<p>Syftet med det här arbetet är att undersöka hur barn till svenska föräldrar påverkas av att växa upp i en tvåspråkig och dubbelkulturell amerikansk miljö. Bakgrunden till arbetet är att människor, till följd av ökade internationella kontakter, i allt större utsträckning väljer att flytta utomlands. När föräldrar flyttar med sina barn uppstår frågan om vilket språk som ska talas i hemmet och vilken kultur familjen ska välja att leva efter. I litteraturgenomgången framgår det att individen ur ett sociokulturellt perspektiv i hög utsträckning formas av sin sociala kontext, i samspel med andra människor. Omgivningen har således stor betydelse för en persons identitetskänsla och det är viktigt för individen att känna samhörighet med en grupp människor. Språkets betydelse för ett barns utveckling betonas också och begreppet tvåspråklighet beskrivs kortfattat. För att få en bild av hur svenskar reagerar när de flyttar utomlands har det gjorts en kvalitativ studie med en etnografisk ansats av sju barn i USA med anknytning till Sverige. Utifrån det empiriska materialet har intervjupersonerna delats in i tre kategorier beroende på sin etniska identitet. Grupperna har fått benämningarna S<i>venskar med anknytning till Sverige, Svensk-amerikane</i>r och <i>Svenskar i Amerika</i>.</p>

<p>Detta arbete handlar om hur de isländska sagorna används i den isländska skolan och vilka syften och metoder lärarna ser med arbetet. Ett av mina syften med arbetet har också varit att se vilka implikationer arbetet i den isländska skolan kan ha på den svenska skolan. Lärarnas uppfattningar har undersökts genom samtal och intervjuer och även elevers och lärarutbildares uppfattningar redogörs för. På plats i Reykjavik har ett antal lärare (5 st), elever (12 st) och lärarutbildare (2 st) intervjuats. Dessa intervjuer har tillsammans med mina egna observationer varit det resultat som utgjort underlag för de diskussioner som förs i kapitel 6. </p><p>Resultatet av undersökningen visade att lärarna såg flera olika syften med arbetet. Dessa har analyserats och kategoriserats i fyra olika kategorier: <i>Förberedelse för vidare studier, Kulturell identitet, Social kompetens </i>och <i>Historisk tillförlitlighet</i>. Även materialet från intervjuerna med elever och lärarutbildare har placerats i dessa kategorier. Jag fann att både lärare, elever och lärarutbildare lade stor vikt vid de isländska sagornas betydelse för utvecklandet av elevernas kulturella identitet och alla ansåg det viktigt att känna till sitt kulturella och historiska arv. Lärarna menade också att de isländska sagorna kan användas i arbetet med att öka elevernas sociala kompetens. I kapitel 6 resonerar jag kring vad kulturell identitet innebär och jämför den isländska skolan med den svenska utifrån denna aspekt. Även begreppet social kompetens diskuteras med utgångspunkt i de båda skolsystemen.</p>

<p>Abstract</p><p>Barns litterära intresse skapas i de tidiga åren. Förskolan har del i detta intresseskapande. Genom att lärarna på förskolan använder en pedagogisk teori eller planerat arbete med barnlitteratur kan de göra skillnaden för om barn tar till sig denna kulturform.</p><p>Det svenska skolsystemets mål är att eleverna skall lära sig alla sätt språket kan användas på.</p><p>Vi hade som syfte att försöka förstå hur förskollärare arbetar med att förankra barnlitteratur hos barn inom förskolan utifrån Läroplanens direktiv. För att kunna få information om detta arbete gjorde vi en undersökning bestående av fyra kvalitativa intervjuer med förskollärare. Resultatet vi fick fram ur intervjuerna var att arbete med barnlitteratur görs omedvetet från Läroplanen. De deltagande lärarna hade klara tankar och resonemang om hur de såg på litteratur som inslag i förskolans verksamhet. Återkommande svar om aktiviteter med barnlitteratur som grund i förskolan var besök på bibliotek och regelbundna lässtunder.</p>

<p>Denna undersökning handlar om hur kulturförmedling kan förstås via kurslitteratur på en förskollärarutbildning. Syftet har varit att granska kurslitteratur som behandlar området mångkultur. Detta för att undersöka en i förskolans läroplan uttryckt spänning mellan kulturförmedling och öppenhet för pluralism. Kurslitteraturen är från ett lärarprograms olika kurser under olika terminer. Avsikten är att synliggöra normer som framträder i kurslitteraturen och då även vad som kan anses som avvikande från denna norm. Texten görinte anspråk på att förstå de olika empiriska källorna i deras ursprungliga sammanhang. De undersöks istället med utgångspunkt tagen i ett antal frågeställningar som relaterar till syftet.</p><p>I litteraturbakgrunden framkommer att intolerans och fördomar i förskola och skola bör förebyggas. Detta ställer höga krav på denna verksamhet. Lärare inom den svenska skolan kan anses vara förmedlare av svensk kultur, värden och normer. Samtidigt kan den svenska skolan betraktas som monokulturell eftersom den förmedlar svenska normer och värderingar. Skolan är med och upprätthåller kategorierna "invandrare" och "svensk". Svenska barn utgör en norm som de invandrade barnen jämförs med.</p><p>Resultatet visar att litteraturen gör skillnad mellan svenskar och invandrare. Tydligt visas de tillskrivna negativa egenskaperna hos invandraren. Svenskar blir också beskrivna i en del negativa termer, men får även egenskaper som "jämställd" och "fri". Att vara flerspråkig i Sverige är att vara invandrare eftersom svenskar är enspråkiga. I och med sitt annorlundaskap blir invandrare utpekade och särbehandlade. Svenskhet är norm i Sverige och denna norm ifrågasätts inte. Samtidigt som det framkommer att det är förskolans uppdrag att stödja barn med annan kulturell bakgrund, ska de som avviker från den svenska normen anpassas till den.</p><p>Slutsatserna blir att invandrarna jämförs med det svenska och får stå för det som betraktas som annorlunda. Annorlundaskapet existerar på grund av att svenskhet är norm i Sverige. Normen upprätthålls av dem som omfattas av den, det vill säga dem som anses vara svenska. För den som inte räknas som svensk är normen strävansmålet. I processen riskerar invandrare att bli marginaliserade eftersom de försöker anpassa sig men ändå aldrig kan uppnå hundraprocentig svenskhet. Genom att kategorin annorlunda växer riskerar normen att förändras och invandrare kan därför upplevas som ett hot mot svenskheten. Försök till integration riskerar därigenom att bli misslyckade.</p><p>Som metod har en textanalys genomförts och som empiri tjänar alltså kurslitteratur. Textanalysen som använts är av kvalitativ karaktär, inspirerad av innehållsanalys och syftesrelaterad analys.</p><p>Föreliggande studie kan medverka till att medvetandegöra pedagoger om vikten av att förhålla sig kritisk till talet om det mångkulturella i den pedagogiska praktiken. Detta för att om möjligt minska risken att "svenskar" och "de andra" upprätthålls som kategorier och det negativa annorlundaskapet förstärks.</p>

<p>Idrottsämnet som en möjlig väg till integration har under de senaste tre decennierna fått allt mer uppmärksamhet i forskarvärlden. Forskare har hävdat att integrering, både in i skolans och samhällets struktur, har stora möjligheter att ske genom användandet av idrott som ett internationellt och kulturöverskridande språk. Emellertid har dessa slutsatser till stor del dragits utan att fråga skolelever med en utomeuropeisk etnicitet om vad deras upplevelser kring skolidrotten som en integrationsarena är. Syftet med vår undersökning är att undersöka vilka upplevelser elever med utomeuropeisk etnicitet har av idrottsämnet som integrationsarena. Genom att ta reda på deras åsikter och upplevelser hoppas vi kunna få en bättre uppfattning om idrottsämnet har eller inte har en integrerande roll och i så fall på vilket sätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med öppna riktade intervjuer. Respondenterna utgörs av sex elever med utomeuropeisk etnicitet, som alla går i gymnasieskolan. Samtliga elever har vistats i Sverige i högst sju år vilket gör att de kan antas genomgå en integrationsprocess. Undersökningen visar att elever upplever idrottsämnet som en möjlig integrationsarena, dock skiljer sig deras åsikter åt i många avseenden. De upplever i olika grad idrottsämnet som en plats där de kommer i kontakt med den svenska kulturen, där de får en större förståelse för olika platser i samhället samt där de har en möjlighet att skapa vänner som de umgås med i skolan och på fritiden. Undersökningen visar också att möjligheterna till integration påverkar elevernas förutsättningar för innanförskap. Bland annat dessa aspekter gör att idrottsämnet kan ses som en arena som skapar förutsättningar för integration in i den svenska skolan men även in i det svenska samhället.</p>

<p>Over the last 30 years, technology has made it possible for people to travel to other cultures in a cheaper and more efficient way. The increased traveling has made it possible for an increase in trade and as the trade flourishes the need for people that can handle the differences between the cultures in the world increase. Some people handle cross-cultural negotiations better than others; we want to know how Cultural Intelligence influences The Business Negotiation Process.</p><p>To find out how Cultural Intelligence influences The Business Negotiation Process we choose to conduct qualitative interviews with a few Swedish companies that have experiences of cross-cultural negotiations with China.</p><p>The findings indicate that Cultural Intelligence influences The Business Negotiation Process by different factors such as engagement, communication and understanding. The greater engagement and understanding the negotiator has of the different parts the more likely it is that the business negotiation process will have a positive outcome.</p><p>We studied as much literature as we could find about cultural intelligence and the business negotiation process. Out of our findings, we build a model, and this gave the opportunity to test the different parts of the model in our research.</p><p>Our contributions to the field are foremost the discovery of the two new dimensions: Structure and Power Dependency that can be added to both Cultural intelligence and The Business Negotiation Process. In future research, these two dimensions can be further researched and developed. In our research, statements from our respondents create a small practical guideline for cross-cultural business negotiations with China. The negotiators might have use for this guideline when negotiating with Chinese companies.</p>

<p>Förändrade samhällsstrukturer har lett till att ungdomars uppväxtvillkor under de senaste decennierna har förändrats. Föräldrarna ses idag inte längre som självklara förebilder och identifikationsobjekt när det handlar om norm-, värderings- och kunskapsförmedling. Familjens roll som förmedlare av dessa värden har istället delvis förskjutits till förmån för exempelvis media, skola, dagis och andra samhällsinstitutioner. Vi ställde oss frågan hur denna samhällsförändring påverkar ungdomars identitetsbildning och då framförallt ungdomar som är i behov av stödinsatser av olika slag. Studien bygger först och främst på tankar sprungna ur den konstruktionistiska teoribildningen. Vi tar där fokus på hur den kulturella friställningsprocessen medför att vi får svårt att orientera oss och där självklara ledstjärnor angående hur livet skall levas och vilka värden som skall gälla inte längre existerar i samma utsträckning som förr. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod bestående av intervjuer med fem ungdomar som har eller har haft stöd via socialtjänsten i form av en kontaktperson. Syftet med studien är att genom ungdomars egna upplevelser försöka förstå vilken påverkan stödinsatser genom socialtjänsten kan tänkas ha i deras identitetsbildning och vilka förändringar hos sig själva ungdomarna anser sig ha upplevt. De frågor vi ställer oss i studien är vilken roll stödinsatsen spelar i ungdomarnas syn på sig själva i relation till skola, familj och vänner och hur ungdomarna upplever att kontaktpersonernas förhållningssätt har påverkat dem i deras liv. Studiens resultat visar att de lärdomar och förändringsprocesser ungdomarna beskriver i intervjuerna pekar på att deras sätt att se på sig själva, idag ser annorlunda ut än vad det gjorde innan de träffade sina kontaktpersoner. Resultaten visar vidare att vissa av ungdomarna uppfattar sig själva på ett annat sätt idag medans andra anser att de med hjälp av sina kontaktpersoner lärt sig tänka på ett annat sätt än tidigare. I studien framkommer det att familjens roll när det handlar om att sörja för ungdomarnas känslomässiga välbefinnande av olika anledningar inte har fungerat. Vi kan i intervjuerna se att föräldrarna men även skolan har tappat mycket av sin legitimitet. Den roll som kontaktpersonerna tagit i förhållande till skola, familj och vänner i ungdomarnas syn på sig själva, upplever vi genom ungdomarna handlar om att kontaktpersonerna: Med deras kunskap och kompetens angående hur det är att växa upp i dagens samhälle skapat sig legitimitet gentemot ungdomarna. I sina relationer till ungdomarna skapat förutsättningar för ett förändringsarbete. Via dialogen medverkat till att ungdomarna intagit rollen som kritiska medundersökare. Genom att förena övriga punkter med ett maktmedvetande så leder det till att de skapat förutsättningar för ungdomarna, att som aktiva subjekt tillåtas erövra självtillit, kontroll och stolthet. Med andra ord empowerment med syfte att frigöra.</p>

<p>This examination project examines how masculinity and class affect upper secondary school guys relations towards school and education. The purpose of my project is to expand the understanding of why there is a relation between class, sex and results in studies. The examination is made according to the focusgroup method where two groupinterviews where made. One of the group consist of four guys from a practical upper secondary education and the other consist of four guys from a theoretical upper secondary education. As it shows in the resultchapter the groups also have a different class background.</p><p> </p><p>The result is best understood as a cycle where class strengthen masculinities in different ways, different masculinities have different conditions in the schoolcontext, masculinities and school are factors that strengthen the class differences. In the result I show that both groups have similar view on what to consider masculine, but the guys from the theoretical group point out masculinitie as something negative in opposite to the guys from the practical group. The idea that schoolwork is something unmasculine is clear in the answers from the theoretical group but the same idea can not be found in the answers from the practical group. The attitude towards school and education separates the groups most clearly in the attitude towards university studies. The answers indicate that teachers are one factor to why the attitude towards schoolwork differed so widely between the groups.</p><p> </p><p>In the ending a discussion is held about how school helps to maintain the patriarchy and class differences and how to counteract it.</p>

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur barn till svenska föräldrar påverkas av att växa upp i en tvåspråkig och dubbelkulturell amerikansk miljö. Bakgrunden till arbetet är att människor, till följd av ökade internationella kontakter, i allt större utsträckning väljer att flytta utomlands. När föräldrar flyttar med sina barn uppstår frågan om vilket språk som ska talas i hemmet och vilken kultur familjen ska välja att leva efter. I litteraturgenomgången framgår det att individen ur ett sociokulturellt perspektiv i hög utsträckning formas av sin sociala kontext, i samspel med andra människor. Omgivningen har således stor betydelse för en persons identitetskänsla och det är viktigt för individen att känna samhörighet med en grupp människor. Språkets betydelse för ett barns utveckling betonas också och begreppet tvåspråklighet beskrivs kortfattat. För att få en bild av hur svenskar reagerar när de flyttar utomlands har det gjorts en kvalitativ studie med en etnografisk ansats av sju barn i USA med anknytning till Sverige. Utifrån det empiriska materialet har intervjupersonerna delats in i tre kategorier beroende på sin etniska identitet. Grupperna har fått benämningarna Svenskar med anknytning till Sverige, Svensk-amerikaner och Svenskar i Amerika.

No description available.