SAMMANFATTNING Introduktion: Statistiska centrabyrån (SBC) prognostiserar en växande andel utlandsfödda bland Sveriges befolkning. Detta medför en ökad kulturell mångfald i det svenska samhället och därmed fler tvärkulturella möten inom vården. Denna studie sökte att utforska primärvårdssjuksköterskors upplevelser av möten med patienter från utomskandinaviska kulturer, vilka svårigheter de kan stöta på samt vilka aspekter de upplever som viktiga vid vårdandet av dessa patienter. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Åtta primärvårdssjuksköterskor som arbetar på olika vårdcentraler i Stockholmsområdet och som har erfarenhet av kontakt med patienter från andra kulturer än den skandinaviska intervjuades med en semi-strukturerad intervjuguide. Innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman användes för att analysera data. Resultat: Primärvårdssjuksköterskor upplever dessa möten som spännande, utmanande och lärorika. Kulturell samt etisk kompetens är nödvändigt för arbetet inom detta område och behov av formell utbildning identifierades.  Slutsats: Den växande kulturella mångfalden i Sverige medför fler tvärkulturella möten inom vården. Primärvårssjuksköterskors upplevda svårigheter, deras negativa och positiva upplevelser vid dessa möten samt deras synsätt på utbildning inom området stärker betydelsen av att besitta tillräcklig kulturell kompetens för vårdandet av dessa patienter. Detta innefattar bland annat sjuksköterskans lärande om de olika kulturerna som finns representerade i samhället där sjuksköterskan tjänstgör och en anpassning av omvårdnaden utifrån patientens behov. Således är det angeläget för sjuksköterskor att genom formell utbildning införskaffa sig denna kompetens. / ABSTRACT Introduction: The statistics centers Agency (SBC) forecasts a growing proportion of people born in foreign countries among the Swedish population. This results in increased cultural diversity in Swedish society and thus more cross-cultural encounters in health care. This study sought to explore primary care nurses’ experiences of encounters with patients from non-Scandinavian cultures, the difficulties they may encounter and what aspects they consider to be important in the care of these patients. Method: A qualitative interview study with descriptive design. Eight primary care nurses who work in various primary health care centers in the Stockholm area and have experience of contact with patients from other cultures than the Scandinavian were interviewed with a semi-structured interview guide. Content Analysis according Graneheim & Lundman was used for data analysis. Results: Primary care nurses perceive these meetings as exciting, challenging and educational. Cultural competence is necessary for work in this area and a need for formal education was identified. Conclusion: The growing cultural diversity in Sweden entails more cross-cultural encounters in health care. Primary care nurses’ perceived difficulties, their negative and positive experiences from these meetings and their approaches to education in the field strengthen the importance of possessing sufficient cultural competence for the care of these patients. This includes the nurse’s learning about the different cultures that are present in the community in which he or she serves and an adaptation of the nursing care based on the patient’s needs. Thus, it is of significance that nurses seek to acquire this competence through formal education.

Diss. Linköping : Univ.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2008.

The aim of this study is to investigate how a multicultural society can be reflected in the religious education. This essay will compare how teachers in grade 3 reflects about their religious education in relation to the society’s cultural diversity and it will also analyze how the teachers’ pupils think about religion. I have used the following questions: Do the teachers believe that the cultural diversity affects their religious education and if so, how and in what way? How do the teachers describe teaching religion in relation to the multicultural society? What are the pupils’ perceptions of religion in a context of cultural diversity? The investigation is based on qualitative semi-structured interviews with four different teachers and a questionnaire study with 62 pupils that generates both quantitative and qualitative data. The theoretical approach of the study is grounded on different definitions of religion and on a theory called frame factor theory which was produced by Urban Dahllöf. The result of the study shows that the teachers believe that it is important to adapt their religious education to the cultural diversity. When comparing the teachers’ descriptions about their religious education it shows that all of the teachers describe factors that can influence their teaching of religion in a multicultural society. The questionnaire study shows similarities and differences in the way pupils think about religion but the most common thing is that most of the pupils associate God with religion.

Through interviews with three individuals involved in the dancehallculture, this thesis explores attitudes in professionalizing dancehall dancing. Professionalization, authenticity and cultural appropriation are key theoretical perspectives. Professionalization is profitable for Jamaican dancers and a way to make a living, however, having economic motives as the creative source when producing new steps may in the long run be harmful to the nature of the dance. Globalization tend to fragment and kill diversity within the cultural expression and commercial interests might result in a change within the structure of the dance, to make it look better on camera and easier for the outsider to appreciate. The dance is a product of it’s cultural backround and more than just steps. The importance of the cultural context is crucial for practitioners outside of Jamaica to understand, to give a fair image of the dance and showing respect back to the origins. Having knowledge and giving credit back to Jamaica and to the dancehallculture is a way to avoid appropriation.

I studien undersöks och analyseras hur lärare hanterar Sveriges kulturella mångfald i sin undervisning. Studiens empiriska material har samlats in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförda med fem respondenter, samtliga praktiserande lärare i skolor med ett mångkulturellt elevunderlag. Studien tar teoretiskt sett avstamp i ett postkolonialt och poststrukturalistiskt forskningsfält där språket anses betydande för människans sätt att skapa och reproducera kulturella identiteter och hierarkier. Bärande är det sätt som språket struktureras kring binära oppositioner, exempelvis man/kvinna, sant/falskt eller som i studiens fall, ett ”vi” och ”de Andra” (Eriksson, Baaz & Thörn 1999, s. 17-18; Von Brömssen 2003, s. 29). Huvudsakliga teorier som använts för att analysera det sätt som lärare hanterar Sveriges kulturella mångfald i sin undervisning är Halls representationsteori, vilken kortfattat går ut på att människan konstruerar och förmedlar mening genom sitt språk (Hall 2013, s. 11), samt Kumashiros modell för analys av antiförtryckande undervisningspraktiker, vilken består av fyra undervisningsmodeller. I resultatdelen presenteras respondenternas uppfattningar av begreppen ”kultur” och ”kulturell mångfald”, och lärarnas erfarenheter av en kulturell mångfald i skolan. Lärarna ser både fördelar och utmaningar med kulturell mångfald i skolan, nämnda utmaningar är framförallt kommunikationsrelaterade. Lärarna problematiserar hur det som representant för en svensk kulturellt homogen lärarkår är utmanande att undervisa om och för en kulturell mångfald. Slutligen presenteras de undervisningsstrategier som lärarna givit uttryck för att använda för att ge elever en ökad förståelse för den kulturella mångfalden. Slutsatser: En avsaknad av ett gemensamt språk kan inte som ensam variabel tillåtas sammanfatta skolans mångkulturella utmaningar. En eventuellt kulturellt homogen lärarkår och en vad det verkar rådande diskursiv åtskillnad i samhället mellan ett kulturellt ”vi och de Andra” bör även problematiseras. Lärare bör i relation till resultaten förhålla sig kritisk mot stereotypa föreställningar om den egna och ”de Andras” kulturella bakgrund (Coelho 1998, s, 198). Jag konstaterar vikten av att lärarutbildningar och obligatorisk fortbildning säkerställer att hela den svenska lärarkåren ska besitta erfarenhet av ett normkritiskt didaktiskt förhållningsätt.

"Lester Bangs har aldrig varit i Tranås" är en kultursociologisk studie i syfte att testa hållbarheten i begreppet"kulturell navigation", samt att genom kvalitativ metod visa på skillnader och likheter i Svenska musikkritikers kulturella navigationsvägar. Genom intervjuer med sju musikkritiker, alla från svensk dagspress, strävar uppsatsen efter att visa på varje individs specifika kulturella navigation för att nå en offentlig tyckarposition. Ledordet för intervjuer och för arbetet i stort har varit "Hur?". Hur navigerar en individ genom kulturen för att skaffa sig det kapital som är gångbart på ett specifikt fält? Begreppen kapital och fält är hämtade ur Pierre Bourdieus sociologiska teori och med analysstöd av dessa begrepp ger uppsatsen dessutom några ledtrådar till "Varför" musikkritikerna navigerat som de gjort. Här finns exempelvis intressanta skillnader mellan storstadstidningens skribenter och landsbygdstidningens skribenter. Det kulturella navigationsbegreppet diskuteras och etableras i uppsatsen till förmån för frågan "hur?". Uppsatsen lämnar därmed arbetet med att förfina och underbygga begreppet, så att det också kan börja förklara "varför", till eventuella fortsättningsarbeten.