Bakgrund Idag beräknas 200 miljoner flickor och kvinnor världen över ha utsatts för könsstympning. Det utövas med hänvisning till kultur men fyller inget medicinskt syfte utan orsakar somatiska såväl som psykiska komplikationer och kan i värsta fall leda till död. Övergreppet står i kontrast med mänskliga rättigheter. I dagens globaliserade värld sker transkulturella möten och som sjuksköterska världen över finns en sannolikhet att möta kvinnor som utsatts för könsstympning. Större förståelse och respekt för kulturella skillnader hos sjuksköterskan skulle kunna öka upplevelsen av en god och trygg vård. Sjuksköterskan har möjlighet att uppfylla patienternas behov genom ett transkulturellt omvårdnadsperspektiv och därav finns intresse att belysa vad som har betydelse för att transkulturell omvårdnad ska kunna genomföras för kvinnor som har utsatts för könsstympning. Syfte Syftet var att belysa vad som har betydelse för att transkulturell omvårdnad ska kunna genomföras för kvinnor som har utsatts för könsstympning. Metod I förevarande studie har en icke-systematisk litteraturöversikt genomförts med sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. De 17 artiklar som inkluderades i resultatet har kvalitetsgranskats enligt Sophiahemmets bedömningsunderlag och analyserats genom en integrerad analysprocess. Både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat Huvudfynden var att bristande kunskap förekom kring kvinnlig könsstympning och förståelse för kulturella aspekter, att relationen var ett viktigt verktyg för att kunna ge en kulturell och individanpassad omvårdnad, kommunikation behövdes för att etablera god relation och kunna identifiera omvårdnadsbehov, och delaktighet kunde bidra till att kvinnorna kände sig trygga inför omvårdnaden. Slutsats Den slutsats som kunde dras baserat på resultaten var att sjuksköterskan kan applicera studiens huvudfynd för att möjliggöra en god transkulturell omvårdnad för kvinnor som utsatts för könsstympning.

How can articulating dance in practice, problematize the notion of an expanded concept of choreography at Stockholm University of the Arts? What approaches are needed to make different perceptions of dance as phenomena contribute to the development of the field? These are the questions of the study and they are examined through dancing. The examination builds upon a relation between comprehension and constitution, and the question, if we ever are comprehended? Placing my dancing body in center of the research gave rise to a position which yielded the required perspective. When dancing, the stance of “representing a genre” was assumed, taken and explored concretely, “folkdance”within the context of Stockholm University of the Arts. Researching by dancing allowed for the exposition of the practice so that it could be reflected upon with someone else. Five meetings in the dance studio facilitated the articulation of practices and approaches through the process of learning from an other. Moving in theoretical circles through different realms and allowing these circles to intersect in practice, the work achieves its critical point of view in relation to choreography and the field of dance. The expanded notion of choreography is critiqued using theories which deals with ideas of universal practice and exclusion. The work looks for a constructive way to fill an empty space that is perceived within the epicenter of the expansion. It fills this space with dance and works with choreography as a critical practice that acknowledges the specific and intense physical work which must be invested by any body in order to find a way of being in the world. In maintaining an ambivalent relation to the practice there is an urge, to move on in dance through choreography, to find ways in which agency can constitute the subject within discursive context, and to reflect upon aesthetic, political and pedagogical consequences of the ideas that arise. By searching for further ways to articulate difference in dance, the study contributes to the field of contemporary dance pedagogy.

I denna uppsats introduceras ett gestaltningsförslag för ett modernt, funktionellt och familjärtmålgruppsanpassat vård- och omsorgsboende. Boendet förslagsgestaltats för en specifik folkgrupp somär den äldre syrianska generationen, där det har tagits hänsyn till folkgruppens önskemål och behov.Gestaltningsförslaget presenteras på fastigheten Lina 4:27 med approximativt avseende till detaljplan,där fastigheten har ett pågående projektering av ett vård- och omsorgsboende i samband med SödertäljeKommun.För den äldre människan är etnicitet en avgörande faktor för dennes trygghet och välbefinnande,eftersom deras vanor och behov i regel förankras alltmer i den etniska miljö de har vuxit upp i.Framtidens bostadsutvecklare står därför inför en utmaning när det gäller att skapa bostäder som äranpassade för äldre människors kultur och deras vårdbehov.Sveriges befolkning åldras och andelen personer över 65 år förväntas öka till 28 procent år 2120 pågrund av framsteg inom sjukvården. Dessutom har det skett betydande migration i Sverige de senasteåren, vilket har ökat antalet utrikes födda. År 2022 var över 2 miljoner personer utrikes födda,motsvarande 20 procent av befolkningen. Statistiken indikerar på en ökad efterfrågan på vård- ochomsorgsboenden med kulturell prägel.För att åstadkomma ett promotivt vård- och omsorgsboende med kulturell prägel, har Folkhälsoinstitutets(FHI) forskning om ett hälsosamt åldrande granskats och resulterat till att undersökningar sker medhänsyn till nyckelkriterier som är social gemenskap och stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet och godamatvanor. Den data användes som underlag i enkätundersökningen och intervjuerna, vilket resulteradetill fastställelse av betydelsefulla egenskaper och funktioner som bör inkorporeras vid konstruktionen avett väl fungerande vård- och omsorgsboende. Genom att kombinera denna ansats har det resulterat iutvecklingen av ett lokalprogram som har utgjort grundvalen för gestaltningsförslaget.Som ett resultat av undersökningsarbetet har det framställts förslagshandlingar för vård- ochomsorgsboendet. Dessa inkluderar planritningar, fasadritningar och sektionsritningar, tillsammans med3D-visualiseringar som belyser viktiga funktioner och platser i anläggningen.

Denna studie grundar sig i en förskolas variation angående deras utbud av barnlitteratur. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ samt kvantitativ metodansats, där den kvalitativa delen står för en djupare analys medan den kvantitativa delen står för statistik på ett antal bilderböcker. Det har gjorts en text- och bildanalys där ett normkritiskt perspektiv har intagits där fokus är genus och kulturell mångfald. Syftet är att kritiskt granska utbudet och dess variation i hur genus och kulturell mångfald representeras i förskolans bilderböcker, om det är stereotypiskt eller normöverskridande. För att få svar på detta har en analys gjorts utifrån Nikolajevas (2017) mall om vad som är typiskt kvinnligt respektive manligt inom karaktärsdrag, samt två av Salmsons (2021) mallar som beskriver etnisk tillhörighet samt religion och tro. En egen mall har tagits fram utifrån hur Josefsson (2005) samt Yoldas (2019) beskriver vad som är typiskt kvinnligt respektive manligt i dess utseende. Resultatet visar att stereotypa böcker finns kvar men inte i lika stor utsträckning, att utbudet av normkritiska böcker inom både genus och kulturell mångfald där karaktärerna är normöverskridande börjar bli alltmer vanligt. Det visas en skillnad mellan de äldre respektive de nyare böckerna; som innefattar ett mer normkritiskt perspektiv. Karaktärer deltar numera mer på lika villkor, oavsett könstillhörighet eller kulturellt ursprung. Forskningsfrågorna har blivit besvarade på ett positivt sätt, för att utbudet av normkritiska böcker är stort och att det finns variation när det gäller genus och kulturell mångfald. / This study examines the variety and diversity of children’s literature within preschools. It is based on a methodological approach, focusing on both the quality and quantity of an assortment of picture books. Deeper analysis was used for the qualitative aspect of the books, whilst a statistical approach was taken for the quantitative side. An analysis of both text and imagery was performed, which applied a norm-critical focus on portrayals of gender and culture. In order to gain insight, an analysis based on Nikolajeva's (2017) model of typical gender traits, as well as two of Salmson's (2021) models that describe ethnicity, religion and belief was performed. Furthermore, a model of our own was developed based on how Josefsson (2005) and Yoldas (2019) describe the typical physical appearance of females and males respectively. The result shows that although stereotypical books remain, such books are no longer as prevalent as in previous findings. In addition, it is becoming increasingly common to find diverse characters appearing in the range of norm-critical books including topics of gender and culture. There is a definite distinction between the past and the modern books, revealing that the latter includes a more norm-critical perspective. Characters are now shown to participate on more equal terms, regardless of gender or cultural origin. The research questions have been answered, producing the positive finding that range of norm-critical books is now vast, and that there is good variety depicting gender and cultural diversity.

In this thesis, I explore moral intuition as an epistemological tool for constructing moral systems, focusing specifically on the challenges arising from evolutionary and cultural biases. This thesis will consider and discuss Michael Huemer's Ethical Intuitionism, Peter Singer's critique of moral intuitions, and Sharon Street's Darwinian Dilemma, I consider some possible defenses and counterarguments concerning the reliability of moral intuitions. Furthermore, this thesis examines the potential self-defeating nature of certain arguments against the reliability of moral intuitions, while concurrently discussing the broader implications of these criticisms on other areas of philosophy and the potential ramifications on our other cognitive faculties, such as logic and rationality. Alternative perspectives are briefly considered by presenting the approaches to morality of Karl Marx and Friedrich Nietzsche. Marx's theory of historical materialism and Nietzsche's concept of Will to Power. Presenting their interpretations of moral evolution, these offer contrasts to the debate surrounding moral intuitions. Ultimately, this thesis proposes that we are either compelled to accept moral intuitions as a reliable epistemological tool to construct moral systems or embrace global skepticism because of the biases and limitations inherent in our cognitive faculties. I will explore what I propose is the paradoxical nature of moral intuitions as an epistemological tool and their role in our pursuit of moral truth.

Syftet med studien var att undersöka kulturell mångfald i bilderböcker på svenska som är riktade mot barn mellan 0-6 år. Projektet skulle bidra med ytterligare kunskap om representationer av kulturell mångfald i barnlitteraturen. Projektet resulterade i ett förslag på hur en bokserie som inkluderar kulturell mångfalds framsidor kan se ut på den nuvarande svenska marknaden. Tidigare studier inom barnlitteratur handlar främst om genus- och könsrelaterade frågor. Därför var det av intresse att titta på den kulturella mångfalden i barnlitteraturen eftersom studier med detta fokus var en bristvara, speciellt i Sverige. Frågeställningarna löd: Hur ser representationen av kulturell mångfald ut i bilderböcker, riktade mot barn 0-6 år i Sverige? Vilka designelement har generellt använts under de senaste 5 åren på bilderböckers framsidor när de är riktade till barn på 0-6 år i Sverige? Projektet utgick från följande teoretiska ramverk: kulturell mångfald, barnens inlärning, representation och semiotik, identifikation och identitet, visuell forskning och designelement. Kulturell mångfald användes för att förstå och definiera fenomenet. Barnens inlärning användes för att få en djupare förståelse för bokens roll i barnets liv. Representation och semiotik användes för att förstå kopplingen mellan tecken och budskapet det ger, samt för att kunna ta ut tecken från de analyserade framsidorna. Identifikation och identitet användes för att förstå hur karaktärerna som representeras kan påverka barnen. Visuell forskning användes som en grund i hur analysen av framsidorna skulle gå till. Designelement användes för att gå djupare in på de utvalda delarna som skulle analyseras i analysen av framsidorna. Metoden som användes var en kvantitativ innehållsanalys då den gav möjligheten att analysera ett större utbud analysenheter. Urvalet bestod av framsidor på bilderböcker på svenska riktade till barn från 0-6 år. Dessa böcker hämtades slumpmässigt från Karlstad stadsbibliotekets utbud då dessa är tillgängliga för allmänheten. Analysen visade att det finns en brist på karaktärer med mörkare hudfärg och att det var en relativt jämn uppdelning mellan karaktärer med mörk och ljus hårfärg. Resultatet visade även att det var vanligast att inte inkludera namn eller ha påhittade namn på framsidorna. Men de gånger namn nämns var inget med ett helt utländskt ursprung representerat. Slutligen visade analysen att kulturella symboler knappt representerades och ifall det gjorde det så handlade det bara om jul. Resultatet på designelementen visade att den vanligaste generella färger var blå, den vanligaste färgen på titeln var röd och den vanligaste färgen på den övriga texten är svart. All text var generellt skriven med teckenfamiljen san-serif där titeln skrevs i versaler och den övriga texten skrevs med gemena bokstäver. Textens typografiska helhet var asymmetrisk och karaktärerna placerades generellt i mitten av sidan. Slutsatserna lyder att kulturell mångfald till viss del inkluderas på framsidorna av bilderböckerna men att det finns stort rum för utveckling. Det som var positivt var inkluderingen av många hårfärger. Men i övrigt behövs mer mångfald implementeras, exempelvis mer karaktärer med mörkare hudtoner och namn som endast har utländsk härkomst. / The purpose of the study was to analyze cultural diversity in Swedish picture books for kids between the ages of 0-6. The project’s ambition was to contribute with further knowledge about representations of cultural diversity in children's literature. The project produced a proposal for how a series of picture book front pages that include cultural diversity can look in the current Swedish market. Previous studies in the children's literature field mainly focus on sex- and gender-related issues. It was therefore interesting to instead look at the subject of cultural diversity in children's literature because studies with this phenomenon as focus are lacking, especially in Sweden. The questions were: What does the representation of cultural diversity look like in Swedish picture books aimed at children aged 0-6? Which design elements have been applied most frequently on the covers of picture books aimed at children aged 0-6 in Sweden during the last 5 years? The project was based on the following theoretical frameworks: cultural diversity, children's learning, representation and semiotics, identification and identity, the visual research and design elements. Cultural diversity was used for a better understanding and defining of the issue. The children's learning was used to gain a deeper comprehension of the book's role in the child's life. Representation and semiotics were used to understand the connection between signs and the message they carry, as well as being able to get an accurate knowledge about signs from the analyzed covers for further applications. Identification & identity was used to understand how the representation of characters can affect the children. The visual research was used as a basis for the analysis of the covers. Design elements were used for a more detailed analysis  of  picture book cover’s selected parts. The method used for this study was a quantitative content analysis since it gave the opportunity to analyze a vast range of analysis units. The selection consisted of picture book covers in Swedish aimed at children aged 0-6. These books were selected randomly from the Karlstad city library's collection for the reason that these books are accessible  to the public. The analysis revealed that there is a lack of representation of darked skin characters, but the representation of dark-colored hair and light-colored hair were relatively equal. The results also showed that it was most common not to include character names or to have made-up names on the covers. Nevertheless when names were mentioned,  there was no clear connection between the name and cultural variation. Finally, the analysis showed that cultural symbols were barely represented, and in those few times that it was represented Christmas was the only theme. The result on the design elements showed that the most common general color was blue, the most common color of the title was red and the most frequent color of the rest of the text was black. All texts were generally written with the san-serif character family where the title was written in capitals and the rest of the text was written in lowercase letters. The overall of the text typographical was asymmetrical and the characters were generally placed in the middle of the page. The conclusions are that the representation of cultural diversity is to some extent included on the covers of the picture books, however there are plenty of areas in need of improvement. The most positive was the inclusion of different hair colors, otherwise more diversity aspects needed to be implemented, for example more characters with darker skin tones and names with diversal origins.

Oxenholt, Patrik (2016) En kvalitativ studie angående samiska elevers upplevelse av den svenska skolans undervisning kring den samiska kulturen och traditionen.Lärande och samhälle, Malmö högskola.SyfteSyftet med studien är att bidra med förståelse om hur samiska elever upplever hur den egna kulturen samt traditionen förmedlas i skolans undervisning.TeoriDe teoretiska ansatserna i studien är representation, kulturell identitet, elitrasism samt skapandet av de ”andra”.MetodStudiens ansats är kvalitativ och sju elever med samisk integrerad undervisning intervjuades i två fokusgrupper. Studien innefattar även enkätundersökning vid en grundskola i södra Sverige samt en skola i södra Norrland.ResultatResultatet visar att skolans förmedling av den samiska kulturen samt traditionen är bristfällig samt icke tidsenlig. Både samiska/icke samiska elever upplever skolans framställning samt förmedling av den samiska kulturen och traditionen mindre bra. Det krävs att skolan belyser den samiska kulturen och traditionen mer i skolans undervisning.

Bakgrund Den ökande migrationen i Sverige ökar kraven hos sjuksköterskor att möta och vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Kultur är en avgörande faktor som påverkar patienten och sjuksköterskan behöver ta hänsyn till denna med hjälp av kulturell kompetens. Att ha kulturell kompetens innebär att sjuksköterskan har kunskap och förståelse för patientens kultur och anpassa vården efter patientens kulturella bakgrund. Patienterna upplever att kulturella och språkliga skillnader mellan dem och sjuksköterskorna påverkar omvårdnaden och försämrar vårdkvaliteten. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att utforska sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Metod Metoden för arbetet är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Det består av 14 kvalitativa artiklar insamlade från databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell i tre steg och kvaliteten med artiklarna granskades med hjälp av Ulrika Nilssons granskningsmall. Resultat Resultatet presenterades i tre huvudkategorier: upplevelser av kommunikation; kulturella skillnader och kulturella kompetens samt dess strategier för förbättring av vården av patienter med annan kulturell bakgrund. Resultatet visade att språkskillnader försvårade patientvården, att sjuksköterskorna mötte diskriminering och att brist på kulturell kompetens orsakade känslor av osäkerhet och rädsla. Slutsats Sjuksköterskorna upplevde utmaningar som var bland annat kulturella och språkliga skillnader, brist på kulturell kompetens samt att bemöta och bli bemött av patienter. Trots dessa utmaningar kunde sjuksköterskorna navigera sig i olika situationer och använda olika strategier för att överkomma utmaningarna. / Background The increasing migration in Sweden increases the demands on nurses to meet and care for patients with a different cultural background. Culture is a decisive factor that affects the patient, and the nurse needs to take this into account with the help of cultural competence. Having cultural competence means that the nurse has knowledge and understanding of the patient's culture and adapts care to the patient's cultural background. The patients feel that cultural and linguistic differences between them and the nurses affect the care and reduce the quality of care. Aim The purpose of the literature review is to explore the nurse's experiences of caring for patients with a different cultural background. Method The method for the work is a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. It consists of 14 qualitative articles collected from the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo. The articles were analysed using Friberg's analysis model in three steps and the quality of the articles was reviewed using Ulrika Nilsson's review template. Results The results were presented in three main categories: experiences of communication; cultural differences and cultural competence and its strategies for improving the care of patients with different cultural backgrounds. The results showed that language differences made patient care more difficult, that the nurses faced discrimination and that a lack of cultural competence caused feelings of uncertainty and fear. Conclusions The nurses experienced challenges that included cultural differences, language differences, lack of cultural competence and meeting and being met by patients. Despite these challenges, the nurses were able to navigate different situations and use different strategies to overcome the challenges.

Studien fokuserar på hur förskollärare uppfattar sin bekvämlighet i undervisningen gällande barns kulturella identitet samt hur förskollärare uppfattar att de möjliggör för utveckling gällande ämnet inom förskolans utbildning, frågeställningen avgränsar syftet genom att lyfta fram det visuella arbetet genom lärmiljön. Studiens resultat bygger på en analys av fem stycken kvalitativa intervjuer som hölls med fem förskollärare som arbetar på olika verksamheter för att få ett varierat resultat. Teoretiskt och metodologiskt vilar studien på en fenomenologisk metodansats. Studien visar ett komplext arbete där förskollärare ställs inför att resonera kring frågor som kulturella uttryck och likvärdighet. Studiens resulterar i att förskollärare anses resonera kring bredare lära i förhållande till de praktiska arbetssätt för att främja utvecklingen av barns kulturella identitet. / How teachers in preschool education work to promote children’s cultural identity. The study focuses on how preschool teachers perceive their comfort in teaching regarding children’s cultural identity and how preschool teachers perceive that they assume the development of current subject matter within preschool education. The question defines the purpose by highlighting the visual work through the learning environment. The results are based on an analysis of five qualitative interviews that were held with five preschool teachers who work in different preschools to get a varying result. Theoretically and methodologically, I wanted to study a phenomenological approach. The study shows a complex work where preschool teachers are faced with reasoning about issues such as cultural expression and equality. The result shows that preschool teachers show a desire to have clearer working methods to use in practice when working with childrén’s cultural identity.

Bakgrund: Modig Machine Tool AB står inför en tillväxtresa där implementeringen av “Lean” blev relevant för att skapa den organisation som krävs för att bemöta en förväntad ökad efterfrågan på deras produkter. Över tid har “Lean” utvecklats från att enbart vara ett sätt för att organisera produktionen till att numera inkludera hela organisationen, däribland de administrativa stödprocesserna. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad kunskap kring hur ekonomiavdelningen behöver anpassa sig vid införandet av “Lean” i Modig Machine Tool AB. Metod: Studien är en enfallsstudie där konsult, redovisningschef och medarbetare på ekonomiavdelningen har intervjuats. Intervjuerna har tagit formen av att vara semistrukturerade med anledning av den kvalitativa forskningsansatsen. Vidare framgår en motivering till den teoretiska materialinsamlingen med anledning av att skapa en djup förståelse till fenomenet att implementera “Lean”. Slutsats: Studien identifierar att ekonomiavdelningen behöver anpassa sig till implementeringen av “Lean” genom ökad kommunikation, att vara en del av att skapa en samlad personalstyrka och flexibel och snabb i sitt arbetssätt för att bemöta framtida ökad efterfrågan. Således konkluderar arbetet att ekonomiavdelningen är i behov av att utveckla åtgärder kopplade till avdelningsöverskridande kommunikation, en informationsplan, ena sig bakom en stark möteskultur, samt att anamma en lärande kultur. / Background and problem: Modig Machine Tool AB is embarking on a growth journey where the implementation of “Lean” has become relevant to create the organization required to meet the expected increased demand for their products. Over time, “Lean” has evolved from being solely a way to organize production to now encompassing the entire organization, including administrative support processes. Purpose: The purpose of this study is to increase knowledge about how the finance department needs to adapt to the implementation of “Lean” in Modig Machine Tool AB. Method: The study is a single-case study where a consultant, accounting manager, and employees in the finance department were interviewed. The interviews were semi-structured due to the qualitative research approach. Furthermore, a justification for the theoretical data collection is provided in order to gain a deep understanding of the phenomenon of implementing “Lean”. Conclusion: The study identifies that the finance department needs to adapt to the implementation of “Lean” through increased communication, being part of creating a cohesive workforce, and being flexible and agile in their work approach to meet future increased demand. Thus, this paper concludes that the finance department needs to develop measures linked to cross-functional communication, an information plan, unite behind a strong meeting culture, and to embrace a learning culture.