<p>"Lester Bangs har aldrig varit i Tranås" är en kultursociologisk studie i syfte att testa hållbarheten i begreppet"kulturell navigation", samt att genom kvalitativ metod visa på skillnader och likheter i Svenska musikkritikers kulturella navigationsvägar. Genom intervjuer med sju musikkritiker, alla från svensk dagspress, strävar uppsatsen efter att visa på varje individs specifika kulturella navigation för att nå en offentlig tyckarposition. Ledordet för intervjuer och för arbetet i stort har varit "Hur?". Hur navigerar en individ genom kulturen för att skaffa sig det kapital som är gångbart på ett specifikt fält? </p><p>Begreppen kapital och fält är hämtade ur Pierre Bourdieus sociologiska teori och med analysstöd av dessa begrepp ger uppsatsen dessutom några ledtrådar till "Varför" musikkritikerna navigerat som de gjort. Här finns exempelvis intressanta skillnader mellan storstadstidningens skribenter och landsbygdstidningens skribenter. Det kulturella navigationsbegreppet diskuteras och etableras i uppsatsen till förmån för frågan "hur?". Uppsatsen lämnar därmed arbetet med att förfina och underbygga begreppet, så att det också kan börja förklara "varför", till eventuella fortsättningsarbeten.</p>

<p>Kultur är något som utvecklas över tid och skapas av värderingar, tro och normer. Den inverkar på en individs uppfattningar, attityder och livsval. Då en människa blir patient kommer kulturen utöva inflytande på dess beteende och tankar, vilket sjuksköterskor måste ha kunskap om och respekt för. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser, erfarenheter ochattityder i samband med att de vårdar patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden var en litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys där elva vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde ett behov av att få mer vårdrelaterad kulturkunskap. De positiva känslorna inför vårdandet upplevdes vara att känna sig uppskattade av patienterna, privilegierade och glada. Negativa känslor var osäkerhet, stress och frustration. Positiva attityder hos sjuksköterskor var respektfullhet, tolerans och förståelse. Negativa attityder var omedvetenhet, oförståelse och generaliseringar. Strukturella faktorer som upplevdes påverkaden kulturellt anpassade vården var ett stressfullt arbetsklimat, sjukhusets uppbyggnad och motstånd från ledningen. Sjuksköterskorna upplevde att kommunikationen utgjorde ett hinder. Tolk och icke-verbal kommunikation var verktyg för att överkomma hindret. Kollektivistiskt synsätt hos patienten och dess familj kunde inverka på sjuksköterskornas arbete. Slutsatsen är att mer utbildning med diskussion och reflektion för sjuksköterskor behövs för att en kulturellt anpassad vård ska kunna ges.</p>

Bakgrund: Asylsökande löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa än den generella befolkningen, på grund av traumatiska händelser och förlusten av kultur och stöd. Sjukvårdspersonal behöver kunskap om asylsökandes specifika vårdbehov för sin psykiska hälsa och inneha en kulturell kompetens för att kunna ge en personcentrerad vård. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur distriktssköterskor skattade sin egen förmåga att identifiera, bedöma och hantera psykisk ohälsa hos asylsökande. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som datainsamlingsmetod har utförts. Enkäten besvarades av 53 distriktssköterskor. Deskriptiv statistik har använts för att analysera data. Resultat: Det visade sig att flertalet av distriktssköterskorna (55,8 %) i ganska hög grad ansåg sig kunna identifiera psykisk ohälsa hos asylsökande. Däremot ansåg 53 procent av distriktssköterskorna att de i låg grad kunde tillgodose de asylsökandes psykiska och sociala omvårdnadsbehov. Distriktssköterskorna i studien skattade sin egen kulturella kompetens som bristfällig. Slutsats: Distriktssköterskorna anser sig behöva mer kunskap om asylsökandes rättigheter till vård för att kunna ge dem den vård de är berättigade till för sin psykiska ohälsa. Distriktssköterskors kulturella kompetens behöver förstärkas genom möjligheter till utbildning. / Background: Asylum seekers are more likely to suffer from mental illness than the general population, due to their experiences of traumatic events and the loss of culture and support. Healthcare professionals need to have knowledge about asylum seekers specific health care needs of their mental health and possess a cultural competence in order to provide a person centered care. Aim: The study's aim was to investigate how primary care nurses rated their own ability to identify, assess and manage the mental health of asylum seekers. Method: A quantitative cross-sectional study with questionnaires as data collection method has been carried out. The questionnaire was answered by 53 primary care nurses. Descriptive statistics were used to analyze the data. Result: The result showed that most of the of primary care nurses (55,8 %) in fairly high degree felt able to identify mental illness among asylum seekers. In contrast 53 percent of the primary care nurses considered that they in low extent were able to meet asylum seekers care needs. The primary care nurses in the study hade a lack of cultural competence. Conclusion: Primary care nurses consider themselves to need more knowledge about the asylum seekers´ right in health care, in order to give them the care they are entitled to for their mental illness. The cultural competence of primary care nurses need to be improved, by giving them access to education.

BAKGRUND: Samhället blir allt mer mångkulturellt. Människor från olika delar av världen immigrerar till Sverige och det är därför av stort värde att känna till dessa människors kulturella bakgrund och trosuppfattning.  Som vårdpersonal är det viktigt att vara uppmärksam på eventuella kulturella skillnader och bemöta patienten med respekt för att skapa en god vårdrelation. SYFTE: Vårt syfte med denna litteraturöversikt var att undersöka utlandsfödda patienters upplevelse av vårdrelationen med personalen på en vårdavdelning. METOD: En litteraturöversikt gjordes där tretton artiklar granskades för att kunna sammanställa en helhetsbild av det valda ämnet. RESULTAT: De flesta patienterna i artiklarna beskriver olika svårigheter med att skapa en god relation med vårdpersonalen. Två kategorier identifierades: Att inte bli förstådd av vårdpersonal och Att inte känna sig delaktig i vårdrelationen. Från dessa två kategorier framkom fem underkategorier som beskriver på vilket sätt patienterna kände sig missförstådda eller inte kände sig delaktiga i relationen med vårdpersonalen. KONKLUSION: Det finns svårigheter att skapa en god transkulturell vårdrelation mellan patient och vårdpersonal. Patienter beskriver hur de inte alltid blev mötta med samma respekt och kulturella förståelse som de andra infödda patienterna. Detta tyder på att det finns ett behov av bättre utbildning hos vårdpersonalen inom ämnet kulturell förståelse. Vårdpersonalen måste också se till de individuella behoven hos patienterna. / BACKGROUND: The society is becoming more and more diverse in its many cultures. People from all over the world are migrating to Sweden and it is therefore of great worth to be familiar with the cultural background and religious belief of these people. As a caregiver, one must be sensitive to cultural differences and approach patients with respect in order to establish a good relationship. AIM: This paper reports a review of an examination of foreign-born patient’s experience of a caring relationship with the personnel in a care division. METHOD: A literature review was used in this survey, where the findings of thirteen articles were examined to establish an overview of the subject. FINDINGS: Most of the patients in the articles described different challenges in establishing a good relationship with the caregivers. Two main categories were constructed: Not being understood by the caregiver and Not feeling a part of the caring relationship. From these two categories, five sub-categories were formed to describe in what way the patients were misunderstood or not being included in the relationship with the caregivers. CONCLUSIONS: There are challenges in creating a good transcultural relationship between the patient and the caregiver. Patients described how they not always were being met with the same respect and cultural awareness by the caregivers as the native patients were. This implies that there is a need of better cultural education amongst caregivers. The caregivers also need to se the individual needs of the patients.

Migranternas självidentitet förändras och omkonstrueras när de flyttar till ett nytt land. I denna kvalitativa studie ligger fokus på identitetskapande och förändringar hos irakiska invandrare i Sverige. Uppsatsen belyser de följande frågeställningarna utifrån socialpsykologiska teorier om självidentitet och förändringar: Vilken roll spelar sökande av arbete för migranternas identitetsskapande? Vilken roll spelar inlärning av ett nytt språk för identitetsförändringar och vilken inverkan har sociala nätverk med egna landsmän på irakiernas identitetsskapande och integrationsupplevelse? Uppsatsen bygger på semistrukturella intervjuer med 6 irakiska flyktingar bosatta i Sverige sedan 5-8 år tillbaka. Slutsatser dras om att irakierna har skapat en ny identitet som är bikulturell, dvs. de känner sig fortfarande som irakier, och samtidigt inkorporerar en del av den svenska kulturen och sociala normer i självet.

Vi lever idag i en allt mer globaliserad värld, vilket bidragit till ett mångkulturellt samhälle. Dagens organisationer står i och med detta inför utmaningen att anpassa sig. Utmaningen med mångfald är, att trots skillnader, lyckas samarbeta. Genom samspel och god kommunikation formas människan in i den sociala miljön på arbetsplatsen. Denna studie undersöker medarbetarnas attityder till och upplevelse av sin organisations kulturella mångfaldsarbete. Undersökningen är en kvantitativ studie som utfördes med hjälp av enkäter. Studieobjektet är en specifik enhet inom en internationell organisation, som är starkt styrt av sina gemensamma värderingar. Huvudresultatet visar på hög trivsel och en positiv attityd till att arbeta med mångfald, att mångfaldsplanen upplevs som bra och att medarbetarna uppskattar att arbeta i mångkulturella team. / Today we live in a more globalized world then ever before, which has lead to a multicultural society. Organizations today are now facing the challenge to adapt. The challenge with diversity is to cooperate despite our differences. Through interaction and good communication the individuals can adapt to the social environment in the organization. This study examines the employees’ attitudes towards and experience of their organization’s work with cultural diversity. The study is a quantitative survey that was conducted using questionnaires. The object of study is a specific unit within an international company, which is closely ruled by their common values. The main results shows high satisfaction at work and a positive attitude towards working with diversity, the diversity program is perceived as good and the employees enjoy working in multicultural teams.

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården. Metod: Studien gjordes som en litteratursammanställning av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet kunde delas in i två teman med tre respektive två tillhörande kategorier. Det första temat; Den kulturellt särskilde patienten förde med sig kategorierna; Kulturellt specifika beteenden, anhörigas medverkan och kommunikation. Det andra temat; Kulturspecifikt bemötande i vården skildrades genom kategorierna; Kulturell medvetenhet och hantering av kulturella möten. Slutsats: De hinder och komplikationer som präglade den transkulturella vården var ofta kopplade till vårdpersonalens upplevda okunskap. De uttryckte ett stort behov av riktlinjer, stöd från arbetsledare och framför allt kunskap inom området. Detta skulle även göra det möjligt att bedriva en god transkulturell omvårdnad i linje med Leiningers transkulturella omvårdnadsteori. / Background: Multicultural communities have become more common because of the increasing immigration. The diverse cultures bring different values, cultural practices and ways of living than the ones that are common for the majority population. The immigration also leads to a new disease panorama with demands on health care that have not before existed. According to the Swedish Health care law, all care shall be given on the same conditions for all individuals. Leininger´s cultural care theory claims that a professional, culturally appropriate care can be guaranteed if it is based on an individual centered approach and given with a cultural knowledge. Aim: The purpose of this study was to describe the cultural knowledge with healthcare staff and how it influences the health care. Method: The study was made as a literature review of ten scientific articles with a qualitative approach. Result: The result was divided in two themes with three respectively two belonging categories. The first theme; The culturally particular patient, was divided in the categories; Culturally specific behaviors, the presence of relatives and communication. The second theme; Culturally specific treatment in health care was divided in the categories; Cultural knowledge and management of cultural meetings. Conclusion: The obstacles and complications that occurred in the transcultural health care wereoften related to the lack of knowledge that the health care staff experienced. They agreed that aneed for guidelines, support from supervisors and particularly knowledge within the areaexisted. This would also make it possible to accomplish a good transcultural care in the spirit ofLeininger´s care theory.

The aim of this essay was to investigate the effects of adopting a site to the UNESCOs World Heritage List. Thefocus laid on the example of the Decorated Farmhouses of Hälsingland, which was the most recent Swedishadoption. With the question of impact of the World Heritage List in mind, the region of Hälsingland became themain focus. The study was made with particular focus on Gästgivars, a farm located in the municipality ofBollnäs, to which the theory of social life of things was applied. The result of the World Heritage was, in the caseof Gästgivars, an increase of the cultural value and social status.This case study has shown that the impact of the nomination has not been immense, but suggests that longtermeffects can show. The nomination to the World Heritage has led to some small changes in how thefarmhouses are managed, for example an increase of guided tours of a site. Although there were some opinionson how it was handled, World Heritage site recognition is looked upon as something positive. In this studyUNESCO and ICOMOS, in addition to other governing bodies, appeared to be authoritarian in some aspects,mainly when it came to local decisions concerning the World Heritage site. Thus, it has also shown that thoseinstitutions were not the only authoritarians regarding the handling of the site.The adoption of the Decorated Farmhouses could contribute to a feeling of community, or to create asymbol of the region and municipality, or perhaps a feeling of local identity and community. On an economiclevel, the World Heritage designation could contribute to additional income for the region and secondary effects.The case study is not completely a part of the experience industry which shows that cultural economy had littleeffects. Furthermore, the study showed that the adoption of the Decorated Farmhouses of Hälsingland to theWorld Heritage List can promote the view upon culture in small cities and an alternation of the cultural life.To analyze possible interactions due to a site being added to the World Heritage list has succesfully beenperformed with qualitative methods and interviews. The interviews became the primary material of the study andwas backed by statistics of the number of visitors to a site, some documents, and historical facts.

Fornföreningen Fibula on the Aland Islands contacts the author because its members want to create a museum.The purpose of this two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies is to shed light on what a museum really is. The research question I have answered is “what is a museum and is this what Fibula really wants in their reconstructed Viking village?”. Based on interview material, ethnographic field studies, relevant research in the subject and documents from Fibula, I have answered the research question. My theory is grounded and the methods are qualitative.The result of the analysis is that a museum is a non-profit, permanent institution mediating knowledge. It is a heritage value protector and a museum is obligated to take care of and conserve its museum objects and to safeguard the heritage professionally. A museum has to respect and understand the heritage it manages. Research anddocumentation of the museum collections is the key to maintain professionalism. A museum is always active and it can be a participating museum where visitors are included in the museums democratic processes. Fibula is a heritage entrepreneur and the association will find it difficult to manage a museum professionally due to that reason. Fibulas members have an existing sense of place for the Viking village in Kvarnbo and its surroundings. To bring attention to this fact in the future a museum, a visitor center, a walking trail or a development of the Viking village into a living history museum or an (archaeological) open air museum could be relevant. At the moment it seems doubtful however that Fibula and its members got the time, the commitment, the resources and the knowledge it takes to run a museum. Perhaps a museum can be created in the future if respect and understanding of heritage value will come to pass. Entrepreneurship and the sense of place alone don’t lead all the way to a museum.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett mångkulturellt land, då många av världens länder är centrum för kulturell globalisering. Detta medför att en större andel av personer i vårt land som söker sig till hälso- och sjukvården har utländsk härkomst och därmed ett annat språk och kultur. För att kunna tillfredsställa dessa patienters grundläggande behov och leverera en individanpassad vård, behövs ökad kompetens kring kulturella skillnader och likheter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammanställts och analyserats genom en innehållsanalys på manifest nivå. Sökningar av artiklar gjordes i CINAHL, PubMed och Ebsco – alla databaser. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med totalt 13 underteman. De tre huvudtemana var (1) språkbarriärer, (2) kulturella hot och (3) vårdens bristande beredskap. Vårdpersonal upplever att språkförbistringar medför svårigheter inom vårdandet av patienter med annan kulturell bakgrund. Patienter med annan kulturell bakgrund upplevs ha starkare emotionella uttryck, mannen är överhuvudet i familjen och anhöriga upplevs av många som störande. Vårdpersonal önskar lättillgängliga hjälpmedel och utbildning för att kunna leverera transkulturell vård till patienter. Slutsats: Att vårda patienter från andra kulturer kan kräva mer tid på grund av olika barriärer som måste övervinnas och kulturkrockar som kan uppstå. Kulturell kompetens är en nödvändighet för att kunna utföra transkulturell omvårdnad, vilket handlar om ett holistiskt synsätt inom vårdandet. Kunskap behöver levereras till all sjukvårdspersonal inom alla instanser för utveckling av kulturell kompetens, men för att kunna ta till sig kunskapen är första steget att rannsaka sig själv, sina fördomar och värderingar om patienter från andra kulturer.