Syftet med detta arbete är att undersöka hur jag som sånglärare kan närma mig genren rap i sångundervisning på ett musikaliskt, kulturellt och socialt medvetet sätt. Undersökningen utgick ifrån två frågeställningar: (1) Vilka möjligheter och utmaningar finnsmed att undervisa i rap som sånglärare, och (2) Vilka hjälpmedel och verktyg kan man använda för att undervisa i rap i sångundervisning? Undersökningens metod baserades på tolkningen av rap som en akronym för “Rhythm andPoetry”, och bestod därför av två tillfällen där tillfälle 1 fokuserade på “Rhythm” vilket innebär rappens musikaliska och rösttekniska kännetecken, och tillfälle 2 fokuserade på “Poetry” som berörde rappens textskapande kännetecken. Undersökningen genomfördes med tre informanter där varje informant deltog individuellt. Undersökningen visar att användandet av olika pedagogiska verktyg skapade förutsättningar för informanterna att få en konkret väg in i rapgenren, vilket skapade förutsättningar för dem att utforska rap vidare. När innehållet fick internaliseras bit för bit så skapades en helhet som gjorde informanterna mer självsäkra. Det pedagogiska förhållningssättet och ett aktivt deltagande som pedagog skapade förutsättningar för eleverna att prova sig fram utan prestige, och genom att de fick prova sig fram så ökade deras intresse för att förstå och skapa rap. Det som var mest utmanande var att skriva text, där pedagogiska verktyg hjälpte informanterna att skriva meningar men verktygets ramar gav lite utrymme för personliga tankar och känslor. Att ha en bred representation av musik och låttexter främjade informanternas kunskap om rappens olika stilar samt gav utrymme för kunskap om rappens musikhistoria. I diskussionen lyfts ämnet kulturell appropriering och vad det kan innebära för sånglärare som vill undervisa i rap, och diskuterar hur begreppets fyra kategorier (cultural exchange, transculturation, cultural exploitation och cultural dominance) kan förstås och hanteras i en undervisningssituation.

Detta examensarbete undersöker hur svensklärare väljer och använder litterära verk för att inkludera kulturell mångfald i undervisningen. Genom ett normkritiskt perspektiv av den tematisk analysen av Stjärnlösa nätter (Asaad, 2015), Det finns inga skridskor i öknen (Berggren, 2002) och Jag är Zlatan (Ibrahimović & Lagercrantz, 2012) kommer reflektioner över hur dessa verk skildrar olika perspektiv av mångfald. Slutsatserna för examensarbetet kommer att diskutera ifall samt hut dessa verk fungerar som effektiva verktyg för att öka elevernas förståelse gentemot andra kulturer och identiteter. I examensarbetet kommer verken att diskuteras normkritiskt på ett sätt som uppmärksammar eventuella stereotyper som förekommer i litteraturen samt diskutera hur svensklärare kan bidra till en mer inkluderande undervisningsmiljö.

Denna studie undersöker och belyser sambanden mellan ryske författaren Boris Pasternaks erhållande av Nobelpriset i litteratur (1958) och spridningen av dennes författarskap. Syftet med studien är dels att definiera Nobelprisets roll som kulturspridare, men också att problematisera kulturprisers komplexa funktioner och inflytande över kulturell produktion. För att göra detta har två områden analyserats: Pasternaks utgivning på svenska samt dennes förekomst i svensk dagspress mellan 1953–2013.   I analysen påvisas Nobelprisets starka konsekrerande effekt på ett författarskap såväl som prisets förmåga att på lång sikt kanonisera en författare. I enlighet med Englishs teori om hur kulturpriser verkar som medium för kapitalutbyte, framgår det också i analysen hur flera involverade intressenter kapitaliserat på Pasternaks pris genom att växla in kulturellt, ekonomiskt och medialt kapital. I analysen förtydligas dessutom hur kulturprisapparaten skapar och förstärker kulturellt värde, och hur dess inflytande därmed inte inskränker sig till den kulturella scenen utan också har möjligheten att påverka den allmänna politiska opinionen. / This study explores and sheds light upon the relations between Russian author Boris Pasternak’s Nobel Prize in Literature (1958) and the subsequent proliferation of his authorship. The study’s aim is partly to define the Nobel Prize and its role as a distributor of culture, but also to problematize the complex nature of cultural prizes and their influence over cultural production. In order to do this two areas have been analysed: Pasternak’s publication in Swedish and his occurrence in Swedish daily press between 1953–2013.   The analysis exemplifies the strong consecrating power of the Nobel prize, as well as its ability to, in a longer perspective, solidify an author into a literary canon. In line with English’s theory on how cultural prizes have come to serve as forums for capital intraconversion, it is also evident in Pasternak’s example how several of the involved parties have capitalized on the prize by trading cultural, economic and medial capital. Furthermore, the analysis concretizes how the cultural prize apparatus produces and reinforces cultural value, and consequently not only influences the cultural scene, but also has the potential to sway public political opinion.

Bakgrund: I ett alltmer mångkulturellt samhälle blir det märkbart hur förutsättningarna för en god hälsa skiljer sig mellan olika samhällsgrupper. Hälso- och sjukvården har som uppgift att främja hälsan hos alla patienter oavsett bakgrund. Detta ställer nya krav på den svenska sjukvården, då en mångkulturell utveckling leder till fler transkulturella möten i vården. Dessa möten innehåller ofta hinder som kan vara svåra att överbrygga, vilket kräver en kunskap om vilka faktorer som påverkar mötet och en medvetenhet om kulturens betydelse hos sjuksköterskan.   Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv belysa de faktorer som påverkar vårdrelationen i transkulturella möten.   Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar var av nio kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet analyserades och sammanställdes genom ett kvalitativt analysinnehåll.  Som teoretiska utgångspunkter användes en definition av kulturell kompetens och vårdrelation.   Resultat: Resultatet visar att kommunikation och språkbarriärer utgör det största hindret i den transkulturella omvårdnaden. Användning av tolk som hjälpmedel visade sig ha både för- och nackdelar. Organisatoriska hinder försvårade förutsättningen för en fungerande vårdrelation och kulturella skillnader visade sig kunna leda till konflikter i vårdmötet. Sjuksköterskan använde sig av olika strategier som hjälpmedel vilket illustrerade en viss kulturell medvetenhet, medan bristen på förståelse ledde till generaliseringar som resulterade i en diskriminering av patienter. Många sjuksköterskor saknar utbildning i transkulturell omvårdnad, vilket efterfrågades av merparten. De sjuksköterskor som genomgått en utbildning i kulturell kompetens uppgav positiva effekter som lett till en ökad medvetenhet.   Diskussion: Sjuksköterskan behöver bli medveten om de negativa konsekvenser som en bristande kommunikation och kulturella konflikter har för etablerandet av en vårdrelation till patienten. Enligt de dokument som styr professionen har sjuksköterskan en skyldighet att skapa de bästa förutsättningarna för en god omsorg om patienten. Okunskap och oförståelse leder till en diskriminering av patienten som inte hör hemma i vården. Utbildning i kulturell kompetens har bevisligen positiva effekter för att motverka generaliseringar och öka medvetenheten hos sjuksköterskan. För att främja en kulturell medvetenhet bör mer fokus läggas på dessa frågor i sjuksköterskans grund – och fortutbildning.

Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning ökar kontakten med närstående då patienten är svårt sjuk och oftast sederad. Närstående kan ses som en resurs med sin kunskap om patienten samtidigt som de behöver stöd då de ofta befinner sig i kris. Tidigare forskning lyfter hur intensivvårdssjuksköterskan upplever hinder i interaktionen med närstående från olika kulturer där språkbarriärer, sjukdomsförståelse och kulturella vanor försvårar interaktionen. För att optimera interaktionen har intensivvårdssjuksköterskan en viktig roll där behov av kulturell kompetens föreligger. Nationella studier som berör intensivvårdssjuksköterskans kulturella kompetens i samspel med närstående saknas. Syfte: Studiens syfte var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av interaktionen med närstående från olika kulturer. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design och datainsamlingen skedde genom nio intervjuer där en semistrukturerad intervjuguide användes. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av interaktionen med närstående beskrivs genom fyra huvudkategorier med underkategorier: Intensivvårdssjuksköterskans kulturella kompetens, kommunikation, närstående och närståendes närvaro. Slutsats: Kommunikation påverkar alla aspekter av interaktionen med närstående från olika kulturer. För att optimera interaktionen behövs ökad kunskap hos intensivvårdssjuksköterskor. / Background: In an intensive care unit the contact with the patients family increases since the patient is seriously ill and often sedated. The family can be seen as a resource, with their knowledge of the patient while they need support as they often are in crisis. Previous research highlights how intensive care nurses experiencing obstacles in meeting with families from diverse cultures where language barriers, understanding of disease and cultural habits complicate the interaction. In order to optimize the interaction with the patient’s family the intensive care nurse has an important role where the need for cultural competence exists. There is a lack of national studies involving intensive care nurses' cultural competence in interaction with families. Objective: The aim of this study was to examine the intensive care nurses' experiences of interaction with relatives from diverse cultures. Method: The study was conducted with a qualitative design and data was collected through nine interviews where a semi-structured interview guide was used. Interviews were analyzed using manifest content analysis. Results: Intensive care nurses' experiences of interaction with relatives are described by four main categories with subcategories: The intensive care nurses cultural competence, communication, families and presence of families. Conclusion: Communication affects all aspects of the interaction with families from diverse cultures. Intensive care nurses require increased knowledge in order to optimize the interaction.

The main purpose of this study is to explain international students’ social and cultural adaptation to the new environment at Linnaeus University in Växjö. Multiple research methods were used as this study has gathered and analyzed both qualitative and quantitative data, however with an emphasis on the qualitative. Six interviews were conducted and 103 survey responses collected. The data was analyzed in light of four theories; Bourdieu’s theory of social capital, Ebaugh’s theory of role exit, Elias and Scotson’s theory of established and outsiders, and Stier’s description of the role of socialization for cultural learning. The results of the study indicates that the international students form an initial, small social network consisting of other international students through meeting people in class, in their living corridors and on events organized by the University’s organizations. This small social network expands as students meet new friends through their existing social network; through “a friend of a friend”. The social network functions as social capital as the students get access to resources such as jobs, organizations and a less segregated living situation through their friends and acquaintances. The growing social network in time also includes Swedish students, and having Swedish friends help facilitate the students’ cultural adaption. The students get re-socialized into Swedish culture through interaction with Swedish people; by receiving rewards when doing something right and sanctions when doing something wrong. While adapting to Swedish norms they disengage in norms from their home culture. This re-socialization can be viewed as a version of role exit. The final stage of the cultural adaptation is when the Swedish norms have been internalized with the international student to the point where he or she feels like it is a part of his or her personality.

The purpose of this thesis in Library and Information Science (LIS) is to examine concepts related to multiculturalism in Sweden. It aims to look beyond the rhetorical construction of these concepts, in an attempt to clarify the actual purpose of commonly emphasizing the importance of mulicultural library services. Norman Fairclough's critical discourse analysis (CDA) as well as theories on ethnicity and intersectionality constitute the theoretical frame. The material consists of selected anthologies, handbooks and articles in Biblioteksbladet from 1974–2014, as well as a small case study. CDA is furthermore used as method of analysis, with a focus upon how multiculturalism is constructed in relation to libraries and also on how this might be explained with regard to the social and political contexts surrounding these reasonings. The results of the analysis show that multiculturalism is continually mainly connected with the integration of immigrants by drawing upon ethnic and cultural characteristics. However, in a more present-day context, this tendency is challenged and other social elements as well as the majority culture are included in the construction of multiculturalism. In the concluding discussion, the results are considered in the view of how libraries can draw upon them to broaden their understanding of multiculturalism. This is a two-year master thesis in Archive, Library and Museum studies.

<p>This study aims to describe the conditions, of which some youths who live in a segregated area in Sweden, see as important for their development of an identity. The study have been conducted in a manner where we put the youths own words in focus. The youths are in charge of deciding what they regard as important for their own development of their own identity. In this study we assume certain contexts, of which we base the study. These contexts include the society, the urban districts, the school, the family, and the language. A central concept in this study’s technical framework is symbolic interaction, and ethnology. The data in this study comes from group discussions with students in a school in an urban district which has been, and is segregated. Theoretical concepts and the youths own concepts serve as tools in this study. The participants in this study describe them self as not being a part of the Swedish society. They are different. Even though almost everyone of the participants in this study are born in Sweden, none of them feel that they are Swedish. Their sense of feeling secure is connected to the urban district of which they live in, school, and family. The youths describes the possibility of social networking as an important part of being secure. They describe the Swedish society as being hostile towards them as a group. They experience that the Swedes defends Sweden against them. They feel that their language is different from the regular Swedish. The participants see both a positive and a negative side of their language. They feel that the Swedes does not accept their Swedish. At the same time they feel proud of their language. They mention it as being alive. Even though they experience the difficulties in the Swedish society, they feel hopeful about their future. They see themselves in a positive way. They have an positive view of their identity.</p>

The purpose of this study is to examine how social workers look at the importance of knowledge of culture in social work. A qualitative interview study was used in which five social workers were interviewed. The results were then analyzed based on previous research and culture as a theoretical framework. The study shows that social workers believe that knowledge of culture is of great importance in their practical social work. Knowledge of culture was seen as a contribute to a further understanding of different circumstances of the clients. Social workers were found to have different views on the extent of their knowledge of culture as some felt that their knowledge is sufficient to be able to perform good social work, while others thought that they are in need of more knowledge. The social workers own culture were seen by some as an important part in meeting with clients, while others were not at all aware of their own culture and its influence on their work. / Syftet med undersökningen är att undersöka hur socialsekreterare ser på betydelsen av kunskap om kulturer i socialt arbete. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts där fem socialsekreterare intervjuats. Resultatet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning samt kultur som tolkningsram. Undersökningen visar att socialsekreterarna anser att kunskap om kultur har en stor betydelse i deras praktiska sociala arbete. Kunskapen om kultur sågs som något som kan bidra till en vidare förståelse av olika omständigheter kring klienterna. Socialsekreterarna visade sig ha olika uppfattning om i vilken grad de ansåg sig ha kunskap om kultur då vissa ansåg att deras kunskap är tillräcklig för att kunna genomföra ett bra socialt arbete medan andra menade att de är i behov av mer kunskap. Slutligen visas att vissa av socialsekreterarna såg sin egen kultur som en viktig del i mötet med klienter medan andra inte alls var medvetna om den egna kulturen och dess påverkan på deras arbete.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka didaktiska utmaningar som förskollärare kan möta i barngrupper med kulturell mångfald samt vilken betydelse material och miljö kan tänkas ha i det didaktiska arbetet i relation till barngrupper med kulturell mångfald. Arbetet utgår från en posthumanistisk grundsyn med neomaterialistisk teori, där begreppen intra-aktiv samhandling, performativa agenter, materiellt-diskursiv intra-aktivitet och ethio-onto-epistemology kommer att lyftas fram som centrala. Som metod har jag valt att använda intervjuer, och skapades ett rikt datamaterial med utsagor från förskollärare kring didaktiskt arbete i barngrupper med kulturell mångfald. Analysarbetet gjordes utifrån en induktiv tematisk analysmetod, som skapade två övergripande teman till analys- och resultatavsnittet. Det första temat är ”Didaktiska utmaningar gällande språkliga handlingar och språkhinder” och det andra temat är ”Materialets och miljöns betydelse för det didaktiska arbetet i barngrupper med kulturell mångfald.” Resultatet av analysen visar att människor, språk, diskurser, material och miljö intra-aktivt samhandlar i komplexa nätverk i relation till kulturell mångfald. Genom förståelsen av detta perspektiv skapas förutsättningar att synliggöra integrationsprocesser och maktkonstruktioner hos både barn och personal liksom hur den pedagogiska miljön i förskolan i sin betydelsefulla utformning deltar i barns förståelser kring sin egen och andras kulturtillhörigheter, vilket kan förstås som främjande för inkluderingsarbetet i förskolans verksamhet.