För svenska företag som har ambitionen att expandera internationellt är Tyskland en av de närmast större marknaderna. Då svenska och tyska marknaden har olika förutsättningar vad gäller politik, lagstiftning, ekonomi samt kultur, ställs företag inför utmaningar när det kommer till hur de bör styra och leda sina tyska dotterbolag. I vår studie har vi valt att undersöka hur det svenska detaljhandelsföretaget Stadium styr sitt tyska dotterbolag i förhållande till sitt svenska samt granska vilka utmaningar som följer av att implementera kontrollmekanismerna i Tyskland. Vi ämnar även undersöka ifall utmaningarna kan härledas till de av Hofstede beskrivna kulturskillnaderna mellan länderna. De kontrollmekanismer vi undersöker i studien har vi valt att benämna centralisering, byråkratiska styrmedel och kulturell kontroll. Resultatet är inhämtad genom semistrukturerade intervjuer med personer som innehar ledande befattningar i dotterbolagen samt med personer ur moderbolagets företagsledning. Det visar att Stadium valt att ha samma styrmedel i båda ländernas dotterbolag men att det har inneburit utmaningar för ledarna i det tyska dotterbolaget. Framförallt har den tyska personalens syn på hierarki, ledarskapspreferenser och attityder till regler och rutiner påverkat arbetet med Stadiums kontrollmekanismer på den tyska marknaden.

Undersökningens syfte är att få djupare förståelse och insikt i vilken uppgift musik- och kulturskolan har i samhället. Utifrån detta syfte är avsikten att få en inblick i vilka arbetsmetoder som används för att rekrytera, behålla och utveckla elever samt att få kunskap om olika faktorer som påverkar kursutbud och utveckling av skolan. Jag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med sex skolledare från olika musik- och kulturskolor i Sverige. Studien utgår från olika teorier om musik- och kulturskolans utveckling och förändring samt teorier om förändringar i skola och samhälle.    I resultatet visas att det finns flera olika förväntningar på musik- och kulturskolan vilka skiftar från skola till skola och från kommun till kommun. På några av de i studien medverkande skolorna finns det en tydlig politisk styrning, medan andra skolor nästan helt saknar en sådan styrning. De faktorer som mest framträdande påverkar musik- och kulturskolan är enligt min undersökning följande: vilka lärare som är anställda på skolan, vilka traditioner som ska upprätthållas, hur musik- och kulturskolan samarbetar med grundskolan och olika kulturella aktörer i kommunen, budget, elevtryck, hur rekryteringen ser ut och till viss del terminsavgiftens storlek.     Musik- och kulturskolans roll har förändrats under årens lopp, vilket bland annat innebär att de traditionella genrerna i större utsträckning har fått ge plats åt populärmusiken i undervisningen. Populärmusikens ökade plats i både samhället och musik- och kulturskolan har också inneburit att bland annat blåsinstrument har sjunkit mycket i popularitet.     En slutsats är att det är önskvärt att lärare inom musik- och kulturskolan både har spetskompetens samt en stor bredd, såväl genremässigt som musikaliskt, för att kunna följa eleven länge och erbjuda bästa möjliga undervisning. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding and insight into the role of the Community School of Music and Art in society. According to this view, the intention is to gain an insight into the working methods that are used to recruit, retain and develop students, as well as to acquire knowledge of the various factors affecting the rate of supply and development of the school. This examination contains qualitative interviews with six headmasters from different community schools of music and art in Sweden. The study is based on different theories of changes and developments within the community school of music and art. The study is also based on theories concerning cultural changes and changes in  society.     The result shows there are different expectations on community schools of music and art which vary from school to school and from municipality to municipality. Some of the schools participating in the study had an obvious political governance, while other schools almost entirely lacked such control. The factors that most affected the community schools of music and art in my survey were: the teachers that were employed at the school, which traditions were to be upheld, how the community school of music and art collaborated with schools and various cultural actors in the municipality, budget, the student population, how the school worked with recruitment and, to a certain extent, the tuition fee.     The role of the community school of music and art has changed over the years. This change has affected the traditional genres to a large extent and has created more space for popular music in the classroom. While popular music has emerged in both society and in the community school of music and art, the popularity of wind instruments has decreased greatly.     One conclusion from this examination is that it is desirable that the teachers of the community school of music and art both demonstrate excellence and a wide range, both from a genre and musical standpoint in order to guide and teach the student, and offer the best possible education.

Till följd av en ökad global migration har Sverige blivit ett mångkulturellt land där det talas många olika språk. Detta medför att sjuksköterskan möter patienter med språk, regler och normer som kan skilja sig från deras egna. Avsaknaden av ett gemensamt språk mellan sjuksköterskan och patienten försvårar sjuksköterskans dagliga arbete samt kan vara ett hinder att möta patientens behov. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av språkbarriärer i vårdandet, med fokus på kommunikation och omvårdnad samt att beskriva hur sjuksköterskorna hanterar språkbarriärer. Metod en litteraturöversikt som var baserad på 15 vetenskapliga artiklar såväl kvalitativa, kvantitativa som mixmethod. Resultatet visade att det fanns frustration, osäkerhet samt oro hos sjuksköterskorna vid vård av patienter då ett gemensamt språk saknades. Studien visade tre huvudteman: samt tio subteman som hade betydelse för hur språkbarriär påverkar sjuksköterskans arbete och vården. Slutsats Komplexiteten och utmaningen med att vårda patienter som inte kan värdlandets språk och den påverkan det har på vården och sjuksköterskans dagliga arbete tydliggjordes. Kommunikation är en förutsättning för att patienten kan vara delaktig med sin egen vård och möjliggör att kommunicera om sina behov. / As a result of increased global migration, Sweden has become a multicultural country where it is spoken in many different languages. This means that healthcare professionals such a nurses encounter patients with language, rules and standards which may differ from their own. The lack of a common language between the nurse and the patient complicates the nurse's daily work and can be a barrier to meet the patient's needs. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of language barriers, with a focus on communication and care and to describe how nurses deal with language barriers. Method: The study is a literature review based on 15 scientific articles which consists of qualitative, quantitative and a mix method of the two. Results The results showed that the nurses' experience frustration, and anxiety due to uncertainty when caring for patients when a common language was missing. The study revealed three main themes: and ten subthemes that are important to how the language barrier affects the nursing profession and health care. Conclusion: The results has shown the complexity and challenge faced when caring for patients who cannot speak host language and the impact it has on patients health care and nurse's daily work. Communication is a prerequisite for the patient so that they can be involved in their own care and also enables to communicate their needs.

Syftet med denna studie är att få en inblick i några förskollärares arbetssätt kring begreppet livsfrågor på tre förskolor i Mellansverige. I läroplanen för förskolan står det skrivet att livsfrågeundervisning ska bedrivas i förskolans verksamhet. Begreppet är dock stort och tolkningsbart och därför blir det intressant att undersöka hur några förskollärare tolkar och anger att de förhåller sig till ämnet. Studien utgår från tre forskningsfrågor som har formulerats: 1. Hur tolkar några förskollärare begreppet livsfrågor i läroplanen? 2. Hur anger några förskollärare att de arbetar med livsfrågor i verksamheten, ur bland annat ett mångfaldsperspektiv? 3. Hur kan ett arbete rörande likheter och olikheter se ut i förskolan? Studien utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt genom sex intervjuer med förskollärare. En kompletterande undersökning i form av barnsamtal genomförs även på en av förskolorna med syfte att undersöka hur det går att arbeta med likheter och olikheter bland yngre barn.   Materialet som har samlats in från intervjuerna har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt med fokus på fyra olika lärarstrategier för livsfrågeundervisning. De två perspektiven skapar möjlighet till att synliggöra förskollärares förhållningssätt till att bemöta barns olika frågor samt se vilken betydelse exempelvis språk och material har för livsfrågeundervisningen. Resultatet visar på både likheter och skillnader kring förskollärarnas strategier med livsfrågor i verksamheten. Temaarbeten och vardagliga samlingar är vanliga arbetssätt som framkommer där språket får stor betydelse i de sociala sammanhangen. Vi kan se ett gemensamt förhållningssätt till livsfrågeundervisningen i verksamheten då förskollärarna uttrycker ett passivt förhållningssätt gentemot ämnet då de anser att livsfrågeundervisningen får styras utifrån barnens intressen och initiativ. Det har framkommit i resultatet att på förskolor som har en stor kulturell variation skapas det naturligt positiva attityder. På förskolor där barngrupper är mer homogena är miljö och material av stor betydelse i mångfaldsarbetet för att kunna tillföra likheter och olikheter. Sammanfattningsvis diskuterar vi resultatet från studien i relation till förskolans läroplan samt förskollärarutbildningen.

Syftet med denna uppsats är att skapa en bredare förståelse för varför individer utvecklar invandringskritiska åsikter. Ett begränsat antal utländska studier har visat att det tycks finnas ett samband mellan individers inställning till det politiska systemet och deras attityder till invandring, men förhållandet mellan dessa två har inte tidigare undersökts i en svensk kontext. Någonting som däremot konstaterats i tidigare forskning är det faktum att invandringsfrågan på senare år blivit en allt viktigare konfliktdimension inom svensk politik. Vi undersöker därför i denna studie huruvida svenska invånare som upplever sig vara politiskt alienerade tenderar att ha en mer kritisk attityd till invandring än andra. Dessutom studeras ifall ett sådant samband i så fall blivit starkare över tid, som ett resultat av den förändrade politiska diskursen. Studien baseras på riksrepresentativ data från år 2002 och 2014, och som teoretisk bakgrund används teori om relativ deprivation och politisk alienation. Resultatet visar att det bland svenska invånare finns ett samband mellan att vara politiskt alienerad och kritisk till invandring, samt att detta samband har blivit starkare över tid. Den generella attityden till invandring visar sig trots det vara mer generös 2014 jämfört med 2002, vilket till stor del tycks ha att göra med att utbildningsnivån blivit högre. Ytterligare en slutsats är att attitydskillnaderna mellan olika grupper är större år 2014 än 2002, vilket innebär att svenskars åsikter gällande invandring har blivit mer socialt strukturerade över tid.

Studien är gjord i en klass med flerspråkiga elever i årskurs 4. Fokus ligger på att identifiera svårigheter för flerspråkiga elevers lärande i matematik. Detta sker genom att identifiera svårigheter för dem i olika typer av matematiska uppgifter samt genom elevintervjuer om elevernas upplevelser om dessa uppgifter. Studien använder sig av variationsteorins kritiska aspekter för att identifiera och kategorisera dessa svårigheter medan fenomenografin är den centrala teori som studien utgår ifrån gällande elevers upplevelser om uppgifterna. Studien har samlat in sin empiri genom ett arbetsblad med matematikuppgifter som flerspråkiga elever har fått lösa samt elevintervjuer där elever har beskrivit sina upplevelser om dessa uppgifter. Resultatet visade hur textuppgifter och uppgifter med innehåll kopplat till svensk kultur skapade problematik för elever när de löste matematiska textuppgifter. Eleverna själva uttryckte även en frustration om dessa uppgifter då de själva ansåg att de hade klarat uppgifterna i stor utsträckning om de förstått vad uppgiften handlat om. Vidare i diskussionen förs en diskussion om hur dessa olika faktorer påverkar elever i skolämnet matematik och hur anpassning kan ske för att skapa en rättvis och lärorik skolgång för flerspråkiga elever i matematik.

Title: “What is Swedishness for you?” *Long silence* – A reception study about what role film as a medium with the film “Sveriges bästa svensk” can play in discussions that consist of Swedishness and integration. Authors: Emma D Markovic and Martin Nilsson. Research problem: In terms of reception of film in order to generate discussions on a determined theme, we identified a gap in the research field of integration and Swedishness. Therefore this study fills a great space in this field. Aim & Research question: This study aims to add new research of the reception of film in relation to the concept of Swedishness. It’s written in the media and communication science field. The key question is: What role film as a medium with the film "Sveriges bästa svensk" as an example, can play to generate discussion and question the perception of Swedishness. Method/material: Qualitative focus group interviews were conducted with two groups consisting of people aged 50–80 years, where elders borned in Sweden and Iran were represented. Theoretical framework: Stuart Hall's theory of encoding/decoding which is enhanced by the following concepts: Swedishness, identity, ethnicity and cultural adjustment. Main results: It is shown that film plays an important role when it comes to generating discussion about Swedishness, but also that film as a medium is complex when it comes to reception and interpretation. In light of the theory it is clear that a majority of the participants have difficulties to relate to the film or even accept the story because of their preconceptions. It also proves to be difficult for all participants to point out what is typically Swedish, but during the discussions codes that distinguishes the Iranian culture from the Swedish are found, which helps them to more easily discern the things that are perceived as Swedish. Social importance: We want to contribute to the social debate about integration in contemporary Sweden. We found that film can be used to raise questions related to this subject. Number of pages: 40. Course: Media and communication studies C. University & Department: Uppsala University, Department of Informatics. Period: HT 2016. Tutor: Paola Sartoretto.

The aim with this study is to shed light on the relationship between ideals and practises at the National Museum of Finland (the NMF) and at the Swedish History Museum (the SHM). The focus is on the museums’ role in society regarding integration and cultural diversity. In order to fulfil this aim, I have studied the two museums’ pedagogical programmes for immigrants learning Finnish or Swedish. Through an ethnographic field study (including interviews and observations) and text analysis, I have studied ideals and practices connected to these programmes. My hypothesis is that intercultural dialogue opens up for museums to combine aims concerning cultural diversity with aims of supporting integration. My study shows that there is a problematic relationship between cultural diversity and integration within the ideals and practices at the two museums. At the SHM, the staff’s aims of supporting integration as a mutual process are contradictory to that they are toning down the importance of mutual learning to the programme. At the NMF, the approach to communication within ideals and practices and the shortage of dialogue within the programme makes it difficult to fulfil the aim of representing a diverse society. At both museums, intercultural dialogue is seen as something very positive when it occurs at the learning sessions. It is, however, rather seen as a bonus than as an aim within today’s versions of the pedagogical programmes. This master thesis is written within a two years master programme in Archive, Library and Museum Studies. / Syftet med denna uppsats är att belysa relationen mellan ideal och praktik på Nationalmuseum i Finland och på Historiska museet i Sverige. Fokus ligger på museernas roll i samhället gällande integration och kulturell mångfald. För att uppfylla detta syfte har jag studerat dessa två museers pedagogiska program för invandrare som lär sig finska eller svenska. Genom att genomföra en etnografisk fältstudie med intervjuer och observationer samt textanalys har jag undersökt ideal och praktik kopplade till dessa program. Min tes är att interkulturell dialog öppnar upp för museer att kombinera mål kopplade till kulturell mångfald med mål att stödja integration. Min studie visar på en problematisk relation mellan kulturell mångfald och integration inom ideal och praktik på de två museerna. På Historiska museet motsägs personalens syfte att stödja integration som en ömsesidig process av att de tonar ned betydelsen av ömsesidigt lärande för det pedagogiska programmet. På Nationalmuseum gör synen på kommunikation inom ideal och praktik samt bristen på dialog inom programmet att det blir svårt att uppfylla syftet att representera ett mångkulturellt samhälle. På båda museerna ses interkulturell dialog som något mycket positivt när det sker inom de pedagogiska programmen. I dagens versioner av de pedagogiska programmen ses det dock snarare som en bonus än som ett syfte i sig.

BACKGROUND: According to the World Health Organisation, the indigenous Māori are reportedly the most marginalised ethnic group with the poorest health status in New Zealand. Cultural safety theory is a part of nursing programmes in New Zealand with the aim to reduce inequities within the health care system. AIM: The aim of this study is to illuminate nurses’ views about the cultural safety theory in relation to inequities within the health care system in New Zealand. METHOD: A qualitative empirical approach based on semi-structured indepth interviews was applied. Six interviews were conducted and data was analysed using Graneheim and Lundmans manifest content analysis. RESULTS: Two categories were identified and became representative as a result, Nursing Strategies and Working with Challenges. CONCLUSION: The findings in this study suggest that nurses’ have an overall positive attitude towards working with cultural safety theory and believe the theory to be an opportunity to change attitudes, and be a potential tool to reduce inequities within the health care system. CLINICAL RELEVANCE: Illuminating nurses’ perspectives about cultural safety can contribute to a better understanding of working with different cultures and hopefully reduce inequities within the health care system. / BAKGRUND: Enligt Världshälsoorganisationen är ursprungsbefolkning Māori den mest marginaliserade folkgrupp med sämst hälsostatus i Nya Zeeland. Teorin kulturell säkerhet är en del av sjuksköterskeprogrammen i Nya Zeeland med syfte att reducera orättvisor inom hälso- och sjukvården. SYFTE: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors syn på teorin kulturell säkerhet i förhållande till orättvisor inom hälso- och sjukvården i Nya Zeeland. METOD: Denna studie är byggd på en kvalitativ empirisk strategi, med semistrukturerade djupintervjuer. Sex intervjuer genomfördes och data analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans manifest innehållsanalys. RESULTAT: Två kategorier identifierades och blev representativa som ett resultat, Omvårdnadsstrategier och Arbeta med utmaningar. SLUTSATS: Resultaten i denna studie visar att sjuksköterskor har en allmänt positiv inställning till att arbeta med teorin kulturell säkerhet och tror att teorin kan vara en möjlighet att förändra attityder samt vara ett potentiellt verktyg för att minska orättvisorna inom hälso- och sjukvården. KLINISK RELEVANS: Genom att belysa sjuksköterskors upplevelser av teorin kulturell säkerhet är förhoppningen att bidra till en bredare förståelse av att arbeta med olika kulturer och i förlängningen reducera orättvisorna inom hälso- och sjukvården.

Abstrakt Kandidatuppsats i Företagsekonomi III - Organisation & Ledarskap 15 hp Ekonomihögskolan Linneuniversitetet Kalmar Titel: Kulturell mångfald: Att leda olikheter - En kvalitativ studie om ledarskapets roll för mångfaldsarbete Syfte: Studien syfte är att bidra med en ökad förståelse för hur kulturell mångfald inom organisationer kan tillvaratas som resurs av ledare. Syftet är även att skapa en förståelse för de olika faktorer som påverkar hur kulturell mångfald hanteras och hur ledarskapet kan användas som verktyg för ett positivt mångfaldsarbete. Metod: En kvalitativ studie med en induktiv ansats. Tre fallstudier har genomförts inom två universitet samt ett statligt konsultbolag där sammanlagt sex personer har intervjuats.   Slutsats: Ledarskapet bör vara situationsanpassat eftersom kulturell mångfald inom en organisation betyder en stor del förändringar och olikheter. Kulturell mångfald kan snarare utgöra ett hinder än en resurs om ledare inte vet hur de ska arbeta med och hantera mångfalden. Ledare behöver verktyg för mångfaldsarbetet vilket kan anskaffas på olika sätt, exempelvis genom utbildningar, praktiska seminarier eller arbetsplatsmöten där kommunikation och mångfald kan diskuteras. Mångfaldsarbete kan och bör bedrivas på olika sätt beroende på organisation, men det måste oavsett ske kontinuerligt och på flera nivåer. Det krävs ett aktivt arbete från organisationens ledare för att skapa och bibehålla en medvetenhet kring organisationens kulturella mångfald och därför bör mångfaldsarbete ses som en långsiktig investering. / Abstract Bachelor Thesis in Business Administration III - Organization & Leadership 15 hp School of Economics at Linnaeus University of Kalmar Title: Cultural diversity: To lead differences - A qualitative study about the role of leadership in  workforce diversity Purpose: The purpose of the study is to contribute to an enhanced understanding for how cultural diversity within organizations can be utilized as a resource by leaders. The purpose is to also create an understanding for the different factors that can affect how cultural diversity is managed and how leadership can be used as a tool for positive outcomes in diversity. Methodology: A qualitative method has been used with an inductive approach. Three case studies were implemented, two were conducted in two Swedish universities and one was conducted in a public consulting company. The case studies had an amount of six people in total that were interviewed. Conclusion:Leadership should be situational because cultural diversity within an organization mean a great deal of changes and differences. Cultural diversity can therefore rather be a hindrance than a resource if the leader doesn’t know how to work with and manage the diversity that exists. The leader needs tools in order to work with diversity and it can be obtained through different ways, such as; educations, practical seminars or meetings where communication and diversity is discussed. Diversity can and should be managed in different ways depending on organization, it has to be done continuously and on different levels. An active working process is therefore needed from the leaders of the organization in order to create and maintain a consciousness around the cultural diversity of the organization and hence see diversity as a longterm investment.