Syftet med denna studie är att undersöka hur unga vuxna som växer upp i Sverige med utländsk bakgrund formar och reflekterar över sin etniska identitet, samt eventuella identitetskriser. En etnisk identitetskris syftar till upplevelsen av inte kunna identifiera sig med någon specifik etnicitet, som en följd av att växa upp med utlandsfödda föräldrar. Tidigare forskning visar att dessa ungdomar upplever en problematik kring formandet av sin identitet, och att deras etnicitet spelar en betydande roll i den processen. Denna uppsats ämnar att bidra till att belysa detta problem, samt att bidra till att närma sig förståelsen för hur individers problem kring etnisk identitet kan få större samhälleliga konsekvenser. För att utföra denna studie har det genomförts tio stycken intervjuer med respondenter i åldern 18–30 som har utlandsfödda föräldrar. Undersökningen baseras på en analys av respondenternas intervjusvar som har kodats och tematiserats. Vidare präglas studiens metodologiska ansats av ett fenomenologiskt perspektiv, i kombination med en klassisk komparativ analysmetod.  Det teoretiska ramverket för undersökningen grundar sig i George Herbert Mead och Herberts Blumers teorier om symbolisk interaktionism, med stöd av Anthony Giddens teori om självidentitet samt Joane Nagels perspektiv etnisk identitet och kulturell grupptillhörighet. Denna studie har med hjälp av ovanstående upplägg bidragit till fältet av forskning som belyser problem kring etniska identitetskriser och social fragmentering. Resultatet har påvisat att den etniska identitetskrisen är aktuell i dagens Sverige och ger upphov till utvecklandet av en så kalla tredje identitet, som i vissa fall baseras på att erövra vad det innebär att vara svensk, medan det i andra fall handlar om att anamma ett kränkande skällsord som “blatte”.

Bakgrund: Den ökande migrationen i världen leder till att större krav ställs på sjuksköterskor i vårdandet av immigrerade patienter. Sjuksköterskors vårdande av immigrerade patienter innebär att de kommer i kontakt med olika språk och kulturer. I mötet med dessa patienter uppstår språkbarriärer och kulturskillnader, vilket innebär att sjuksköterskan behöver ha en förmåga att ge en transkulturell omvårdnad. Sjuksköterskans upplevelser av att vårda dessa patienter är ett angeläget område att undersöka. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda immigrerade patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes, som baserades på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom det två teman: utmaningar i kommunikationen och kulturens inflytande i vårdandet. Sjuksköterskorna upplevde utmaningar i vårdandet av immigrerade patienter som innebar kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader. Det framkom även att sjuksköterskorna beskrev behov av mer kunskap och erfarenhet i transkulturell omvårdnad. Slutsatser: Kommunikationssvårigheter och kulturrelaterade företeelser upplevdes av sjuksköterskorna som hinder i vårdandet av immigrerade patienter. Sjuksköterskorna uttryckte behov av mer kunskap och erfarenhet som en grund för ökad kompetens och färdighet i att vårda immigrerade patienter.

The living library started in Denmark at the festival of Roskilde in 2000. It was initiated by the youth organisation ”Stop volden” (”Stop the violence”). Since 2005 the idea of lending a human being who represents a prejudice has also become a practice in a few public libraries in Sweden. I found it interesting to analyse the living library in relation to the mission of diversity in the public library. The concept of the living library and its rhetorics about prejudices and meetings are analysed from The Living Library Organiser’s Guide, published by the Nordic council of Ministers. The rhetorics are related to the practice in the public library, methodologically based on an inquiry and interviews with four librarians and one living book. The results from my research indicate that the living library is part of the politics of cultural diversity, a creed that supports the idea of recognizing diverse cultures in order to gain knowledge, understanding and a peaceful coexistence in society. The main impression of the rhetorics of the handbook indicates however that the cultural representation of the event is essential and static. The other as different and opposed to an implicit norm is therefore reproduced. The public library however shows a different way where the representation of stereotypes is less obvious and the actual meeting between human beings is essential. The results from this study indicate that the living library is a way for the public library to market itself as an organisation associated with human rights and a new exciting image.

The underlying purpose of this study is to see whether a library focused solely on providing literature in other languages than Swedish serves as a unifying, integrating force, or as an agent for division and exclusion. The study focuses on the International Library in Stockholm. The authors have created a profile of the visitors of the selected library, concerning their characteristics, their library habits and their perceptions of the International library. This profile has then been compared with the staff’s perception of the visitors as a group. To assemble data in order to create a profile of the visitors, a survey has been conducted looking into factors such as age, language, native country, educational level, reasons for coming to the library and attitudes towards the library. A small group of the staff, five persons, have been interviewed to inquire about their attitudes towards and perceptions of the visitors, as well as attitudes towards issues such as multilingualism, and their estimation of the importance of and right to literature in ones mother tongue. The authors found that the visitors are a very heterogeneous group of people, with various backgrounds and language skills. A larger number than expected were Swedish speaking and ethnic Swedes. The staff’s impression of the visitors was largely in accordance with our findings. The staff expressed a strong belief in the idea that access to literature in one’s mother tongue can actually be helpful when one is trying to settle in a new country. Although other libraries may be reluctant to handle literature in foreign languages, the staff of the International Library feels that their expertise helps to ensure the inhabitants of the greater Stockholm area good quality and access to literature in many languages. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this Master’s thesis is to study howuniversity librarians in a South African context relate to theconcept of information literacy. We investigated differencesand similarities in approaches to user education andinformation literacy. We have based our study on thefollowing research questions: What are the prerequisites foruser education at the University of the Western Cape? Howdo these prerequisites influence librarians' approaches toinformation literacy and user education at the University ofthe Western Cape? We have used a sociocultural theoreticalperspective and Hofstede's cultural dimensions in orderto pay particular attention to the cultural and social contextof user education. Six semi-structured qualitative interviewswithin the context of a two-week field study were carriedout with nine librarians.In the analysis several factors emerged which in interactioninfluenced user education: the students' qualifications, thelibrarians’ collaboration with teachers and the librarians’approach to information literacy and user education. Theresult shows that although the librarians at the University ofthe Western Cape are aware of different theoreticalperspectives on information literacy the social context inparticular influences their focus in user education. Ourconclusion is that information literacy must be understood inthe light of social and cultural practices, while at the sametime keeping pace with the effects of increasingglobalization and internationalization in higher education. / Program: Bibliotekarie

De senaste åren har andelen elever med annat modersmål än svenska ökat i den svenska skolan. Samtidigt ska skolans samtliga elever bedömas efter samma kunskapskrav, och undervisningen ska anpassas efter varje individs förutsättningar. Syftet med arbetet var att undersöka och analysera hur några utvalda speciallärare och specialpedagoger beskrev problematik, bemötande och språkliga svårigheter hos andraspråkselever, och hur deras svar kunde ses ur specialpedagogiska perspektiv samt ur ett multikulturellt perspektiv. Vi gjorde en småskalig kvalitativ studie och genomförde fokusgruppsintervjuer med sammanlagt femton informanter i tre närliggande kommuner. I vår analys av materialet tog vi utgångspunkt i fenomenografin. De teoretiska utgångspunkter som vi utgick från i vårt arbete var specialpedagogiska perspektiv och perspektiv på multikulturell undervisning. Våra informanter talade generellt om gruppen andraspråkselever i positiva ordalag, och de ansåg att varken samhället eller skolan gav eleverna rätt förutsättningar att lyckas under sin skolgång. De såg brister i organisation och undervisning som en stor bidragande orsak till andraspråkselevernas skolsvårigheter. Det var relativt stor skillnad hur informanterna talade om vilka möjligheter andraspråkselevernas vårdnadshavare har att hjälpa sina barn, och kulturens inverkan på skolframgångar. De två perspektiv på specialpedagogik som vi tydligt såg under fokusgruppsintervjuerna var det kompensatoriska perspektivet och det kritiska perspektivet. Våra resultat visade att det fanns lite kunskap om multikulturella dimensioner och hur de kan användas för att förbättra andraspråkselevernas möjligheter att lyckas i skolan.

<p>Denna studie avser att genom några observationer utförda på en förskola resonera kring vad som händer i leken, vad rolleken består av och vilka faktorer som styr turtagning och rollfördelning i rolleken. Uppsatsen redogör även för vad litteratur och förskolans läroplan säger om detta fenomen.</p><p>Resultatdelen visar hur jag har tolkat dessa observationer utifrån läroplanen, centrala begrepp utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt några vanliga lekteorier.</p><p>Denna studie har visat att det finns några faktorer som styr turtagning och rollfördelning av barns rollek utifrån observationer som är utförda. Dessa faktorer berör bakgrund, erfarenhet, självkänsla och trygghet i barngrupp och övrig verksamhet i förskolan.</p>

<p>Med denna uppsats har vi närmat oss ämnet ”den mångkulturella skolan” ur lärarens perspektiv. En mångkulturell skola tolkas ofta som en skola med elever från många olika kulturer. Tyvärr glöms ofta de utlandsfödda lärarna bort. Syftet med denna studie är att undersöka utlandsfödda lärares uppfattningar om sin roll i den mångkulturella skolan. Denna studie grundar sig på intervjuer av fem utlandsfödda lärare och tre skolledare. Vi har konstaterat att lärarna i vår studie ser sig själva som en tillgång för både skolan och eleverna. Även skolledarna i vår undersökning resonerar på ett likvärdigt sätt. Vår slutsats blir, trots den positiva responsen från intervjuerna, att den mångkulturella skolan inte till fullo använder sig av den utlandsfödda läraren. Detta kan bero på okunskap och rädsla för det främmande. Det stora problemet blir därför att få skolledare att våga ta första steget och öppna upp skolorna för lärare med utländsk bakgrund.</p><p>With this essay, we have approached the subject of “the multicultural school” from the teacher's perspective. A multicultural school is often interpreted as a school with students from an assorted range of cultural backgrounds. Unfortunately in these matters the teachers with foreign backgrounds are often forgotten. The objective of this study is to examine these teachers' views about their role in the multicultural school. This study bases itself on interviews of five foreign teachers and three principals. We have established that the teachers in our study see themselves as an asset for both the school and the students. The principals in our survey reason in the same equivalent way. Our conclusion is, despite the positive response from the interviews, that the multicultural school does not utilise the foreign teachers to their full extent. This can depend on ignorance or fear for the unknown. The main problem is how to make principals endeavour to take the first step and facilitate the entrance to the school for the teachers with a foreign background.</p>

No description available.

<p>Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk. </p><p>Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. </p><p>En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå. </p><p>En övergripande slutsats för klientgruppen är åsikten att terapeutens kompetens och personliga egenskaper spelar större roll i upplevelsen av relationen än deras etniska tillhörighet. </p><p>Resultatet utmynnar i en teoretisk modell användbar vid förståelsen av aspekter som kan ha betydelse för upplevelsen av den terapeutiska relationen vid kulturella möten.</p>