Denna studie har undersökt hur kunskapsöverföringen i ett samarbete mellan en UX- designbyrå och en startup som använder Lean UX som ansats kan utformas utan att använda en omfattande dokumentation. För att göra detta har en kvalitativt fallstudie i formen av ett aktionsforskningsprojekt genomförts. Författaren till studien tog rollen som UX-designer hos en UX- och tjänstedesignbyrå där denne genomförde ett designuppdrag åt en startup inom social innovation under tio veckor. Inom denna kontext planerades och genomfördes en kunskapsöverföring som strukturerades kring löpande avstämningar där UX-designern och produktägaren tillsammans kunde diskutera och reflektera kring den design som tagits fram. Utöver dessa togs även visualiseringar av kunskaps fram i form av en interaktiv prototyp, fem stycken screencasts och viss textuell stöddokumentation fram. Utifrån detta har sju stycken lärdomar kunnat identifierats som reflekterar över kunskapsöverföringens och dess beståndsdelars kvalitet, vad som fungerade bra och vad som bättre skulle kunna stödja kunskapsöverföringen. Lärdomarna som har producerats i denna studie bör användas som ett inspiration och som ett diskussionsunderlag för hur kunskapsöverföringen kan gå till i denna typ av samarbete. / In this study the knowledge transfers between a UX design studio and a start up that utilizes Lean UX have been investigated to understand how it can be developed without the use of extensive documentation. To do this a case study have been performed as a action research project. The author took the role as a UX designer at a UX and Service design agency and performed a design project for a social innovation start up during 10 weeks. Within this context the knowledge transfers of design knowledge from the process where planned and executed. It was structured through ongoing reconciliations between the product owner and the UX designer in which they could discuss and reflect on the developed design. In addition to these visualizations of the knowledge where developed in the form a an interactive prototype, 5 screencasts and supporting textual documentation. Based on this 7 lessons learned could be identified that reflects on the knowledge transfer and the quality of its components, stating what worked well and what didn’t. The lessons learned that where identified through this study should be used as inspiration and to facilitate a discussion on how the knowledge transfer could be conducted within this kind of collaboration.

God användbarhet märks inte, den bara finns medan dålig användbarhet är uppenbar för alla användare. I värsta fall leder den till att produkten inte används alls, i bästa fall åtgärdas de värsta felen till höga kostnader. Kunskap om hur god användbarhet hos datorprogram erhålls finns inom den akademiska världen men den har svårt att få praktisk tillämpning. I föreliggande studie undersöks problemet med kunskapsöverföring av forskningsresultat till företag och organisationer. Efter en inledande historisk tillbakablick redovisas en fallstudie över framtagning av en kravspecifikation för ett Geografiskt Informationssystem (GIS) hos en stor svensk organisation. Speciellt behandlar undersökningen hur användbarhetsfrågor hanteras i kravspecifikationen i förhållande till vetenskapliga rön inom forskningsområdet människa-datorinteraktion (MDI). Resultatet visar att dessa rön har svårt att få genomslag i praktisk tillämpning även om de är kända.

Denna rapport undersöker huruvida barns förmåga att överföra matematisk kunskap till en annan kontext kan underlättas med hjälp av en konkret matematisk modell (en modell som varken använder sig av siffror eller matematiska tecken) jämfört med det vanliga abstrakta matematiska språket. De två olika betingelserna är implementerade i två olika datorspel. Studien behandlar även om något kön gynnas mer än det andra vid användandet av de två olika datorspelen. Resultatet av studien visar ingen statistisk signifikant skillnad till att elever lär sig att överföra kunskap bättre om de använt en konkret matematisk modell. En statistiskt signifikant skillnad mellan könen uppvisades däremot, dock gynnades killarna istället för som hypotesen i studien var; att tjejerna skulle gynnas framför killar vid användning av de två olika datorspelen.

Kunskapsöverföring mellan projekt är ett ansvarsområde inom projektledning. Arbetsformen projekt är mycket kunskapsintensiv och det är av största vikt för organisationer att omhänderta kunskap som genereras inom projektverksamheten. Det finns dokumenterade svårigheter kring kunskapsöverföring från både framgångrika samt problemfyllda projekt och oftast förblir kunskapen individbunden och odokumenterad. För att genomföra kunskapsöverföring mellan projekt på ett effektivt sätt krävs att projektledare har kunskap om specifika metoder samt pedagogiska färdigheter ihop med bred projektledarkunskap. Syftet med denna studie är att belysa projektledares uppfattning om kunskapsöverföring mellan produktutvecklingsprojekt och vilka metoder som används. Den kvalitativa ansatsen fenomenografi har används för att analysera resultatet. Studien omfattar totalt sex intervjuer av seniora projektledare verksamma inom produktutvecklingsprojekt på ett högteknologiskt företag i mellansverige. Projektledarna i denna studie använder metoder vid kunskapsöverföring som är dokumenterat framgångsrika vid kunskapsöverföring och organisatoriskt lärande. Projektledarna anser att kunskapsöverföring är en viktig aktivitet men deras utövandet bygger endast på erfarenhetsbaserad kunskap utan en teoretisk, pedagogisk förankring. Varken projektorganisationen eller linjeorganisationen prioriterar aktivteter kopplat till kunskapsöverföring i verksamheten. Projektverksamheten är i huvudsak fokuserad kring produktframtagning och kunskapsöverföring sker övervägande i samband med att problem uppstår i verksamheten. Projektteamens möjligheter att ta till sig kunskap under problemlösning är begränsade på grund av hög stressnivå. Dokumenteringen av kunskapsöverföring har ingen given mottagare i linjeorganisationen. De framgångsrika mjuka ledaregenskaperna vid kunskapsöverföring värderas inte explicit av verksamheten. Många aktiviteter kring kunskapsöverföring sker omedvetet i projektverksamheten. Fallstudien visar att det finns en förbättringspotential i det högteknologiska företagets projekt- och linjeverksamhet genom att öka fokuseringen på kunskapsöverföring och projektledares förutsättningar.

Kunskapsdelning har fått allt mer uppmärksamhet över de senaste decennierna och har börjat anses vara en möjlighet för organisationer att skaffa sig en konkurrensfördel. Samtidigt som kunskapsdelningen har uppmärksammats mer så har kunskap börjat anses vara en mycket värdefull resurs i sig och vissa forskare menar att det också är en vital del i innovation som också anses vara en hållbar källa till konkurrensfördelar för företag. Detta torde räcka som incitament för att få vilken företagsledare som helst att eftersträva effektiva kunskapsdelningsinitiativ, men en förstudie till den här uppsatsen indikerar att så inte nödvändigtvis är fallet. Vissa forskare pekar på att fälten kunskapsförvaltning och kunskapsdelning är omgivna av oklarhet och komplexitet. Några av dessa forskare pekar också på att detta kan vara anledningen till att många företag har svårt att implementera framgångsrika kunskapsdelningsinitiativ. Denna studie har därför som syfte att undersöka oklarheten och komplexiteten som omger kunskapsdelning. Studiens resultat pekar på att oklarheten kan vara något överdriven då det undersökta företaget framgångsrikt implementerar och använder några av de mest citerade teorierna inom området. / Knowledge sharing has been gaining more interest over the past decades, and is being recognized as an opportunity to gain a competitive advantage for organisations. While knowledge sharing has been gaining more attention, knowledge itself has begun to be considered a valuable resource and some researchers even consider it to be a vital part of innovation, which is also suggested to be a sustainable source of competitive advantage for companies. One would think that this is enough incentive to drive any company executive to pursue effective knowledge sharing initiatives, but a pilot-study for this paper suggests that this is not necessarily the case. Some researchers suggest that there is a vagueness surrounding the field of knowledge management and knowledge sharing. They also suggest that this is the reason as to why so many companies struggle to have success with their knowledge sharing initiatives. The aim of this study is therefore to examine the vagueness and complexity surrounding knowledge sharing. The results of this study implies that this vagueness might be somewhat exaggerated, seeing that the company examined in this study seems to implement and execute some of the most cited theories in the field quite successfully.

This study examines how change communication can assist in transfer of training by asking the following research questions: How can theories about change communication be used to increase transfer of training in further training? How does the relation between the course Lösningsfokus i skolan (Pedagog) and current research about transfer of training look like? What kind of communication can improve transfer of training? The theoretical framework consists of theories about transfer of knowledge and three theories about change communication: change communication in child care, conversations of change and diffusion of innovation. The importance of actually talking about the change in the workplace brings all the theories together. The study is conducted through a case study where further training for teachers constitutes the case. Data has been gathered through mapping of communication channels, observation and three qualitative interviews. The data has been interpreted through theoretic analysis.Findings in this study conclude that change communication can assist in transfer of training when the process reaches the work place by supporting managers and staff in taking the right actions – for example starting a conversation about how to implement the new knowledge and act accordingly.

Titel: Virtuell Kunskapsöverföring – En kvalitativ studie om hur intranätet möjliggör kunskapsöverföring. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Filip Andersson och Marcus Fred Handledare: Daniella Fjellström och Signe Jernberg Datum: 2017 - Augusti Syfte: Syftet med den här studien är att skapa en ökad förståelse för hur anställda utnyttjar intranätet för att tillgodogöra sig kunskap genom kunskapsöverföring. Metod: Denna studie utgår från ett hermeneutiskt perspektiv. För insamling av empiriskt material har en kvalitativ undersökningsmetod tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen är baserad på tidigare forskning inom kunskapshantering. En intervjuguide har antagits där frågorna är baserade på det teoretiska ramverket, empirin är sin tur således framtagen genom intervjuguiden. Studien bygger på en tematisk analys där teman skapats utifrån den empiriska insamlingen. Resultat & slutsats: Studien visar på att anställda främst använder sig av intranätet för att tillgodogöra sig kunskap i anslutning till arbetsrelaterade problem och frågor som är återkommande. Förslag till fortsatt forskning: Studiens begränsningar grundas i att den baseras på semi-strukturerade intervjuer gjorda inom ett och samma företag, genom detta kunde vi få fram ett generellt resultat inom företaget. Mer forskning kring intranätets användande för att tillgodogöra kunskap i en större kontext efterfrågas således. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med ökad teori kring intranätets användande och tidigare forskning inom kunskapsöverföring och tillhörande teoretiska modeller.   Nyckelord: Kunskap, kunskapshantering, kunskapsöverföring, intranät / Title: Virtual Knowledge Transfer – A qualitative study on how the intranet enables knowledge transfer. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Filip Andersson och Marcus Fred Supervisor: Daniella Fjellström och Signe Jernberg Date: 2017 - August Aim: The aim of this study is to create an understanding of how employees use the intranet to obtain explicit knowledge  Method: This study is based on a hermeneutic perspective. The gathering of empirical material is based on a qualitative research method in form of semi-structured interviews. The theoretical framework is based on prior research within the Knowledge Management field. An interview guide has been formed based on the theoretical framework, the empirical result is therefor based on the interview guide. A thematic analyze is used where themes have been created out of the empirical results. Result & Conclusions: The study shows that employees mostly are using the intranet to obtain explicit knowledge in connection to recurrent problems and questions related to work. Suggestions for future research: Limitations of the study are based on the problems with the generalizability connected to the semi-structured interviews that are done within one company. More research in a bigger context needs to be done. Contribution of the thesis: This study contributes with a more compelling theory when it comes to the usage of the intranet to obtain explicit knowledge. As well as a updated view on relevant models connected to the knowledge transfer research. Key words: Knowledge, knowledge management, knowledge transfer, intranet

The project is a very common form of work in regional growth. Because the business is so oriented project is increased knowledge and a well-functioning project very anxious. Regardless of the role of the region in the external and internal projects, it is in the interest of the organization to benefit from the lessons and experiences in order to develop the internal work and regional roles in the project. The study aims to describe the types of knowledge generated, as well as the knowledge transfer that takes place in the regional projects. The descriptions can be used to disseminate knowledge about the processes used and which are used to a lesser extent, and what affects it. Overall questions for this study are: • What kinds of knowledge generate projects of regional growth? • How is the knowledge of projects in regional growth? The study is based on 12 interviews in three regions, Örebro, Östergötland och Värmland. Four development managers, a department manager, five strategists and two project managers were interviewed. There are factors that affect the types of knowledge that are created and how the knowledge is transferred.  It is the knowledge and skills of the project manager, tacit knowledge and unclear requirements and expectations, organizations' role and function of learning and achievements and challenges related to line operations. The knowledge transfer is the lack of documentation on the results of the project, focusing on target figures more than how to lead and manage projects, structure and processes in organizations. The project manager's role, responsibilities, mandates and powers in relation to other roles and working methods in line organization is perceived as difficult, hierarchical and unclear, and it affects the transfer of knowledge. A major challenge is that the regions must often respond to external financiers' needs and requirements to receive funding. It could involve requiring reporting, financing, models and plans. The conclusion is that the personal knowledge more prominent than others, but all knowledge types involved in different contexts depending on the region's role and function of internal and external projects. Knowledge transfer consists primarily of informal meetings to converse, tell and inform about the project lessons and experiences. Structured transmission occurs primarily through regional reports and plans of various kinds to make it available.

Knowledge transfer is a well-researched area within the construction industry, and it´s known thatknowledge transfer is difficult as the construction industry is a project-based industry and projectsrarely look the same. Research has been done on the importance of working with knowledgetransfer in order to keep companies competitive. From the officials’ point of view, there has notbeen as much study on the working methods as the best approaches to have a good disseminationof knowledge in the companies. The purpose of the report is to see if the changes made by the workplace have contributed to thebetter transfer of knowledge. This is to find out which working methods favor the transfer ofknowledge in project-based companies. To obtain the results, semi-structured interviews wereconducted with eleven respondents who all worked at the same company but had differentpositions to find out exactly what their perceived knowledge transfer was. The study found that according to the respondents, the working methods that favor project-basedcompanies are simple documentation that must be motivated and demonstrate that it will benefitthe respective employees. Another thing is an open climate favors the conditions for succeeding inknowledge transfer in the company, as it becomes easier to collaborate. / Kunskapsöverföring är ett väl utforskat område inom byggbranschen och det är känt att kunskapsöverföring är svårt då byggbranschen till stor del är en projektbaserad bransch och projekt sällan ser likadana ut. Det har gjorts forskning på att det är viktigt att jobba med kunskapsöverföring för att hålla företagen konkurrenskraftiga, men man har inte gjort så mycket studier på vilka arbetssätt som tjänstemännen anser är de bästa tillvägagångsätten för att ha en god kunskapsspridning i företagen. Fallföretaget som rapporten bygger på har gjort förändringar i sina arbetssätt för att öka kunskapsöverföringen. De förändringar som gjorts är att de har tillsatt produktionscheferna i ledningsgruppen för att öka den interna kommunikationen mellan projekt. Fallföretaget har även lagt med i sin affärsplan, för det kommande året, att dom ska dokumentera ner varje avslutat projekt i ett projektblad. Rapportens syfte är att se om de förändringarna som fallföretaget gjort har bidragit till att kunskapsöverföringen har blivit bättre. Detta för att ta reda på vilka arbetssätt som gynnar kunskapsöverföringen i projektbaserade företag. För att få fram resultaten genomfördes semistrukturerade intervjuer med elva respondenter. Alla respondenter jobbade på samma företag men hade olika positioner för att just ta reda på hur deras upplevda kunskapsöverföring var. Det framkommer i studien att de arbetssätt som gynnar projektbaserade företag enligt respondenterna är enkel dokumentation som ska vara motiverad och påvisa att den kommer gynna respektive anställd. Det andra som framkommer i studien är att ett öppet klimat gynnar förutsättningarna för att lyckas med kunskapsöverföring i företaget, detta då det blir lättare att samarbeta. De sistnämnda visas tydligt uppnås inom företaget, vilket skulle kunna vara ett resultat av att de tillsatt produktionscheferna i ledningsgruppen som öppnat upp för en ökad kommunikation och därav samarbete. Trots att det inom branschen är känt att det är viktigt med kunskapsöverföring, så hoppas författarna kunna belysa att det är ett relativt outforskat område när det kommer till vilka arbetssätt som tjänstemännen anser gynnar kunskapsöverföringen i projektbaserade företag.

Sammanfattning Titel: Tack & hej! Eller…? En kvalitativ studie om innebörden av en outboarding-process ur ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv.  Författare: Pernilla Åberg & Erik Hedman Institution: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet Kalmar. Program: Human Resource Management - Personalledning och organisationsutveckling. Kurs: Företagsekonomi III - Organisation, examensarbete (kandidat) - 2FE78E. Handledare: Jasmina Beharic  Examinator: Mikael Lundgren Problemformulering: Vad innebär en outboarding-process ur ett arbetsgivarperspektiv? Vad innebär en outboarding-process ur ett arbetstagarperspektiv? Syfte: Studien kommer att förklara hur en arbetsgivares outboarding-process kan se ut och hur de arbetar med att skapa ett bra avslut för sina medarbetare. Vi kommer även att belysa och analysera innebörden av en outboarding-process ur ett arbetstagarperspektiv. Vidare är vår förhoppning att studien kan bidra med att uppmärksamma en outboarding-process och att processen kan bli en naturlig del av employer branding-arbetet.  Metod: Kvalitativ forskningsstrategi med induktiv forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in genom tre intervjuer och en fokusgrupp.  Slutsats: Vi finner att en outboarding-process har betydelse för såväl arbetstagare som arbetsgivare. Genom att arbeta med uppskattning och vara mån om att göra ett bra avslut genererar det goda fördelar på lång sikt, det stärker även arbetsgivarvarumärket samt ökar chansen till återanställningar. Bra outboarding-processer gör det också möjligt för arbetstagare att lämna över sin kunskap så att den bibehålls inom organisationen. Vi kan slutligen bekräfta att en outboarding-process behöver uppmärksammas och att processen är ett bra komplement till employer branding-arbetet. / The importance of paying attention to the organization's employees at the end of employment is the main focus of this study. We have done a qualitative study of the importance to work with an outboarding-process to pay attention to the employees at the end of employment. The research questions of this study are: What does an outboarding-process mean from an employer perspective? What does an outboarding-process mean from an employee perspective? We have accomplished three interviews with key persons in an organization to answer the question of the employer's perspective. We have also conducted a focus group with four strategical selected persons to study the employee perspective. We have identified five areas that are common in an outboarding-process: Value-adding, motivation, reputation, knowledge transfer, and boomerang employment. We have through analyzing the empirical data, with support from the theoretical framework, concluded that an outboarding-process is important for both employees and employers. By working with an outboarding-process and pay attention to the employees during the last part of the employment, it generates long-term benefits, strengthens the employer brand, and increases the chance of re-employment. An outboarding-process also allows employees to transfer their knowledge so that it is retained within the organization. Finally, we can confirm that an outboarding-process needs more attention and that the process is necessary by being a part of an organization's work with employer branding.