Introduction and aim: Culturally and socially conditioned prior knowledge of text content can constitute a significant factor for teaching reading comprehension. This relationship is made visible and has gotten more consideration in education. Therefore, this essay has aimed to investigate how teachers in the subject of teaching Swedish perceive and draw attention to the importance of students 'socio-culturally conditioned prior knowledge, with a focus on students' reading comprehension. Method: When conducting this study, interviews and observation studies have been carried out at two different schools where four interviews have been conducted with primary school teachers teaching pupils participating in grade 4-6. Results: The results show that the teachers notice that the lessons and the students' reading comprehension are positively affected by the fact that they have a certain prior knowledge about the text content. Therefore, teachers choose to work towards supporting students to link the text content to something they recognize. The teachers emphasize that vocabulary and language skills can complement reading comprehension if students don’t have enough prior knowledge, thus stating that a text can be understood by combining the linguistic knowledge they have, to gain a greater understanding of the text. The study results from the observations showed that all teachers review the students need for reading comprehension, which their respective lessons were based on. Conclusion: Teachers perceive socio-culturally conditioned prior knowledge as an important part of teaching reading comprehension. The teachers' working methods showed several support structures such as guidance and modeling of strategies through communication and interaction in teaching. It also showed that they are teaching the application of different strategies for reading and understanding fiction.

A review written by Dagens Nyheter displays that in Sweden in 2021, patients are allowed to choose a doctor and a dentist based on their ethnicity and skin color. This occurs systematically throughout the country. The purpose of the thesis is that with the method qualitative case study, Jan Jämte’s general review of racism as a theoretical framework and supporting material on guidelines and laws in the field, analyze whether the case regarding patients being able to choose a doctor and a dentist with only Swedish origin are counted as racism or not. Moreover, the purpose is to analyze which form (s) this case is based on. The thesis’ intention is also to analyze whether the health center and dental care violate ethical guidelines and laws. This study concludes that this case is a coexistence of purely biological and cultural racism. Moreover, the study concluded that healthcare and dentistry violated both laws and their own ethical guidelines.

Studien undersöker hur förskollärare resonerar kring och arbetar med barns identitetsutveckling i en multietnisk förskola. En hermeneutisk tolkningsansats med utgångspunkt i Ricoeurs handlingsteori används för att tillsammans med förskollärarna tolka vad deras språkliga handlingar kan leda till. Studien bygger på observationer, enkät och reflekterande samtal med sex erfarna förskollärare i en förskola med hög andel barn utan svenska som ett av sina modersmål. Ett centralt resultat är att förskollärarna arbetar med att synliggöra barns olika kulturella identiteter. Förskollärarna i studien är genomgående positiva till flerspråkighet, ser flerspråkighet som en viktig del av barns identitet och har ett interkulturellt pedagogiskt arbetssätt. Studiens resultat visar också att för dessa förskollärare är dialog och samspel med vårdnadshavare viktigt, men försvåras när inte förskollärare och vårdnadshavare kan mötas i ett gemensamt språk. / The study examines how preschool teachers reason about and work with children's identity development in a multiethnic preschool. A hermeneutic interpretive approach based on Ricoeur's action theory is used to interpret together with the preschool teachers what their linguistic actions can lead to. The study is based on observations, questionnaires and reflective conversations with six experienced preschool teachers in a preschool with a high proportion of children without Swedish as one of their mother tongues. A key result is that preschool teachers work to make children's different cultural identities visible. The preschool teachers in the study are consistently positive about multilingualism, see multilingualism as an important part of children's identity and have an intercultural pedagogical approach. The results of the study also show that for these preschool teachers, dialogue and interaction with guardians is important, but is made more difficult when preschool teachers and guardians cannot meet in a common language.

Denna kvalitativa studie syftar till att studera en grupp adopterades egna erfarenheter av utanförskap samt att studera deras erfarenhet av stöd i detta utanförskap. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer från sex personer som är internationellt adopterade från Colombia som alla vuxit upp i Sverige. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys.  Resultatet visar på att samtliga intervjupersoner mer eller mindre har upplevt ett utanförskap under uppväxten. Det har även framkommit att personernas "icke-vita" utseende har haft stor betydelse när det kommit till omgivningens bemötande gentemot dem, vilket dels har bidragit till att den adopterade upplevt en känsla av att inte passa in i samhället. I studien blev det även uppenbart med ett annat typ av utanförskap vilket var känslan av att befinna sig i ett mellanfack. Att befinna sig i ett mellanfack var något som vissa intervjupersoner kände igen då de inte känt någon samhörighet till varken Sverige eller Colombia. Att få stöd har vi sett utifrån vårt resultat är viktigt för intervjupersonerna. Det resultat som framkom gällande kännedomen av stöd som var riktat till adopterade var väldigt begränsad och nästan obefintlig bland intervjupersonerna.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga lärares uppfattningar och upplevelser angående mångkulturalitet i deras yrkesutövning. Studiens metod är en kvantitativ enkät som även tolkas kvalitativt med utgångspunkt i Säljös vidareutveckling av Vygotskijs sociokulturella teori och Lahdenperäs interkulturella perspektiv. Resultatet visar lärares uppfattningar om hur undervisningen påverkas av kulturell mångfald, samt positiva och negativa konsekvenser med ett mångkulturellt klassrum. Slutsatsen är att definitionen av begreppet behöver tydliggöras och konkretiseras och att kompetensutveckling är avgörande för att mångkulturalitet ska kunna användas på bästa möjliga sätt i yrkesutövningen.

Purpose: The purpose of this study has been to investigate how different municipalities act in their work against honor-related violence and abuse to increase understanding on how to best counteract honor-related violence and abuse. Method: This is a case study with an inductive approach that revolves around how municipalities implement decisions taken by the government and how they handle problems associated with the process of implementation. Datacollection has been made through interviews with different respondents that work against honor-related violence and abuse. Material: All material used in this survey has been gathered from the governments ten year strategy against honor-related violence and abuse, documents from the different municipalities websites regarding their work against honor-related violence and abuse as well as interviews with personal from the municipalities. Conclusion: The survey has shown that for the municipalities to be able to counteract honor-related violence and abuse, and to do what is expected of them, a variety of efforts is needed. The survey has also shown that there is some degree of co-operation between municipalities and non-profit organizations, however it was not clear if some level of co-operation between the municipalities and other authorities existed. It was also unclear how implementation of government decisions was performed. It was also established that the municipalities created regulations and guidelines based on the national board of health and welfare and government decisions.

Under 2010-talet har det rapporterats om en ökning och förändring i Stockholms nattliv, samtidigt som lokaltidningar skrivit om enskilda nedstängningar av HBTQ+klubbar. Vi ser därmed ett behov av att samla kunskap och skildra erfarenheter som är situerade i Stockholms HBTQ+nattliv, då vi anar att olika delar av nattlivet existerar på olika villkor och har olika förutsättningar för att etableras och fortleva. Syftet med denna studie är att undersöka hur HBTQ+nattlivet i Stockholm utvecklats under 2010-talet, genom att utforska HBTQ+nattplatsers roller, förutsättningar och samla levda erfarenheter från personer som är medskapare i Stockholms HBTQ+ nattliv: Nattlivsarrangörer, HBTQ+ personer och Stockholms stad. För att värna den mångfald av upplevelser som ryms inom HBTQ+nattlivet anammar vi en explorativ ansats till medskaparnas perspektiv som samlats genom kvalitativa intervjuer och en kvalitativ enkät. För att situera de erfarenheter som upplevts i HBTQ+nattlivet har vi även, utifrån klubbguider och samtal, inventerat de HBTQ+nattplatser som funnits i Stockholm under 2010-talet. Denna inventering presenteras i en serie ‘röriga’ kartor som skildrar HBTQ+nattlivets olika sätt att organiseras och dess geografiska utbredning. Centrala begrepp i studien är kodade rum och emotionella geografier samt förståelsen för hur upplevelser av att röra sig i staden samspelar med stadens materialitet och producerar normer och kroppsligt situerad kunskap. Det empiriska materialet analyseras med utgångspunkt i tre nivåer: nattklubben, kvarteret och staden. Resultatet illustrerar att HBTQ+nattlivet är en viktig frizon i stadens mer riskfyllda, heteronormativt präglade geografi och ett tryggt rum för HBTQ+personer för identitetsutforskning, queera kulturuttryck, självacceptans och för att knyta värdefulla sociala kontakter. I gränslandet mellan klubben och staden uppstår konflikter och friktion mellan kvarterets boende och klubbens arrangörer och besökare, och att arrangera klubb präglas av en konstant kamp att få synas och höras i kvarteret. Studien visar att olika grupper inom HBTQ+spektrat har olika förutsättningar att ta plats i staden, där gay-identifierande män är mest framträdande i det permanenta HBTQ+nattlivet, och lesbiska och queeridentifierande publiker främst skapar rum i nattlivet i form av oregelbundet återkommande klubbevent. Resultatet indikerar vidare att HBTQ+identifierande POCs har varit minst representerade i HBTQ+nattlivet under 2010-talet. Konflikter kring klubbens ljudnivåer, tillsammans med höga hyresnivåer, är de mest framträdande utmaningarna som HBTQ+nattlivsarrangörer erfarer. Det har lett till en minskning i antal HBTQ+nattplatser, omlokalisering från den centrala innerstaden och en ökning av mer efemära nattplatser under den studerade tidsperioden. Viktiga sociala mötesplatser har gått förlorade och HBTQ+personers möjlighet att kollektivt ta plats i staden har avsevärt påverkats. Steg har tagits från kommunens sida i maj 2021 att lyfta nattlivet i stort i stadens planering. Den här studien visar att HBTQ+nattlivsarrangörer är i behov av riktat stöd och erkännande från kommunen av den viktiga sociala infrastruktur som HBTQ+nattlivet utgör, för att säkerställa dessa platsers överlevnad och stadens status som HBTQ+vänlig. / During the 2010s, there have been reports of changes in Stockholm’s nightlife, as well as of closures of LGBTQ+ clubs. We thus see a need to gather knowledge and highlight experiences that are situated in Stockholm’s LGBTQ+ nightlife, as we suspect that different parts of the nightlife exist on different terms and have different conditions for establishment and survival. The purpose of this study is to investigate the development of the LGBTQ+ nightlife in Stockholm between 2010 and the beginning of 2020 and to explore the roles and conditions of LGBTQ+ nightlife through experiences of people who are co-creators of Stockholm’s LGBTQ+ nightlife. In ‘co-creators’ we include LGBTQ+ nightlife organizers, LGBTQ+ nightlife participants as well as planning representatives and policymakers in Stockholm municipality. To safeguard the diversity of experiences that can be found within the LGBTQ+ nightlife, we adopt an exploratory approach to the co-creators’ perspectives, that are gathered through qualitative interviews and a qualitative questionnaire. In order to situate the experiences in the LGBTQ+ nightlife of Stockholm during the 2010s, we also make an inventory of the LGBTQ+ night-time spaces that have existed in the city during this period. The inventory is presented as a series of ‘messy’ maps that embrace the heterogeneous character of the different ways Stockholm’s LGBTQ+ nightlife is organized. Central concepts in this study are coded spaces and emotional geographies, and the understanding of how experiences of moving through the city interact with the city’s materiality and produce norms and bodily situated knowledge. The empirical material is analyzed on the basis of three scales: the nightclub, the neighborhood and the city. The results illustrate that LGBTQ+ night-time spaces are important safe(r) spaces for LGBTQ+ people in an otherwise heterosexualized city. They are spaces for exploring queer identities and culture, cultivating self-acceptance and making valuable social contacts. In the borderland between the club and the city, conflicts and friction arise between the neighborhood’s residents and the club’s organizers and visitors, which hinders the LGBTQ+ nightlife to be seen and heard in the neighborhood. The study shows that different social groups within the LGBTQ+ community have different conditions for taking up space in the city, where gay-identifying men are the most prominent group in the permanent LGBTQ+ nightlife, and queer and lesbian identifying groups mainly create night-time spaces through irregular pop-up events. The empirical material further indicates that queer POC publics are the least represented within Stockholm’s LGBTQ+ nightlife during the 2010s. Conflicts surrounding noise pollution, along with rent increases, are the main obstacles facing all types of LGBTQ+ night-time spaces in Stockholm, which have led to a reduction in numbers, an increased relocalization to peripheral urban areas, and the adoption of more ephemeral forms of nightlife organization. Important social infrastructure has been significantly affected and the presence of LGBTQ+ nightlife in Stockholm has been reduced. Steps have been taken by Stockholm municipality as of May 2021 to promote the city’s nightlife in general. This study shows that LGBTQ+ night-time venues are in need of direct support and municipal recognition of the provision of safe spaces that they constitute, in order for Stockholm’s LGBTQ+ nightlife to survive and to maintain the city’s status as progressive and LGBTQ+ friendly.

Sammanfattning Tidigare studier tyder på positiva reaktioner hos olika typer av sociala integrationsprojekt med sociokulturella och sportliga teman, både nationellt och internationellt (Lindencrona, Ekblad & Blight, 2005). Denna uppsats är en kvalitativ studie som bygger på fem intervjuer med sex olika fotbollsintresserade ungdomar som har deltagit i nattfotboll, som det kallas i Sverige. Syftet med arbetet är att undersöka nattfotbollens betydelse för integration och gemenskap hos ungdomar i det svenska samhället. Eftersom undersökningen fokuserar på studiedeltagares upplevelser har analysens begrepp och teorier valts utifrån respondenternas berättelser. Studien försöker ge svar på frågor om nattfotbollsprocessen kan utvecklas, och i så fall hur, i syfte att den ska bli mer attraktiv för en större grupp av individer över en längre tid. Dessutom försöker uppsatsen visa nattfotbollens betydelse för ungdomar med olika kulturell bakgrund i Sverige, samt hur sambandet mellan nattfotbollen och den sociala integrationen ser ut.   Studiedeltagarnas upplevelser av nattfotbollen visar behovet av olika sociala interventioner inriktade på ungdomar och eventuellt deras närstående. Dessa åtgärder, som genom olika idrottsaktiviteter kan underlätta integrationsprocessen hos en större grupp av individer med olika kulturell bakgrund, stämmer även med tidigare forskning. Undersökningsresultat belyser också nattfotbollen som en attraktiv och bekväm miljö, vilken uppfattas att ha avgörande inflytande på integration och gemenskap hos ungdomar i Sverige. Dessutom framgår av resultatet att nattfotbollen erbjuder reella möjligheter för ungdomar till att bygga nätverk och skapa kamratskap utanför hemmiljön. Detta kan i viss mån motverka segregation och utanförskap på grund av kulturella eller socioekonomiska kriterier, något som ligger i linje med andra relevanta studier om social integration och gemenskap. / Abstract Previous studies suggest positive reactions in various types of social integration projects with socio-cultural and sporting themes, both nationally and internationally (Lindencrona, Ekblad & Blight, 2005). This essay is a qualitative study based on five interviews with six different football-interested youth who have participated in night football, as it is called in Sweden. The purpose of this work is to investigate the importance of night football for integration and community among young people in Swedish society. As the study focuses on participants' experiences, the analysis uses concepts and theories that can better match the respondents' stories. The study aims to answer questions about whether the night football process can be developed, and if so how, in order to make it more attractive to a larger group of individuals over a longer period of time. In addition, the study tries to show the importance of night football for young people with different cultural backgrounds in Sweden, as well as how the correlation between night football and social integration looks like.           Study participants' experiences of night football show the need of diverse social interventions aimed at youth and possibly their relatives. These measures, which through various sports activities can facilitate the integration process of a larger group of individuals with different cultural backgrounds, are also consistent with previous research. Survey results also highlight night football as an attractive and comfortable environment, which is perceived to have a significant influence on integration and community among young people in Sweden. In addition, the results show that night football offers real opportunities for young people to build networks and create friendships outside home environment. This can to some extent counteract segregation and exclusion due to cultural or socio-economic criteria, which is in line with other relevant studies on social inclusion and community.

In this thesis I aim to examine the ways in which cultural beliefs and norms about gender and sexuality are shaped by discourses on animals and nature. I have done a participatory observation on two different guided tours of animals and analyze some information about the animals at a Swedish zoo. With a discourse analytical approach, I analyzed transcribed material from the guided tours of animals and information about animals from a gender and queer theoretical perspective, based on Judith Butler's understanding of the heterosexual matrix and her performativity theory. In my analysis, based on my chosen theoretical framework and with support of previous research, I have seen that the way people talk about animals is characterized by human notions of gender and sexuality. In addition to human notions of gender and sexuality, I have seen human notions of ethnocentrism and the division of labor between male and female. Furthermore, I have seen that some of these texts about animals challenge ideas about the division of labor in the home between male and female.

Den här uppsatsen analyserar Diana Gabaldons skönlitterära verk Främlingen. Syftet är att med en kvalitativ textanalys och närläsning analysera hur främlingskap och annanhet gestaltas i boken utifrån ett postkolonialt perspektiv. Annanhet och främlingskap gestaltas genom benämningar gentemot varandra eller inom den egna grupptillhörigheten. Uppsatsen berör hur verket kan kopplas till Skolverkets (2019) ämnessyfte kring litterära föreställningsvärldar i arbetet med litterära diskussioner utifrån Judith A. Langers (2017) perspektiv. Ett postkolonialt perspektiv med fokus på främlingskap kan användas i litterära diskussioner för att vidga elevers föreställningsvärldar där romanen kan analyseras ur ett annat perspektiv än endast utifrån en given genre.