Denna studie syftar till att undersöka hur förskolrektorer och förskollärare beskriver sitt arbete med kulturell mångfald i förskolan, och om dessa beskrivningar går i linje med de riktlinjer som förskolans läroplan påvisar angående ämnet. Genom att analysera respondenternas utsagor har vi undersökt hur yrkeskategoriernas beskrivningar skiljer sig åt. Materialet till studien samlades in genom kvalitativa intervjuer med både förskollärare och förskolrektorer, då vi anser att båda yrkeskategorierna har en väsentlig inverkan på vilket utrymme ämnet kulturell mångfald får i förskolan. Studien har givit oss en inblick i hur fem förskolrektorer och fem förskollärare i en mellanstor kommun i Sverige beskriver och reflekterar över arbetet med kulturell mångfald i förskolan. Empirin har därefter analyserats och diskuterats med utgångspunkt i ett interkulturellt perspektiv, samt med hjälp av centrala begrepp för perspektivet. Studiens resultat indikerar att rektorerna i högre grad än förskollärarna, tycks utgå ifrån ett interkulturellt perspektiv i sina beskrivningar av hur de i sina verksamheter arbetar med ämnet. Rektorerna lyfter bland annat vikten av en verksamhetsförankrad grundsyn eller värdegrund som innefattar synen på människan, bemötande och förhållningssätt. Denna grundsyn sträcker sig utanför ramarna för arbetet med kulturell mångfald och inkluderar också ämnen som genus, normer och demokrati. Beskrivningarna av de arbete som bedrivs visar att arbetet med kulturell mångfald till stor del går i linje med läroplanens riktlinjer, med hänsyn till att inga vidare precisioner om hur arbetet skall genomföras i praktiken ges. Vi fann dock att arbetet med det läroplansmål som lyfter att förskolan ska bidra till att alla barn får utveckla sin kulturella identitet, inte gick i linje med läroplanen då respondenterna uppgav att detta var något som överlämnades till vårdnadshavarna. Rektorerna och förskollärarna var enade om att de båda innehar ett stort ansvar i att ämnet är en del av verksamheten. Vidare utläser vi ett mönster i resultaten som indikerar att flertalet respondenter anser att arbetet med kulturell mångfald främst berör verksamheter med etniskt och kulturellt blandade barngrupper. Vilket följaktligen går emot vad tidigare forskning förespråkar, som istället hävdar att ämnet är något som ska arbetas med oavsett om barngruppen anses vara homogen eller inte.

Nyinvandrade och barn med okänd bakgrund utgör 4,5 % av antalet inskrivna barn i den svenska förskolan. I förskolans uppdrag står det skrivet att varje barn ska främjas i utvecklingen av sin kulturella identitet. De ska även förstå betydenheten av att leva i ett samhälle präglat av mångfald. Uppdraget i förskolans läroplan kan upplevas som komplext, då en tydlig vägledning saknas om hur arbetet ska realiseras. Vår studie ämnar därför undersöka förskollärares pedagogiska förhållningssätt och arbetet med kulturell mångfald utifrån läroplanens mål och riktlinjer. En konkretisering av syftet mynnade ut i två frågeställningar; hur beskriver förskollärare sitt pedagogiska förhållningssätt i arbetet med kulturell mångfald, och hur förklarar förskollärare hur de realiserar läroplanens mål och riktlinjer kring kulturell mångfald i praktiken. För att besvara syftet har vi antagit en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som intervjuteknik. Urvalet består av fem förskollärare som är valda utifrån ett subjektivt urval. Studiens teoretiska ramverk är pedagogiskt förhållningssätt och interkulturellt förhållningssätt som har använts i analysen av empirin, genom en innehållsanalys. Även läroplanen för förskolan tillämpades som analysverktyg för att kunna jämföra förskollärarnas intervjusvar i relation till läroplanen. Resultatet visar att förskollärarna förhåller sig öppna till kulturell mångfald och arbetar för en likvärdig förskola utifrån läroplanens mål och riktlinjer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka synligheten och omfattningen av kulturell och religiös mångfald i läromedels bilder och bildtexter för svenska och svenska som andraspråk i gymnasiet. Arbetets teoretiska utgångspunkt grundar sig i Antonio Gramscis förklaring av begreppet hegemoni och Stuart Halls teori om representation. Den kvantitativa innehållsanalysen utgår ifrån bilder i fyra läromedel varav två är ämnade för svenska och två för svenska som andraspråk. Genom en kvantitativ innehållsanalys granskades och jämfördes förekomsten av kulturell och religiös mångfald i läroböckernas bilder för respektive ämne. I resultatdelen har kvantitativ metod använts genom en sammanställning och analys av bilderna. Sammanställningarna har presenterats i stapeldiagram och cirkeldiagram och resultatet visar att synligheten av religiös och kulturell mångfald i läromedlens bilder har färre förekomster med hänsyn till den totala bildmängden i samtliga läroböcker. Resultatet visar att det finns en begränsad synlighet av kulturell och religiös mångfald i läromedlens bilder både i läroböcker för svenska och svenska som andraspråk. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Bakgrund: Antalet flyktingar i världen har ökat dramatisk under det senaste decenniet. Detta ställer krav på sjuksköterskor som tar emot flyktingar i olika vårdkontexter. Mötet med en patient med flyktingbakgrund färgas av patientens tidigare erfarenheter som inte sällan är traumatiska. För att stödja sjuksköterskors arbete att tillgodose personcentrerad vård till dessa patienter kan implementering av kulturell kompetens och transkulturell omvårdnad komma till nytta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda flyktingar. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats där 10 vetenskapliga artiklar utgör underlaget för resultatet. Resultat: Fyra huvudteman presenteras: Unik omvårdnadssituation, Ett utmanande arbete, Känslan av att inte räcka till och Behov av kunskap och information. Sjuksköterskor upplever att vårda flyktingar som ett krävande arbete med flera utmaningar såsom språk och kulturskillnader. I resultat framkommer även att sjuksköterskor upplever att de saknar kompetens och kunskap vilket genererar känslor som stress och frustration. Konklusion: Sjuksköterskor är i behov av mer stöd och resurser för att kunna tillgodose en personcentrerad vård för flyktingar. / Background: The number of refugees in the world has increased dramatically through the last decade. This puts pressure on nurses attending to refugees in different health care settings. Encounters with refugee patients are influenced by the patient’s past experiences that are often traumatic. Implementing cultural competence and transcultural nursing in nursing practice, can be benificial for nurses working with refugees. Aim: To describe nurses’experiences of caring for refugees. Method: This study is a literature review with a qualitative approach based on 10 scientific articles. Findings: Four main themes are presented: Unique nursing situation, The challenges of caring forrefugees, Feeling inadequate and A need for knowledge and information. Nurses experience the work with refugees as demanding with challenges such as language-and cultural differences. The results also show that nurses feel that they lack competence and knowledge which generate feelings of stress and frustration. Conclusion: Nurses are in need of more support and resources in order to cater a person-centered care for refugees.

Inom marknadskommunikation har det genom åren blivit allt viktigare för företag att engagera sig i sociala frågor i syfte att bygga upp sitt varumärke (Dahlén, Lange &amp; Rosengren2017). Genom samhällsutvecklingen har synen på könsstereotyper och ideal förändrats vilket har bidragit till att feministiska budskap inom reklam har tagit en väsentlig roll. Genomfeministisk manifestation kan varumärken uppmärksamma och förmedla budskap tillframförallt kvinnor och samtidigt bidra till en positiv och stärkande bild av varumärket (Windels, Champlin, Shelton, Sterbenk &amp; Poteet 2019). Syftet med studien är att skapa kunskap om hur feministiska budskap används för att byggaett varumärke. För att besvara syftet har en tematisk analys med stöd av semiotisk analysundersökt bilder, reklamfilm och skriftlig kommunikation publicerade på Estrids egna kontrollerade kanaler. Studien har sin utgångspunkt i teorierna kulturell branding, kommodifierad feminism, femvertising samt semiotik och analyserar hur feministiska budskap kommer till uttryck i Estrids marknadskommunikation. Genom analysen framgår fyra huvudteman som ligger till grund för Estrids kommunikation i form av mångfald, bestäm över din egen kropp, utmana normerna och att sälja feminism. Dessa utgörande teman påvisaratt självständighet, självsäkerhet och befriande av kvinnans kropp är de huvudsakligafeministiska tecken som kommer till uttryck och som fäster betydelse till produkterna. De visar även att feministiska budskap används i syfte att bygga upp sin varumärkesidentitettillsammans med ett kommersiellt intresse, vilket är fördelaktigt för Estrid men kan vara problematiskt då det kan förminska feminismens kraft och betydelse. Studiens resultat visar att ett varumärke kan bygga sin identitet och skapa en plats på marknaden genom feministiska budskap som utmanar kulturellt skapade samhällsnormer. Estrid påvisar med användning av kommodifierad feminism i kombination med kulturell branding att deras kommunikation tar utgångspunkt i feministiska budskap som byggt deras varumärke och skapat en tydlig plats på marknaden. De tar ställning till kulturellt konstruerade samhällsnormer och har även ett bakomliggande kommersiellt intresse. Studien är skriven på svenska. / Over the years it has become increasingly important for companies regarding marketing communication to get involved in social issues in order to build their brand (Dahlén, Lange &amp;Rosengren 2017). Due to changes in society, the view of gender stereotypes and body norms has changed which have contributed to the fact that feminist messages in advertising have taken on a significant role. Through feminist manifestation, brands can draw attention to and present messages to particularly women, and at the same time contribute to a positive and strengthening image of the brand (Windels, Champlin, Shelton, Sterbenk &amp; Poteet 2019).The purpose of the study is to gain knowledge about how feminism in marketing communication is used to build a brand. To answer the purpose, a thematic analysis based on a semiotic analysis has been used to examine images, commercials and texts published on Estrid's own controlled marketing channels. The study is based on the theories of cultural branding, commodified feminism, femvertising and semiotics which support the analysis of how feminist messages are expressed in Estrid's marketing communication. In the analysis four main themes appear in Estrid's communication which are diversity, determined over your own body, challenging the norms and selling feminism. These defining themes reveal that independence, self-confidence and the liberation of the woman's body are the main feminist signs that are expressed and attached to the products. They also indicate that feminist messages are used in order to build their brand identity together with a commercial interest, which is beneficial for Estrid but can be problematic as it can diminish the power and significance of feminism. The results of the study show that a brand can build its identity and create a market position through feminist messages that challenge culturally created societal norms. Estrid demonstrates that their communication is based on feminist messages by using commodified feminism in combination with cultural branding, which have helped built their brand and create a distinct market position. Through their marketing communication they engage in culturally constructed societal norms while having an underlying commercial interest. The study is written in Swedish.

Bakgrund: Globaliseringen i samhället ökar och i dagsläget är strax över två miljoner av Sveriges befolkning utrikesfödda. Sjuksköterskans krav på kulturell kompetens ökar då mötet med människor från olika kulturer förekommer i större utsträckning än tidigare. Kulturell kompetens är viktigt för att tillhandahålla en individanpassad omvårdnad. En sjuksköterska ska visa respekt för en människas kultur och vara medveten om att uttryck för respekt och omsorg skiljer sig mellan personer och kulturer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att ge transkulturell omvårdnad. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Resultatet sammanställdes med hjälp av elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet av litteraturstudien påvisade att kulturell kompetens hos sjuksköterskor hade stor betydelse för kvalitén på omvårdnaden. Sjuksköterskor upplevde transkulturell omvårdnad som utmanande men även lärorikt, då de ansåg att den kulturella kompetensen och förståelsen för andra kulturer ökade i samband med att de vårdade patienter från andra kulturer. Sjuksköterskor upplevde att patientsäkerheten blev lidande eftersom det många gånger förekom språkförbistringar och svårigheter att kommunicera med patienter och närstående. Resultatet visade att det fanns en stor efterfrågan hos sjuksköterskor beträffande utbildning inom transkulturell omvårdnad för att utöka deras kulturella kompetens. Slutsats: Möten med människor från olika kulturer blir en större del av sjuksköterskeprofessionen på grund av den ökade globaliseringen. Sjuksköterskans centrala roll i omvårdnaden gör att detta ställer högre krav på den kulturella kompetensen hos sjuksköterskan för att kunna tillgodose en individanpassad vård utifrån kulturella önskemål. / Background: Globalization in society is increasing and at present, just over two million of Sweden's population are foreign-born. The nurse's requirements for cultural competence increase as encounters with people from different cultures occur to a greater extent than before. Cultural competence is important for providing individualized care. A nurse must show respect for a person's culture and be aware that expressions of respect and care differ between people and cultures. Aim: To describe the nurse's experiences of providing transcultural care. Method: A literature study with descriptive design. The results were compiled with the help of eleven scientific articles with a qualitative approach. Main result: The results of the literature study showed that cultural competence in nurses is of great importance for the quality of nursing. Nurses experienced transcultural nursing as challenging but also instructive as they felt that the cultural competence and understanding of other cultures increased in connection with the care of patients from other cultures. Nurses experienced that patient safety suffered because there were often language confusions and difficulties in communicating with patients and relatives. The results showed that there was a great demand among nurses regarding training in transcultural nursing to expand their cultural competence. Conclusion: Meetings with people from different cultures are becoming a bigger part of the nursing profession due to the increasing globalization. The nurse's central role in nursing means that this places higher demands on the nurse's cultural competence in order to be able to satisfy an individualized care based on cultural wishes.

Bakgrund: Människor migrerar runt om i världen av olika skäl. Varje år flyttar tusental människor till Sverige. Detta gör Sverige till mer och mer mångkulturellt samhälle, vilket ställer höga krav på sjuksköterskans kulturella kompetens i omvårdnaden av patienter med annan kulturell bakgrund. Syfte: var att belysa sjuksköterskors kulturella kompetens och erfarenheter av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Metod: Litteraturöversikten bestod av 14 originalartiklar av både kvantitativa och kvalitativa ansats. Datasökning genomfördes i Cinahl och Pubmed. Fribergs beskrivning av integrativ analys samt Graneheim och Lundman innehållsanalys användes. Resultat: Kvalitativ och kvantitativa artiklar presenterades var för sig. kategorierna: Hinder och förutsättningar i kommunikationen, osäkerhet, familjen som en tillgång eller hinder och skillnader i upplevelser och värderingar användes som underlag till kvalitativa resultat. Kulturell kompetens, hinder i omvårdnaden och kulturella skillnader underlag till kvantitativa resultatet. Sjuksköterskornas upplevde svårigheter i omvårdande av patienter med annan kulturell bakgrund på grund kulturella skillnader och språkhinder som bidrog till bristande kommunikation. Bristande kulturell kompetens som ledde till osäkerhet i mötet med patienter med annan kulturell bakgrund. Diskussion: kommunikationens betydelse, vikten av utbildning, kulturell kompetens och kulturella skillnader diskuterades utifrån Madeleine Leiningers teori om transkulturell omvårdnad. Slutsats: För att sjuksköterskor ska kunna ge kongruent individanpassad transkulturell omvårdnad krävs det mer utbildning och medvetenhet om andras kulturer. / <p>Examinationsdatum: 2020-03-25</p>

Svensk titel:Mångfald i biblioteksbestånd: en undersökning av biografieroch mediestrategiskt arbete på ett folkbibliotek English title:Diversity in library collections: a study about biographiesand library collection development in a public libraryFörfattare/Author:Klara Ferneman Handledare/Supervisor:Per WisselgrenSammanfattning/Abstract: This paper explores the diversity of the biography section in a swedishpublic library. It examines representation from different parts of the world, and also if there are patterns in what subjects certain parts of the world are represented by. The role of diversity in library collections is drawn from the concepts of cultural competence and social justice. The results are discussed in comparison with the collection development plan.The methods used are both quantitative and qualitative content analyses. The collection of biographies is examined and categorized by which part of the world the subject was linked to according to the library catalogue. The study also includes interviews with the librarians to associate the results with the practice of collection development at the library in question.The findings show that the collection have an overrepresentation of biographies with European subjects and that the books from parts outside the so-called western world only included a limited kind of subjects, like terrorism and war. The interviews show the librarians experienced that they had limited ability to work with diversity, mainly because the policy documents are lacking clear incentive to focus on making the collections more diverse and also because the economic framework won’t allow it.

Stellen Sie sich einen Ort vor, an dem die verschiedensten Kulturen, Religionen und Weltvorstellungen friedlich vereint sind. Ist das nicht eine schon fast romantische Vorstellung geworden? Ein Ort, an dem Kulturen gleichberechtigt nebeneinander koexistieren, sich gegenseitig bereichern und voneinander lernen. Ein Kosmos der unterschiedlichsten Lebens- und Wertvorstellungen, der nur darauf wartet, entdeckt zu werden. Die schlechte Nachricht ist, dass sich ein solcher Kosmos nur dem erschließt, der wirklich bereit ist, Zeit und Arbeit zu investieren und seinen Geist zu öffnen. Die gute Nachricht: Die Türen zu diesem Ort stehen weit offen – der Name des Ortes lautet: Bibliothek.

Bakgrund: Mellan år 2009 och 2018 ökade mångkulturalitet i världen och människor från olika kulturella bakgrunder tog med sig bland annat unika tro, värderingar och normer. Synen på hälsa, sjukdom och behandling var också varierande och detta skapade därför utmaningar för hälso- och sjukvård. Det är viktigt för sjuksköterskor att skaffa sig kunskap om patientens kultur för att kunna tillgodose patientens unika behov och därmed bidra till en personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att ta hand om patienter med olika kulturella bakgrunder. Metod: Denna litteraturöversikt inkluderade 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades på Cinalh, PsycINFO och PubMed. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att de hade otillräcklig utbildning och förståelse för vilken betydelse kultur hade för patienter. Att ta hand om patienter med olika kulturella bakgrunder omfattade en del barriärer som upplevdes tidskrävande och utmanande av sjuksköterskorna. För att övervinna somliga barriärer uppfann sjuksköterskorna olika strategier vilket i sin tur underlättade patient-sjuksköterskerelationen. Diskussion: Bristande kunskap skapade utmaningar och försvårade interaktion med patienter. Sjuksköterskor upplevde olika barriärer som ledde till både positiva och negativa utmaningar. Vissa av dessa barriärer kunde bero på att sjuksköterskans etiska och moraliska ansvar hamnade i skuggan av dennes egna värderingar vilket påverkade vården negativt. Slutsats: Mer kunskap inom transkulturell omvårdnad kan behövas för att hjälpa sjuksköterskor att tillhandahålla en holistisk och personcentrerad vård där denne tar hänsyn till patientens kulturella bakgrund. / <p>Examinationsdatum: 2021-03-22</p>