Syftet med denna uppsats är att, med hjälp av skolans styrdokument och intervjuer med lärarei årskurs 7–9, undersöka vems historia, som ska/kan läras ut, och vems historia som faktisktlärs ut. Syftet är också att ta reda på varför de utvalda lärarna väljer det innehållet de gör, omelevernas etniska bakgrunder påverkar det valet och på vilket sätt i så fall. Studien undersökerockså hur lärarna arbetar med att inkludera olika kulturer i sin undervisning.Undersökningen bygger på en innehållsanalys av det centrala innehållet för historia ochkvalitativa semistrukturerade intervjuer med historielärare som undervisar i årskurs 7–9.Studien vilar på Vanja Lozics teorier om att historieundervisningen är identitetsskapande, menatt historieundervisningen trots det oftast ändå är eurocentrisk.Resultatet av undersökningen bekräftar Lozics teori om att historieundervisningen äreurocentriskt. Detta trots att denna undersökning visar att det centrala innehållet erbjuder fleramöjligheter till att ta upp andra kulturer. Flera av lärarna tar dock ändå upp en del olika kulturer,medan några gör det i väldigt liten uträckning. Här kan man ana ett samband mellan hur mångakulturer de tar upp i sin undervisning och vilken syn de har på styrdokumenten. Samtliga lärareförsöker dock att inkludera sina elevers kulturella bakgrunder i sin undervisning, men i de flestafall sker det mer i förbifarten. Faktorerna som styr lärarnas val av kulturer att ta upp iundervisningen är många och elevernas kulturella bakgrunder är bara en del i det. Det blir ocksåtydligt att undervisningen om andra kulturer påverkar lärarnas arbetssätt på flera sätt

Statistik visar att elever med akademiskt utbildade föräldrar oftare tar sig vidare till högre utbildningar än de som har föräldrar med lägre utbildningsnivå. Bourdieu har länge belyst fenomenet med sina teorier om kulturell reproduktion och selektion vid högre utbildningar. Det finns även ett samband mellan utbildningsnivå och hälsoläge ur ett folkhälsoperspektiv. Syftet med undersökningen är att problematisera och belysa hur gymnasieelever resonerar kring universitet- och högskolestudier ur ett Bourdieuperspektiv. Kvalitativa semi-strukturerade interjuver har genomförts och teoretiskt tolkats utifrån Bourdieus teorier. För att ge ytterligare insikt i valet om vidare studier har Banduras teori om Self-efficacy använts. Resultatet visar på hemmiljöns betydelse för fortsatta studier efter gymnasiet.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter i bredare utsträckning patienter som talar ett annat språk. Tidigare forskning visar att kommunikation kan påverka patienters välbefinnande och säkerhet. Patienters delaktighet i vården kan försvåras vid en språkbarriär. Patienters förmåga att uttrycka sina behov kan försvåras men användning av kroppsspråk och tolk kan underlätta för en kommunikation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som inte talar samma språk som sjuksköterskan. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: Det framkom två teman i resultatet ”Betydelsen av att kunna kommunicera” och ”Språkliga olikheter kan medföra kulturell mångfald”. Sjuksköterskor uppgav att vården var beroende av en fungerande kommunikation. Sjuksköterskor hade svårigheter att utföra vård när det inte fanns ett gemensamt språk och en fungerande kommunikation. De använde sig av olika tillvägagångssätt för att få en förståelse för patienter och deras behov. Patienter med en annan språklig bakgrund hade många gånger även en annan kulturell bakgrund. Slutsats: Sjuksköterskors tillvägagångssätt möjliggjorde för en kommunikation men visade sig inte vara optimala. Olikheter i språk medförde svårigheter i vårdandet. Även de kulturella behoven som uppmärksammades med ett annat språk behövde tillgodoses och det krävdes därför mer av sjuksköterskor.

This paper explores a hotly contested concept, namely ”cultural appropriation” (CA), in a Swedish context. In January 2019, Amanda Lind - a white woman with dreadlocks - was appointed the Minister for Culture. This event sparked a public debate about CA and race, unfolded in the media landscape and thus making for an intriguing examination of the discursive architecture of the debate. Designed as a case study, the purpose of this paper, then, is not to investigate CA in itself but rather to understand the discourses surrounding it; why the analytical focus is on the leading media outlets in Sweden given their position(s) of power. Thus, this paper is an attempt to consider CA from a critical standpoint. It does so by employing a critical discourse analysis (CDA) and drawing on the theoretical frameworks of Michel Foucault and postcolonial theory. Based on discourse analysis of a dozen editorials, CA is generally viewed from the lens of “inspiration” whilst ideas of “appropriation” are rejected, belittled and vilified. The analyzed articles also expresses a fair share of racism and discriminatory language along the lines of “Us and Them” discourses.

Studien fokuserar på förskollärares upplevelser om arbetet med förskolans mångkulturella uppdrag. Tidigare forskning har identifierat otydligheten i läroplanen hur det mångkulturella arbetet ska omsättas i praktiken. Läroplanen har motsägelsefulla mål kring hur det ska ske i verksamheten vilket leder till en osäkerhet hos förskolorna hur de ska hantera det mångkulturella uppdraget.  Denna kvalitativa studie utgår utifrån en hermeneutisk metodansats. Det empiriska materialet har samlats in genom telefonintervjuer. Vi har intervjuat sex förskollärare för att lyssna på deras upplevelser och syn på arbetet samt vilka utmaningar och möjligheter de anser att dem står inför. Vi har gjort sex telefonintervjuer med verksamma förskollärare, både på förskolor som anses sig vara mångkulturella och icke mångkulturella.  Vi har använt oss av olika centrala begrepp som är kopplat till uppdraget och som vi använt oss av i resultat och analysdelen. Begreppen som vi uppmärksammar i vår studie är kultur, etnicitet, mångfald, interkulturellt, monokulturellt och andrafiering. Studiens empiri analyseras med hjälp av tidigare forskning och litteratur utifrån ett interkulturellt och monokulturellt perspektiv. I studiens resultat framkommer det en viss osäkerhet kring begreppet mångkultur och att det kan uppfattas olika hos förskollärarna. Oavsett om förskolorna profilerar sig som mångkulturell eller icke mångkulturell arbetar de med det mångkulturella uppdraget på olika sätt. Det har ingen betydelse om förskolan är mångkulturell eller icke mångkulturell när de arbetar med det mångkulturella uppdraget, utan det beror på förskollärarens individuella inställning hur mycket arbete läggs på det mångkulturella uppdraget.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Denna studie behandlar interkulturalitet i monokulturella förskolor. Det som studeras är hur förskolepedagoger arbetar för värdet av kulturell mångfald i deras verksamhet. Studien är av kvalitativ natur och genomfördes via gruppintervjuer och enskilda intervjuer. Respondenterna som medverkade arbetar på tre olika förskolor i västra Sverige. Samtliga förskolor befinner sigi miljöer där det inte finns eller finns väldigt få representationer av etnisk kulturell mångfald. Bland respondenterna finns fyra förskollärare och två lärare, där dessa två lärare arbetar i förskolor. En av dessa lärare arbetar på en enhet för flerspråkighet, vars tidigare uppdrag endast behandlade flerspråkighet. Nu har deras uppdrag utökats till att behandla det interkulturella arbetet tillsammans med förskolans personal. Både studiens resultat och tidigare forskning visar att det nuvarande interkulturella arbetet i förskolorna är mycket avhängigt av att det finns etnisk kulturell representation i förskolans verksamhet. Det visar också att förskolepedagoger känner en osäkerhet i när det gäller för vilka kulturer arbetet med värdet av kulturell mångfald ska synliggöras. Förskolans arbete med svenska traditioner anses öppna upp samtal kring traditioner i andra länder, som i sin tur skall breddar barnens kunskaper om länder utanför Sverige, även i arbetet med flerspråkighet. Förskolans värdegrundsarbete och likabehandlingsplan kan också ses som en grund till de interkulturella perspektiven i förskolorna. Sammanfattningsvis har denna studien visat att förskolepedagogers förhållningssätt i det interkulturella arbetet är präglat av det svenska skolväsendets sociala och politiska förändringar, samhällsnorm och pedagogernas egna sociala kunskapsdomäner, samt att det behövs ett normkritiskt perspektiv bland pedagoger för att kunna utföra det interkulturella arbetet i förskolans verksamheter, oavsett om det är en förskola med ingen eller en mångfald av etniska kulturer representerade. Summary This study deals with interculturality in monocultural preschools. What is being studied is how preschool educators work for the value of cultural diversity in their activities. The study is of a qualitative nature and was conducted via group interviews and individual interviews. The respondents who participated work at three different preschools in western Sweden. All preschools are located in environments where there are not or are very few representations of ethnic cultural diversity. Among the respondents are four preschool teachers and two teachers, where these two teachers work in preschools. One of these teachers works in a unit for multilingualism, whose previous assignments only dealt with multilingualism. Now their task has been expanded to deal with the intercultural work together with the preschool staff. Both the results of the study and previous research show that the current intercultural work in the preschools is very dependent on the existence of ethnic cultural representation in the preschool's activities. It also shows that preschool educators feel uncertain about which cultures the work with the value of cultural diversity should be made visible. The preschool's work with Swedish traditions is considered to open up conversations about traditions in other countries, which in turn will broaden the children's knowledge of countries outside Sweden, also in the work with multilingualism. The preschool's basic values work and equal treatment plan can also be seen as a basis for the intercultural perspectives in the preschools. In summary, this study has shown that preschool educators' attitudes in intercultural work are characterized by the Swedish school system's social and political changes, societal norms and educators own social knowledge domains, and that a norm-critical perspective among educators is needed to perform the intercultural work in preschool activities, whether it is a preschool with no or a diversity of ethnic cultures represented

AbstractMellby, Janna & Nilsson Jennie (2018). Med örat mot marken. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien syftar till att bidra med en ökad medvetenhet kring olika sätt att förstå begreppet särskild begåvning. Vidare strävar studien till att öka medvetenheten kring vikten av kunskap i mötet med de särskilt begåvade eleverna.Syfte och frågeställningarSyftet är att öka kunskapen om på vilka olika sätt specialpedagoger kan förstå begreppet särskild begåvning hos elever i de yngre åldrarna. Centralt i studien är att belysa uppfattningar kring behovet av begreppet.Frågeställningar•Hur definierar och förstår några specialpedagoger begreppet särskilt begåvade elever? •På vilket sätt menar några specialpedagoger att begreppet särskild begåvning fyller ett behov?TeoriDe teoretiska perspektiv som används i studien har valts utifrån studiens syfte. Det sociokulturella perspektivet belyser sambandet individens lärande och kontexten hen befinner sig i. Perspektivet används för att i studien förtydliga vilka förutsättningar som krävs för att ett lärande ska kunna ske, men även för att tolka specialpedagogernas olika infallsvinklar i ämnet. De olika specialpedagogiska perspektiven behövs för att förstå den specialpedagogiska aspekten i studien.MetodStudien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer valdes som insamlingsmetod. Analysarbetet är inspirerad av en fenomenografisk ansats. Informanterna bestod av fem specialpedagoger med centrala tjänster. ResultatInformanterna utgick från egna erfarenheter till viss del i sin förståelse kring begreppet särskild begåvning men även vad vi uppfattade som tidigare förankrad kunskap kring elever i behov av särskilt stöd, då alla informanter på ett eller annat sätt landade i att särskilt begåvade elever även kan ses som elever i behov av stöd. Informanterna lyfte en brist i forskningen och därmed i deras kunskap kring begreppet. Samtliga var överens om svårigheterna att förmedla vidare kunskap som de inte själva kände sig säkra i men de kunde se en rörelse på ytan då det ute i verksamheterna så smått börjat funderas kring begreppet. Informanterna är alla överens om att det idag behövs ett begrepp för att kunna prata om de elever det gäller och på så sätt öka kunskapen och förståelsen. Men det finns en önskan om att inte behöva kategorisera eleverna utan enbart kunna utgå ifrån var och en av elevernas behov i alla möten.Specialpedagogiska implikationerGenom studien framkom behovet av en fördjupad kunskap inom ämnet och vikten av specialpedagogens roll som förmedlare av relevant kunskap. Det bör under lärar- och specialpedagogutbildningar lyftas och diskuteras vad begreppet innebär.SlutsatsStudien landar i att det är ett komplext begrepp som är svårdefinierat. Det handlar mer om att skapa sig en förståelse om vad det kan innebära att vara särskilt begåvad. Begreppet behövs främst för att vuxna ska kunna samlas, reflektera och bygga kunskap kring de här eleverna och hur vi på bästa sätt kan möta deras behov.

No description available.