Det kunskapssamhälle som råder idag medför att organisationer måste rusta sig och hålla ett högt tempo i den förändringsbenägna omvärlden. Kunskap och lärande ses däremellan som nyckelaktiviteter i relation till förändring vilket i sin tur föder innovation. Forskning har påvisat att småföretag förväntas bidra till en större del av näringslivets tillväxt, men att småföretagen samtidigt har behov av att höja sin innovationskapacitet för att möta utmaningen. Studien avsåg därför att utforska småföretag i extern samverkan för att se huruvida ett sådant kunskapsutbyte skapat förutsättningar för innovation hos den egna organisationen. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetodik undersöktes sex småföretagsledare som deltagit i det lärande nätverket, Tillväxtmotorn, via semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisade att småföretag inte aktivt arbetade med att ta tillvara på kunskapsutbytet som framkommit från Tillväxtmotorn på grund av tidsbrist, en bristfällig strategisk ledning eller värdesättandet av kunskap och lärande. En modell skapades i riktning att ge småföretagsledare verktyg till att ta tillvara samt integrera kunskapsutbytet med den egna organisationen i större utsträckning och på så vis öka dess innovationskapacitet. / The knowledge society that currently exists demands that organizations must adequately equip themselves and be able to maintain a fast pace of learning and adaptation in the changing environment. Knowledge and learning are seen as key activities in relation to change, which in turn generates innovation. Research has shown that small businesses are expected to contribute to a larger percentage of economic growth, than previously, and that small businesses simultaneously have the need to raise their innovation capacity to meet these challenges. The study intended, therefore, to explore small businesses participation in external partnerships to see whether such an exchange of knowledge for innovation in the organization is effective. Using a qualitative research technique, six small business leaders who participated in the learning network were interviewed, using semi-structured questionnaires concerning the ”engine of growth”. The results demonstrated that small businesses are not proactively working to take advantage of the knowledge exchange that emerged from the growth engine due to a lack of time, inadequate strategic direction or their value planting of knowledge and learning. A model was created to provide small business leaders tools to utilize and integrate knowledge exchange with its own organization to a greater extent, thus increasing its capacity for innovation.

Bakgrund: I dagens digitaliserade samhälle ställs det höga krav från kunder på att saker och ting ska fungera. Det ställs krav på att företag ska tillhandahålla sina kunder med ett attraktivt erbjudande och med dagens snabbt växande teknologier möjliggörs nya sätt att erbjuda service. AR-teknologi har nyligen börjat användas som ett verktyg i företags eftermarknadsservice inom B2B och möjliggör för kunders servicetekniker att, på distans, få hjälp av en expert med att felsöka och reparera maskiner. Eftermarknadsservice kan om utförd på rätt sätt ge företag konkurrensfördelar och spås vara en stor framtida intäktsdrivare. Hypen kring AR-teknologi är hög, nya teknologier är en drivkraft till företags sätt att erbjuda nya tjänster och konsumenter är benägna om snabb service, men ännu saknas det studier kring AR-teknologi inom eftermarknadsservice på B2C-marknaden. Syfte: Att undersöka attityderna hos olika aktörer i distributionskedjan, utifrån tre valda dimensioner, mot införandet av AR-teknologi i företags eftermarknadsservice mot konsument, samt öka förståelsen för dess påverkan på serviceprocessen. Metod: I studien tillämpas en kvalitativ metod där vi genomfört en explorativ fallstudie på införandet av AR-teknologi i företags eftermarknadsservice. Det empiriska insamlandet har skett genom 14 stycken semistrukturerade intervjuer med respondenter från tre olika aktörer i vår studerade distributionskedja. Slutsats: Aktörerna i distributionskedjan är överens om att det finns tydliga fördelar med införandet av AR-teknologi i eftermarknadsservice. Detta då kunskapsöverföring, vilken underlättas av AR-teknologi, kan främja självservice vilket kan innebära kostnads- och tidsbesparingar för både företag och konsumenter. Däremot finns det frågor kring det faktiska användandet av tekniken och om den i vissa fall kan bli överflödig. Det finns också frågor kring hur en förflyttning av servicen närmare konsument kan påverka företags stabila intäktsflöde inom eftermarknadsservice samt deras kundrelationer. / Background: In today’s digitalized society there are high demands from customers on how things should work. Companies face demands on how they should provide their customers with a attractive offerings and with today's fast growing technologies new ways of offering service are presented. AR-technology has recently started being used as a tool in companies’ aftermarket service within B2B and it allows for service technicians to, remotely provide aid, problem solve and repair of the machines with the assistance of an expert. Aftermarket service can, if performed correctly, give companies competitive advantages and is believed to be a large future profit maker. There is a hype surrounding AR-technology, new technologies are a driving force for new services and consumers are demanding fast service, but there are still studies missing regarding AR-technology in the aftermarket service on the B2C market.Purpose: The purpose of this study is to investigate the attitudes of the different operators within the supply chain, from three different dimensions, towards the introduction of AR- technology in companies’ aftermarket service towards consumers, and also to improve the understanding of its effect on the service process. Method: The study uses a qualitative method where we have performed an explorative case study on the introduction of AR-technology in companies’ aftermarket service. The empirical data have been gathered by 14 semi-structured interviews with respondents from three different operators within our studied supply chain. Result: The operators, within the supply chain, all agree that there are clear advantages with the introduction of AR-technology in the aftermarket service as knowledge transfer, facilitated by AR-technology, can promote self-service which can mean cost and time savings for both the company and the consumers. There are though questions regarding the actual use of the technology and if the technology in some cases may become redundant. There are also questions about how a shift of service closer to consumers may affect companies ́ stable revenue flow in the aftermarket service and also their customer relations.

Title: Beach time and knowledge management – a comparative case study on the impact of beach time on IT-consulting firms’ knowledge management Background: The consulting industry has a cyclic nature, where the consultant enters and exit projects. The time between projects is called downtime (or beach time) and contractors show three approaches to this downtime: minimizing, embracing and scheduling. Consultants sell their knowledge and is in constant need of developing it. Downtime enables time for competence development. Downtime is however a rather unresearched subject and therefore there is a knowledge gap on its effect on knowledge management. Aim: The aim is to increase the understanding beach time’s impact on knowledge management. Methodology: This study is qualitative and has been conducted through a comparative case study, where interviews have been used as a method for data collection. In total, three firms within the IT-consulting industry participated in the study, resulting in seven respondents. Conclusion: The study shows that there is an additional approach to downtime and that swedish IT-consulting firms have a combination of the four identified approaches. The firms of the study have different combinations of approaches to downtime but they have in common that they all try to minimize downtime. Firms working closely with softwares show more of a scheduling approach. Firms that do not have full occupancy on their consultants can have a continuous competence development during work hours and need less planning. The study also shows that downtime is a problem for the consulting firms since the length of the downtime affects the consultant’s motivation. / Titel: Ställtid och kunskapshantering – en komparativ fallstudie om ställtidens påverkan på IT-konsultföretags kunskapshantering Inledning: Konsultbranschen har en cyklisk karaktär där konsulten går in och ut ur uppdrag. Tiden mellan uppdrag benämner vi ställtid och fristående konsulter har tre förhållningssätt till denna ställtid: minimerande, inplanerande och anammande. Konsulter säljer sin kunskap och behöver ständigt arbeta med dess förnyelse. Ställtid frigör tid för kompetensutveckling. Ställtid är dock ett ämne som väldigt få har forskat om, och därför saknas kunskap om dess påverkan på kunskapshantering. Syfte: Syftet är att öka förståelsen om ställtidens betydelse för kunskapshantering. Metod: Studien är kvalitativ och har genomförts genom en komparativ flerfallsstudie, där intervjuer har varit den datainsamlingsmetod som har använts. Totalt tre företag inom IT-konsultbranschen har deltagit i studien, vilket resulterar i att studien har sju respondenter. Slutsats: Studien visar att det finns ytterligare ett förhållningssätt till ställtid och att de studerade företagen har en kombination av de fyra identifierade förhållningssätten. Företagen i studien har olika kombinationer av förhållningssätt men gemensamt är att de alla försöker undvika ställtid. Företag som arbetar med en specifik programvara visar på ett mer inplanerande förhållningssätt. Företag som inte har full beläggning på sina konsulter kan ha en kontinuerlig kompetensutveckling under arbetstid och behöver mindre planering. Studien visar även att ställtiden är ett problem för konsultföretagen då ställtidens längd påverkar konsulternas motivation.

Knowledge is very important when working within an organization, partly knowledge of its tasks but also knowledge of the organization and how it works. In order for the knowledge to be retained within the company, a functioning knowledge transfer between employees and new employees is required. This can also be done by digitalization of processes and routines. In this study, we investigate whether knowledge transfer within IT departments can be made more efficient and, if so, how.     During this study, we have collaborated with the pension company Alecta and their IT department. We did an interview with the chief architect at Alecta and a survey that employees in the IT department responded to. The reason for this was to collect both qualitative and quantitative data to gain a deep and broad understanding of the knowledge transfer at the company. This type of study is called triangulation, which is an application and combination of several research strategies in the same study.    The results of this study showed that it is possible to make knowledge transfer more efficient. What we could see from the result was that physical dialogues when you need help and misinterpretation of concepts created an inefficiency in the knowledge transfer process. Based on the interview and the survey, we could see a connection where the human factor is most important when it comes to the efficiency of knowledge transfer. On the other hand, the results also showed that digital means and tools can facilitate the processes within the knowledge transfer and thereby also make it more efficient. / Kunskap är väldigt viktigt när man arbetar inom en organisation, dels kunskap om sina arbetsuppgifter, dels kunskap om organisationen och hur den fungerar. För att kunskapen ska kunna behållas inom företaget krävs en fungerande kunskapsöverföring mellan medarbetare och nyanställda. Detta kan även göras genom digitalisering av processer och rutiner. Vi undersöker i denna uppsats om kunskapsöverföring inom IT-avdelningar kan effektiviseras och i så fall hur. Under detta arbete har vi samarbetat med pensionsbolaget Alecta och deras IT-avdelning.   I denna undersökning utförde vi en intervju med chefsarkitekten på Alecta samt en enkätundersökning som anställda på IT-avdelningen besvarade. Anledningen till detta var för att samla in både kvalitativ och kvantitativ data för att få en djup och bred förståelse om kunskapsöverföringen på företaget. Denna typ av studie kallas för triangulering vilket är en tillämpning och kombination av flera forskningsstrategier i samma studie.   Resultatet av denna undersökning visade att det går att effektivisera kunskapsöverföringen. Det vi kunde se var att fysiska dialoger när man behöver hjälp och misstolkning av begrepp skapade en ineffektivitet i kunskapsöverföringsprocessen. Utifrån intervjun och enkätundersökningen noterade vi ett samband där den mänskliga faktorn har störst betydelse när det gäller effektiviteten av kunskapsöverföringen. Däremot visade även resultatet att digitala medel och verktyg kan underlätta processerna inom kunskapsöverföringen och därigenom även effektivisera den.

No description available.

Byggbranschen har blivit kritiserad för att vara en bransch där tidspress och underprioriterad syn på lärande varit ett hinder för erfarenhetsåterföring. Rapportens syfte är att objektivt studera erfarenhetsåterföring inom Midroc Entreprenad för att om möjligt utläsa huruvida önskad, kontra faktisk erfarenhetsåterföring sker idag samt ge förbättringsförlag. För att göra detta har en teoretisk grund lagts med utgångspunkt i litterära studier inom kunskapsöverföring, lärande och erfarenhetsåterföring. Analys är underbyggd i intervjuer och enkätundersökning utförda på Midroc Entreprenad. Det finns få direktiv för hur erfarenhetsåterföring bör genomföras bara att det ska göras efter avslutat projekt, vilket efterföljs. De lärdomar som diskuteras vid avslut förmedlas till stor del muntligt, därav har förslag till dokumentation och annan distribuering lagts fram. Eftersom byggprojekt fortlöper under långa tidsperioder bör mindre utvärderingar äga rum under entreprenaden för att tillvarata lärdomar som annars glöms bort. Denna feedback bör ges när den är aktuell, därav orimligt att ge korrekt sådan i senare skede. En vilja att påverka erfarenhetsåterföringen finns, men hinns inte riktigt med. Merparten av de anställda upplever en öppenhet inom organisationen och känner samhörighet med sina medarbetare. Detta stämmer väl överens med det som organisationen eftersträvar och är en förutsättning för lyckad erfarenhetsåterföring. / The construction industry has been criticised of being a trade where time pressure and a deprioritised view of learning is an obstacle for experience feedback. The purpose of this thesis is to present an objective survey of the experience feedback within Midroc Entreprenad to verify whether the experience feedback wanted is equal to the actual and to provide suggestion for improvement. To enable this, a theoretical study has been done on knowledge forwarding, learning and experience feedback. Interviews and questionnaire on Midroc Entreprenad have been used for the analysis of this thesis. There are few directives for the process of experience feedback on the company, only that it is to be done at the end of a project, which is fulfilled. The lessons learned that are discussed are mainly orally transferred, therefore a proposition for documenting and distributing these has been presented. There should be several evaluations during a building project due to its severe duration in time, to reduce the risk of lessons learned being forgotten. This feedback should be given instantaneously and proper feedback is therefore unreasonable to give at a later stage. There is a will to influence to the experience feedback, but time is not enough. A majority of the employees experience openness and belonging within the organisation. This concurs with what the organisation aims at and is a prerequisite to sustain successful experience feedback.

Ett flertal studier har under åren gjorts kopplade till ämnet erfarenhetsåterföring vilket belyserbetydelsen för ett sådan arbete i branschen. Företag besitter en mängd kunskaper ocherfarenheter som är viktiga att utnyttja för att förebygga återkommande kvalitetsbrister ochmisstag. Problemet är att bygg- och anläggningsarbeten är levande arbetsplatser därförutsättningar hela tiden förändras. Detta medför en problematik vad gäller tillvaratagande ochanvändning av erfarenheter i ett projekt som sedan kan användas i ett annat. Om etttillfredställande erfarenhetsåterföringsarbete tillämpas medför det kostnadsbesparingar ochföretaget ökar sin konkurrenskraft.Rapporten syftar till att undersöka hur ett anläggningsföretag arbetar med erfarenhetsåterföring.För att kunna frambringa förbättringsförslag krävs en uppfattning för vad som fungerar brarespektive mindre bra. Genom intervjuer med tjänstepersoner på företaget möjliggjordes enförståelse kring arbetet i dagsläget. Utöver det skickades en enkätundersökning ut för attkomplettera med ytterligare information. Vidare fortlöpte litteraturstudier under hela arbetetsgång.Undersökningen visar att erfarenhetsåterföring är något som företaget prioriterar högt, menfrämst av ledande roller. Vetskapen om outnyttjade erfarenheter som kan tas tillvara på finnsoch det är ett arbete vars betydelse behöver få större spridning. Arbetet är komplicerat ochtidskrävande men medarbetare visar intresse för ett sådant arbete så länge förutsättningar ges.För att erfarenhetsåterföring ska fungera krävs ett rutinmässigt arbete. Erfarenheter behöverdokumenteras oftare än vad som görs i dagsläget. Förutsättningar i form av tid är en nyckelfaktorför ett väl fungerande erfarenhetsåterföringssystem. Därutöver behöver alla erfarenheter lagrasi någon form av databas. Erfarenheterna i databasen behöver vara tydligt kategoriserad, ensökfunktion bör med fördel finnas som gör det enkelt att hitta information och databasen skavara tillgänglig för alla. / Over the years, several studies have been related to the subject of experience feedback, whichhighlights how important such work is in the industry. Companies possess a wealth ofknowledge and experience that is important to utilize which prevent recurring qualitydeficiencies and mistakes. The problem is that construction sites are workplaces whereconditions are constantly changing. This entails a problem in terms of utilization and use ofexperience in one project which can then be used in another. If satisfactory work with experiencefeedback is applied, it leads to cost savings and the company increases its competitiveness.This essay aims to study how a construction company works with experience feedback. Toproduce improvements, an idea of what works and what doesn't, is required. Through interviewswith employees at the company, an understanding of the current situation was made possible.In addition, a survey was sent to supplement with additional information. Furthermore, literaturestudies continued throughout the project.The survey shows that experience feedback is something that the company gives high priorityto, but mainly by the senior management. The knowledge of unused experience that can beutilized exists and its significance needs to be more widely disseminated. The work iscomplicated and time-consuming, but if the right conditions are provided to the organization'semployees chances are they will show interest in such work.For experience feedback to operate, routine work is required. Experiences need to bedocumented more frequently than in the current situation. Conditions in the form of time are akey factor for a well-functioning experience feedback system. In addition, all experiences needto be stored in some form of database. The experiences in the database need to be clearlycategorized, there should be a search function that makes it easy to find information and thedatabase should be accessible to everyone.

Svenskt Stål Aktiebolag (SSAB) Oxelösund AB, Division Grovplåt ingår i koncernen SSAB Svenskt Stål AB och är nordens största tillverkare av grovplåt. Detta examensarbete handlar om hur utvalda medarbetare på SSAB Oxelösund AB tillägnat och befäst sina kunskaper, då det är tänkt att de i förlängningen ska föra vidare sina kunskaper inom företaget. Examensarbetet fokuserar på hur medarbetarna uppfattar sitt lärande och hur det de tillskansat sig dem. Medarbetarna uttrycker att deras erfarenhet omvandlats till kunskap i samband med reflektion över nyupplevda händelser. De beskriver att lärandet är en kontinuerlig process som sker över tid samt att de lär sig i gemenskapen med andra människor. Medarbetarna har befäst sina kunskaper då de antingen formulerat och verbaliserat eller praktiserat sina kunskaper. De har på så sätt bekräftat och synliggjort sina kunskaper för i första hand sig själva men även för sin omgivning. För att SSAB Oxelösund AB så småningom ska kunna överföra medarbetarnas erfarenheter och kunskap vidare till andra medarbetare krävs att de själva ges tid att reflektera över sina kunskaper. De måste bli medvetna om både vilka kunskaper de besitter och vilka kunskaper de skall dela med sig av för att de ska kunna lyckas med kunskapsdelningen. / The Swedish steel manufacturer Oxelösund AB is a member of the SSAB Swedish Steel Group and is the largest Nordic manufacturer of heavy steel plate. This thesis is about how selected employees at SSAB Oxelösund AB acquire and consolidate their knowledge, when it is supposed that they, in the future, will pass their knowledge on within the company. The thesis focuses on how employees perceive and gain their learning. The employees expresses that their experience transforms into knowledge when they reflect upon recently perceived events. They describe that learning is a continuous process that is achieved over time and that they learn in their meeting with other people. Those employees were consolidating their knowledge when they both formulated and expressed themselves in words or when they practiced their skills. Thus they have confirmed and have made their knowledge visible, primarily for themselves but also for their surroundings. For SSAB Oxelösund AB, to gradually will be able to transfer the employees experience and knowledge to other employees, it is essential to give them time to reflect upon their own knowledge. They must become aware of both the knowledge they possess and what skills are to be shared, to succeed in sharing their knowledge. / QC 20100707

The purpose of this study is to explore which methods are used for knowledge transfer between recurring event projects, in different physical locations. The study also examines the different roles the project organization and the permanent organization take in these processes. The theoretical basis is previous research on knowledge transfer, projects and event projects. The study is using a qualitative method and studied three Swedish sport events (O-Ringen, 25manna and Tiomila). The data was collected through five semi-structured interviews. During the data processing, various themes and categories were coded, and a content analysis of the event's documentation was carried out. The results show that there are both similarities and differences between the knowledge transfer process in all three events. The events all have a similar method for knowledge transfer, but the balance between process, technology and people differs. This study also shows differences between the event projects and the permanent organizations, based on the various motives and long-term perspective the different organizations have. Finally, a new model for knowledge transfer is presented, based on both the theories and the findings of the study. / Syftet med uppsatsen är att undersöka metoder som används för kunskapsöverföring mellan projekt på olika fysiska platser, i form av evenemang. Dessutom undersöks vilka roller som projektorganisationen respektive årsövergripande organisation tar i dessa processer. Den teoretiska grunden utgår från tidigare forskning kring kunskapsöverföring, projekt och evenemangsprojekt. Studien har använt ett kvalitativt tillvägagångssätt och studerar tre svenska idrottsevenemang. Den primära datan samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer, dessutom gjordes en innehållsanalys av dokumentation från evenemangen. Databehandlingen utgick från teman och kategorier som kodades. Resultatet från intervjuerna visar både på likheter och skillnader i metoder för kunskapsöverföring hos de tre studerade evenemangen. Alla tre evenemang har en liknande metod för kunskapsöverföring, men balansen mellan processer, teknologi och människor skiljer sig. Skillnader finns även mellan evenemangsprojekten och de årsövergripande organisationerna, utifrån de olika motiv och långsiktighet som organisationerna har. Till sist presenteras en egen modell för kunskapsöverföring utifrån teorier och studiens resultat.

Hållbar utveckling är ett begrepp som används frekvent i diverse sammanhang och blir allt mer populärt. I FN:s världsomfattande Agenda 2030 beskrivs 17 globala hållbarhetsmål som ett försök till att konkretisera vad som bör arbetas med för att skapa hållbar utveckling. Det råder ett gemensamt ansvar för att nå målen och krävs således engagemang från flertalet aktörer, däribland näringslivet. Det har dock visat sig vara en utmaning för projektbaserade organisationer att implementera hållbarhetsarbete på grund av svårigheten med att överföra kunskap mellan projekt. Dessutom utgår ofta strategier för hållbarhetsarbete från antagandet att medarbetarna inom organisationen har tillräcklig kunskap om ämnet. En viktig faktor är därför att etablera fungerande processer för kunskapsöverföring av hållbarhet. Det finns stor potential i att tillvarata och överföra medarbetarnas kunskaper för att bli framgångsrik på marknaden. Syftet med studien är att analysera och värdera kunskapsöverföringen avseende hållbarhet i en projektbaserad organisation för att finna styrkor och svagheter, för att därigenom synliggöra hur det kan påverka hållbarhetsarbete i järnvägsprojekt. För att uppnå studiens syfte har en fallstudie gjorts inom en projektorganisation som i rapporten benämns som Företaget. En dokumentstudie, en enkätundersökning och olika former av intervjuer har genomförts med medarbetare från olika delar av Företaget. Resultatet har analyserats med hjälp av ett teoretiskt ramverk baserat på teorier om kunskap, kunskapsnivåer, kunskapsöverföring, implementering av hållbarhetsarbete och projektbaserade organisationer. Resultatet visar att ett medvetet arbetssätt med kunskapsöverföring gällande hållbarhet i viss mån medför förbättrade möjligheter för medarbetare att implementera hållbarhet i sitt arbete. Konkretisering av hållbarhet i den specifika kontexten järnvägsuppdrag är enligt studien en av de viktigaste faktorerna för ändamålet. Det finns även en koppling mellan insatser avseende kunskapsöverföring gällande hållbarhet och individuell kunskapsnivå om hållbarhet, då studiens resultat visar att medarbetare som deltagit i kunskapsöverförande aktiviteter också har högre kunskapsnivå gällande hållbarhet. Baserat på detta verkar kunskapsöverföring gällande hållbarhet höja medarbetarnas kunskapsnivå om hållbarhet och skapa bättre förutsättningar för dem att operationalisera hållbarhet i det dagliga arbetet. / Sustainable development is a concept that is used frequently in various contexts and is becoming increasingly popular. In the UN global Agenda 2030, 17 sustainable development goals are described as an attempt to concretize what should be worked towards in order to create sustainable development. There is a shared responsibility for achieving the goals and thus requires commitment from most actors, including the business community. However, implementation of sustainability has been proved challenging for project-based organizations to because of the difficulties in transferring knowledge between projects. Strategies for implementing sustainability often relies on the assumption that sufficient level of knowledge is present within the workforce. Hence an important factor is to establish functional processes for knowledge management regarding sustainability. There is great potential in utilizing and transferring employees' knowledge to become successful in the market. The purpose of the study is to analyze and evaluate knowledge management regarding sustainability in a project based organization in order to find strengths and weaknesses and thereby highlight how knowledge management can affect sustainability work within railway projects. To achieve the purpose of the study, a case study has been done within a project organization, which in the report is referred to as the Company. A document study, a survey and various forms of interviews have been carried out with employees from different parts of the Company. The result has been analyzed using a theoretical framework based on theories of knowledge, levels of knowledge, knowledge management, implementation of sustainability work and project-based organizations. The result shows that organized efforts of knowledge management to some extent enables coworkers to implement sustainable development aspects in their individual work. According to the study, concretization of sustainability in the specific context of railway projects is one of the most important factors in order to achieve successful implementation. There is also a connection between efforts of knowledge management and individual level of knowledge concerning sustainability, since the result shows that coworkers whose been participating in activities related to knowledge transfer also have higher level of knowledge about sustainability. According to this, the result indicates that organized efforts of knowledge management seem to increase individual’s level of knowledge and their ability to implement sustainable development aspects into their work.