Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver att man stöttar barns flerspråkighet och modersmålsutveckling. I studien användes semistrukturerade intervjuer, där informanterna var sex yrkesverksamma förskollärare. Intervjuerna analyseras med hjälp av innehållsanalys för att hitta meningsbärande mönster. Studiens teoretiska utgångspunkt är Brofenbrenners (1994) ekologiska systemteori. Systemen i teorins utvecklingsekologiska modell användes som ett verktyg i resultatanalysen. Förskollärarna lyfter i resultatet en bred kunskap om hur man stöttar barns flerspråkighet och modersmålsutveckling. De berättar olika tillvägagångsätt som samverkan kan ske på med vårdnadshavarna där redskap, kunskapsutbyte och utvecklingsområden presenteras. Förskollärarna beskriver flera områden inom flerspråkighet och modersmålsutveckling som de vill utveckla, men lägger det ansvaret på sig själva och inte på organisationen i förskolan. Studiens resultat indikerar att, för att öka sin kunskap och kompetens kan förskollärarna lyfta sina tankar och idéer om utvecklingsområden inom flerspråkighet och modersmålsutveckling med andra pedagoger och ledning, för att kunna öka sin kunskap och kompetens. Förskollärarna vill öka sin kompetens och utvecklas vidare vilket Sheridan m.fl. (2015) belyser som viktigt. Slutsatsen som lyfts kopplas samman med Brofenbrenners (1994) ekologiska systemteori. Det framkommer utifrån förskollärarnas beskrivningar i resultatet och teorins system hur viktiga alla aktörer runt om kring barnen är för deras lärarande och utveckling. / This is a qualitative study, with the purpose to contribute to knowledge about how preschool teachers describe supporting children’s multilingualism and moder tongue development. For this study semi structured interviews were used, and the informants was six professional preschool teachers. The interviews were analyzed by content analysis to discover meaningful patterns. The theoretical ground is Brofenbrenners (1994) ecological system theory. The systems in the theory ecological model of development were used as a tool in the result analysis.  The preschool teachers raise in the result they have wide knowledge about how to support children´s multilingualism and mother tongue development. They tell about different approaches of how to collaborate with the guardians where tools, knowledge exchange and development areas are presented. The preschool teachers describe several areas within multilingualism and mother tongue development that they want to develop further, they put responsibility on themselves and not on the preschool organization.  The study´s results indicate that, to increase their knowledge and competence preschool teachers can lift their thoughts and ideas about development areas in multilingualism and mother tongue development with other educators and management, to increase their knowledge and competence. The preschool teachers want to increase their competence and develop further which Sheridan et al. (2015) illustrate as important. The conclusion which is lifted relates to Brofenbrenners (1994) ecological system theory. It appears based on the preschool teachers´ descriptions in the result and the theory´s system how important all actors around the children are for their learning and development.

Afrobeats är ett exempel på växande global musikkultur som tillåter människor speciellt unga från den afrikanska diasporan att uppleva känslan av en gemensam kulturell identitet samt erfara en sammanlänkning till sina afrikanska rötter. Syftet med denna studie är att undersöka Afrobeats roll i skapandet av en gemensam kulturell identitet bland unga vuxna från den afrikanska diasporan. Studiens teoretiska perspektiv innefattar social identitets teorin och teorin om transnationalism. Dessa teorier tillämpas för att undersöka formandet av social identitet och belysa hur individer som är bosatta i sina hemländer behåller anknytning till hemländerna. Med hänsyn till bristen på tidigare forskning inom Afrobeats och hur den påverkar den övergripande afrikanska identiteten har denna studie utgått från tidigare forskning om musikens allmänna roll som en identitetsskapande resurs inom olika etniska och diasporiska samhällen. Studiens empiriska material har samlats in genom fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med unga vuxna från den afrikanska diasporan som är bosatta i Sverige. Resultatet visar att Afrobeats agerar som en katalysator för sammanhållning och gemensam kulturell identitet bland unga vuxna från den afrikanska diasporan. Vidare är Afrobeats ett medel för kulturell hemkomst och är ett verktyg som används av unga vuxna till att bibehålla koppling till sina afrikanska hemländer. Slutligen visar studiens resultat att Afrobeats uppfattas vara en global representation av den bredare afrikanska identiteten och motverkar fördomar om vad det innebär att vara afrikan. Vidare bidrar Afrobeats till känslan av stolthet över den afrikanska identiteten. Studien kan bidra med djupare insikt i förståelsen av Afrobeats roll i att forma den gemensamma kulturella identiteten bland individer från den afrikanska diasporan.

Studies at Uppsala university was from the beginning based in theology, which also mean that students of theology founded the student nations. In similarity to the separation between the church and the state in Sweden in the year 2000, all nations have a clear statement today of not being connected to either religion or politics, however, the question that rises is; to what extent has it been possible to leave the religious aspect on which they were founded. The purpose of this study is to analyze controlling documentation of Östgöta and Gotland´s nation closer to see if it is possible to identify elements of religion within them that can be interpreted as cultural religion. Based on the theory of cultural religion, with focus on Kasselstrand´s interpretation of “Belonging without Believing”, elements of religion will be analyzed as examples of how the nations as organizations struggle with the historical background of theology, and the strive to modernize and become more inclusive. The result presented, identifies cultural religion within the material, highlighting holidays and festivities as main sources, with the reasoning of the documents bringing the information of the ritual forward, and not necessarily the religious values. The result is also strengthened with Hervieu-Léger´s idea of group memory as a chain through time and society together with Connerton´sthoughts on the collective memory and how it can be interpreted as one way to explain the continuity of traditions and the upkeep of ceremony.

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur lärare i fritidshem arbetar med interkulturalitet utifrån deras egna uppfattningar och erfarenheter. Studien är baserad på en explorativ kvalitativ metod och det empiriska materialet som samlats in är utifrån semistrukturerade intervjuer av fritidshemslärare1 i olika delar av landet. Valet av intervjuer grundades i att vi ville få ut så mycket som möjligt av respondenternas tankar och åsikter. Analysen av studiens resultat har sin grund i ett allmändidaktiskt perspektiv samt teori om interkulturalitet. Resultatet visar att samtliga respondenter har en uppfattning om att arbetet med interkulturalitet på fritidshemmet är viktigt men att det är något som man skulle kunna arbeta mycket mer med än vad man gör i dagsläget. Utifrån respondenternas svar kan vi se att arbetet med interkulturalitet ser olika ut runt om i landet.

Denna studie handlar om skillnader i vägledning mellan olika länder, närmare bestämt uppfattningen om vad vägledning innebär och vad en vägledare arbetar med. Intresset för ämnet har uppstått när vi författare har varit i kontakt med personer som kommer från andra länder än Sverige, som uttryckt en okunskap om vår utbildning och vägledarprofessionen. Utifrån egna erfarenheter samt tidigare forskning inom ämnet har vi förstått att definitionen av vägledning och vägledare skiljer sig åt mellan olika länder och kontexter och att både vägledning och rådgivning förekommer som benämning av yrket. Det blir därför intressant att undersöka hur tidigare erfarenheter av vägledning kan påverka förväntningarna på kommande vägledning. Syftet med studien är att undersöka hur individers tidigare erfarenheter av vägledning kan påverka förväntningarna på vägledningssamtalet i ett nytt land samt vilka utmaningar dessa förväntningar kan skapa i vägledningssammanhang. För detta har lämpliga frågeställningar formulerats. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med individer som tagit del av vägledning både i Sverige och utomlands, samt vägledare som arbetar med dessa individer. De teoretiska begrepp som används för att analysera resultatet är främst Systems Theory Framework av Patton & McMahon. Även Bourdieus begrepp: habitus samt ekonomiskt-, socialt-, och kulturellt kapital används i studiens analys. Resultatet av studien visar hur förväntningarna på vägledning främst handlar om information och rådgivning. De förväntningar som finns på samtalen grundar sig enligt de sökande främst i okunskap om system som finns i ett nytt land medan vägledarna även identifierar influenser som grundar sig i ekonomi och familj. Resultatet visar även att framför allt sökande som befinner sig i ett nytt land definierar begreppet vägledning snarare som rådgivning.

Denna studie syftar till att visa hur elever med ett annat modersmål än svenska upplever och deltar i modersmålsundervisningen, samt hur elevernas egna upplevelser av hur erfarenheter i modersmålsundervisningen påverkar deras identitetsutveckling och prestationer i svenskämnet. En kvalitativ metod har använts för att samla in data, bestående av semistrukturerade intervjuer med elever i årskurs 9 på högstadiet som deltar i modersmåls- och svenskundervisning. Studien fokuserar specifikt på svenskämnet och inte på svenska som andraspråk. Tidigare forskning har visat att både modersmål och modersmålsundervisningen spelar en väsentlig roll i att stärka flerspråkiga elevers skolresultat och identitetsutveckling. Dessa studier understryker vikten av att bevara och utveckla elevernas förstaspråk i skolan, vilket bidrar till förbättrad förståelse och kompetens i andraspråket samt stärker deras kulturella och personliga identitet. Forskningen pekar även på att negativa attityder från samhället och skolmiljön kan motverka dessa fördelar genom att minska elevernas motivation och deltagande i modersmålsundervisningen. Resultaten från studien visar att eleverna värderar sina modersmål och modersmålsundervisningen högt då de anser att dessa stärker deras språkfärdigheter och identitet, samt bidrar till en ökad personlig tillhörighet. Trots många positiva aspekter stöter eleverna på faktorer såsom schemakonflikter, trötthet efter skoldagen och negativa attityder från omgivningen, vilket påverkar deras motivation att delta i undervisningen. Eleverna uttrycker dock att deras känslomässiga band och anknytning till modersmålet är starkare än effekten av dessa hinder, vilket understryker modersmålets betydelse för deras identitetsutveckling. Denna studie framhäver modersmålets centrala roll i att främja språkutvecklingen i svenska. Resultaten visar även att modersmålet inte bara stödjer förbättrad resultat i skolan utan också väsentligt bidrar till att stärka elevernas identitet, vilket framhävs i teorier om språkets roll för personlig och kulturell identitetsutveckling.

Multiculturalism is a current issue in our globalized society, which also the library field must relate to. In the Swedish Library Act from 2014 it is stressed that users with another linguistic background than Swedish shall be prioritized. However, an undifferentiated comprehension of what multicultural services at the library really means prevails, and the underlying values of the concept are rarely questioned. The purpose of this bachelor thesis is to problematize the concept of multiculturalism in a library context, by the identification of ideological patterns in the research discourse. Nine Library- and Information Science research articles that discuss multiculturalism at the public library have been scrutinized, and we found that the articles are dominated by a palpable Western and colonial perspective. Four discourses were identified in the empirical material, which all can be linked to changes in the macro-sociological context. As a theoretical and methodological framework we have chosen Norman Fairclough's critical discourse analysis (CDA) in combination with Homi K. Bhabha's postcolonial theory. CDA focuses on linguistic text analysis, in order to uncover how discourses both influence and are influenced by the social context, while Bhabha's theory questions how Western scholars create an illusion of fixed cultural identities. By combining these theories we wished to problematize the Western knowledge production, and initiate new approaches regarding how to work practically with these issues. Our conclusion is that there are similarities in how Western scholars depict multiculturalism and ethnicity at the library, which might impact the library practice in a negative way.

This thesis is a comparative study between Far Cry 3 (2012), Overwatch (2016) and Horizon Zero Dawn (2017) to determine how game developers appropriate minority cultures in character design. The character designs are compared to the cultures of origin to determine whether they have been appropriated and to what extent. Far Cry 3 appropriates Maori and Samoan cultures, Horizon Zero Dawn appropriates native American cultures, and Overwatch appropriates both Maori and native American cultures. Appropriation leads to stereotypes which may influence the way the audience regard and understand the real world. / Denna rapport är en komparativ studie mellan Far Cry 3 (2012), Overwatch (2016) och Horizon Zero Dawn (2017) för att avgöra hur spelutvecklare approprierar minoritetskulturer i karaktärsdesign. Karaktärsdesignerna jämförs med ursprungskulturerna för att avgöra om de har blivit approprierade och hur mycket. Far Cry 3 approprierar Maori- och Samoakulturer, Horizon Zero Dawn approprierar ursprungsamerikanska kulturer, och Overwatch approprierar både Maori- och ursprungsamerikanska kulturer. Appropriering leder till stereotyper som kan påverka hur publiken uppfattar och förstår den verkliga världen.

Välbefinnande är en upplevelse som många människor försöker att uppnå. När man inte uppnår välbefinnande kan frustration i stället upplevas i högre grad. Dessa två upplevelser kan skilja sig åt i olika kulturella kontexter samt hur olika kulturer internaliseras. Vilket betyder hur man anpassar och upplever sin kulturella identitet. Denna studie är en psykologisk tvärkulturell enkätstudie, som genomförts på studenter vid svenska universitet och sydafrikanskt universitet. Studien syfte var att se om det fanns en signifikant skillnad mellan de två grupperna. De 59 svarsenkäterna sammanställdes och analyserades i SPSS. Resultatet visar på en signifikant skillnad på upplevelsen av välbefinnande och frustration. På den kulturella sidan var skillnaden inte signifikant. / Well-being is an experience that many people try to achieve. When people aren't so frustrated, I can be more involved. These two experiences may differ in different cultural contexts and how different cultures internal. It is a man who is one of those who is sinful. This study is a psychological cross-cultural survey, conducted on students at The Swedish University and the University of South Africa. The purpose of the study was to see if there was a significant difference between the two groups. The 59 response questionnaires were compiled and lasted in the SPSS. The results show a significant difference between the experience of well-being and frustration. On the cultural side, the difference was not significant.

I det här arbetet har vi undersökt hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan ser på sin yrkesroll, hur de arbetar och vilka skärningspunkter det finns mellan detta och skollagen. Vi är speciellt intresserade av hur de tänker kring och hur de arbetar med elevernas genus, sociala och kulturella bakgrund. Vi har genomfört djupintervjuer med sex studie- och yrkesvägledare som arbetar inom grundskolan och har använt oss av en innehållsanalys. Vårt resultat visar att det finns flera skärningspunkter mellan skollagen, skolan och studie- och yrkesvägledarnas perspektiv på studie- och yrkesvägledning och vad det innebär och hur studie- och yrkesvägledarnas arbete faktiskt ser ut. Dessa dilemman uppstår, bland annat, när det handlar om ansvaret för studie- och yrkesvägledningen och vad som är studie- och yrkesvägledarens roll. Vi ser flera områden som kräver en djupare diskussion då det finns underliggande dilemman som förhindrar att bristerna i studie- och yrkesvägledningen försvinner. / In this essay we have looked in to how study and career counselors in primary school view their profession, how they work, the school law and if there is any discrepancy between these three. We are especially focused on how they think and work with gender, social and cultural background. We have conducted six interviews with study and career counselors in primary school and used content analysis. Our results show that there are several discrepancies between the schools’, the school law and the study and career counselors view on what study and career counselling means and what a study and career counselor should do and what study and career counselors actually do. These discrepancies emerge mostly when you talk about the responsibility for the study and career counselling and what the study and career counselors’ role is. We can see several areas where a deeper discussion is needed since there are underlying dilemmas which prevents the flaws with study and career counselling in primary school from disappearing.