverkomma språkliga barriärer med kategorierna Kommunikationsstrategier ochAtt tolka. Konklusion: Enligt sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienterfrån minoritetskulturer framkom ett antal strategier de tillämpade i strävan efteratt ge fullgod omvårdnad. Ofta saknades gemensamma och övergripandestrategier samt kunskap om hur en kulturellt kompetent vård för bästa resultat börbedrivas. Sjuksköterskorna upplevde en kunskapsbrist och önskade en ökadmedvetenhet och kunskap inom kulturell kompetens genom utbildning i såvälgrundutbildningen som vidareutbildning via arbetsplatser.Nyckelord: Erfarenheter, Jämlik vård, Kulturell kompetens, Kulturellmedvetenhet, Omvårdnad, Sjuksköterskor, Utmaningar. / Background: Nurses working in a multicultural society are faced with challengesin the quest for satisfactory nursing care and closeness in the relation withpatients. Culture influences human beings as well as the relation between patientand nurse. An inadequate knowledge regarding the importance and meaning ofculture adventures the quality of the nursing care given. Aim: To illustrate nurses´experiences of caregiving in the multicultural society. Method: A literaturereview of articles with a qualitative design was conducted. Twelve studies,collected from PubMed and CINAHL, were scrutinized, analyzed andsummarized through content analysis. Results: Three themes with subcategoriesemerged through the analysis. The theme Attitudes and attributes that contributeto culturally competent care cover the subcategories Empathy and a respectfultreatment, Flexibility, and Cultural awareness. The theme Nurse’s requirementfor knowledge in the multicultural society cover the subcategories Identifying thelack of knowledge and Acquire knowledge. The third theme was To overcomelanguage barriers with the sub categories Communication strategies and Tointerpret/translate. Conclusion: According to nurses’ experiences of nursingcultural minorities, several strategies was used in the quest to for adequate care.There was often a gap in the mutual and general strategies as well as in theknowledge regarding how care should be given to achieve the best result. Nursesexpressed a lack of knowledge and desired increased awareness and insight in theconcept of cultural competence throughout education, both at university and in theworking place.Keywords: Challenges, Cultural Competence, Cultural awareness, Experiences,Nurses, Nursing.

Syfte: Det finns en växande trend med ökad kulturell mångfald i samhället, organisationer och inom individer. Bikulturalism innebär specifik kompetens som underlättar ett relationsbyggande inom kulturell mångfald. Arbete organiseras dock ofta virtuellt, vilket försvårar relationsbyggandet. Syftet är att skapa ökad förståelse om bikulturella ledare och deras ledarskap i globala virtuella grupper (GVG). Hur visar sig bikulturella ledares kulturella kompetens i GVG?    Metod: En kvalitativ fallstudie som görs i en global organisation, marknadsledare inom sin sektor. Organisationen värdesätter mångfald och erbjuder en intressant kontext för studien. Studien antar ett abduktivt angreppssätt och semistrukturerade intervjuer gjordes med bikulturella ledare inom GVG. Teman identifierades från resultaten och presenteras under kategorier som kan härledas till teori om kulturell intelligens, CQ.  Resultat & slutsats: Studien bekräftar tidigare forskning (Hong, 2010) om att bikulturella ledare, tack vare sin kulturella kompetens, är bra på att bygga relationer inom kulturell mångfald. Studiens resultat visar att detta även gäller inom en virtuell kontext.  Examensarbetets bidrag: Resultaten visar att relationer byggs virtuellt genom strategier för informell interaktion. Vår studie bidrar med två nya insikter. För det första, hur mer spontana virtuella informella möten kan skapas i praktiken, vilket är relevant för organisationer som arbetar i virtuella kontexter. För det andra, en ny insikt som inte har uppmärksammats i tidigare forskning om att virtuella informella möten också har fördelar som bidrar positivt till gruppens sammanhållning.  Förslag till fortsatt forskning: Studiens resultat kan förstärkas genom studier inom andra typer av organisationer. Vidare kan kvantitativa metoder resultera i större generaliseringar av resultaten. / Aim: There is a growing trend of cultural diversity in the society, organizations and within individuals. Biculturalism means competence that facilitates relationship building in cultural diversity. Work is often organized virtually, which complicates the building of relations. The aim is to create more understanding about bicultural leaders and their leadership in global virtual teams (GVT). How does bicultural leaders’ cultural competence manifest in GVT?  Method: Qualitative case study in a global organization, a market leader in its sector. The organization values diversity and provides an interesting context. An abductive approach is used and semi-structured interviews were conducted with bicultural leaders in GVT. Recurrent themes were identified from the results and are presented under categories, derived from theory about cultural intelligence, CQ.  Result & Conclusions: This study confirms earlier research (Hong, 2010) that bicultural leaders, due to their cultural competence, are skillful in building relations within cultural diversity. The results show moreover, that this is also true in a virtual context.   Contribution of the thesis: The results reveal that relations are built virtually by using strategies for informal interaction. Our study contributes with two new insights. Firstly, how more spontaneous virtual informal meetings can be created in practice, which is relevant for organizations working in virtual contexts. Secondly, a new insight that has not been given attention in earlier research, that virtual informal meetings also have advantages that positively contributes to group cohesion.  Suggestions for future research: The results can be confirmed with studies in other types of organizations. Quantitative methods can result in larger generalizations.

This study aims to examine how identity creation in young women is affected by living in an in-betweenship state. In addition, with the help of our interviewees' stories, we also want to highlight the advantages and disadvantages that the women themselves see in this phenomenon. The purpose of the study is to examine how women who experience in-betweenship and dual cultural affiliation describe that it affects their identity. To investigate this, a qualitative research method with semi-structured interviews is used. The interviewees consist of seven women between twenty and thirty years old with origins from the Middle East, who were all born or raised in Sweden. All interviews were thematized in connection with the transcript and the important themes selected have been limited to what answers the study's purpose and question.The results of the study showed that all interviewees have at some time felt various difficulties in finding and creating their identity between two cultures, which in many cases has led to some form of identity crisis. Several of the interviewees mention that there is a kind of rootlessness and an expressed wonder of "who am I". Another result that this study has shown is that the benefits of living in an intermediate relationship and with dual cultures are a deeper understanding of other people and cultures. / Denna studie syftar till att undersöka hur unga kvinnors identitetsskapande påverkas av att leva i ett mellanförskap. Utöver det vill vi med hjälp av intervjupersonernas berättelser och erfarenheter också lyfta fram de för- och nackdelar som kvinnorna själva ser med detta fenomen. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor med dubbel kulturtillhörighet som upplever ett mellanförskap beskriver att det påverkar deras identitet. För att undersöka detta används en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna består av sju kvinnor mellan tjugo och trettio år med ursprung från mellanöstern, alla är födda eller har spenderat större delen av sin uppväxt i Sverige. Alla intervjuer transkriberades i samband med intervjuerna och de teman som valts ut relaterar till studiens syfte och frågeställning.Studiens resultat visar att alla intervjupersoner någon gång har känt svårigheter i att hitta och skapa sin identitet mellan två olika kulturer, vilket i många fall har lett till någon form av identitetskris. Flera av intervjupersonerna nämner en känsla av rotlöshet och en uttryckt undran över ”vem är jag”. En av de största fördelarna som gemensamt nämns av intervjupersonerna är att de tack vare en dubbel kulturtillhörighet har fått en djupare förståelse för andra människor och kulturer.

The purpose of this qualitative study was to explore professional social workers perceptionson cultural competence. Seven semi-structured interviews were conducted with professionalsocial workers from different municipalities in Sweden. The interviews were analyzed usingthematic analysis and social constructivism as a theoretical framework along with theoreticalconcepts such as; culturally sensitive social work and cultural competence, professional roleand cultural capital.The result of the study shows that professional social workers experience several factors inwhat affects cultural competence. Further the result shows that cultural competence can varydepending on the personal experiences and on cultural belonging. The professional socialworkers experienced a lack of prerequisites in acquiring cultural competence in the practicalsocial work but also in the social education.The professional social workers stated that the cultural competence was something that theindividual needed to acquire on their own initiative - either based on interaction withindividuals of cultural diversity or by their own studies.

Sustainable development is a big discussion in current society debates. That society and the earth we live on will be developed and planned in a way that focuses on sustainability has high priority in several municipalities in Sweden and as well around the world today. Sustainable development can be defined as development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs. Previous research notes the absence of cultural sustainability when in explanations of sustainable development, were sustainable development is usually defined as ecological, economic and social sustainability. The purpose of this paper is to examine whether, and if so, how the municipality of Kalmar takes account of and plan for cultural sustainability in the planning of urban environment. Qualitative method is used and research design for this study is a detailed grounded case study based on the municipality of Kalmar´s planning for the urban environment. This is then added in relation to theories of sustainable development and "the creative city" theory. Investigated empirical material has been the municipality´s official documents for urban planning. These documents are a general plan named Comprehensive Plan for the City of Kalmar from 2012, a detailed comprehensive plan called depth comprehensive plan for Kvarnholmen with the surrounding water areas from 2011 and a detailed plan called Order of the detailed plan for the Abborren from 2013 regarding an ongoing project in Kalmar that means creating a cultural center. Results shows that research in cultural sustainability has not been given any public investment which may be a consequence of why the concept does not have a clear meaning in planning documents. This can then lead to that the concept is not given so much space in a municipality's urban planning and that the main focus lies in the dimensions of sustainable development that has been shown to have an impact on a municipality's growth. The two overlying themes that Kalmar is working with to achieve cultural sustainability is preservation and development of cultural heritage and cultural life for increased attractiveness. One clear conclusion is that the authorities do not take as much account of the cultural dimension of sustainable development. More research is needed to get a clear picture of why cultural sustainability is not always included in the sustainability definitions.

This study is a part of the social science program on Linnaeus University. The purpose of this study is to understand how Somali women in Sweden look upon their cultural identity. We also aim to understand how their cultural identity is affected by living there life with an influence from two different cultures. In this perspective we are focusing on how media in Sweden is presenting Somalia and Somali people. The data in this study has been collected through qualitative interviews with 7 Somali women. These women have been identified through a contact person or by the women that has participated in the interviews. The number of women in this survey has been limited by the possibility to find candidates that fitted with the defined research criteria’s. One essential part in our findings is that the women’s view on their cultural identity tends to be dynamic and depending on the situation. Though there might also be a conflict in the women’s feelings towards their cultural identity and ambivalent emotions might be present. We have also concluded that the women see the media picture as one dimensional and negative. The media reflection might have an impact on the identity for the individuals since the self-identity must relate to the stereotyped reflection.

Den här studiens första delsyfte var att vi skulle fördjupa oss inom den interkulturella pedagogiken. Detta för vår egen förståelse samt för att kunna diskutera hur denna pedagogik kan relateras till föremål och material i förskolan som återspeglar barns olika kulturella bakgrunder. Det andra delsyftet med denna studie var att undersöka hur fyra förskollärare med ett interkulturellt förhållningssätt tänker kring planering av fysisk miljö, föremål och material i förskolan samt hur de upplever att dessa områden påverkar barn och förskolans dagliga verksamhet. För att kunna diskutera förskolans fysiska miljö, material och föremål, utgick vi från det sociokulturella perspektivet som ett komplement till det interkulturella perspektivet. Vi intervjuade fyra förskollärare genom en fokuserad form av intervju.  Resultatet visade att majoriteten av förskollärarna hade en god förståelse för det interkulturella arbetssättet och använder sig av detta i verksamheten. Dock använde de inte medvetet sitt interkulturella förhållningssätt i planering för den fysiska miljön och dess innehåll. Förskollärarna ansåg trots detta att föremål knutna till barns kulturella bakgrunder skulle kunna vara viktigt för barns utveckling och lärande, vilket även stöds i den forskning som presenteras i denna studie. Det studien utmynnade i var att det interkulturella förhållningssättet kan ses som en förutsättning i arbetet med att skapa ett öppet klimat och en pedagogisk miljö som speglar barns kulturer och som stimulerar till kulturmöten. Det framgick även att kulturella artefakter som speglar barns kulturer i förskolan har betydelse för barns utveckling och lärande.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att ge stöd och lindring till döende patienter för att främja livskvalitet oavsett vilken etnisk bakgrund man har. Vårt samhälle är mångkulturellt och idag möter sjuksköterskor allt fler invandrarpatienter som kan ha olika uppfattning om hälsa, sjukdom, döendet och döden. Detta innebär att det kommer att ställas andra eller nya krav på vårdpersonalen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med annan etisk bakgrund än de själva vid palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt över elva vetenskapliga kvalitativa artiklar genomfördes. Artiklarna har eftersökts i databaserna CINAHL Complete, pubMed och SveMed+. Dessa kombinerades i olika konstellationer för att få fram sökträff som svarade på syftet. Sökord som användes var: transcultural nursing”, ”multicultural”, ”palliative”, immigrants”, ”nurse”, ”experience”, “attitude”. Resultat: Resultat visar att många sjuksköterskor upplevde att det var svårt att bemöta invandrarpatienter. Kommunikationssvårigheter var ett vanligt problem vid kulturmöten. Att vara kulturellt medveten, och ha förståelse för kulturer och sedvänjor, samt visa hänsyn till individualitet var enligt sjuksköterskorna viktiga faktorer som kunde förbättra palliativ vård till invandrarpatienter. Diskussion: Resultatet diskuteras med stöd av Madeleins Leiningers omvårdnadsteori som utgångspunkt, där främst diskuterades. Vidare diskuterades vilken kulturell kompetens som behövs för att sjuksköterskan ska kunna ge en god transkulturell omvårdnad. / Background: The aim of palliative care is to provide support and relief to dying patients in order to indorse the quality of life regardless of their ethnical background. Our society is multicultural. It is more common today that nurses meet patients with different ethical cultural backgrounds who may hold different opinions about health, illness, dying and death. This means that it will impose to or new requirements for caregivers. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients with different ethical background than themselves in palliative care. Method: The method that was used is a qualitative literature review. Eleven scientific qualitative articles are included in this study. Articles have been sought in the databases CINAHL Complete, PubMed and SveMed +.Selected. These were combined in different configurations to retrieve a search result that responded to the purpose. Keywords used were :”transcultural nursing”, ”multicultural”, ”palliative”, immigrants”, ”nurse”, ”experience”, “attitude”. Results: The result shows that many nurses felt difficulties to approach immigrant patients. Communication difficulties were the common problem in cultural encounters. To being culturally aware, to understand the cultures and customs, and to take the individuality was as nurses important factors that could improve the palliative care of migrant patients. Discussions: The results are discussed with the support of Madeleine Leininger nursing theory as a basis, which mainly discussed. Further discussed about which cultural competence is needed for the nurse to be able to provide good transcultural nursing.

Humans are curious beings. We investigate and explore. We experiment and learn from them. But that process of learning is not very easy to study. Each person learns in different ways. The verbal part of learning is just one piece of the puzzle. The process of learning happens in many other ways, which makes is hard to study (especially in the past). The aim for this thesis is to examine whether experiment could be a tool to use in that research. It also aims to see if cultural transmission theory could be a theoretical base to study learning processes. The thesis describes experiments as a method, the relations between theoretical and practical memory and how culture is usually transmitted. It also studies two examples of experiments that were carried out in order to study learning. The thesis discusses the result of the experiments separately and in connection to cultural transmission theory. It discusses the possibilities of experiments as a method and its relation to the process of learning. It also discusses the relevance of modern novices. / Människan är en nyfiken varelse. Hon undersöker saker, prövar sig fram och lär sig av sina experiment. Något som bidrar till att vi dominerar planeten är att vi inte behåller kunskapen för oss själva, utan delar med oss. Detta inkluderar allt från sociala regler till redskapsrelaterade färdigheter och andra saker vi behöver för att klara oss. Inlärning är en process som sker på mer än det verbala planet, vilket gör det till ett svårstuderat ämne. Det blir ännu svårare i forntiden. Uppsatsen syftar till att undersöka om experiment skulle kunna vara ett verktyg för att studera den här inlärningsprocessen. Den syftar också till att se om kulturell transmissionsteori skulle kunna utgöra en teoretisk grund för dessa studier. Två experiment med fokus på inlärning används för att utvidga diskussionen. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: Hur kan experiment bidra till att förstå läroprocesser? Kan kulturell transmissionsteori vara en teoretisk grund för att förstå läroprocesser? Uppsatsen inleder med att redogöra för kulturell transmissionsteori. Teorin, som kretsar kring överföring av kulturell information till nästa generation, förklaras. Uppsatsen redogör för de grundläggande dragen, dess grundkomponenter samt vad som kan gå fel under överföringen. Den tar även upp den mer evolutionistiskt betonade inriktningen i teoribildningen kring hantverk, vilken brukar kallas för darwinism. Uppsatsen går sedan över till att fokusera på hur minnet fungerar, både på ett teoretiskt plan men även ett kroppsligt. Därefter beskrivs faktorer i inlärningssituationen som kan påverka resultatet, däribland hur undervisningen går till och vad situationen behöver för att fungera. Uppsatsen förklarar även experimentell arkeologi och hur detta kan appliceras i fallet inlärning. Även Chaîne Opératoire nämns. Därefter ges en övergripande beskrivning av de två exempel som uppsatsen använder sig av. Det ena exemplet innefattar mer än ett experimenttillfälle och med olika undervisningsmetoder. Dess nybörjarexperiment beskrivs sedan i detalj vad gäller utförande, resultat och de undervisningsmetoder hon använder sig av. Uppsatsen övergår sedan till att diskutera resultaten från experimentstudierna och vad man kan notera i det fysiska material som blev resultatet av experimenten. Det fysiska resultatet, alltså föremålen som experimenten resulterade i, sätts i relation till undervisningsmetod, know-how samt hur hög grad fel som uppstod. Resultatet pekar på att en aktivt engagerad lärare lyckas bäst med sin informationsöverföring. Därefter diskuteras hur pass relevant en modern novis egentligen är. Frågor om erfarenhet och djupare förståelse av fyndmaterialet lyfts samt frågan om exakta återgivningar. Därefter diskuterar uppsatsen Chaîne Opératoire, inlärning och kulturell transmission i relation till resultatet från experimenten. Chaîne Opératoire föreslås som ett möjligt sätt att strukturera och identifiera de olika stegen i den tillverkningsprocess som ett experiment går igenom. Begreppet diskuteras också som en teoretisk bas för att studera utvecklingen av know-how hos en elev, vilket bygger på att det finns material från en erfaren individ. Kulturell transmissionsteori diskuteras sedan som en ytterligare teoretisk grund i relation till inlärning och hur olika variationer mellan dess grundkomponenter skulle kunna användas i relation till studier av inlärning. Uppsatsen resonerar kring en kombination av experiment, Chaîne Opératoire och kulturell transmissionsteori som en möjlig teoretisk grund för ett ramverk som inkluderar kroppsliga som teoretiska aspekter samt som en möjlighet till att genom att utforska olika variationer av dessa eftersträva ett fysiskt resultat som är jämförbart med ett arkeologiskt material.