Kulturell förändring avser i organisationer samspelet mellan identitet och kultur. Dynamiken visar hur organisationsidentitet inverkar på hur medlemmar engagerar sig till eller motstår kulturell förändring i organisationen. Fokuset på ledningens roll inom området har lämnats underminerad trots dess centrala påverkan. Denna studie analyserar hur ledningen arbetar med framställningen av organisationsidentitet som framgångsrikt kan stödja förändring av organisationskulturen. Det insamlade empiriska materialet består av intervjuer med personer som har en ledande position på Handelsbanken samt tio enkätsvar från medarbetare på två avdelningar. Studien visar att Handelsbanken fortsätter vara starkt förankrad i traditionella värderingar och egenskaper som sammanställer organisationsidentiteten, samtidigt som ledningens framställning och implementering av identitet utgår från organisationens anställda. Empirin konstaterar att Handelsbanken minimerar risken för anställdas motstånd till kulturell förändring genom att säkerställa en grundnivå av förändringsbenägenhet. Samtidigt redogörs att ledningen tillförsäkrar framgångsrik förändring genom att implementera identitet med hjälp av de medlemmar som anses vara inflytelserika och har makten att driva förändring.

Undersökningens syfte är att få djupare förståelse och insikt i vilken uppgift musik- och kulturskolan har i samhället. Utifrån detta syfte är avsikten att få en inblick i vilka arbetsmetoder som används för att rekrytera, behålla och utveckla elever samt att få kunskap om olika faktorer som påverkar kursutbud och utveckling av skolan. Jag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med sex skolledare från olika musik- och kulturskolor i Sverige. Studien utgår från olika teorier om musik- och kulturskolans utveckling och förändring samt teorier om förändringar i skola och samhälle.    I resultatet visas att det finns flera olika förväntningar på musik- och kulturskolan vilka skiftar från skola till skola och från kommun till kommun. På några av de i studien medverkande skolorna finns det en tydlig politisk styrning, medan andra skolor nästan helt saknar en sådan styrning. De faktorer som mest framträdande påverkar musik- och kulturskolan är enligt min undersökning följande: vilka lärare som är anställda på skolan, vilka traditioner som ska upprätthållas, hur musik- och kulturskolan samarbetar med grundskolan och olika kulturella aktörer i kommunen, budget, elevtryck, hur rekryteringen ser ut och till viss del terminsavgiftens storlek.     Musik- och kulturskolans roll har förändrats under årens lopp, vilket bland annat innebär att de traditionella genrerna i större utsträckning har fått ge plats åt populärmusiken i undervisningen. Populärmusikens ökade plats i både samhället och musik- och kulturskolan har också inneburit att bland annat blåsinstrument har sjunkit mycket i popularitet.     En slutsats är att det är önskvärt att lärare inom musik- och kulturskolan både har spetskompetens samt en stor bredd, såväl genremässigt som musikaliskt, för att kunna följa eleven länge och erbjuda bästa möjliga undervisning. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding and insight into the role of the Community School of Music and Art in society. According to this view, the intention is to gain an insight into the working methods that are used to recruit, retain and develop students, as well as to acquire knowledge of the various factors affecting the rate of supply and development of the school. This examination contains qualitative interviews with six headmasters from different community schools of music and art in Sweden. The study is based on different theories of changes and developments within the community school of music and art. The study is also based on theories concerning cultural changes and changes in  society.     The result shows there are different expectations on community schools of music and art which vary from school to school and from municipality to municipality. Some of the schools participating in the study had an obvious political governance, while other schools almost entirely lacked such control. The factors that most affected the community schools of music and art in my survey were: the teachers that were employed at the school, which traditions were to be upheld, how the community school of music and art collaborated with schools and various cultural actors in the municipality, budget, the student population, how the school worked with recruitment and, to a certain extent, the tuition fee.     The role of the community school of music and art has changed over the years. This change has affected the traditional genres to a large extent and has created more space for popular music in the classroom. While popular music has emerged in both society and in the community school of music and art, the popularity of wind instruments has decreased greatly.     One conclusion from this examination is that it is desirable that the teachers of the community school of music and art both demonstrate excellence and a wide range, both from a genre and musical standpoint in order to guide and teach the student, and offer the best possible education.

Mergers and acquisitions are a phenomenon which can occur for a variety of reasons. It may for example be that the organizations want to gain larger market shares or to complement and learn from each other and thus become more competitive. After the completion of an acquisition or merger, a process is initiated to create an affiliation between the two companies' employees. The purpose of this paper is to examine whether there is something that management can do to make the integration process as efficient as possible. The empirical research in this paper consisted of interviews and surveys with respondents from two accounting firms that recently completed a merger. To maximize the chances of a successful acquisition, management should try to influence employees through active communication, where similarities between organizational culture are addressed and stressed and thus try to contribute to the sense of belonging between the companies. A delay in moving to a single, mutual location has affected the integration process negatively.

Under senare år har svenska skolungdomars konsumtion av alkohol minskat medan konsumtionen av narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förändring för svenska skolungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Studiens första problemställning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars narkotikakonsumtion utifrån teorier om normalisering av lättare narkotika genom populärkultur och sociala förändringar i samhället. Studiens andra problemställning undersöker huruvida kulturell förändring genom etnicitet har betydelse för ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika utifrån teorier om den kulturella förändring som ökad immigration har fört med sig där etnicitet har en påvisad effekt på framförallt alkoholkonsumtion. Genom statistisk analys av Stockholmsenkäten 2008 har studiens två problemställningar besvarats. Stockholmsenkäten är en totalundersökning bland elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Stockholms stad. Studiens resultat visar flera tecken på att lättare narkotikakonsumtion i det undersökta materialet är normaliserat mätt i grad av social integrering. Tyngre narkotikakonsumtion uppvisar dock inga tecken på normalisering. Vidare visar studiens resultat att etnicitet i stor utsträckning påverkar grad av alkoholkonsumtion. Etnicitet har dock ingen effekt på narkotikakonsumtion.

During the 12th to the 16th century the Scandinavian region went through a cultural change, from Germanic to Latin culture. This change effected a wide variety of areas for example law, piety, clothing, religion and system of writing. It is the change in the system of writing this essay will examine i.e. the change from runes to the Latin alphabet. The medieval runic Europe (including the Nordic countries and the north Atlantic islands) has a great variety in their numbers of runic material but in total there is about 2800 of them. Most are from the Scandinavian countries Sweden and Norway. The runic alphabet and the Latin alphabet coexisted during the Nordic Middle ages but the Latin alphabet became dominant over time.The runic alphabet changed during the 11th and 12th centuries from 16 runes to 28 (as many letters as the Latin alphabet) and was in continues use during the whole time period. The question is why it survived for so long? How come the runic alphabet did not die out sooner given the introduction of the Latin alphabet and the influence from Latin countries (i.e. Western Europe)? Earlier research has largely focused on the Viking age carvings and has not problematized the change from an historical point of view or from a cultural perspective. This essays goal is to explain that change by categorizing the inscriptions according to their theme and content in order to identify runic usage as a cultural belonging, be it a passive or active choice. I will also discuss the literacy level (or to be precis the runeliteracy) of the Scandinavian countries. Who could read the runes and in what context where they used?

Länge har den nationella idén varit representerad och dominerande i Baskien tillsammans med den nationella identiteten. Baskerna håller fortfarande fast vid en gammal romantiserad bild av att vara en enad och självständig nation och föreställningen om en etnisk särskildhet förstärks av etniska och kulturella markörer såsom ett gemensamt språk, tillhörighetkänsla till plats, historiska anor, gemensamma traditioner och samhörighetskänsla mellan spanska och franska basker. I denna studie belyses och analyseras dessa markörer samt sätts i samband med några av de diskurser som råder i spanska Baskien då de är den symboliska basen för hur basker uttrycker, upprätthåller och skapar föreställningar kring baskisk identitet och nationalism. I takt med en alltmer globaliserad värld utmanas dock den nationella idén och en kulturell förändring sker i Baskien som påverkar åtminstone den yngre generationen spanska baskers sätt att uttrycka sin identitet och nationalism. Ett växlande mellan två identiteter väcker ambivalenta känslor då framtiden diskuteras. Å ena sidan vill man fortsätta vara världsmedborgare, leva i ett gränslöst EU och vara en del av den inre marknaden. Å andra sidan vill man vara en del av ett lokalt kollektiv och samhälle. Den nationella idén, myten och stereotypen av baskerna som tidigare beskrivits som något homogent och endimensionellt är i själva verket heterogent och mångdimensionellt.

Fusioner av myndigheter har blivit ett allt mer vanligt inslag i Europa och innefattar bland annat samgåenden mellan starka universitet och mindre högskolor. Anledningen till fusionerna är att skapa kvalitet i utbildningen, framförallt hos den mindre högskolan. Dock finns det aspekter som talar emot sammanslagningar då de kan skapa negativa effekter, främst på grund av kulturskillnader mellan de samgående myndigheterna. Förändringar är något som uppstår frekvent i organisationer och något som då påverkas i stor utsträckning är organisationskulturen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur organisationskulturer förväntas bli påverkade i samband med en fusion. Fokus ligger på de kulturella skillnader som finns mellan samgående myndigheter, där den ena organisationen är större och har mer inflytande än den andra. I teoridelen av uppsatsen behandlas förändringar i organisationen, där människan har en huvudroll för utfallet av fusionen. Därefter behandlas ämnet organisationskultur genom att vi tar läsaren genom två olika perspektiv, nämligen det moderna perspektivet och ett styrningsperspektiv. Subkulturer i förändringsprocesser behandlas sedan och avslutningsvis visas en operationalisering av de olika teorierna genom en sammanfattande modell. Litteraturen som använts är vetenskapliga artiklar i ämnet samt grundverket av Schein (1992). Metoden som använts är en fallstudie av fusionen mellan Högskolan på Gotland (Hgo) och Uppsala universitet (UU). Fallstudien består av en undersökningsmix där intervjuer med nyckelpersoner i organisationen och samgåendet, enkät med personalen vid Hgo samt dokumentanalyser ingått. De olika metoderna har sedan i kombination med den teoretiska modellen gjort att vi kunnat genomföra en analys av fusionen. Den förväntade påverkan som en fusion kommer att skapa hos en mindre myndighet i samgåendet med en större myndighet skiljer sig en del hos medarbetare och det finns både positiva och negativa föreställningar. Hgo:s flexibla och oformella arbetssätt byts ut mot ett mer formellt och stabilt förhållningssätt med längre beslutsvägar men med mer förankrade beslut. Eventuellt kommer det att uppstå en subkultur där Campus Gotland har kvar den kultur de byggt upp inom Hgo. Risken finns då att det blir en oenig organisation som spretar åt olika håll, men målet enligt intervjurespondenterna är att skapa det bästa av två världar. Om Hgo:s positiva delar av organisationskulturen kan kvarstå tillsammans med stabiliteten som UU ger Campus Gotland har förväntningarna från nyckelpersonerna infriats. Andra resultat som framkommit av studien är att det vid fusion mellan en mindre och en större myndighet bör lyftas upp kulturskillnader för att försöka kombinera dem på bästa sätt. Att försöka bilda en enad, ny sammanslagen organisation genom att skapa delaktighet hos anställda i processerna är en aspekt som förväntas påverka utfallet i en positiv bemärkelse. Något vi upptäckte i undersökningen var att de djupare delarna i organisationskulturen, de underliggande antaganden, var de som förväntades förändras i störst grad vid en fusion, vilket kan ses som ett stort problem som skapar oro hos anställda. / Mergers of public authorities have become an increasingly common feature and include mergers between strong universities and smaller colleges. There are aspects that militate against mergers because they can create a negative impact, mainly because of the cultural differences between the merging authorities. This paper examines how organizational cultures are expected to be influenced in mergers. Focus is on the cultural differences between merging agencies, when one organization is larger and has more influence than the other. A case study was made of the merger between Uppsala University and Gotland University, based on a research mix which included interviews with key persons in the merger, a poll with the staff at Gotland University and document analysis. The conclusion of this study is that cultural differences should be lifted to the surface so that they can be combined. To create a united new, merged organization it is necessary to raise participation among employees in the merger process. A result that we found in the study was that the deeper parts of the organizational culture, the underlying assumptions, were those that expected to change the most in the merger, which is viewed as a major problem that creates anxiety among employees.

The study has the intention to identify factors that prevent Organization X from succeeding with 5S as well as establish guidelines for reimplementation of the working method. Collected materials, through qualitative methods within phenomenological research framework, demonstrate that Organization X used to have good level of 5S in the organization. Maintaining this level has how ever been neglected during recent years. Current work in 5S is inadequate and several employees have requested structure and orderliness at the work place. Analyzation of differences between past and present work of 5S as well as analysing the difference between the employees’ expectations and Organization X promises of 5S in the organization and barriers affecting the accomplishment of 5S were identified. The identified barriers are: lack of top management commitment and requirement, lack of goals, vision and strategy, lack of education and training, inadequate leadership, resource shortages for improvement work, lack of follow-up and revision, unclear ownership responsibility and role allocation as well as lack of improvement process. A performed cultural analysis shows a rational organizational culture in Organization X which strives for stability and rapid short term changes. The organizational culture demonstrates a consonance with the current 5S-work, which may mean a resistance for change. An important activity to focus on in future reimplementation of 5S is to identify norms, values and incentive which have ability to affect drive forces to foster change. Organization X should focus on educating the top managers and the employees in 5S as well as initiating and follow up the implementation. The last implementation of 5S was successful. Based on the result of the previous implementation, Organization X could use previous strategy for reimplementation based on organizational experience. The chosen strategy for reimplementation of 5S should be adapted to Organization X words of value and business. Follow-ups and revisions as well as constructing an improvement process are important activities for 5S anchoring in the organization. The activities contribute to the cultural change 5S requires for successful reimplementation. / Studien har för avsikt att identifiera vilka faktorer som hindrar Organisation X att efterleva 5S i verksamheten, samt upprätta riktlinjer för framtida återimplementering av arbetssättet. Insamlat material, genom kvalitativa metoder inom fenomenologiska forskningsramar, påvisar att Organisation X upprätthöll en god 5S-nivå i verksamheten, där arbetssättet har åsidosatts och negligerats sedan dess. Nuvarande arbete enligt 5S är undermåligt där flera medarbetare efterfrågar ordning och struktur på arbetsplatsen. Genom analysering av skillnader mellan tidigare och nuvarande arbete och organisering för 5S-arbete i relation till analysering av skillnader mellan medarbetarnas förväntningar och Organisation X:s utlovande av 5S på arbetsplatsen, identifierades faktorer som hindrar för nuvarande efterlevnaden av 5S i verksamheten. De faktorer som identifierats för hindrande av efterlevnad av 5S är bristande efterfrågan och engagemang från ledningen, avsaknad av mål, vision och strategi, kunskapsbrist, bristande ledarskap, resursbrist för förbättringsarbeten, avsaknad av uppföljning och revidering, otydligt ägaransvar och rollfördelning samt avsaknad av förbättringsprocess. Genomförd kulturell analys påvisar att en rationell organisationskultur råder på Organisation X som strävar efter stabilitet och snabba kortsiktiga förändringar. Organisationskulturen påvisar en konsonans med nuvarande arbete enligt 5S, vilket kan innebära ett förändringsmotstånd i verksamheten. Viktiga aktiviterer att fokusera på vid framtida implementering av 5S är därmed att kartlägga normer, värderingar och drivkrafter för att påverka drivkrafternas förmåga så att de främjar för förändring. Organisation X bör vid implementering fokusera på att utbilda ledning och medarbetare i 5S och fokusera på initiering och uppföljning av implementeringen. Tidigare implementering uppnådde goda 5S-nivåer i verksamheten. Organisation X:s tillvägagångssätt uppnådde därmed resultat vilket påvisar att Organisation X kan genomdriva implementeringen baserat på tidigare erfarenheter, men där vald implementeringsstrategi bör vara anpassat till organisationens värderingar och verksamhet. För förankring av 5S i verksamheten efter genomförd implementering är uppföljning och upprättande av en förbättringsprocess av stor vikt för lyckad kulturell förändring, vilket genererar ett nytt stabilt läge för Organisation X.