There has been an increasing awareness of how organisations that have adopted new ways of working have been able to improve their productivity. The introduction of Agile in the beginning of 2000s allowed both small and large organisations to implement new methods for transforming all levels of the organisations, involving aspects such as leadership, tools, and processes. Moving towards agile practices in many ways pushed companies towards a revolution in the sense of promoting new processes and methods, which by now have become spread all over the world.The introduction of Agile has nevertheless been far from unproblematic. The organisational culture has proven to be one of the most enduring challenges, as the degree of employee understanding and involvement has a decisive impact on successful implementation during periods of significant change. Hence, in Agile Transformation, or an organisation’s journey towards continuous improvement through rapid delivery, feedback and learning in a changing business environment, leaders need constantly spread the agile philosophy in a simple and transparent matter both internally to employees and also to external stakeholders.Our study is exploratory by nature and aims to further the understanding of Agile Transformation and how Entrepreneurial Culture can have a positive impact on this transformation. To explore these issues, we employ a qualitative approach with semi-structured interviews with a team of employees in one case company. The interviews were held with upper-level managers in decision-making positions and with ownership of the change process. By exploring the employees’ opinions about adapting to Agile Transformation, and how the organisational culture has influenced and been managed in the transformation process, we present results which can be used for continued research on Agile Transformation, and particularly emphasize the importance of having an appropriate organisational culture to be able to succeed.

<p>Validerat; 20130616 (global_studentproject_submitter)</p>

Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att identifiera psykisk ohälsa i mötet med gravida kvinnor på barnmorskemottagning. Metod: Kvalitativ ansats applicerades genom att 11 barnmorskor på barnmorskemottagning medverkade i semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med induktiv manifest innehållsanalys vilket genererade tre kategorier med tillhörande subkategorier. Resultat: Barnmorskors erfarenheter i identifiering av psykisk ohälsa i mötet med gravida kvinnor påverkas av trygghet, kontinuitet och yrkeserfarenhet. Barnmorskor beskriver engagemang i kvinnors psykiska hälsa och särskiljer inte det fysiska från det psykiska i mötet. Utmaningar i identifiering av psykisk ohälsa hos kvinnor med annan kulturell bakgrund beskrivs. Barnmorskor önskar vidareutbildning inom ämnet psykisk ohälsa då det anses vanligt i mötet med gravida kvinnor. Slutsats: Barnmorskor beskriver utarbetade arbetsrutiner och kollegialt stöd. Yrkeserfarenhet bidrar till ökad trygghet i identifieringen. Tydligare gränsdragning inom barnmorskans ansvarsområde är önskvärt vid identifiering av psykisk ohälsa. Tid och kontinuitet i mötet skapar trygghet för kvinnorna att öppna sig och samtala om den psykiska hälsan.

I denna studie undersöks ett svenskt företag vid namn BAM AB som använde sig av franchise som etableringsstrategi för att inta marknaden i Dubai. Studien undersöks utifrån en kartlagd referensram med noga utvald teori inom marknadsinträde, kulturellt och psykisk avstånd, franchise samt lokal standardisering och lokal anpassning. Dessa teorier presenteras sedan i en egenkonstruerad analysmodell med tre huvudteman: marknadsinträde, franchise samt lokal standardisering och lokal anpassning, som utgör grunden i empiri- och analysavsnittet. Studiens fokus syftar i att undersöka vilka möjligheter och hinder som det svenska företaget har stött på samt hur man såg på de kulturella skillnaderna som kan uppstå när man gör ett marknadsinträde på ett land som inte endast skiljer sig åt i avstånd utan även kulturellt. För att skapa en bred empiri har tre informanter som var delaktiga i BAM AB:s etablering i Dubai och en informant från etableringsavdelningen i företaget intervjuats. Den generella slutsatsen visar på att BAM AB mötte kulturella utmaningar vilket kan ha varit bidragande faktorer till varför företaget avvecklade sin verksamhet i Dubai.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka F-3 lärares förhållningssätt till kulturell mångfald som del av innehållet i SO-undervisningen. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden i denna studie är semistrukturerade intervjuer. Vi har analyserat insamlad data med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. F-3 lärarna som intervjuats beskriver olika möjligheter och hinder som de upplever kan uppstå i undervisning. Slutsatsen som presenteras i studien är att lärarna ser positivt på kulturell mångfald som en del av innehållet i SO-undervisningen, och att de samtidigt anser att undervisning om kulturell mångfald kan ge upphov till utmaningar som behöver hanteras.

Bakgrund: Postpartumdepression är ett globalt förekommande fenomen, ungefär 20 procent av immigranter lider av sjukdomen. Det behövs mer kunskap kring postpartumdepression hos immigranter. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att syntetisera kvalitativ forskning om hur immigranter upplever sin livssituation och behov av stöd från vården i samband med en postpartumdepression. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med tematisk analys. Resultat: Fyra teman identifierades. De var rädsla för stigma, uppfattningen om postpartumdepression, upplevelsen av vårdsammanhang samt behov av stöd. Resultatet visade att immigranter hade brist på kunskap för postpartumdepression och upplevde att de inte får tillräckligt med stöd varken från familj och sjukvård. Slutsats: Det finns fortfarande en stigmatisering hos immigranter att hantera psykisk ohälsa. Känslor som skuld och skam är ofta orsaker att inte våga träda fram eftersom att bli mamma är förknippat med lycka. Det leder till utmaningar att fånga upp dem med symtom som tyder på postpartumdepression. Sjukvården behöver mer kompetens att ge personcentrerad vård till patienter med olika kulturella bakgrunder. Mer forskning om effekten av hembesök skulle förbättra immigranters hälsa och upptäcka postpartumdepression i tid. / Background: Postpartum depression is a global occurring phenomenon, where approximately 20 percent of immigrants suffer from it. More knowledge is needed about postpartum depression in immigrants.  Purpose: The aim of this literature review was to synthesize qualitative research on how immigrants’ experience their life situation and need for support from healthcare in association with postpartum depression. Methods: A qualitative literature review with thematic analysis.  Results: Four themes were identified. These were fear of stigma, the perception of postpartum depression, the experience of care context and need of support. Result shows that immigrants don’t have enough knowledge about postpartum depression. Furthermore, they lack support from both family and healthcare.  Conclusions: There is still a stigma among immigrants’ dealing with mental illness. Emotions such as guilt and shame are often reasons for not coming forward because becoming a mother is associated with happiness. These factors lead to challenges identify those symptoms that indicates postpartum depression. The healthcare needs more education to provide individual care to patients with different cultural backgrounds. More research on the effect of home visits can improve immigrants' health to detect postpartum depression in time.

I det här arbetet har jag studerat två sibiriska musiktraditioner som sammanför flera folkgrupper, för att sedan komponera ett orkesterstycke utifrån det. De två traditionerna som representeras i stycket är strupsångsmusik och schamanism, och genom att jämföra det färdiga resultatet med källmaterialet har jag sett hur musiken har förändrats genom processen. Jag har också undersökt hur processen har sett ut i de två delarna, och kommit fram till att den ser väldigt olika ut beroende på källmaterialets natur. I kompositionen har jag lagt till ett antal citat och referenser till den musik jag har utgått ifrån, och därför har jag behövt förhålla mig till begreppet “kulturell appropriering”. Det är ett komplext begrepp, men genom att jämföra kompositionen med källmaterialet har jag kommit fram till att musiken delvis faller under kulturell appropriering, eftersom jag som utomstående har tagit en musikstil ur sitt sammanhang. Den faller däremot inte under kulturell misappropriering, eftersom jag direkt bejakar musikens ursprungliga sammanhang och gör den mer synlig, bland annat genom det här arbetet.

Bakgrund: Andelen personer från andra kulturer i Sverige har nästintill dubblerats de senaste 20 åren. Det innebär att vårdpersonal behöver vara förberedd på att vårda personer från skilda kulturer. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever svårigheter vid omvårdnaden av personer med annan kulturell bakgrund. Syfte: Att sammanställa aktuell forskning om allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter från andra kulturer. Metod: Kvalitativ litteraturstudie enligt Fribergs allmänna litteraturöversikt. Resultat: Tre kategorier och åtta underkategorier identifierades. Kategorierna var "Stöd och svårigheter vid vård av patienter från andra kulturer", "När språket inte räcker" och "Kulturell lyhördhet skapar goda relationer". Sjuksköterskor upplevde olika grad av stöd från verksamheten och kollegor vid vårdandet av patienter från andra kulturer. De upplevde att kulturella konflikter ökar arbetsbördan och orsakar negativa känslor. Kommunikationssvårigheter upplevdes, tolk ansågs vara både en resurs och ett hinder samt icke-verbal kommunikation, personal och anhöriga som tolk motverkade språkhinder. Sjuksköterskors syn på kultur i vården samt deras strategier för att vårda denna patientgrupp utgjorde grund för skapandet av en god vårdrelation. Slutsats: Sjuksköterskorna hade skilda upplevelser av omvårdnaden av patienter från andra kulturer. Mer kunskap och djupare förståelse om patienters kulturer behövs hos allmänsjuksköterskan för att skapa personcentrerad vård och en vårdande relation.

Uppsatsen är en text- och bildanalys där vi analyserar Olles skidfärd (2017) ur ett postkolonialt litteraturperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur porträtteringen av samerna och deras miljö i text och bild framställs i jämförelse med den icke-samiska karaktären Olle och hans miljö, i Elsa Beskows Olles skidfärd (2017). Vidare kommer resultatet av den litterära analysen att ligga till grund för en diskussion om bokens didaktiska potential. Den metod som använts är text- och bildanalys med ett kvalitativt och postkolonialt litteraturteoretiskt anslag. Resultatet av analysen visar att boken upprätthåller rasistiska och eurocentriska föreställningar av samer. Som exempel kommer dessa föreställningar till liv genom den kulturella essentialism som är genomgående i nästan hela boken. På grund av detta blir boken intressant att diskutera utifrån dess didaktiska potential.

I denna studie undersöks samiska turistföretagares motiv till att ägna sig åt samisk turism, samt vad de anser vara viktigt för att turismen ska utvecklas i en positiv riktning. Det undersöks genom att knyta ihop teorier gällande urfolksturism, med resultat från intervjuer med sex olika samiska turistföretagare. Resultaten från denna studie visar hur de två huvudsakliga drivkrafterna för samiska turistföretagare är att motverka fördomar och en felaktig bild av den samiska kulturen genom att sprida korrekt kunskap, samt de ekonomiska fördelarna turismen medför. Den ekonomiska aspekten var framför allt framträdande hos företagarna som kombinerade rennäring och turism, där det ekonomiska komplementet förbättrar rennäringens förutsättningar för fortlevnad. Ytterligare en drivkraft som identifierades var hur man genom kunskapsspridning om naturen ser en möjlighet till att bevara den lokala miljön. För en positiv utveckling av samisk turism lyftes vikten av att samisk turism ska drivas av samer, att undvika en anpassning efter turisters felaktiga förväntningar samt att renen ska vara verksamhetens fokus för de företag som kombinerar rennäring med turism.