Kunskap har kommit att bli ansedd som en strategiskt viktig tillgång för organisationer. I projektbaserade organisationer där projekt bedrivs fristående har problem med att  systematiskt integrera ett arbete med kunskapsöverföring identifierats. Projekt kan beskrivas som fristående organisationer utan historia vilket medför att kunskap inom projektet måste skapas under projektets gång om den inte inhämtas utifrån. Denna studie adresserar utmaningen med att bedriva en effektiv kunskapsöverföring inom organisationer. Då många satsningar på kunskapsöverföring misslyckas syftar denna studie därför till att undersöka hur kunskapsöverföring kan bli en integrerad del av en projektbaserad organisation. För att uppfylla syftet med studien har en fallstudie genomförts på Försvarets Materielverk i Stockholm. I studien har processen för kunskapsöverföring analyserats där de ingående delarna i processen identifierats. Vidare har även de faktorer som påverkar integrering av ett bredare arbete med kunskapsöverföring identifierats. Utifrån processen för kunskapsöverföring och dess påverkande faktorer har en strategi för arbetet med kunskapsöverföring inom en projektbaserad organisation presenterats. Det empiriska materialet har inhämtats via intervjuer, en enkätundersökning samt interna dokument. Resultatet från den empiriska datainsamlingen visar att det är flera parametrar som måste samverka med varandra för att kunskapsöverföring ska bli en integrerad del av en projektbaserad organisation. Inom den studerade organisationen ses barriärer som förhindrar effektivt tillvaratagande, distribuering, lagring och återvinning av kunskap. För att hantera dessa barriärer och möjliggöra en utveckling av kunskapsöverföringen inom organisationen ges följande rekommendationer till organisationsledningen: Styrning för kunskapsöverföring från organisationsledningen för att uppnå ett systematiskt arbete med kunskapsöverföring i organisationens projekt. Skapa funktionella förutsättningar i projekt för att utgöra en grund för hur arbetet med kunskapsöverföring ska bedrivas Arbeta långsiktigt då en förändringsprocess är tidskrävande / Knowledge has in recent years become considered as a strategically important asset for organizations. In project-based organizations, a problem with a systematic integration of knowledge management has been identified. Projects can be described as separate organizations without history, which means that knowledge must be created within the project if it is not acquired from the outside. This study addresses the challenge with conducting effective knowledge management within organizations. As many efforts in knowledge management fail, the aim of this study is therefore to investigate how knowledge management can become an integrated process of a project-based organization. In order to fulfill the purpose of the study, a case study at the Swedish Defense Materiel Administration has been conducted. The study has analyzed the process of knowledge transfer, where the components of the process have been identified. Furthermore, factors affecting the integration of a broader work with Knowledge Management have been identified. Based on the process of Knowledge Management, together with the factors affecting the process, a strategy for working with Knowledge Management in a project-based organization has been presented. The empirical material is gathered through interviews, a survey and internal documents. The result shows that there are several parameters that must interact in order for Knowledge Management to become an integrated process in a project-based organization. Within the studied organization, barriers that prevent effective acquisition, distribution, storage and retrieval of knowledge, are identified. To address these barriers and enable development of the Knowledge Management process within the organization, the following recommendations are given to the management of the organization.  Governance for Knowledge Management from organizational management in order to achieve a systematic approach to Knowledge Management within the projects.  Create functional prerequisites in order to provide a basis for how the Knowledge Management process is to be conducted.  Work with a long-term perspective, as change processes takes time.

Examensarbetet som presenteras i denna rapport syftar till att kartlägga materialflöde samt informationsflöde för inköpt material hos GKN ePowertrain i Köping. Kartläggningen resulterade i att det finns flertalet ställen där möjliga orsaker finns. Utbildning av personal är en av lösningarna som syftar till att lära anställda hur de ska registrera material i informationssystem för att differenser inte ska uppstå. Utbildningen omfattar även informationsdelning om de konsekvenser felaktig inmatning kan ge. Implementation av samtliga förbättringsförslag hade lett till förbättringar av den ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarheten. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

This study delves into two key facets of police engagement with new legislation: how officers become aware about new laws and how they develop the competence to apply them. The motivation behind this research is to identify potential gaps in knowledge transfer and competency necessary for the application of new legal frameworks. The study was conducted using semi-structured interviews and involved seven interviewees from the Swedish Police Authority. Officers contend with a deluge of information from various channels, leading to challenges in prioritizing crucial data, such as new legislation, amid the deluge. Official channels like internal platforms and emails serve as primary information sources, but unofficial channels like news media and personal contacts hold comparable importance. Mastering legislation goes beyond textual comprehension, emphasizing the translation of legal requisites into practical knowledge. The integration of practical knowledge and intent equips officers to effectively implement new laws. Collaborative interpretation among officers fosters the transition of individual knowledge into shared organizational expertise. While acknowledging the responsibility of individual officers to stay updated, supervisors play a pivotal role in encouraging and mandating continuous professional development. Notably, while prior research emphasizes knowledge transfer from senior to junior officers, this study underscores the significance of specialized colleagues versed in legislation, irrespective of their tenure, for practical application.

Offentlig upphandling av byggentreprenader är en komplex process som involverar både generell kompetens inom upphandling relaterad till upphandlingsförfaranden enligt Lagen om offentlig upphandling och kompetens inom projektledning för att välja entreprenadform, ersättningsform, samverkansform och för att utforma tilldelningskriterier. En utveckling av upphandlingen förutsätter att projektledare, och upphandlare, samarbetar och är involverade i utvecklingsprocessen. För att de två olika kunskapsområden ska integreras med varandra krävs det att socialisation sker mellan rollerna enligt SECI-modellen. Kunskapen behöver vidare överföras på en högre, organisatorisk nivå för att utveckla upphandlingsarbetet. En förutsättning är att kunskapen kodifieras för att, enligt SECI-modellen, kunna internaliseras av andra medarbetare inom en organisation. Syftet med detta arbete är att undersöka hur samarbetet mellan upphandlare och projektledare fungerar när det kommer till utveckling av det offentliga upphandlingsarbetet av byggentreprenader och hur kunskapsöverföring kan se ut i upphandlingsfasen. En fallstudie genomfördes med fyra upphandlande myndigheter med empiri som hämtades in genom semistrukturerade intervjuer med upphandlare och projektledare i de fyra olika fallen. En intervju med en representant från Upphandlingsmyndigheten genomfördes också för att undersöka hur de stödjer utvecklingsarbetet hos de upphandlande myndigheterna. Empirin analyserades med teorier om kunskapsöverföring och kunskapsintegration. Resultatet visade att samarbetet påverkas av hur centraliserad organisationen av upphandlingsfunktionen är. Ju mer centraliserad en organisation av upphandlingsfunktionen var desto färre tillfällen för kontakt verkade ske mellan rollerna. Detta kan leda till att processen socialisation inte sker i tillräckligt hög utsträckning vilket i sin tur kan påverka tillgången till kodifierad kunskap. Arbetet med kunskapsöverföring varierade mellan de fyra olika fallen och kan förklaras med att de har olika förutsättningar och resurser för att åstadkomma kunskapsöverföring på kollektiv nivå. Detta visar sig även i utnyttjandet av Upphandlingsmyndighetens stödfunktioner där interna resurser inom de upphandlande myndigheterna kan täcka detta behov av stöd. Däremot utnyttjades den kodifierade kunskapen i form av exempelvis kriteriedatabaser frekvent av samtliga upphandlande myndigheter i studien. / Public procurement of construction contracts is a complex process that involves both general competence in procurement related to procurement procedures according to the laws of public procurement, and competences in project management to choose contract delivery form, payment form, collaboration form and to design the selection of supplier. A development of the procurement requires that project managers, and procurers, cooperate and are involved in the development process. In order for the two different areas of knowledge to be integrated with each other, it is required that socialization takes place between the roles according to the SECI model. The knowledge also needs to be transferred on a higher, organizational level to develop the procurement work. A prerequisite is that the knowledge is codified so that, according to the SECI model, it can be internalized by other employees within an organization. The purpose of this work is to investigate how the cooperation between procurers and project managers works when it comes to the development of the public procurement of construction contracts and how knowledge transfer can look like in the procurement phase. A case study was conducted with four contracting authorities and empirical data was obtained through semistructured interviews with procurers and project managers in the four different cases. An interview with a representative from The National Agency for Public Procurement was also conducted to investigate how they support the development of the contracting authorities. The data were analyzed with theories of knowledge transfer and knowledge integration. The results showed that the collaboration is affected by how centralized the organization of the procurement function is. The more centralized the organization is, the fewer opportunities of contact are taking place between the roles. This can lead to the socialization process not taking place to a sufficient extent, which in turn can affect the availability of codified knowledge. The work with knowledge transfer varies between the four different cases and can be explained by the fact that they have different prerequisites and resources for achieving knowledge transfer at a collective level. This is also evident in the utilization of the support functions of The National  Agency for Public Procurement, where internal resources within the contracting authorities can cover this need for support. On the other hand, codified knowledge in the form of, for example, criteria databases are used frequently by all contracting authorities in the study.

Produktutvecklingen är i ständig rörelse. Företag arbetar kontinuerligt med att befinna sig i framkant och att erbjuda nya innovativa lösningar för att kunna konkurrera om marknadsandelar. Det tillsammans med att kunskap har blivit en allt viktigare tillgång för företagen har väckt frågor kring kunskapsbevaring men även kunskapsöverföring. Att överföra kunskap mellan projekt bygger mycket på att ta vara på befintlig kunskap och vidareutveckla den så att hjulet inte ska behöva uppfinnas på nytt. Konsekvenserna av att kunskap gått förlorad kan bli både kostsamt och ineffektivt för ett företag som ständigt vill ligga i utvecklingens framkant. Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier utvecklingsavdelningen hos ett mindre företag valt för att bevara kunskap inom organisationen. Studien har även undersökt hur kunskap sprids mellan medarbetarna samt vilka metoder som anammats för kunskapsöverföring mellan projekt. Inledningsvis utfördes en litteraturstudie för att studera vilka etablerade metoder det finns för kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vidare genomfördes en kvalitativ undersökning där olika yrkesroller inom produktutveckling på ett specifikt företag intervjuades. Detta i syfte att få en inblick i vilka metoder och strategier företaget valt att använda. Resultatet från den kvalitativa undersökningen användes sedan för analys mot litteraturen för att granska företagets valda metoder för kunskapsbevaring så väl som kunskapsöverföring. Vidare kunde sedan slutsatser kring dessa dras. Studien visade på att utvecklingsavdelningen har databaser som utgör en stor del av kunskapsbevaringen. En drivande faktor som gynnar avdelningens dokumentation är medarbetarnas motivation. Individen ser nyttan i det samt känner en vilja till att dokumentera då det underlättar deras arbete. Dock kan denna strategi inte säkerställa att rätt kunskap bevaras. Vad gäller kunskapsöverföring används flertalet strategier. Databasernas användarvänliga struktur främjar återanvändning av kunskap. En stor del av spridningen sker även via möten. Utvecklingsavdelningen har byggt upp ett trevligt klimat där mentaliteten alla hjälper alla florerar vilket bidrar till individens vilja att delge kunskap. På avdelningen arbetar de aktivt med att integrera kunskap från ett projekt till nästa med hjälp av flera metoder vilket är idealt för att ta vara på befintlig kunskap. Kunskapsöverföringen mellan projekt kan anses mindre kritisk när företaget är av mindre storlek då ett mindre antal medarbetare medför att projektmedlemmar återanvänds i större utsträckning än på ett större företag. / Product development is in constant motion. Companies are constantly striving to be at the forefront and to offer new innovative solutions to stay relevant. This, together with the fact that knowledge has become an increasingly important asset for the companies, has raised questions about knowledge management and knowledge transfer. Transferring knowledge between projects is based on taking advantage of existing knowledge and further developing it so that the wheel does not need to be reinvented. The consequences of losing knowledge can be both expensive and inefficient for a company that wants to be at the forefront of development. The purpose of this study is to investigate which strategies the development department of a smaller company has chosen to preserve knowledge within the organization. The study has also investigated how knowledge is disseminated between the employees and the methods adopted for knowledge transfer between projects. A literature study was executed to study the established methods for knowledge preservation and transfer of knowledge. Furthermore, a qualitative study was performed in which different professional roles in product development at a specific company were interviewed. This is in order to gain an insight into the methods and strategies the company has chosen to use. The results of the qualitative study were analyzed and then discussed to investigate which knowledge preservation methods are used at the company. The company's methods for transferring knowledge were also analyzed and further conclusions could be drawn. The study showed that the development department has databases that make up a large part of the knowledge preservation. A driving factor that favors the department's documentation is employee motivation. The individual sees the benefit in it and feels a willingness to document as it facilitates their work. However, this strategy cannot ensure that the right knowledge is retained. In terms of knowledge transfer, several strategies are used. The user-friendly structure of the databases promotes the re-use of knowledge. A large part of the dissemination also takes place via meetings. The development department has built up a nice climate where the mentality is that everyone helps everyone, which contributes to the individual's willingness to share knowledge. In the department, they work actively to integrate knowledge from one project to the next by means of several methods, which is ideal for utilizing existing knowledge. Knowledge transfer between projects can be considered less critical when the company is smaller in size, since a smaller number of employees means that project members are reused to a greater extent than at a larger company.

<p>Svenskt Stål Aktiebolag (SSAB) Oxelösund AB, Division Grovplåt ingår i koncernen SSAB Svenskt Stål AB och är nordens största tillverkare av grovplåt. Detta examensarbete handlar om hur utvalda medarbetare på SSAB Oxelösund AB tillägnat och befäst sina kunskaper, då det är tänkt att de i förlängningen ska föra vidare sina kunskaper inom företaget. Examensarbetet fokuserar på hur medarbetarna uppfattar sitt lärande och hur det de tillskansat sig dem.</p><p>Medarbetarna uttrycker att deras erfarenhet omvandlats till kunskap i samband med reflektion över nyupplevda händelser. De beskriver att lärandet är en kontinuerlig process som sker över tid samt att de lär sig i gemenskapen med andra människor. Medarbetarna har befäst sina kunskaper då de antingen formulerat och verbaliserat eller praktiserat sina kunskaper. De har på så sätt bekräftat och synliggjort sina kunskaper för i första hand sig själva men även för sin omgivning.</p><p>För att SSAB Oxelösund AB så småningom ska kunna överföra medarbetarnas erfarenheter och kunskap vidare till andra medarbetare krävs att de själva ges tid att reflektera över sina kunskaper. De måste bli medvetna om både vilka kunskaper de besitter och vilka kunskaper de skall dela med sig av för att de ska kunna lyckas med kunskapsdelningen.</p> / <p>The Swedish steel manufacturer Oxelösund AB is a member of the SSAB Swedish Steel Group and is the largest Nordic manufacturer of heavy steel plate. This thesis is about how selected employees at SSAB Oxelösund AB acquire and consolidate their knowledge, when it is supposed that they, in the future, will pass their knowledge on within the company. The thesis focuses on how employees perceive and gain their learning.</p><p>The employees expresses that their experience transforms into knowledge when they reflect upon recently perceived events. They describe that learning is a continuous process that is achieved over time and that they learn in their meeting with other people. Those employees were consolidating their knowledge when they both formulated and expressed themselves in words or when they practiced their skills. Thus they have confirmed and have made their knowledge visible, primarily for themselves but also for their surroundings.</p><p>For SSAB Oxelösund AB, to gradually will be able to transfer the employees experience and knowledge to other employees, it is essential to give them time to reflect upon their own knowledge. They must become aware of both the knowledge they possess and what skills are to be shared, to succeed in sharing their knowledge.</p> / QC 20100707

<p>Syftet med studien är att undersöka hur ett globalt management konsultföretag arbetar internt med kunskapsöverföring över landsgränser av den svåruttryckliga erfarenhetsbaserade kunskapen som en konsult innehar. Den kvalitativa data som används i empirin samlades in genom intervjuer med anställda på fallföretaget Accenture. Resultatet av undersökningen visade att praktisk kunskap överförs genom formella sammankomster samt en ”learning by doing” modell där konsulter av olika nationaliteter och grad av erfarenhet arbetar tillsammans på olika projekt. Erfarenheter från projekt samlas, lagras och överförs till databasen Knowledge Exchange, i en process där den praktiska kunskapen transformeras till teoretisk kunskap och görs tillgänglig för hela företaget. Studien visar att Accenture har rutiner som gör att dem överkommer de flesta hinder som presenteras i den befintliga teorin. Det hinder som Accenture belyste som ett problem var informationsöverflödet som fanns inom företaget.</p> / <p>The purpose of the study is to study how a global management consulting firm works internally with knowledge transfer across national borders of the hard to express, experience-based knowledge of a consultant. The qualitative data which is presented in the empirical part of the paper was collected through interviews with employees at the case firm Accenture. The result of the study showed that practical knowledge is transferred through formal meetings, and a “learning by doing” process, where consultants of different nationalities and degrees of experience work together on projects. Experiences from projects are collected, stored, and transferred to the Knowledge Exchange database, in a process where the practical knowledge is transformed into theoretical knowledge and made available to the entire company. The study shows that Accenture has routines that help them overcome most of the impediments presented in the existing theory. The impediment that Accenture expressed to be a problem within their organization was information overflow.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur ett globalt management konsultföretag arbetar internt med kunskapsöverföring över landsgränser av den svåruttryckliga erfarenhetsbaserade kunskapen som en konsult innehar. Den kvalitativa data som används i empirin samlades in genom intervjuer med anställda på fallföretaget Accenture. Resultatet av undersökningen visade att praktisk kunskap överförs genom formella sammankomster samt en ”learning by doing” modell där konsulter av olika nationaliteter och grad av erfarenhet arbetar tillsammans på olika projekt. Erfarenheter från projekt samlas, lagras och överförs till databasen Knowledge Exchange, i en process där den praktiska kunskapen transformeras till teoretisk kunskap och görs tillgänglig för hela företaget. Studien visar att Accenture har rutiner som gör att dem överkommer de flesta hinder som presenteras i den befintliga teorin. Det hinder som Accenture belyste som ett problem var informationsöverflödet som fanns inom företaget. / The purpose of the study is to study how a global management consulting firm works internally with knowledge transfer across national borders of the hard to express, experience-based knowledge of a consultant. The qualitative data which is presented in the empirical part of the paper was collected through interviews with employees at the case firm Accenture. The result of the study showed that practical knowledge is transferred through formal meetings, and a “learning by doing” process, where consultants of different nationalities and degrees of experience work together on projects. Experiences from projects are collected, stored, and transferred to the Knowledge Exchange database, in a process where the practical knowledge is transformed into theoretical knowledge and made available to the entire company. The study shows that Accenture has routines that help them overcome most of the impediments presented in the existing theory. The impediment that Accenture expressed to be a problem within their organization was information overflow.

Inledning: Det har blivit allt vanligare att företag driver sin verksamhet i projektform. Projektarbetet har fått större betydelse och är vanligt förekommande inom industri och förvaltning. Studiens fallföretag är Södra Cell Mörrum som är verksamt inom processindustrin. Inom företaget bedrivs projekt på daglig basis med varierande storlek. Södra Cell Mörrum har stött på problem i deras projektstyrning gällande säkerställandet av kunskapsöverföring mellan projekt. Forskningen inom ämnesområdet projektstyrning är utbredd, däremot när den utförs i samband med kunskapsöverföring är den inte lika väldokumenterad. Efter en genomsökning av ämnesområdet har en brist av forskning inom ämnesområdet påträffats relaterad till processindustrin. Syftet: Syftet med studien är att via en genomgång av Södra Cell Mörrums projektstyrning kartlägga projektarbetet i en sammanställning. Ur sammanställningen skall barriärer för kunskapsöverföring mellan projekt identifieras. Vidare är syftet att utföra en jämförelse och analys av Södra Cell Mörrums projektarbete utifrån befintlig litteratur inom ämnesområdet projektstyrning kopplat till kunskapsöverföring för att föreslå en uppdaterad modell som utvecklar kunskapsöverföringen. Metod: Området som har utforskats har varit Södra Cell Mörrums projektstyrning, vilket innebär att detta är en fallstudie och studien har en deduktiv ansats. Utgångspunkten har varit i befintliga teorier som sedan har vävts samman med empiriskt material från semi-strukturerade intervjuer och dokument. En kvalitativ inriktning har valts för studien för att få en tydligare insikt i Södra Cell Mörrums projektarbete. Slutsats: De barriärer i Södra Cell Mörrums projektstyrning som identifierats är tidsbrist samt en avsaknad systematik för dokumentering av lärdomar och misstag. För att säkerställa kunskapsöverföring inom projektstyrningen rekommenderas Södra Cell Mörrum genomföra förändringar i planeringsfasen av projektstyrningen. Det som föreslås är en addering av till två milstolpar i milstolpeplaneringen, vilka är reflektionsmöte och projektrapporter som behandlar ovanstående barriärer. / Introduction: It has become more common for companies to operate their businesses on a project basis. Projects have gained significance and are frequently occurring within the industry and administration. The company at hand for this case study is Södra Cell Mörrum, a company that operates within the processing industry. Projects are conducted on a daily basis with varying sizes at Södra Cell Mörrum. The company has experienced issues in their project management when it comes to ensuring knowledge transfer in between projects. Science within the area of project management is comprehensive, although when conducted in connection with knowledge transfer it is not as extensive. A gap has been found after a thorough search within the area of project management combined with knowledge transfer related to the processing industry. Purpose: The purpose of this study is to map the project management of Södra Cell Mörrum in a compilation. The compilation identifies flaws regarding knowledge transfer in between projects. Furthermore, the project management of Södra Cell Mörrum will be compared and analyzed based on existing theories within the research area of project management related to knowledge transfer in order to suggest a developed model that ensures knowledge transfer. Method: The area of research for this study has been the project management of Södra Cell Mörrum, hence being a case study following a deductive research approach. The premise takes place in existing theories whom have been intertwined with empirical material ranging from semi-structured interviews and documents. A qualitative direction has been chosen for this study to gain an enhanced insight in the project management of Södra Cell Mörrum. Conclusion: The flaws that have been identified within the project management of Södra Cell Mörrum are constituted by a lack of time as well as a deficiency regarding a systematic documentation of mistakes and experiences. In order for the company to secure knowledge transfer within the project management it is recommended that the milestone planning is changed towards including two additional milestones. These milestones consist of reverberation meetings and project reports, both of whom manage the flaws mentioned above.

Title  Becoming involved in the planning process - from the construction workers perspective. University/Institution  Halmstad University Keywords Empowerment through participation, construction workers involvement in decision making in the planning process, knowledge management and communication in the planning process, partnering, human resource management Aim The aim of this bachelor thesis is to provide knowledge and examine how construction workers perceive involvement in the planning process of partnering projects, what they can contribute and what they get out of the planning process. Methodology  The study was conducted with a qualitative approach in the form of semi-structured interviews.          The interview studie consist of 10 interviews with construction workers who are specially educated in participating in the planning process at the company ByggDialog AB. Conclusion All respondents are positive to be involved in the planning process. The main advantages they can see is that they are able to influence technical solutions and methods that will be used later on in the production. Therefore it is important to consider when construction workers should be involved in the planning process so that they get the chance to influence in this decisions. When it comes to the decision making the construction workers should be involved in the decisions that are related to their tasks in the production such as technical solutions, choice of methods and materials. Their main duties and working hours should be in the production. Involvement in planning does not automatically mean that the construction workers are involved in the decision making, it is up to them how much they participate. Therefore it is important to give the construction workers space and opportunities to express their opinions. / Uppsatsens titel  Byggnadsarbetarens syn på att bli involverad i projekteringen Högskola/institution Högskolan i Halmstad Nyckelbegrepp  Involvering av byggnadsarbetare i projekteringen, delaktighet i beslut i projekteringen, kunskapsöverföring och kommunikation i projekteringen, partnering, human resource management.  Syfte  Syftet med arbetet är att bidra med kunskap och undersöka hur byggnadsarbetare upplever att bli involverade i projekteringen i partneringprojekt, vad de kan bidra med och vad de får ut av projekteringen.  Metod Studien är genomförd med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjustudierna består av 10 intervjuer med byggnadsarbetare som har en förmansutbildning hos företaget ByggDialog AB.  Slutsats  Alla respondenter är positivt inställda till att bli involverade i projekteringen. De främsta fördelarna de ser med detta är att de är med och påverkar tekniska lösningar och metoder som de senare kommer att använda i produktionen. Därför är det viktigt att avväga när byggnadsarbetarna ska involveras i projekteringen så att de får chans att påverka detta. När det gäller beslutsfattande ska byggnadsarbetarna tas med i de beslut som direk rör deras arbetsuppgifter såsom tekniska lösningar, metodval och material. Deras huvudsakliga arbetsuppgifter och arbetstid ska vara i produktionen.  Involvering i projekteringen innebär inte automatiskt att byggnadsarbetarna deltar och fattar beslut, det är upp till dem själva hur mycket de deltar. Därför är det viktigt att ge byggnadsarbetarna utrymme och möjligheter att uttrycka sina synpunkter.