Studien visar att Bollnäs Bostäder bör utveckla gemensamma arbetsmetoder och introduktionsmaterial för sina bovärdar när det gäller lägenhetsintroduktionen med de invandrare som har svårigheter med det svenska språket. Jag anser att det skulle skapa förutsättningar för en jämnare kvalitet i kundprocessen. Studien visar också att det inte alls är säkert att de invandrade hyresgästerna upplever samma kommunikationssvårigheter som Bollnäs Bostäder upplever, vilket jag anser kräver en djupare undersökning. Genom att intervjua andra fastighetsföretag har jag också kommit fram till förslaget att Bollnäs Bostäder kan undersöka fördelarna med att utveckla en introduktionsfilm till sina lägenhetsintroduktioner för att lättare nå fram med sina budskap. Slutligen anser jag att det är viktigt att ha kunskap, inte bara i verbal-, utan även i icke-verbal kommunikation för att kommunicera med invandrade hyresgäster som inte kan det svenska språket. Därför tror jag att det skulle vara värdefullt för bovärdarna att få utbilda sig inom detta område. / The study shows that Bollnäs Bostäder should develop common working methods and introductory material for their caretakers in the case of apartment introduction. I think it would create the conditions for the consistent quality of the customer process. The study also shows that it is not at all certain that the immigrant tenants is experiencing the same communication problems as Bollnäs Bostäder experience, which I think requires a deeper investigation. By interviewing second property I have also come to the proposal to Bollnäs Bostäder that they can explore the benefits of developing a movie to their apartment introductions to better reach with their message. Finally I think it is important to have knowledge, not only in verbal-, but also in non-verbal communication to communicate with immigrant tenants who has difficulties with the Swedish language. Therefore I belive it would be useful for the caretakers to receive education in this area.

Då Sverige är ett mångkulturellt land med en expanderande population ställs vi inför många möten i vården med patienter av annan kulturell bakgrund. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans möte med patienter av annan etnisk bakgrund än den svenska. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar olika faktorer som påverkar mötet, vilka kan vara kommunikation, utbildning, attityder, miljö, etnicitet och religion, där kommunikationen som är både verbal och icke-verbal, kan ses som den viktigaste aspekten för ett bra patientmöte. Personalen behöver insikt i hur människor av annan etnicitet kan uttrycka sig för att kunna uppfatta deras behov. Kunskap och förståelse om andra etniciteter krävs för att kunna utöva adekvat omvårdnad. Sjuksköterskan bör därtill utveckla sin kulturella kompetens genom utbildning. Ämnet bör ingå i grundutbildningen för all vårdpersonal. Dessutom bör en evidensbaserad eller åtminstone forskningsförankrad handlingsplan för transkulturella möten finnas på varje vårdavdelning. / Since Sweden is a multicultural country with an expanding population we are faced with many meetings in the care of patients of different origin. The aim of the study was to describe the factors that may influence the nurse’s meeting whit patients of different ethnical background than the Swedish. The study was conducted as a literature review in which 14 scientific articles were analyzed. The result shows the different factors that affect the meeting, which may be communication, education, attitudes, environment, ethnicity and religion, were communication is seen as both verbal and non-verbal, and can be seen as the most important aspect of a high-quality patient meeting. The personnel need an understanding of how people of different ethnicity express themselves in order to understand their needs. Knowledge and understanding of other ethnicity is required to provide an adequate care with the best results. Nurses should develop their cultural competency through education. These skills should be learned in the basic education for health professionals. In addition, clinical practical guidelines for multicultural meetings should be found on each nursing ward.

This study aims to describe the conditions, of which some youths who live in a segregated area in Sweden, see as important for their development of an identity. The study have been conducted in a manner where we put the youths own words in focus. The youths are in charge of deciding what they regard as important for their own development of their own identity. In this study we assume certain contexts, of which we base the study. These contexts include the society, the urban districts, the school, the family, and the language. A central concept in this study’s technical framework is symbolic interaction, and ethnology. The data in this study comes from group discussions with students in a school in an urban district which has been, and is segregated. Theoretical concepts and the youths own concepts serve as tools in this study. The participants in this study describe them self as not being a part of the Swedish society. They are different. Even though almost everyone of the participants in this study are born in Sweden, none of them feel that they are Swedish. Their sense of feeling secure is connected to the urban district of which they live in, school, and family. The youths describes the possibility of social networking as an important part of being secure. They describe the Swedish society as being hostile towards them as a group. They experience that the Swedes defends Sweden against them. They feel that their language is different from the regular Swedish. The participants see both a positive and a negative side of their language. They feel that the Swedes does not accept their Swedish. At the same time they feel proud of their language. They mention it as being alive. Even though they experience the difficulties in the Swedish society, they feel hopeful about their future. They see themselves in a positive way. They have an positive view of their identity.

Denna studie undersökte vad 17 föräldrar som deltog i TUFF-utbildning (teckenspråks- utbildning för föräldrar) ansåg vara viktigt/motiverande för att delta i teckenspråksutbildning. Forskningsansatsen som ramar in undersökningen är aktionsforskning och undersökningens design är en mixad metodstudie där mätinstrumenten är enkät, intervju med hjälp av intervjuguide och utvärderingsblankett. Samtliga föräldrar som deltog hade en annan språklig och kulturell bakgrund än svensk och var anmälda till en alternativ utbildning som planerades och genomfördes som ett samarbete mellan SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) i Västra Regionen, Nordiska Folkhögskola (anordnare av TUFF, teckenspråksutbildning för föräldrar) och Kulturföreningen "mitt i det interkulturella mötet", som förkortas m.i.m och har sitt säte i Göteborg. Resultatet visar att det finns sex olika områden som bedöms som viktiga av föräldrarna för att delta i teckenspråksutbildning och att dessa omfattar sociokulturella och allmänna aspekter. Viktigast är att få teckenspråkundervisning som är anpassad till barnet/ungdomens situation och utvecklingsnivå, att få ta del av samhällsinformation som gäller personer i behov av teckenspråk (TSP) eller TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)och att få diskutera hur man bör göra med modersmålet med barn/ungdomar i behov av TSP/TAKK. I studien analyseras också om kursplanerna för den reguljära och den alternativa TUFF-utbildningen, i något avseende avspeglar de aspekter som föräldrarna anser är viktiga. / TAKK för Språket

The purpose of this essay is to examine what literary heritage teachers communicate in the school subject Swedish at upper secondary school. The overall research question for this work is: Which authors and/or works are mentioned by the teachers in the school subject Swedish at upper secondary school? How well do these authors and/or works answer towards a multicultural perspective? Which factors affect teachers´ selections of texts? Based on this purpose and these research questions, the aim is to answer the didactic question of what. To accomplish the purpose of the study a quantitative method has been used. The survey was conducted in two medium-sized cities in central Sweden, and was answered by 17 teachers. The study shows that the teachers ascribe the Western and Swedish literature great importance. Authorships and/or works outside the Western literary culture sphere are very few, as well as texts written by women and by Swedish writers with immigrant origin or belonging to national minorities. The factors that govern teachers’ selection of texts are agreement in the form of solid reading lists, cooperation and coordination, thematic work, resources and students. The conclusion that follows is that it seems to be the conservative and liberal multiculturalism that emerges most strongly when it comes to teaching literature in the school subject Swedish. / Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilket litteraturarv lärare förmedlar genom skolämnet svenska i gymnasieskolan. De övergripande forskningsfrågorna är: Vilka för-fattarskap och/eller verk behandlar lärare i undervisningen i skolämnet svenska på gymnasiet? Hur väl svarar dessa författarskap och/eller verk mot ett mångkulturellt perspektiv? Vilka faktorer påverkar lärarnas texturval? Utifrån syftet och forskningsfrågorna är målsättningen att ge svar på den didaktiska vad-frågan. För att uppnå studiens syfte har en kvantitativ metod, i form av en enkätundersökning, anammats. Enkätundersökningen genomfördes i två medelstora städer i mellersta Sverige och besvarades av 17 svensklärare. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna tillmäter den västerländska och svenska litteraturen stor betydelse. Författarskap och/eller verk utanför den västerländska litterära kultursfären är väldigt få, likaså texter författade av kvinnor och texter skrivna av svenska författare med invandrarbakgrund eller tillhörande nationella minoritetsgrupper. De faktorer som styr lärarnas texturval är överenskommelser i form av fasta litteraturlistor, samarbete och samordningar, tematiskt arbete, resurser och eleverna. Slutsatsen som följer är att det tycks vara den konservativa och liberala mångkulturalismen som framträder starkast i litteraturundervisningen i svenska.

<p>Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med sex svensklärare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lärarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mångfald i läroplanen, Lpf94. Jag har även frågat hur de anser att deras undervisning påverkas av dessa ord i läroplanen.</p><p>Orden kulturarv och kulturell mångfald är inte definierade i Lpf94. Lärarnas svar visar på hur denna brist på konkretisering av innehållet skapar viss osäkerhet men också speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svårighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen är något som tidigare forskning också har påtalat.</p><p>Resultatet visar att dessa sex lärare är väl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mångfald i undervisningen. Jag uppfattar att de har ett elevcentrerat perspektiv och att de i sina didaktiska val gärna vill att elevernas förutsättningar och villkor ska vara med och styra innehållet. Därför blir det många gånger elevens värld och elevens intressen som bidrar till den kulturella mångfalden men samtidigt strävar lärarna efter att både förmedla kulturarvet och att bredda elevernas syn på vad som är kulturell mångfald.</p>

Det blir idag allt vanligare att hyra logi via alternativa logidistributörer däribland Airbnb. Airbnb är ett webbcommunity som distribuerar boende för resenärer genom att på sin hemsida låta privatpersoner hyra ut sina egna bostäder. Syftet med denna studie är att kartlägga de faktorer som motiverar resenärer att välja logi genom Airbnb och vi ämnar i denna studie ta reda på detta genom att genomföra ett antal kvalitativa intervjuer. Intervjuerna fokuserar på respondenternas egna upplevelser som sedan analyseras. Intim turism, mänsklig motivation och P2P-resande är några av de teorier som uppsatsen berör. Genom analysen av det empiriska materialet har ett antal motivationsfaktorer identifierats som förklarar varför resenärer har valt att hyra logi via Airbnb framför andra logialternativ. Den primära motivationsfaktorn identifieras som den kulturella, då respondenterna upplever att de genom Airbnb får möjligheten att uppleva nya kulturer samt införskaffa sig ny kulturell kunskap. Sociala faktorer som exempelvis recensioner och betygssystem samt ekonomiska faktorer som pris spelar även in i valet av logidistributör. / It is today more common to rent accommodation through alternative accomodation distributors such as Airbnb. Airbnb is an online community that distributes accommodation for travelers through their website allowing individuals to rent their own housing. The purpose of this paper is to identify the factors that motivate travelers to choose accommodations through Airbnb, by conducting a number of qualitative interviews. The interviews focuses on the respondents' own stories which are being analyzed. Intimate tourism, human motivation and P2P traveling are some of the theories that are used in this paper. In the analysis of the empirical material, a number of motivational factors are identified that explain why travelers have chosen to rent accommodation through Airbnb over other lodging options. The primary motivation factor is identified as cultural, as the respondents feel that they through Airbnb get the opportunity to experience new cultures and acquiring new cultural knowledge. Social factors such as reviews and grading systems, as well as economic factors such as price also plays into the choice of accommodation distributor.

Denna uppsats är en kritisk granskning av Samuel P. Huntingtons modell att förstå världspolitiken utifrån, som han presenterar i boken The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order. Granskningen utgår från en analys av hans grundläggande begrepp, ”civilization” och ”clash”, och från ytterligare en analys av hur hans modell skiljer sig från andra modeller om världen. Med hjälp av dessa analyser diskuterar jag rimligheten i den tes som han ställer upp och konsekvenserna som hans förutsägelser och policyrekommendationer får, för att sedan kunna bedöma om hans modell är användbar eller inte. Min slutsats är att den inte är särskilt användbar, främst på grund av den oklara betydelsen av hans begrepp. En modell utifrån fler faktorer skulle istället ge oss en bättre förståelse av världen. / This paper is a critical examining of Samuel P. Huntington’s model for understanding world politics, that he presents in his book The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order. The examining is based on an analysis of his basic concepts, “civilization” and “clash”, and on another analysis of how his model differs from other models about the world. With the help of theses analyses I discuss the reasonableness of the these he formulates and the consequences that his predictions and policy recommendations have, to be able to judge if his model is useful or not. My conclusion is that it’s not very useful, mainly because of the unclear meaning of his basic concepts. Instead, a model based on more factors would give a us a better understanding of the world.

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att många samhällen idag är mångkulturella. Detta ställer högre krav på sjuksköterskor då de måste kunna bemöta de många och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvårdnadsteori är en förutsättning för att kunna tillfredställa de patienter som sjuksköterskor möter inom hälso- och sjukvården SyfteSyftet med studien är att utifrån sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som påverkar vårdrelationen när patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund. MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. Innehållet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur. ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vårdrelation är språkbarriärer samt kommunikationsproblematik. Kulturella skillnader kan leda till konflikter vid vårdandet av patient med annan kulturell bakgrund och även detta är ett överhängande problem. I resultatet uppmärksammas även situationer som uppstår då kulturella traditioner krockar med sjukhusets regler. Även sjuksköterskors förhållningsätt uppmärksammas och dessa varierar avsevärt beroende på vilken kulturell kompetens som de besitter.   DiskussionDet övergripande hindret i vården är kommunikationsproblematik, detta diskuteras utifrån den transkulturella omvårdnadsteorin. Utifrån resultatet diskuterar författarna sjuksköterskornas förhållningssätt gällande generaliseringar, fördomar, rasism, stereotypa idéer samt makutövande över patienter. Detta är ej acceptabelt då alla människor skall vårdas under lika förutsättningar. / BackgroundThe effects of globalization has resulted in many societies today are multicultural. This places greater demands on nurses when they need to face the many and diverse cultures. To do this nurses need to be cultural awareness and competent. Transcultural nursing theory is a prerequisite for being able to satisfy the patients that nurses face in health care AimThe aim of this study is that by the nurses' experiences to identify the factors that affect the care relationship with the patient and family members have different cultural backgrounds. MethodThe study will be a literature review. The content will include qualitative and quantitative research articles and literature. ResultsNurses feel that the greatest obstacle to create a good care relationship is the language barriers and communication problems. Cultural differences can lead to conflict in the care of patients with different cultural background and this is also an imminent problem. The results also draw attention to situations that arise when cultural traditions clash with the hospital rules. Although nurse´s attitudes draw attention and these vary considerably depending on the cultural competence they possess. DiscussionThe main obstacle in healthcare is communication problems; this is discussed from the transcultural nursing theory. Based on the results, the authors discuss nurses' attitudes regarding generalizations, prejudice, racism, stereotypical ideas and exercise of power of patients. This is not acceptable when all people should receive health care at the same conditions.

The name of the study means “The short arm - a study in diversity and arm’s length in the cultural collaboration model”. Right now there is a reform in the Swedish cultural administration where the responsibility for handing out state funds and grants to cultural organizations is changing from the state government to the local regional governments. The purpose of this study is to map the organisational changes caused by the reform and investigate how this affects the regional policies concerning cultural diversity and the arm’s length principle. The study has found that the regional governments have mainly adapted existing structures to incorporate the necessary changes for the cultural collaboration model. The exception being the non government organizations that have made considerable changes to their organizations. While cultural diversity is still strong in the model arm’s length principle has been hollowed out. / Just nu pågår en stor reform inom kulturpolitiken där ansvaret för fördelningen av statens medel till kultur förflyttas från staten till regionerna och landstingen. Syftet med uppsatsen är att kartlägga den organisationsomvandling inom det kulturpolitiska fältet som sker på grund av reformen samt undersöka hur detta påverkar regionernas arbete med kulturell mångfald och armlängdsavstånd. Studien har funnit att inga större förändringar har skett i de regionala organisationerna, utan att de anpassat redan existerande organisationsstrukturer. Undantaget har varit intresseorganisationerna som gjort större förändringar i sina organisationer. Även om kulturell mångfald fortfarande är starkt i modellen har principen om armlängds avstånd blivit urholkad.