Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur pedagoger i förskolan aktivt använder barnens förstaspråk som en resurs och en stödstruktur under undervisning. Genom att belysa strategier, metoder och goda exempel som främjar barnens språkutveckling och lärande genom att integrera deras modersmål i undervisningen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med speciellt fokus på scaffolding. Vi använde oss av en kvantitativ enkätmetod med integrerade kvalitativa inslag för att få svar på vår frågeställning. För att säkerställa omfattande täckning, distribuerade vi vår enkät via flera Facebook-grupper för förskole yrkesverksamma. Enkäten skickades även till rektorer för vidarebefordran till deras anställda. Denna strategi möjliggjorde en bredare målgrupp och inkluderade olika perspektiv inom förskoleverksamheten. Resultaten pekar på att pedagoger upplever utmaningar i förskolan och det är av största vikt att dessa utmaningar adresseras för att skapa en gynnsam lärandemiljö. Utmaningarna kan relatera till olika aspekter, såsom tillgänglighet och användning av förstaspråksmaterial samt svårigheter i kommunikationen med flerspråkiga barn. Denna studie betonar behovet av att stärka förskolornas förmåga att inkludera och stödja barnets förstaspråk för att skapa en positiv lärandemiljö för alla barn i förskolan. Slutsatsen betonar det väsentliga behovet av att konstruera en gynnsam lärandemiljö som gagnar samtliga förskolebarn. Denna process kräver att pedagoger ständigt förfinar sina färdigheter och justerar sina undervisningsmetoder för att effektivt adressera de mångfacetterade behoven hos barn med varierande språkliga och kulturella bakgrunder. Genom att integrera stöd för barnets förstaspråk och aktivt främja en positiv attityd mot mångfald har förskolor möjligheten att gestalta en miljö där varje barn inte bara känner sig inkluderat utan också aktivt deltagande i undervisningen. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>

I denna uppsats studeras de utmaningar som religionskunskapslärare möter i dagens mångkulturella skola i Sverige, specifikt inom högstadiet och gymnasiet. Denna analys tar sitt avstamp i religionskunskapslärarens uppdrag att undervisa om religionskunskap i en sekulariserad heterogen skolmiljö, där majoriteten av elever har olika bakgrunder, religioner och kulturer. Målet med denna  studien är att undersöka hur elevernas mångreligiösa och kulturella bakgrund påverkar  undervisningen i  religionskunskap. Studien innehåller två centrala frågeställningar som ska behandlas genom texten gång; Vilka utmaningar upplever religionskunskapslärare när det gäller att undervisa om religionskunskap i en mångkulturell skola i Sverige? Hur påverkas lärarens undervisningsmetoder och strategier av den kulturella och religiösa mångfalden i klassrummet? Studien belyser tre huvudområden; hantering av religionskritik, lyftandet av kontroversiella ämnen och frågor, samt representation och skapandet av ‘safe space’ i det mångkulturella klassrummet. Genom gedigen granskning av litteratur framkommer det att religionskunskapslärare i Sverige står inför flera utmaningar när det kommer till att undervisa om religionskunskap i mångkulturella klassrum. I studien blev det tydligt att läraren oftast var tvungen använda sig av olika undervisningsstrategier, för att  kunna undervisa i religionskunskap på ett givande sätt och samtidigt respektera elevernas varierande religiösa och kulturella bakgrunder. Avslutningsvis indikerar vår studie på att religionskunskapsundervisningen i Sverige står inför stora utmaningar.

Det har länge forskats på barns relation till kartan, och det som har visats i dessa forskningar är att barnets kunskap och rumsliga uppfattningen har varit direkt kopplad till barnet själv. Det som påverkar barnets rumsuppfattning är vilka livserfarenheter och förutsättningar barnet har fått. Forskning visar även att detta gäller barnets sätt att se på kartan. I denna studie undersöktes det om vi kan se några tydliga skillnader utifrån elevernas livserfarenheter, mobilitet och bakgrund samt om skillnader märks beroende på deras socioekonomiska förutsättningar då fokusgruppsintervjuerna är gjorda i olika områden. Informanterna som deltagit i denna studie ritar kognitiva kartor över Sverige, för att visa hur de ser på kartan. Utöver detta får informanterna även vara med i fokusgruppsintervjuer där de får besvara frågor kopplade till erfarenheter som kan ha utvecklat deras spatiala kognition. Studien innehåller en kvantitativ undersökning från en surveyundersökning besvarad av lärare i åk F-3. Som belyser vad lärare anser är viktiga erfarenheter för den spatiala kognitionen. Resultatet som presenteras i denna studie visar att elever från olika socioekonomiska förutsättningar och miljöer inte visar någon stor skillnad i sin spatiala kognition. / <p>2024-01-12</p>

Studien syftar till att undersöka hur föräldrar med invandrarbakgrund från Mellanöstern upplever sitt föräldraskap och uppfostran av sina barn i Sverige. Föräldraskap är ett omfattande ämne, men att navigera genom uppfostran i en främmande kultur, med andra traditioner och värderingar som främjar beteenden eller vanor som upplevs annorlunda, kan vara en utmaning. Genom att analysera dessa föräldrars perspektiv och erfarenheter strävar denna undersökning efter att belysa hur föräldrarna navigerar och anpassar sig till det svenska samhället, men samtidigt bevarar och förmedlar sin kulturella identitet samt värderingar till sina barn. Studien är uppbyggd genom ett teoretiskt och begreppsligt ramverk utifrån symbolisk interaktionism och identitetsteori. Vidare bygger studien på en hermeneutisk metodansats där vi har genomfört tio intervjuer som tillvägagångssätt för att samla in datamaterial. I resultatet visas en tydlig balansakt mellan kulturellt bevarande och integration, vilket illustrerar det komplexa samspelet som präglar föräldraskapet och uppfostran. Resultatet från studien presenteras i en huvudtolkning som lyfter fram att föräldrarna navigerar genom sitt föräldraskap i det svenska samhället med ett långsiktigt och hållbart perspektiv på barnuppfostran. Alla nyckelkomponenter som framträder från föräldrarnas uttalanden indikerar att föräldraskap, barnuppfostran och den övergripande familjedynamiken är långsiktiga åtaganden för föräldrar med invandrarbakgrund. Deras strävan är att utveckla en livsstil och uppfostringsmetodik som underlättar för deras barn att effektivt integreras i det svenska samhället.

Bakgrund: I vår globaliserade värld ökar antalet invånare födda utomlands i Sverige, vilket utmanar sjuksköterskor vid vården av patienter med annan kulturell bakgrund. Forskning visar att språkbarriärer kan leda till frustration hos både sjuksköterskor och patienter. Genom att öka förståelsen för sjuksköterskors upplevelser av att vårda mångkulturella patienter kan vi förbättra vården och skapa en tryggare miljö. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter avvikande från majoritetskulturen inom sjukvården. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. Sökningar i PubMed och Cinahl resulterade i 12 artiklar som granskades noga och sammanställdes i en tabell. Dessa analyserades med Fribergs (2022) fyra analyssteg. Resultat: Vid möten med patienter från olika kulturella bakgrunder låg det primära ansvaret hos sjuksköterskor att upprätthålla hälsa och vård på lika villkor. Respekt för individens värdighet och mångfald, samt anpassning av vården för den mångkulturella befolkningen, var avgörande. Sjuksköterskors kulturella kompetens var central för anpassad vård. Kommunikationsbarriärer, tolkstrategier, fördomshantering och andliga behov var viktiga fokusområden. Diskussion: Utmaningar uppstår vid transkulturella vårdmöten på grund av språkliga hinder, anhörigas deltagande samt kulturella skillnader. Kulturell kompetensbrist påverkar vården negativt vid möten med patienter från olika kulturella bakgrunder då sjuksköterskor inte upplever sig ha tillräckligt med kompetens för att vårda på ett transkulturellt sätt.  Slutsats: Fortsatta brister finns i att integrera kulturell kompetens i sjukvårdssystemet, vilket påverkar sjuksköterskors förmåga att möta olika kulturella behov. Det blir alltmer viktigt att skapa en miljö som främjar kulturell mångfald för att kunna erbjuda högkvalitativ vård till en varierad patientpopulation. / Background: In our globalized world, the number of foreign-born residents in Sweden is increasing, which challenges nurses when caring for patients with a different cultural background. Research shows that language barriers can lead to frustration for both nurses and patients. By increasing the understanding of nurses' experiences of caring for multicultural patients, we can improve care and create a safer environment. Purpose: To describe the nurse's experiences of caring for patients deviating from the majority culture in healthcare. Method: A qualitative literature review. Searches in PubMed and Cinahl resulted in 12 articles that were carefully reviewed and compiled in a table. These were analysed using Friberg's (2022) four analysis steps. Results: In encounters with patients from different cultural backgrounds, the primary responsibility of nurses was to maintain health and care on equal terms. Respect for the individual's dignity and diversity, as well as adaptation of care for the multicultural population, was crucial. Nurses' cultural competence was central to adapted care. Communication barriers, interpreting strategies, prejudice management and spiritual needs were important areas of focus. Discussion: Challenges arise in transcultural healthcare encounters due to linguistic barriers, participation of relatives and cultural differences. The lack of cultural competence negatively impacts care during interactions with patients from diverse cultural backgrounds, as nurses feel they lack the expertise to provide transcultural care. Conclusion: Continued shortcomings persist in integrating cultural competence into the healthcare system, affecting nurses' ability to address diverse cultural needs. It becomes increasingly crucial to foster an environment that promotes cultural diversity to deliver high-quality care to a varied patient population.

Arbetsterapeuter runtom i hela världen träffar klienter från många olikakulturer. Kulturen har stor inverkan på människor i det dagliga livet ochformar deras beteende, värderingar och vilka aktiviteter individen tyckerär meningsfulla. För kunna genomföra en individanpassadarbetstersterapi är det viktigt att arbetsterapeuter besitter kulturellkompetens. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hurarbetsterapeuter upplever sin kulturella kompetens och använder denna imötet med klienter från andra kulturer. En systematisk litteraturöversiktgenomfördes där författarna identifierade nio kvalitativa artiklar.Materialet analyserades genom en tematisk analys varpå tre huvudteman- 1) Professionen strävar efter att bli kulturellt kompetent, 2)Arbetsterapins filosofi och kultur kolliderar med klientens perspektiv 3)Strategier att förstå och möta klienten i dennes kulturella sammanhangoch sex underteman identifierades – 1) Ökad kulturell medvetenhetgenom självreflektion 2) Arbetsterapeutens engagemang i att skapa ochutveckla kunskap om kultur 3) Kulturens inverkan på perspektivet omsjälvständighet och självbestämmande 4) Klientens och familjensreligiösa inverkan på arbetsterapi 5) Arbetsterapeuten strävar efter enterapeutisk allians med hänsyn till klientens kulturella bakgrund 6)Tillvägagångssätt för att anpassa interventioner till klientens kulturellabehov. Genom diskussion förankras resultaten i tidigare forskning ochbelyser vikten av att arbetsterapeuter behöver besitta kulturell kompetensoch använda denna i mötet med klienter från andra kulturer.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Sverige som ett multikulturellt samhälle begränsar religionsfriheten och det fria valet av kultur utifrån användandet av slöja. Teorierna är Bhikhu Parekhs teori om och när man är skyldig att respektera en annan kultur; Susan Moller Okins teori om att grupprättigheter bidrar till förtryck av kvinnor inom minoriteter; och Anne Phillips teori om att sökandet efter ett jämställt samhälle i själva verket kan begränsa den fria viljan. Anne Sofie Roald och hennes redogörande av religionsfrihet i Sverige har använts som tidigare forskning. Kvalitativ forskningsintervju utgör metoden. Intervjuer av tre unga kvinnor om hur de blir bemötta i det svenska samhället utgör empirin och resultatet av undersökningen är att det svenska bemötandet inte begränsar eller bryter mot religionsfriheten med undantag om grupprättigheter fråntas och slöjan förbjuds, då det begränsar det fria valet till kultur. / The purpose of this thesis has been to investigate if Sweden, as a multicultural society, limits the freedom of religion and the free choice to culture on the basis of wearing headscarves. The theories that have been used are Bhikhu Parekhs theory regarding if and when you are obligated to respect another culture; Susan Moller Okins theory that group rights contribute to continued suppression of women within minority groups; and Anne Phillips theory regarding the search for equality in fact can result in limiting a person’s right to free will. Anne Sofie Roald and her reading upon the Swedish view on freedom of religion compose the previous research. The method that has been used is qualitative research method. Interviews with three young women wearing headscarves about how they feel they are being met in the Swedish society compose the empirical material and the result of the research is that the Swedish society does not limit the freedom of religion with exemption if the group rights is taken away and if the headscarf had been forbidden in Sweden, since it then limits the free will of culture.

Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle. Det är viktigt för sjuksköterskor att ha en djup förståelse och kunskap om olika kulturer för att kunna möta den kulturella mångfald som de kan träffa på i det dagliga arbetet. Den kulturella kompetensen är avgörande för att kunna erbjuda den bästa möjliga omvårdnaden till alla patienter, oavsett deras kulturella bakgrund och etnicitet. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av kulturell mångfald i palliativ omvårdnad av patienter i livets slutskede. Metoden:  Litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultatet: Sjuksköterskor upplevde flera utmaningar i samband med vårdandet av patienter med en annan kulturell bakgrund. Bristen på utbildning i de kulturella frågorna påverkade vården mest och upplevdes problematiskt för sjuksköterskorna som önskade bättre utbildning och djupare förståelse för de kulturella skillnaderna. Slutsatsen: Slutsatsen är att de kulturella skillnaderna upplevdes också problematiska av patienter och anhöriga när sjuksköterskorna inte hade adekvat kunskap. Bristen i kommunikation och språkbarriärer upplevdes också vilket gjorde att de använde sig av kreativa lösningar så som tolktjänster och språklinjer. / Background: Today Sweden is a multicultural society. It is important for nurses to have a deep understanding and knowledge about diverse cultures so they can meet the cultural needs and diversity that they may encounter in their daily work. The cultural competence is crucial to have for being able to offer the best possible care to all patients, regardless of their cultural background and ethnicity. Aim: The purpose with this thesis is to describe nurses experience of the cultural diversity in palliative care of patients at the end-of-life care. Method: A literature study based on 10 scientific qualitative articles. Result: Nurses experienced several challenges in caring for patients with a different cultural background. The lack of training in the cultural issues influenced care most and was perceived as problematic for the nurses who wanted better training and deeper understanding in the cultural differences. Conclusion: The conclusion is that the cultural differences were also perceived as problematic by patients and relatives when the nurses did not have the adequate knowledge. The lack of communication and language barriers was also experienced, wish made them use creative solutions such as interpreter services and language lines.

Globalisering har lett till en ökning av individer som lever i en annan kultur än sin egen vilket innebär att kunskap om interkulturell kommunikation har blivit viktigare än någonsin. Ett område som ännu inte forskats om är svenskars anpassning till den japanska kulturen. Tidigare forskning visar att individer genomgår olika faser vid kulturanpassning samt att Japan är ett land där utlänningar vanligtvis upplever svårigheter med att förstå och integreras i. Syftet med studien var att undersöka inom vilka kulturella dimensioner svenskar upplever svårigheter i en kultur som skiljer sig mycket från deras egen samt att bidra med kunskap om hur svenskar anpassar sin kommunikation till en främmande kultur med normer och sociala regler som skiljer sig från deras egen. För att undersöka detta utfördes en kvalitativ intervjustudie där fyra svenskar som bott i Japan intervjuades. Intervjuerna analyserades därefter med en tematisk analys som tog avstamp i teorierna Hofstedes nationella kulturdimensioner samt Tvärkulturell kodväxling. Resultatet visade att det i den japanska kulturen svenskar hade mest svårigheter med att anpassa sig till var hierarkier, kommunicera i led, upprätthålla gruppharmoni, att japaner undviker dem samt att implementera förändring. I resultatet framgick det att svenskarna först behövde förstå de kulturella skillnaderna för att kunna anpassa sin kommunikation till den japanska kulturen, men att deras anpassade beteende ofta kändes onaturligt då de behövde sätta sina egna kulturella värderingar åt sidan. / Globalization has resulted in an increase in the number of individuals living in a culture other than their own, which makes knowledge about intercultural communication more important than ever. One area that has yet to be properly researched is the Swedish people's adjustment to Japanese culture. Previous research shows that individuals go through different stages during the cultural adjustment period and that Japan is a country where foreigners usually struggle to understand and integrate into the culture. This study aimed to research which cultural dimensions Swedes experience difficulties within a foreign culture with significant differences from their own, as well as contribute knowledge about how Swedes adjust their communication to foreign cultural norms and social rules. A qualitative interview study was used to research this topic in which four Swedish people with experience living in Japan were interviewed. The interviews were then analyzed using a thematic analysis utilizing Hofstede’s Cultural Dimension Theory and the theory of Cross-Cultural Code-Switching. The result showed that the parts of Japanese culture that Swedish people struggled with the most were hierarchies and hierarchical communication, maintaining group harmony, being avoided by the Japanese, and implementing change. The result showed that Swedish people first needed to understand the cultural differences to adjust their behavior to the Japanese culture. Still, the adjustments often felt unnatural because they had to discard their cultural values in the process.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att ge en bild av sambandet mellan teknik och genus i den svenska skolan.Studien illustrerar hur man kan, genom att stödja flickor och bygga upp deras självförtroende,uppmuntra flickors intresse för ämnet teknik och visa dem att teknik inte är begränsad för någon. Jagbestämde mig för att fokusera kring ämnet teknik i skolan och hur detta ämne relaterade till genus. Jagville analysera varför ämnet inte ges hög prioritet av flickor i skolan. Min bakgrund somelektronikcivilingenjör och som lärare i Sverige lade grunden för motivation av denna studie. Vygotskijssocio-kulturella teori har använts som analysverktyg i studien, intervjuer av NO-lärare har bidragit medviktiga synpunkter till studien och observationer från lektioner under VFU-perioden har gett ytterligarekompletterande information. Då min studie pågick under Covid19 pandemin kunde intervjuer medelever och lärare inte ske i person, utan skedde istället via videosamtal.Resultatet av min studie visar att pedagoger bör inrikta sig på elevernas lärande oberoende av kön. Eftersom tekniken finns runt om oss till vardags och är till för att hjälpa oss öka vår levnadsstandard, är det viktigt att inte låta tekniken vara begränsad för någon. Dessutom är teknik ett av de obligatoriska ämnena i skolan. Med min studie vill jag visa att en välplanerad undervisning kan väcka elevers intresse oavsett kön. Betygsättning kan vara en motivation för elever att kämpa på och klara problemlösningar, samt att tillverka föremål eller redskap förknippade med verkligheten. En kvinnlig lärare kan vara en förebild för flickor i skolan och motivera dem inom ämnet, vilket i sin tur kan väcka intresse för flickor att hitta problemlösningar. Kvinnors framgång att lyckas hitta lösningar och använda sig av tekniska lösningar kan till stor del bero på vilket samhälle de lever i eller vilken kulturell bakgrund de har, men det kan även bero på om de har en familjebakgrund med ett teknikintresse.