Tidigare forskning har belyst vikten av att vara kulturellt intelligent i en globaliserad värld och hur en individ behöver både interna och externa faktorer för att kunna vara kulturellt intelligent. Interna i form av personliga egenskaper och externa i from av exponering av kulturer. Studien ämnar således att undersöka hur olika faktorer spelar in för att en ledare ska kunna vara kulturellt intelligent i en främmande kultur. För att genomföra studien har en kvalitativ metod valts där företagsledare och medarbetare på fem franska företag i Sverige har intervjuats. Undersökningen visar på att ett samspel av olika faktorer, både interna och externa, behövs för att vara kulturellt intelligent. Viktiga egenskaper var att kunna skilja på individ och kultur, kunna observera beteenden och ha motivation att förstå främmande kulturer. Externa faktorer i from av tidigare erfarenheter av kulturer, deltagande i formella sammankomster med syfte att diskutera kulturella utmaningar samt innehavandet av en tolkande roll var också viktigt.

Följande studie ämnar undersöka hur Uppsala- och Lund kommun arbetar för att utveckla och bevara sina kulturella identiteter. Först och främst kommer de kulturella identiteterna att undersökas utifrån ett historiskt perspektiv genom att se till kulturhistoriska arv och omständigheter. Vidare kommer kommunernas framtida utmaningar att undersökas gällande uppdraget att främja deras kulturella identiteter. Kulturpolitiker och planerare arbetar aktivt för att framhålla alternativt dölja vissa delar av den kulturella identiteten, därför är det även av intresse att resonera kring vad som kan tänkas vara kommunernas underliggande värderingar. Metoden som har tillämpats är ett kvalitativt tillvägagångssätt, med en tyngdpunkt på kvalitativa intervjustudier och kompletterande dokument- och källanalys. Den första slutsatsen som studien har kommit fram till är att den kulturella identiteten är mer eller mindre ojämlikt representerad av kommunernas medborgare. Politikers och planerares strategi att marknadsföra kommunen har ofta ett syfte att uppnå regional-och lokal tillväxt, vilket har medfört att platslösa identiteter har blivit ett utbrett fenomen. Den andra slutsatsen gäller kommunernas framtida utmaningar och målsättning. Den likformiga retoriken indikerar att kultursektorns arbete att främja och bevara kulturen inte på något sätt är självständig, utan befinner sig i ett komplext relationssammanhang som prioriterar tillväxt framför kultur.

Mot bakgrund av postkolonial teori, har representationer inom traditionella, analoga medier en lång historia av kritisk granskning inom det medievetenskapliga fältet. Analysen av representationer i samklang med en övergång från analoga till digitala medier utvecklat kritiken och förskjuter dess fokus från massmedier och mediesystem till mer identitetsorienterade uttrycksformer. Genom celebriteten som en spegling av rådande ideal, värderingar och normer i en kultur finns det således anledning att ställa sig frågande till hur frågor kring representationen av denne bearbetas i en nätverkssamtid, då det finns forskning som indikerar att alternativa former av mediekritiska praktiker utvecklas på nya digitala plattformar. Uppsatsen syftar till att undersöka hur mediekritiska budskap formulerade i relation till representationer av celebriteter, i denna studie Kardashianfamiljen, kan se ut på digitala medieplattformar. Studiens empiriska material analyseras utifrån en multimodal och socialsemiotisk analysmodell och fynd som görs diskuteras med förankring i remedieringsteori, mediekritik och begrepp som hegemoni, diskurs, makt och motstånd. Undersökningen finner att materialet genom multimodalitet och remediering vittnar om hur digitala medier erbjuder alternativa sätt att formulera mediekritik som engagerar individens reflexivitet och kritiska förmåga, och vidare förser individen med verktyg som gör det möjligt att utmana symbolisk maktutövning.

No description available.

Background: Our study investigates the phenomenon of self-organization since many companies choose to work in smaller teams and project groups to respond proactively to change. Problems that may arise with a greater delegation of responsibility in organizations is insufficient goal congruence throughout the different organizational levels. Management control is the solution to problems with goal congruence but its meaning is often translated into the monitoring and supervision of employees. This creates negative associations to the influence that management control has over work performances in self-organizing teams. Organizations are therefore forced to balance their exercise of control between a tougher and more free form of governance to reach goal congruence in all organizational levels. Self- organization thus places high demands on management when control is to be transparent to employees and at the same time congruent with the self-organization that is conducted throughout the organization. Purpose: To create an in-depth understanding of the prerequisites and control mechanisms of self-organization. Completion: The study adopts a qualitative method in which data was collected from SMHI's IT department. During four weeks, material was collected from four interviews with representatives from three different organizational levels. Conclusion: The study results in the coexistence of though and free control through transparent control mechanisms to ensure goal congruence in self-organized work. The results proves how the client's involvement in teamwork and the group's priorities are driven by cultural and self-managing mechanisms. Furthermore, the cybernetic process with interactive features is described as a tough control that generates increased autonomy in self-organizing teams. To achieve well-functioning self-organizing teams the prerequisites instigate knowledge sharing, communication and flexibility in the work process. The control mechanisms and the prerequisites of the team contribute to the perceived autonomy amongst the team members to influence their work, which is the most important factor for the control to appear invisible. The parallel work of prerequisites and control mechanisms creates effective and well-functioning teams working towards congruence with the organization's goals. In organizations that require flexibility and efficiency through team-based work, these dimensions are tools used by management to control teams with transparency / Bakgrund: Vår studie undersöker fenomenet självorganisering då fler organisationer väljer att arbeta i mindre arbetslag, projektgrupper eller team för att bemöta förändring på ett proaktivt sätt. Risker med en större ansvarsdelegering i organisationer är de problem som kan uppstå med målkongruens. Styrning är lösningen på problem med målkongruens men översätts ofta till kontroll och övervakning. Detta skapar negativa associationer till styrningens påverkan på utfört arbete. Organisationerna behöver därmed balansera sin utövning av kontroll mellan en hårdare och friare form av styrning för att styra medarbetarna mot målkongruens. Självorganisering ställer därmed höga krav på ledningen när styrningen ska vara transparent för medarbetarna och samtidigt kongruent med den självorganisering som bedrivs. Styrningsmekanismer krävs för att kunna säkerställa självorganiseringens effektivitet med hjälp av cybernetiska processer, interaktiv styrning, självstyrning samt kultur. Förutsättningarna för välfungerande arbete i självorganiserade team ligger istället på processernas flexibla natur, kommunikation och kunskapsdelning. Syfte: Att skapa en fördjupad förståelse för självorganiseringens förutsättningar och styrningsmekanismer. Genomförande: Fallstudien antar en kvalitativ metod där data insamlats från SMHI:s IT-avdelning. Under fyra veckor samlades material in från fyra intervjuer på SMHI:s IT-avdelning med representanter från tre olika organisatoriska nivåer. Slutsats: Studien resulterar i att balansen mellan hård och fri styrning sker genom transparenta styrningsmekanismer för att säkerställa ett målkongruent självorganiserat arbete. I empirin finns underlag för hur kundens involvering i teamets arbete samt gruppens prioriteringar drivs av kulturella- och självstyrningsmekanismer. Vidare beskrivs den cybernetiska processen med interaktiva inslag som en hård styrning som trots detta genererar utökad autonomi i självorganisarande team. Förutsättningarna i teamet skapar istället en välfungerande självorganisering när kunskapsdelning, kommunikation och flexibilitet i arbetsprocessen uppnås. Både styrningsmekanismerna och förutsättningarna i teamet bidrar till en hög grad av upplevd autonomi att påverka sitt arbete vilket är den viktigaste faktorn för att styrningen ska förefalla osynlig. Förutsättningar och styrningsmekanismer arbetar på detta sätt parallellt för att skapa effektiva och välfungerande team som arbetar mot kongruens med organisationens mål. I organisationer med krav på flexibilitet och effektivitet genom teambaserat arbete kan dessa dimensioner vara verktyg för ledningen att styra team med transparens.

På senare år har strömmen av människor som flyr undan konflikt ökat markant. Det stora flertalet som söker sig till Sverige har en annan kulturell bakgrund med skilda värderingar och traditioner än den svenska. De har ofta ett modersmål som innebär svårigheter att kommunicera. En sviktande hälsa eller andra livshändelser gör att en stor del av dessa människor söker kontakt med den svenska sjukvården och då främst ambulanssjukvården eftersom de har fått information om det svenska nödnumret 112. Ambulanssjuksköterskors möten med människor som har en annan kulturell bakgrund eller där språket försvårar kommunikationen har blivit allt vanligare. Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av sitt prehospitala omhändertagande när språket eller den kulturella skillnaden är en begränsning. Nio personer intervjuades, alla var anställda som ambulanssjuksköterskor med erfarenhet att möta dessa patienter. Datainsamlingen utfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav slutgiltigt två huvudkategorier: ”Språket som begränsning” och ”Kulturella begränsningar” samt sju kategorier. Resultatet visar att den kontext som ambulanssjuksköterskan verkar inom på många sätt är extrem och utsatt, där snabba beslut ibland måste fattas med hjälp av mycket bristfällig eller helt utebliven information och möjlighet till stöd. Svårigheter att kommunicera med patient och närstående tillsammans med kulturella skillnader skapar många gånger frustration hos de inblandade men det beskrevs även hur berikande dessa möten kan vara. Erfarenheter och därigenom nya sätt att hantera dessa situationer var talande för flertalet av deltagarna. En tydlig önskan om att öka sin kunskap inom detta område, att bli mer kulturellt kompetent, var återkommande. En slutsats som kan dras är att ytterligare kulturell utbildning för ambulanssjuksköterskorna samt tolkhjälp skulle bidra till en god kommunikation med patienterna. Ambulanssjuksköterskorna skulle ha större möjlighet att ge information på ett kulturellt anpassat sätt om de fick en ökad kulturell kompetens.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika undervisningsstrategier och erfarenheter några grundskollärare har i att arbeta i ett mångkulturellt klassrum. Genom att göra en kvalitativ intervjustudie, har vi tagit del av lärares olika berättelser om vilka olika undervisningsstrategier lärare anser sig tillämpa i mångkulturella klassrum. Vi har också delgivits information om lärarnas erfarenheter av deras lärarutbildning samt om vad som kan vara en utmaning och möjligheter i att arbete med elever som har annan kulturell bakgrund. Lärarna för studien har olika erfarenheter om vad deras lärarutbildning haft för inverkan i deras arbete med elever som har annan kulturell bakgrund. Studien är inriktad på lärare som har en äldre lärarutbildning innan år 2002 samt en senare lärarutbildning genomförd efter år 2010. Genom studien har det visat sig att lärare beroende på lärarutbildning, har olika uppfattning om hur lärarutbildningen varit till nytta i att arbeta i mångkulturella klassrum. Utöver erfarenheter om utbildning har utmaningar för lärarna handlat om elevers olika språkliga förmågor, samt deras begränsade tillgångar till språkliga resurser. För att underlätta för eleverna i undervisningen använder några lärare internetbaserade verktyg som undervisningsstrategi. Genom internetbaserade verktyg kan elevens modersmål föras in i undervisningen. Elever med utländsk och annan kulturell bakgrund har för läraren också medfört möjligheter. Elever har använts som resurs för undervisningen i olika undervisningssituationer, samtidigt finns det lärare som upplever en sådan situation som utmanande. Lärare som använder elevers etnicitet och religiösa samfund i undervisningen kan riskera att trampa på elevens identitet och i det avseendet kan situationen upplevas skrämmande. Fokus för studien har varit att lyfta lärarnas röster för att genom detta delge lärares olika berättelser om att arbeta i ett mångkulturellt klassrum.

Bakgrund: Sverige blir allt mer multikulturellt, vilket leder till ökade krav på sjuksköterskans kulturella kompetens för att tillhandahålla kulturell och individanpassad vård till patienter med annan kulturell bakgrund. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Litteratursökningar genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Fjorton original vetenskapliga artiklar har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Huvudkategorier; “Utmaning i vårdandet och Blandade känslor i mötet” Sjuksköterskorna upplevde svårigheter med att vårda patienter med annan kulturell bakgrund på grund av språkbarriärer. Informationsutbytet upphörde vilket även kan försämra vårdkvaliteten. De kulturella skillnaderna bidrog till att sjuksköterskorna kände sig oförberedda, osäkra samt oroliga inför mötet med dessa patienter. Bristande kulturell kompetens orsakade osäkerhet hos sjuksköterskorna. De upplevde att de saknade kunskap och förståelse för kulturella skillnader. Diskussion: Språkbarriär, kulturella skillnader samt brist på kulturkompetens diskuteras utifrån Leiningers teori om transkulturell omvårdnad. Transkulturell omvårdnad handlar om att lära sig hantera olikheter och visa förståelse, samt utföra omvårdnadsarbete med känslighet samt på ett kulturellt lämpligt sätt. Slutsats: Sjuksköterskans kulturkompetens är bristande. Utbildning som har till syfte att stärka den kulturella kompetensen är därför avgörande då kulturell kompetens är en nödvändighet för att kunna bedriva vården utifrån ett holistiskt synsätt. / <p>Examinationsdatum: 2020-06-08</p>

Syftet med studien var att genom granskning av två läromedel se hur textuppgifter i matematik för årskurs 3 har anpassats till elever med svenska som andraspråk. Läromedlen som granskades i denna studie var Favoritmatematik 3A samt Guldgruvan. Under tidigare VFU tillfällen uppmärksammades bristen på matematikläromedel för andraspråkselever vilket skapade en nyfikenhet. Den nyfikenheten ligger till grund för denna studie. Frågeställningarna som formats och besvarats i denna studie har fokuserat på hur väl språket i textuppgifter är anpassat för andraspråkselever samt hur textuppgifterna anpassats i respektive läromedel. Utifrån tidigare forskning och den sociokulturella teorin utformades ett analysverktyg. Analysverktyget användes för att granska textuppgifter i läromedlen med fokus på språkliga anpassningar. I studien har skribenternas privata åsikter lagts åt sidan och studien utgår endast från Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på kulturella redskap och ser till tidigare forskning. Resultatet presenteras genom bilder och sammanfattningar av textuppgifter i de olika läromedlen. Studiens resultat visade på tydliga anpassningar i textuppgifter i läromedlet Guldgruvan. Uppgifterna var anpassade både språkligt men även genom kulturella kontexter samt genom svarsmöjligheter. Slutsatsen av denna studie var att läromedlet Guldgruvan inte endast anpassade sina textuppgifter språkligt utan där ges eleven även möjlighet till fler vetenskapliga begrepp samtidigt som eleven exponeras för svensk kultur.

Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt land, detta innebär att sjuk-sköterskor i Sverige kommer träffa patienter med en annan kultur. Med en ökad invandring bör sjuksköterskan skaffa sig kunskap, expertis och färdighet om kul-turell kompetent vård. Förståelse för kulturell mångfald är kärnan till en patientsäker vård.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med en annan kultur.Metod: Litteraturstudien bygger på tio kvalitativa artiklar som hämtats från data-baserna PubMed och Cinahl. Dessa artiklar har kvalitetsgranskats med SBUs granskningsmall och analyserats med en manifest analysmetod.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades med underkategorier: 1. Bristfällig kommunikation på grund av språkbarriär och användning av tolk, 2. Brist på undervisning om olika kulturer och 3. Anhörigas förhållningssätt. Resultatet vi-sade att sjuksköterskorna upplevde att kommunikationen påverkades av språkbar-riärer. Detta ledde till sämre vårdkvalité. Sjuksköterskorna hade dålig erfarenhet av undervisning om kulturer under sin utbildning och önskade mer undervisning i personcentrerad omvårdnad. Brist på kunskap ledde till att sjuksköterskorna upp-levde obehag och osäkerhet vid mötet med patienten. Att vårda patienter med en annan kultur beskrevs som det mest utmanande av sjuksköterskorna på grund av att anhöriga hanterade döden på olika sätt. Konklusion: Sjuksköterskor kommer aldrig kunna införskaffa sig kunskap om alla kulturer i världen och även om man har kunskap om patientens kulturella tillhörighet kan sjuksköterskorna inte utgå från att patienten vill ha det på ett visst sätt. Att ge en personcentrerad omvårdnad kommer att leda till att de kulturella behoven även tillgodoses. / Background: Sweden is today a multicultural country, which means that nurses in Sweden will meet patients with a different culture. With increased immigration, it is ethically correct to acquire knowledge, expertise and skills about cultural competent care. Understanding cultural diversity is the core of patient-safe care.Aim: The aim of this literature study was to illuminate nurses’ experiences of meeting patients with a different culture.Method: The literature study is based on ten qualitative articles retrieved from the PubMed and Cinahl databases. These articles have been quality-reviewed with the SBU review template and a manifest analysis method is used.Result: Three main categories were identified with subcategories: 1. Failure of communication due to language barrier and use of interpreter, 2. Lack of educat-ion about different cultures and 3. Relatives’ approaches. The results showed that nurses felt that communication was affected by language barriers. This led to po-orer quality of care. Nurses had negative experience in teaching culture on educat-ion and wanted more education in person-centered nursing. Lack of knowledge led to nurses experiencing discomfort and uncertainty at the meeting with the pa-tient. Caring for patients with another culture was described as the most chal-lenging of the nurses when relatives handled death in different ways.Conclusion: Nurses will never be able to acquire knowledge of all cultures in the world and even if you have knowledge of the patient's cultural belonging, nurses can not assume that the patient want to have in a certain way because of this. Providing a person-centered nursing will lead to the cultural needs being taken into account.