As our society moves into a more technical era, journalism and the reporting of culture have had to follow. But where has that left the cultural critique, and journalist/reviewers, in our local newspapers? This bachelor thesis will try to map and explain the change of the cultural presentation in the local newspapers from the day it was firstly introduced as a genre in the modern journalistic world until today – 1840 and onwards. Whether it has turned into complete tabloid journalism or if it's methods are used to expand the knowledge about the cultural object, it shall be discovered with the help of an analysis of the cultural sections in some newspapers – both from the last quarter of 2012 (October - December) and one date from two years prior to that. One of the answers provided by the analysis, and perhaps the most relevant to this thesis, is that by adding features of tabloid journalism in reports of cultural news, culture journalism can better adapt its contents according to academic and social preferences of what is considered important aspects of information in the news, as it positions itself according to the technological fields and the changes within the cultural area itself.

Diss. Stockholm: Univ., 2003.

The purpose of the study was to seek a deeper understanding of how former unaccompanied refugees look at their situation in Sweden; how they describe their own sense of belonging, how they view participation in Swedish society and how they perceive "the Swedish culture". To answer the purpose of the study we have used a qualitative method in the form of semi structured interviews. During these interviews questions were raised based on three themes: KASAM (sense of context), cultural meetings and social interaction. The result showed that there are several reasons why cultural integration is difficult to achieve, that the respondents are to a small extent cultural-integrated and that the theories that exist about cultural integration cannot accurately be used to identify different types of integration. / Syftet med studien var att söka en djupare förståelse för hur före detta ensamkommande flyktingbarn ser på sin situation i Sverige; hur de beskriver och redogör för sin egen känsla av samhörighet, hur de ser på delaktighet i det svenska samhället och hur de uppfattar “den svenska kulturen”. För att besvara syftet med studien har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Under dessa intervjutillfällen ställdes frågor utifrån tre teman, vilka handlade om KASAM (känsla av sammanhang), kulturmöten och social interaktion. Resultatet visade att det finns ett flertal skäl till att kulturell integration är svår att uppnå, att respondenterna i liten grad är kulturellt integrerade samt att de teorier som finns i ämnet om kulturell integration inte med exakthet kan användas för att identifiera olika typer av integration.

Bakgrund: År 2017 var nästan 1,9 miljoner av Sveriges befolkning födda utomlands. För patienter med språksvårigheter och som vårdas inom den svenska hälso- och sjukvården finns säkerhetsrisker, vilket kan hota patientsäkerheten och då är kommunikationen av stor vikt. Personcentrerad vård men även kulturell kompetens ger möjlighet för vårdpersonalen att se hela människan och ge individuell omvårdnad.Syfte: Att beskriva invandrares erfarenheter av den svenska hälso-och sjukvården.Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 artiklar, varav 13 kvalitativa, en kvantitativ och en mixed method. Databaserna PubMed och Cinahl användes för artikelsökning.Resultat: Resultatet visade på både positiva och negativa erfarenheter från den svenska hälso- och sjukvården. Olika former av kommunikation var det största hindret för patienter med invandrarbakgrund, men även kulturella skillnader påverkade deras upplevelser. Patienterna uttryckte både känslor av tacksamhet och att bli bemött med respekt men även känslor av osäkerhet, rädsla och oro.Slutsats: Kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader är hinder som både patienter med invandrarbakgrund och sjukvårdspersonal måste hantera i den svenska hälso- och sjukvården. Kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonalen kan hjälpa patienter med invandrarbakgrund att få förståelse för det svenska hälso-och sjukvårdssystemet. / Background: In 2017, nearly 1.9 million of Sweden's population were born abroad. For patients with language difficulties there are safety risks in the Swedish healthcare system, which can threaten the patient safety, and therefore are the communication of great importance. Person-centred but also cultural competence care provides the opportunity for health professionals to see the whole person and provide individual care.Aim: To describe immigrants’ experiences of the Swedish healthcare system.Method: A literature review based on 15 articles, including 13 qualitative, a quantitative and a mixed method. Databases PubMed and Cinahl were used for article search.Results: The results revealed both positive and negative experiences from the Swedish healthcare system. Different forms of communication were the main obstacle for patients with immigrant backgrounds, but also cultural differences affected their experiences. The patients expressed both feelings of gratitude and being treated with respect but also feelings of uncertainty, fear and anxiety.Conclusion: Communication difficulties, but also cultural differences are barriers that both patients with immigrant backgrounds and healthcare professionals must manage In the Swedish healthcare system. The cultural competence of health professionals can help patients with immigrant backgrounds gain an understanding of the Swedish healthcare system.

Idrottsämnet som en möjlig väg till integration har under de senaste tre decennierna fått allt mer uppmärksamhet i forskarvärlden. Forskare har hävdat att integrering, både in i skolans och samhällets struktur, har stora möjligheter att ske genom användandet av idrott som ett internationellt och kulturöverskridande språk. Emellertid har dessa slutsatser till stor del dragits utan att fråga skolelever med en utomeuropeisk etnicitet om vad deras upplevelser kring skolidrotten som en integrationsarena är. Syftet med vår undersökning är att undersöka vilka upplevelser elever med utomeuropeisk etnicitet har av idrottsämnet som integrationsarena. Genom att ta reda på deras åsikter och upplevelser hoppas vi kunna få en bättre uppfattning om idrottsämnet har eller inte har en integrerande roll och i så fall på vilket sätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med öppna riktade intervjuer. Respondenterna utgörs av sex elever med utomeuropeisk etnicitet, som alla går i gymnasieskolan. Samtliga elever har vistats i Sverige i högst sju år vilket gör att de kan antas genomgå en integrationsprocess. Undersökningen visar att elever upplever idrottsämnet som en möjlig integrationsarena, dock skiljer sig deras åsikter åt i många avseenden. De upplever i olika grad idrottsämnet som en plats där de kommer i kontakt med den svenska kulturen, där de får en större förståelse för olika platser i samhället samt där de har en möjlighet att skapa vänner som de umgås med i skolan och på fritiden. Undersökningen visar också att möjligheterna till integration påverkar elevernas förutsättningar för innanförskap. Bland annat dessa aspekter gör att idrottsämnet kan ses som en arena som skapar förutsättningar för integration in i den svenska skolan men även in i det svenska samhället.

Länge har den nationella idén varit representerad och dominerande i Baskien tillsammans med den nationella identiteten. Baskerna håller fortfarande fast vid en gammal romantiserad bild av att vara en enad och självständig nation och föreställningen om en etnisk särskildhet förstärks av etniska och kulturella markörer såsom ett gemensamt språk, tillhörighetkänsla till plats, historiska anor, gemensamma traditioner och samhörighetskänsla mellan spanska och franska basker. I denna studie belyses och analyseras dessa markörer samt sätts i samband med några av de diskurser som råder i spanska Baskien då de är den symboliska basen för hur basker uttrycker, upprätthåller och skapar föreställningar kring baskisk identitet och nationalism. I takt med en alltmer globaliserad värld utmanas dock den nationella idén och en kulturell förändring sker i Baskien som påverkar åtminstone den yngre generationen spanska baskers sätt att uttrycka sin identitet och nationalism. Ett växlande mellan två identiteter väcker ambivalenta känslor då framtiden diskuteras. Å ena sidan vill man fortsätta vara världsmedborgare, leva i ett gränslöst EU och vara en del av den inre marknaden. Å andra sidan vill man vara en del av ett lokalt kollektiv och samhälle. Den nationella idén, myten och stereotypen av baskerna som tidigare beskrivits som något homogent och endimensionellt är i själva verket heterogent och mångdimensionellt.

Rätten att få berätta sin historia om en plats är ett sätt att göra sig till en del av platsens historia. Dessvärre medför dominerande maktrelationer i samhället att vissa kulturella resurser, såväl historiskt som i nutid, prioriteras bort. Bilder av stadens olika platser har länge manipulerats av inflytelserika samhällsgrupper för att främja ekonomiska och sociala egenintressen. Liknande bilder tenderar då att stå modell för olika städer. Det är emellertid inte önskvärt att stadsutvecklingen genererar enformighet och homogenitet, utan planeringen bör sträva efter att visa upp en mångfald i förhållande till kulturella resurser (Philo & Kearns 1993).Syftet med denna uppsats är att studera hur kultur kan användas som ett verktyg för att främja hållbar stadsutveckling. Mer specifikt belyses hur kultur kan främja platsanknytning och hur cultural planning kan användas i utvecklingen av stadsdelen Östra Sorgenfri i Malmö. Utgångspunkten är att god platsanknytning skapar grund för tillit och upplevd trygghetskänsla, vilket främjar god livskvalité. Att ge förutsättningar för en upplevd god platsanknytning till sitt bostadsområde, understödjer hållbar stadsutveckling ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Denna studie undersöker således hur platsanknytning kan stärkas med hjälp av kultur som verktyg.Det teoretiska avstampet tas i hållbar stadsutveckling. Därtill behandlas teoretiskt viktiga begrepp som kultur, cultural planning samt platsens betydelse för människor kopplat till platsanknytning, identitet och berättandet som medel för att skapa en bild av platsen. Denna uppsats utgörs av en fallstudie av Östra Sorgenfri och har arbetats fram i samverkan med MKB Fastighets AB. Som största fastighetsägare i stadsdelen har bostadsbolaget belyst Östra Sorgenfri som ett område med utmaningar och i behov av extra sociala insatser. För att besvara uppsatsens frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med kompletterande litteraturstudier. Intervjuerna gjordes med personer sakkunniga inom undersökningsområdet eller verksamma inom stadsplanering respektive förvaltning.Cultural planning är en metod som syftar till att, utifrån invånarna, beskriva det som karaktäriserar platsen, lyfta fram dessa kulturella resurser och utveckla dem, således strategiskt integrera kulturen i samhällsplaneringen. Cultural planning är en demokratisk planeringsmodell och därigenom är deltagande en betydande framgångsfaktor, då det kan vara avgörande för medborgarnas känsla av samhörighet och anknytning till platsen. För att stärka Östra Sorgenfris kulturella resurser har vi, i linje med cultural planning, valt att lyfta stadsvandring som förslag till projektplan. Kännedom om platsen och dess historia är viktigt för platsanknytningen. För att säkerställa förankring, representativitet och inkludering utformas stadsvandringen genom deltagande- och dialogprocesser i Östra Sorgenfri / To have the right to tell your own story about a place is to make yourself a part of the history of the place. Unfortunately, dominating power relations in society today tend to prioritize a certain kind of cultural resources. This has, both historically and in the present, resulted in a distorted image of the city; an image beneficial to those who are most influential in the society, promoting these groups' economic and social self-interests. This tends to create similar images of different cities instead of creating the diversity and heterogeneity desired in urban development. Planning should instead strive to showcase the diversity of cultural resources available (Philo & Kearns 1993).The purpose of this thesis is to study how culture can be used as a tool to promote sustainable urban development. More specifically, the thesis highlights how culture can promote place attachment in Östra Sorgenfri and how cultural planning can be used in the development of the area. The basic assumption is that a good place attachment creates a basis for trust and perceived sense of security, which promotes a good quality of life. Providing people with the conditions to experience good place attachment in their neighbourhood supports sustainable urban development from a social perspective. Therefore, this study examines the strengthening of place attachment through culture as a tool.The theoretical starting point of this essay is sustainable urban development. Additionally, the following important theoretical concepts will be examined: culture; cultural planning and the importance of place attachment; identity and storytelling as a tool to create a place image. This thesis consists of a case study of Östra Sorgenfri, a central neighbourhood in Malmö, Sweden, and has been developed in collaboration with MKB Fastighets AB. As the main property owner in the area, MKB has highlighted Östra Sorgenfri as an area with many challenges that is in need of additional social measures. In order to answer the research questions, qualitative interviews was conducted and complemented with literature studies. The interviews were conducted with experts in the field or with persons working with urban planning and/or management.Cultural planning is a bottom-up method based on the inhabitants’ perspective. It is a democratic planning model and participation is a significant factor of success, as it can be crucial to citizens' sense of belonging and attachment to the place. In order to strengthen Östra Sorgenfri’s cultural resources we have, in alignment with cultural planning, decided to promote city walks as a recommendation for the project plan. Awareness of the place and its history is important when striving for inhabitants to feel attachment and kinship with the people who live there. The city walk will be designed through participation and dialogue processes with residents and people working in the district, thereby ensuring that the project is well anchored and that the stories about Östra Sorgenfri are inclusive and representative.

Bakgrund: Spelfilmer har en stor påverkan på vår kulturella förförståelse. Individers föreställningar och uppfattningar om olika typer av fenomen, däribland psykisk ohälsa, formas därför medvetet och omedvetet av hur spelfilmer väljer att skildra dessa fenomen. Det är därför av stor vikt att psykisk ohälsa skildras på ett sätt som inte producerar eller reproducerar felaktiga och stigmatiserande attityder gentemot individer med psykisk ohälsa för att dessa individer ska ha chans till återhämtning och delaktighet i samhället. Spelfilmer är en stor aktör i det moderna historieberättandet, vi kan därför genom att studera spelfilmer få en fingervisning kring hur våra föreställningar och uppfattningar kring psykisk ohälsa har förändrats genom tiden. Syfte: Syftet med studien är att studera likheter och skillnader i hur psykisk ohälsa skildras i några uppmärksammade spelfilmer från 1970-talet till idag. Metod: Studien har utförts genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genomförandet av studien visar på att de stereotypa föreställningarna som råder kring psykisk ohälsa, som säger att individer med psykisk ohälsa på olika sätt är och förväntas vara normöverskridande, än idag är de mest vedertagna. Ett överträdande av ett ”vi och dem” kunde emellertid urskiljas i de nya filmerna, i den bemärkelsen att karaktärerna med psykisk ohälsa skildrades mer nyanserat och deras medmänskliga och empatiska sidor fick framträda. Det här backades upp av en tydlig kritik mot samhällets orättvisor, normer och strukturer. Slutsats: Genom att i skildringen av psykisk ohälsa träda utanför de stereotypiska föreställningarna kan skiljelinjerna mellan vad som anses vara normalt kontra onormalt suddas ut något, vilket kan minska stigmatiseringen kring psykisk ohälsa. En icke-stigmatiserande skildring av psykisk ohälsa i media är grundläggande för att dessa individer ska ha en möjlighet till full delaktighet i samhället och på så vis ha ökade chanser att genomgå en hälsosam återhämtningsprocess. / Background: Feature films have a major impact on our cultural pre-understanding. Individuals' perceptions and attitudes of different types of phenomena, including mental illness, are therefore consciously and unconsciously shaped by how feature films choose to portray these phenomena. It is therefore of great importance that mental illness is portrayed in a way that does not produce or reproduce incorrect and stigmatizing attitudes towards individuals with mental illness in order for these individuals to have a chance to recover and participate in society. Feature films are a major player in modern storytelling, therefore by studying feature films we can get a glimpse of how our perceptions and attitudes towards mental illness have changed over time. Aim: The aim of the study is to study similarities and differences in how mental illness is portrayed in some high-profile feature films from the 1970s to today. Method: The study was conducted through a qualitative content analysis. Results: The implementation of the study shows that the stereotypical notions that prevail about mental illness, which say that individuals with mental illness in various ways are and are expected to exceed social standards, are still the most established perception. A transgression of a "we and them" could, however, be discerned in the new films, in the sense that the characters with mental illness were portrayed in a more nuanced way and their compassionate and empathetic sides were allowed to emerge. This was backed up by a clear critique of society's injustices, norms and structures. Conclusion: By stepping outside the stereotypical notions in the portrayal of mental illness, the dividing lines between what is considered normal versus abnormal can somewhat be blurred out, which can reduce the stigma surrounding mental illness. A non-stigmatizing portrayal of mental illness in the media is fundamental for these individuals to have an opportunity for full participation in society and thus have an increased chance of undergoing a healthy recovery process.

Bakgrund: I samband med ökad globalisering och kulturell mångfald i slutenvården riskerar patientsäkerheten att hotas till följd av den bristande kommunikations- och informationsöverföringen. Detta kan leda till utmaningar i vårdprocessen som påverkar den personcentrerade vården på grund av språkbarriärer. Syfte: Att beskriva hur patienter och vården påverkas av språkbarriärer inom slutenvården. Metod: Litteraturstudie baserad på 18 vetenskapliga artiklar som publicerats mellan år 2014– 2019. Sökningarna har skett via databaserna Google scholar, CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet bygger på patientens och vårdpersonalens upplevelse av kulturell förståelse, påverkan på patienten och kommunikativa strategier. Språkbarriärerna inom hälsooch sjukvården påverkar vårdpersonal, patient och anhöriga genom att god vård på lika villkor inte uppfylls och kan leda till ökat lidande för patient och en ökad risk för vårdskada. Slutsats: Vårdpersonal och patienter är medvetna om att språkbarriärer påverkar vården för patienten negativt genom ökat lidande och risk för vårdskada och vårdskada. Kroppsspråk och gester används för att kommunicera och för att kunna ge personcentrerad vård. / Background: With the increased globalization and cultural diversity within inpatient care the patient safety is threatened because of communication and information difficulties. As a result of language barriers between health-care professionals and patients Aim: To describe how patients and the healthcare are affected by language barriers within inpatient care, and how healthcare staff are affected in their work by communicative language barriers. Method: A literature review based on 18 articles, published between 2014 - 2019. A literature search was made in databases as Google scholar, CINAHL and PubMed. Results: The results are based on patients and healthcare staff experiences of cultural diversity, effects on the patient and communicative strategies. Language barriers in healthcare affects, healthcare staff, patients and their relatives by not provide good care on equal terms. This can lead to increased suffering and an increased risk for healthcare injuries. Conclusion: healthcare staff and patients are aware that language barriers affect the care for patients negatively by increasing suffering and risk for healthcare injuries. Body language and gestures are used to communicate by healthcare staff to provide person-cantered care.

”A new Estonian-Swedish identity” ­– An ethnological study of the magazine Kustbon as an arena for mediation and negotiation of Estonian-Swedish identity: The purpose of this master’s thesis is to investigate how the magazine Kustbon constitutes an arena for the mediation and negotiation of Estonian-Swedish identity. Kustbon (Coastal inhabitant) is a magazine published by the Estonian-Swedish cultural association Svenska Odlingens Vänner (Friends of Swedish Cultivation). The magazine has since its beginning functioned as a link for the Estonian-Swedes as a group. It has survived for over 100 years despite various setbacks and different regimes that prevented the publication of the magazine. The material for this thesis consists of the magazine's issues between the years 2001 and 2017. I analyzed them using theoretical concepts such as: identity, ethnicity, diaspora, cultural heritage and imagined communities. As methods of analysis, I have used cultural analysis and discourse analysis. Through them I have been able to show how the texts in Kustbon have reproduced various notions of Estonian-Swedes in relation to Swedes in Sweden (or “rikssvenskar”) and thus communicated a community inwards and distancing outward. I have used theoretical concepts such as identity and ethnicity to analyze the foundations on which the imagined community is created. In the analysis I show the importance and role of Estonia in the magazine's various texts, and how the country can function in different identity forming processes. I have used the theoretical concept of diaspora to discuss the group’s relationship to both Estonia and Sweden. Finally, I have analyzed how recurring historical themes and stories are written in Kustbon, and how these stories work to legitimize the Estonian-Swedes' position and group identity. I also discuss identity creation through modern technology and how genealogy and DNA tests are recurring themes in Kustbon. Furthermore, I discuss how Kustbon writes about their and Svenska Odlingens Vänners problems with recruiting new members and the underlying factors that could lie behind these problems.