Kulturella skillnader världen över leder till att företag väljer mellan standardisering och anpassning av marknadsföringsstrategier i internationaliseringsprocessen. Denna fallstudie undersöker hur modeföretaget Gucci anpassar eller standardiserar sin marknadsföring beroende på den nationella kulturen, mer specifikt den italienska och den kinesiska kulturen. Teori från Hofstede et al. (2010) presenteras för att illustrera kulturella skillnader såväl som teori om ursprungslandseffekten presenteras för att se hur ursprungslandet speglas i marknadsföring. Genom en kvalitativ studie undersöks marknadsföringskampanjer samt inlägg från Twitter och Weibo för att besvara studiens forskningsfråga. Studiens resultat och slutsats visar på att anpassning sker i större utsträckning till den kinesiska marknaden och att den anpassning som sker är beroende på den nationella kulturen. Dessutom resulterade marknadsföringen att vara både standardiserad och anpassad, däremot kan inga starka slutsatser dras gällande Guccis standardisering. Hur globala modeföretag förhåller sig till nationella kulturer i reklamsyfte fortsätter vara av intresse för framtida studier.

Studiens syfte var att undersöka chefer inom äldreomsorgens syn på kulturell kompetens. Frågeställningarna i studien handlade om vilka förmågor som personalen behöver för att ha kulturell kompetens, och på vilka sätt cheferna ser till att personalen har kulturell kompetens. Studien var av kvalitativ karaktär, där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer inom äldreomsorg. De förmågor som betraktas som viktiga för att personalen ska ha kulturell kompetens inom äldreomsorg är empati, självrannsakan, ett öppet sinne, engagemang samt en kommunikativ förmåga. Cheferna arbetar främst med rekrytering och olika kommunikationsmedel för att personalen ska vara kulturellt kompetenta, men vissa kompetensutvecklingsinsatser görs också på området. Samtliga förmågor bygger tillsammans upp kulturell kompetens, medan arbetssätten visar på hur chefer kan arbeta för en kulturellt kompetent personalstyrka. Förmågorna är viktiga för att uppnå kravet om individbaserad vård, som finns i äldreomsorgens värdegrundsarbete. Arbetssätten cheferna använder sig av säkerställer att förmågorna finns och tas tillvara på i verksamheterna.

I Sverige är 7% av alla barn utlandsfödda, alternativt har föräldrar som är födda utomlands. Med bakgrund av detta har denna studie genomförts, som handlar om hur förskollärare anser sig arbeta utifrån läroplansmålet “förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer [...]” (Skolverket 2018, s. 15). Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare arbetar kulturellt i förskolan med utgångspunkt i det nämnda läroplansmålet. Vi vill också ta reda på hur förskollärare tolkar begreppen kultur, mångkultur och kulturell identitet samt hur de arbetar med att stärka barns kulturella identitet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i form av intervjuer, gjorda med sju förskollärare i fyra olika kommuner i Skåne. Resultatet visar på en variation som vidare har ställts mot tidigare studier. Störst fokus på tidigare studier är Lunneblad, som 2006 genomförde en stor studie inom ämnet men även andra varierande studier ligger till grund. I analysen av det insamlade materialet är det interkulturella förhållningssättet utgångspunkten. Det innebär att det finns en medvetenhet om kulturella skillnader, både utifrån den egna kulturella bakgrunden men också andra personers bakgrund. Vår studie visar bland annat att det saknas kunskaper om kultur bland förskollärare. Förskollärarna berättar att de arbetar med kultur och att stärka barns kulturella identitet på flera olika sätt. Det som är gemensamt för alla avdelningarna är att det arbetar med högtider och traditioner, framför allt de svenska.

In this bachelor’s thesis we intend to investigate how masculine stereotypes are presented in four commercials before versus after #metoo. The purpose is to examine whether and in what way the masculine stereotypes have changed in our selected commercials presentation in accordance with cultural change. We intend to examine how representations relate to the context of social changes, the changing view of masculinity and masculine normative stereotypes.The analysis is performed with a multimodal analysis. The focus is on semiotics and its constituents. Since the thesis uses qualitative analysis, we have chosen to focus on those parts of the material that can be interpreted semiotically in order to gain a deeper understanding of its connection to social change in accordance with our theories. The studys results show that the four commercials we examined show a change before versus after #metoo. This change is in accordance with cultural studies. Hegemonic masculinity theory further explains how the new masculinity is presented in the later commercials. Furthermore, we ask ourselves whether the changes is made out of goodwill or to surf on a wave of political correctness.

Syftet med studien är att undersöka och belysa faktorerna som kommer till uttryck i reklamfilmer, utifrån Hofstedes nationskulturella perspektiv. Detta genom att granska tre olika idrottsrelaterade bolag utifrån tre olika marknader. En kvalitativ metod tillämpades genom att observera tolv reklamkampanjer, fördelat på fyra per bolag. Detta för att skapa förutsättningar för att utförligt svara på studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att vi utifrån studien kan dra slutsatsen att företagen inte använder sig av endast ett tillvägagångssätt, i vad som kommer till uttryck i videoklippen. Dock finns underlag som talar för en standardisering hos alla tre företagen ur ett globalt perspektiv. Det förekommer också en lokal anpassning som däremot uttrycker sig olika bland företagen.

Studiens syfte är att beskriva och klargöra hur fritidspersonal arbetar med inkludering, relationsarbete och specialpedagogiska anpassningar i fritidshemmet. Studien synliggör fritidspersonalens attityder om anpassningar och elevernas syn på deras lärares inkluderings- och relationsarbete. Datainsamlingen skedde via semistrukturerade intervjuer med fritidspersonal med relevant pedagogisk utbildning, i tre olika fritidshem i södra Sverige, samt med elever via enkäter. Intervjuerna och enkäterna genomfördes för att få veta hur lärare respektive elever talar och uttrycker sig om inkludering, anpassningar och relationer i fritidshemmet. Studiens resultat visar att fritidshemmets strukturer, såsom personaltäthet, resurser och samverkan, anpassningar och tillgänglig lärmiljö samt relationellt arbete är viktiga ramfaktorer för inkluderingsarbetet i fritidshemmet. Detta diskuteras genom att resultatet analyseras utifrån Nilholms och von Wrights specialpedagogiska perspektiv.

I detta arbete undersöks vilka skillnader som finns mellan litteraturhistoriekurser på svensklärarutbildningen vid några svenska universitet. Syftet har varit att utveckla förståelse för hur kursinnehåll och undervisning skiljer sig åt. Vi har varit särskilt intresserade av att undersöka hur kurserna behandlar genus- och mångfaldsperspektiv. Vidare undersöks hur fyra lärare på ämneslärarutbildningen förhåller sig till sin undervisning i litteraturhistoria. För att undersöka dessa frågor används metoderna dokumentstudie och intervjuer. De teoretiska utgångspunkter som arbetet vilar på är läroplansteori, samt ett kulturanalytiskt perspektiv med fokus på genus och kulturell mångfald. Dessa har använts för att kategorisera och analysera materialet. Resultatet visar att kursplanerna har en västerländsk och manlig dominans. Resultatet visar även att de undervisande lärarna problematiserar den västerländska och manliga dominansen med studenterna. Vidare ser vi även en diskrepans mellan den officiella läroplanen och den transformerade läroplanen.

Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle med en befolkning där en del har ett annat modersmål än det officiella språket. Detta har bland annat medfört att språkbarriärer uppstår, framförallt inom vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelse vid tvärkulturell kommunikation. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats samt en med mixad metod. Resultat: De tio valda vetenskapliga artiklarna besvarade litteraturstudiens syfte. Resultatet presenterades i sex huvudteman: påverkan på vårdkvaliteten, relationen mellan sjuksköterska och patient,kommunikation utan att tala samma språk, bilinguala sjuksköterskor som tolk, närstående som tolk och professionell tolk. Den otillräckliga kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten ledde till bristande delaktighet då patienten undvek att kommunicera med sjuksköterskan och missuppfattade en del av den informationen som gavs. Bilinguala sjuksköterskor fick oftast agera som tolk trots avsaknad på utbildning inom detta område.Konklusion: Studien visar på att språkbarriärer komplicerade sjuksköterskans arbete och som påföljd även försvårade arbetet kring omvårdnad och patientsäker vård. Både sjuksköterskan och patienten blev drabbade av de språkbarriärerna som uppstod. En lösning skulle därför kunna vara att sjuksköterskan utökar sina kunskaper i hur tvärkulturell kommunikation kan komma till hands för att erbjuda patienten en säker vård. / Background: Sweden is today a multicultural society with a population where some have a mother tongue other than the official language. Among other things, this has led to language barriers arising, especially in healthcare. Aim: The aim of the study was to illustrate the nurse's experience of cross-cultural communication. Method: A literature review based on nine scientific articles with a qualitative approach and one with a mixed method. Results: The ten selected scientific articles answered the purpose of the literature study. The results were presented in six main themes: impact on the quality of care, the relationship between nurse and patient, communication without speaking the same language, bilingual nurses as interpreters, relatives as interpreters, and professional interpreters. The lack of communication between the nurse and the patient led to a lack of participation for the patient as the patient avoided communicating with the nurse and did not understand much of the information provided. Bilingual nurses had to often act as interpreters despite the lack of training in this area. Conclusion: The study shows that language barriers complicated the nurse's work and as a consequence also made the workaround nursing and patient-safe care more difficult. Both the nurse and the patient were affected by the language barriers that arose. One solution could therefore be for the nurse to expand her knowledge in communication to offer the patient safe care.

Bakgrund: En god kommunikation är betydelsefullt inom omvårdnaden och är en av sjuksköterskans primära arbetsuppgift. Sjuksköterskan bör ha en god kommunikationsförmåga som är personcentrerad. Brister i kommunikationen kan leda till missförstånd mellan patienten och sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten; utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde flera olika faktorer som påverkade kommunikationen med patienten. Resultatet delades in i fyra kategorier som belyser olika faktorer; Språkskillnader, Kulturella skillnader, Arbetsmiljöns påverkan, Funktionsnedsättningar och svår sjukdom hos patienten. Konklusion: Språkbarriärer resulterade i missförstånd och kommunikationssvårigheter, vilket utgjorde en återkommande utmaning inom vården. Brist på personal och fortsatt hög patientomsättning ledde till tidsbrist och hög arbetsbelastning för sjuksköterskorna, vilket gjorde att kommunikationen inte prioriterades. Svår sjukdom eller funktionsnedsättningar hos patienten var en utmanande omständighet för att åstadkomma en god kommunikation, därav användes icke verbal kommunikation för att underlätta interaktionen. / Background: A good communication is important in nursing and is one of the nurse ́s primary tasks. The nurse should have a good communication ability that is person centered. Lack of communication can lead to misunderstandings between the patient and the nurse. Purpose: The purpose was to highlight factors that affect communication between nurse and patient: from the nurse's perspective. Method: The study was conducted as a general literature study. Result: The nurses experienced several different factors that affected communication with the patient. The results were divided into four categories that highlight different factors: Language differences, Cultural differences, Impact of the work environment, Disabilities and severe disease in the patient. Conclusion: Language barriers resulted in misunderstandings and communication difficulties, which was a recurring challenge in healthcare. Lack of staff and continued high patient turnover, led to lack of time and high workload for the nurses, which meant that communication was not prioritized. Severe illness or disability in the patient became a challenging circumstance to achieve effective communication, hence non-verbal communication was used to facilitate the interaction.

Att välja skönlitterära texter är en utmaning som alla svensklärare i landet tampas med. Syftet med vår undersökning är att utveckla kunskap om hur svensklärare resonerar kring sina val av skönlitteratur i svenskundervisningen. Vidare vill vi undersöka hur dessa resonemang kan relatera till olika litteratur- och ämnessyner och ämneskonstruktioner av svenskämnet samt hur de förhåller sig till en globaliserad värld. Syftet har sedan mynnat ut i frågeställningar som rör hur lärare legitimerar sina textval, hur deras litteratur- och ämnessyner ser ut samt hur de reflekterar kring val av kanonlitteratur och kulturarv i relation till den globaliserade värld vi lever i idag.  För att samla in material till undersökningen har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med sex svensklärare som är verksamma i olika delar av landet. Det insamlade materialet analyserades sedan utifrån en kvalitativ dataanalys. Resultatet tolkades därefter utifrån olika teoretiska perspektiv; de didaktiska frågorna vad och varför, kulturell identitet samt ämneskonstruktioner där vi använt Martin och Roses, Balls samt Malmgrens olika fyrfältsmodeller. Resultatet visade att lärarna legitimerade sina val genom att hänvisa till de olika kursplanerna för svenskämnet. Därmed var styrdokumenten den mest styrande faktorn bakom lärarnas textval. Lärarnas litteratur- och ämnessyner skiljde sig också åt beroende på vilken litteraturundervisning som bedrevs. Litteraturundervisningen utöver det litteraturhistoriska momentet var mer varierad med fokus på språkkunskaper, färdighetsträning och texttypsskrivning medan den litteraturhistoriska undervisningen var mer lärarstyrd med fokus på kronologiska epokstudier. Vad gäller läsningen av kanonlitteratur lyfte lärarna fördelar – såsom en likvärdig utbildning, och nackdelar – exempelvis det ålderdomliga språket som betraktades som ett hinder. I diskussionen menar vi att det finns flera faktorer som påverkar lärares testval, till exempel styrdokumenten och svenskämnets traditioner. Slutligen argumenterar vi för att de didaktiska frågorna vad och varför borde få ett större fokus inom forskningsområdet.