Mycket av lärarnas tid och fokus går åt planering av undervisning, genomförande och efterarbete (Skolverket, 2013b). Då vi upplevt att planerings- och delningskulturen ser annorlunda ut beroende på vilken förskola/skola du befinner dig på kan detta vara ett tidskrävande moment. Vi ville därför se hur pedagoger upplever dessa utmaningar. Studien vill kartlägga vilka utmaningar undervisande personal upplever kring delning av planeringsmaterial och hur och var den tar form på förskolan/skolan. Detta genomförs genom en kvalitativ och kvantitativ enkät där pedagoger beskriver bland annat var delning av planeringsmaterial sker samt utmaningarna som uppstår kring delning. Resultaten visar att samarbetssvårigheter är den största utmaningen pedagoger upplever kring delning av planeringsmaterial. De andra största utmaningarna som upplevdes var tidsbrist, ostrukturerad infrastruktur, olika preferenser och exponering. Den största delningen sker på delningsplattformar som samtlig personal och skolledning har tillgång. Resultatet från studien kan dra kopplingar från tidigare forskning kring att ett bristfälligt kollegialt samarbete kan minska spridningen av redan befintlig kunskap och material.

Globala virtuella team (GVT) utgör ett konkurrenskraftigt alternativ till traditionella internationella uppdrag och blir därmed allt vanligare, inte minst i kölvattnet av covid-19- pandemin. Denna utveckling riskerar dock att bli på bekostnad av den interna kommunikationens effektivitet. Följande studie syftar till att undersöka möjligheter och utmaningar som finns kopplade till olika virtuella medier och därigenom utreda hur medieval påverkar kunskapsöverföringen inom GVT på multinationella teknologiföretag. Genom fyra djupgående intervjuer med GVT-medlemmar på multinationella teknologiföretag i kombination med en sekundär datainsamling har information samlats in och analyserats. Resultatet visar tydliga mönster i hur kunskapsöverföringen påverkas av medieval beroende på den kommunicerade informationens karaktär. Vidare indikerar studien att medievalet har stor betydelse för hur utmaningarna och möjligheterna med de olika medierna upplevs samt hur framgångsrik kommunikationen är inom GVT. Samtidigt saknas det i dagsläget rutiner och riktlinjer för hur medieval ska genomföras inom teknologiföretagen.

The purpose of this case study is to research the project members' experience regarding knowledge transfer. As a researching method a qualitative study was conducted by applying thematic analysis. A sample consisting of nine project members at a municipality in Sweden were chosen. including project office manager, project manager and project participants. The result indicates that no one is working on knowledge transfer in a systematic way and more time is requested for reflection and participation. The knowledge transfer that does exist, is carried out mainly through the project members’ initiative. It therefor indicates that ultimately knowledge transfer isn’t prioritized and hasn’t been stated by management. In addition, the result shows that there are thoughts about further developing the work on knowledge transfer but where there are no concrete thoughts yet on how the work should be concreteized. Other findings that emerged from the report were that the municipality has two different control models for project management and that project culture is a subject which could be interesting for further studies.

Digitalisation is on the rise throughout society, this applies for the construction industry as well. The use of ICT tools, such as applications for tablets and smartphones, are in continuous development for the construction industry. A review of the literature shows that, despite this, the construction industry has not had the development that other industries have had regarding digitalisation. Many construction companies have been motivated to invest in and implement new technology because of the expected benefits, such as a more efficient construction process. A company's ability to take advantage of the knowledge and information available within the company is also closely associated with the use of ICT tools. The aim of this thesis has been to study how an actor in the construction industry could organise the work around ICT tools and how to motivate employees to use them. The thesis also aimed to study how the use of these tools can contribute to an organisation's learning process. To find out how the use of ICT tools could be organised, an analysis of the current situation must first be made. Mapping the user’s experience of ICT tools have been made to gain understanding of the current situation. A case study has been done, where data from interviews have been gathered. Interviews have been conducted with supervisors and subcontractors working in the production phase. The interviews show that the majority are in favour of working with this type of tool in the production phase. The largest identified driving force among supervisors are the time that can be saved on administrative work. Subcontractors considered that the greatest opportunity of this approach is to get access to statistics, which can create a learning process in their organisation. A recommendation for how a residential developer can organise and work with ICT tools have also been developed. It is based on the respondents' opinions and the studied literature. The recommendations include that users need to be well informed about the purpose of the tool. Users also need to be well trained in how the tool should be used, in order for the purpose to be fulfilled. Finally, drivers need to be identified and communicated in order to motivate users. / Digitalisering är på frammarsch i hela samhället, så även inom byggbranschen. Användandet av digitala informations- och kommunikationsverktyg (IKT-verktyg), så som applikationer för läsplattor och telefoner, är i ständig utveckling för byggbranschen. En genomgång av litteraturen visar på att byggbranschen trots detta inte har haft den utvecklingen som andra branscher har haft när det kommer till digitalisering. Många byggföretag har varit motiverade att investera i och implementera ny teknik på grund av de förväntade fördelarna med användandet, så som en mer effektiv byggprocess. Även ett företags förmåga att ta tillvara på den kunskap och information som finns inom företaget är nära förknippat med användandet av IT och digitala hjälpmedel. Syftet med detta arbete har varit att studera hur en aktör i byggbranschen kan organisera arbetet kring IKT-verktyg, samt hur anställda ska motiveras till att använda dem. Arbetet har också syftat till att närmare studera hur användandet av dessa verktyg kan bidra till en organisations lärandeprocess. För att ta reda på hur användandet av IKT-verktyg kan organiseras måste först en analys av nuläget göras. En kartläggning av användares upplevelse av IKT-verktyg har gjorts för att få förståelse för den nuvarande situationen. En fallstudie har gjorts, där data från intervjuer har samlats in. Intervjuer har genomförts med arbetsledare samt underentreprenörer verkande i produktionsskedet. Intervjuerna visar att majoriteten ställer sig positiva till att arbeta med den här typen av verktyg inom byggproduktion. Den största identifierade drivkraften, bland arbetsledare är tiden som kan sparas in på administrativt arbete. Hos underentreprenörer anses den största möjligheten med detta arbetssätt vara att få tillgång till statistik för att på så sätt skapa en lärandeprocess i den egna organisationen. En rekommendation för hur byggföretag kan organisera och arbeta med digitala hjälpmedel har också tagits fram. Den utgår från respondenternas åsikter och den studerade litteraturen. Rekommendationerna innefattar att användarna behöver vara väl informerade kring syftet med hjälpmedlet. Användarna behöver också vara väl utbildade i hur hjälpmedlet ska användas för att syftet ska uppfyllas. Slutligen måste drivkrafter identifieras och förmedlas, för att kunna motivera användarna.

Kunskap anses idag vara den viktigaste faktorn för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. I projektverksamheter har kunskap ännu större betydelse, då medarbetarna är uppdelade i fristående projekt och distansen mellan dem är större än i traditionella linjeverksamheter. Detta har resulterat i omfattande forskning kring Knowledge Management (KM) i projekt-organisationer. Forskningen har då utgått ifrån traditionell projektledning som härstammar ifrån tillverkningsindustrin. Inom systemutveckling har nya projektledningsmetoder utvecklats som är anpassade till denna bransch och kallas för agila metoder. Inom detta område saknas det forskning och eftersom systemutveckling är en kunskapsintensiv bransch är det intressant att undersöka hur KM bör anpassas till agila utvecklingsmetoder. Studiens syfte är att skapa förståelse kring hur kunskapsöverföringen kan förbättras hos organisationer som bedriver systemutvecklingsprojekt utifrån agila metoder. Detta har åstadkommits genom en fallstudie på Trafikverkets avdelning för systemutveckling. Data-insamling har skett genom observationer och semistrukturerade intervjuer med tio anställda på Trafikverket samt med tre oberoende experter inom agil systemutveckling. Studien visar att agil projektledning förbättrar resultat och kunskapsöverföring inom systemutvecklingsprojekt (intra-projektlärande), eftersom systemutveckling domineras av tyst kunskap som agila metoder är bra på att ta vara på. För att förbättra kunskapsöverföring för hela organisationen (inter-projektlärande) behövs dock ytterligare stöd. Organisationer bör anta ett holistiskt synsätt med hänsyn till KM-strategi, ledningsstöd, företagskultur, incitament, processer, IT-verktyg, kommunikation, utbildning och mätvärden. Praktiska rekommendationer ges för hur dessa nyckelfaktorer kan förbättras. KM-strategin är den övergripande nyckelfaktorn som bör ha syftet att förbättra nätverkande och interaktion mellan människor. Dokumentation av kunskap bör ske lätt och dynamiskt med syftet att kartlägga var i organisationen kunskap finns. Övriga nyckelfaktorer fungerar som stödjande funktioner för att kunna uppnå KM-strategin.

Storföretag står inför en ständig utmaning att utöka sina innovationsutvecklingsmöjligheter. På grund av detta är det en ökande trend hos storföretag idag att implementera interna inkubatorer. I interna inkubatorer är samarbeten med externa parter vanligt förekommande, vilket leder till vikten av kunskapsöverföring som en förutsättning för kunskapsintegration. Det är därför av intresse att undersöka de faktorer som påverkar kunskapsöverföring i interna inkubatorer, samt vilken roll kunskapsöverföring har i interna inkubatorers arbete att skapa innovation samt hur kunskapsöverföring skiljer sig mellan interna medarbetare och storföretaget samt externa parter och storföretaget. Syftet med denna studie är att redogöra för hur storföretags interna inkubatorer arbetar med kunskapsöverföring med intern och extern kunskap samt hur det bidrar till att skapa innovation. Denna fallstudie har genomförts med en kvalitativ forskningsstrategi och ett hermeneutistiskt hermeneutiskt perspektiv. Empiri har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem respondenter som arbetar på fallföretaget som har god kunskap om, och insikt i, fallföretagets interna inkubators verksamhet. I fallet har inre motivation, tillit samt tid och stress framkommit vara påverkande faktorer för kunskapsöverföring i fallföretagets lokala inkubator (den interna inkubatorns förstadie) och i sin tur skapandet av innovation. En modell har framställts som visar faktorer som påverkar kunskapsöverföring och illustrerar kunskapsöverföringens roll i fallföretagets lokala inkubator. Vi ser även absorptionsförmåga som en förutsättning hos den mottagande enheten för att kunskapsöverföring ska kunna genomföras. En grundläggande faktor är även typ av kunskap det som ska överföras, det vill säga tacit eller explicit. I dagsläget framgår ingen tydlig process för kunskapsöverföring i fallföretagets lokala inkubator vilket indikerar att fallföretaget inte tar hänsyn till om kunskapsöverföringen avser intern eller extern kunskap. / Large corporations face a constant challenge to expand their innovation development opportunities. Due to this, there is an increasing trend among large corporations today to implement corporate incubators. In corporate incubators, collaborations with external parties are common, which leads to the importance of knowledge transfer as a prerequisite for knowledge integration. It is therefore of interest to investigate the factors that affect knowledge transfer in corporate incubators, the role of knowledge transfer in corporate incubators' work to create innovation and how knowledge transfer differs between internal employees and the large corporation as well as external parties and the large corporation. The purpose of this study is to account for how large corporations' corporate incubators work with knowledge transfer with internal and external knowledge and how it contributes to creating innovation. This case study has been conducted with a qualitative research strategy and a hermeneutic perspective. Empirical data has been collected with the help of semi-structured interviews with five people working at the case corporation who possesses good knowledge of, and insight into, the case corporation's corporate incubator operation. In this case, internal motivation, trust, time and stress have emerged as influencing factors for knowledge transfer in the case corporation's local incubator (the corporate incubator's pre-stage) and in turn the creation of innovation. A model has been constructed that shows factors that affect knowledge transfer and illustrates the role of knowledge transfer in the case corporation's local incubator. We also see absorptive capacity as a prerequisite for the receiving unit in order for knowledge transfer to be carried out. A fundamental factor is also the type of knowledge that is to be transferred, i.e. tacit or explicit. At present, there is no clear process for knowledge transfer in the case corporation's local incubator, which indicates that the case corporation does not take into account whether the knowledge transfer refers to internal or external knowledge.

Syftet med studien är att undersöka hur projektdeltagare upplever övergången till distansarbete som skedde i och med Covid-19 pandemin och om de upplever att det hade inflytande på kunskapsöverföringen i projekt. Genomen en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med 10 projektdeltagare som sedan tematiskt analyserades. De teman som uppträdde var ”Ett tveeggat svärd”, ”Kompass i mörkret” samt ”Kalejdoskop av framtiden”. Resultatet visar att distansarbetet i hög grad uppskattas och att motivationen till kunskapsöverföring förblev oförändrade. De största utmaningarna är att den sociala aspekten i viss mån försvinner och det är svårare att tolka kroppsspråk och ansiktsuttryck. Slutsatsen är att oavsett digitala verktyg är det fortfarande människan som står i centrum, och digitala verktyg ska anpassas till att passa in i sin kontext och sitt syfte för att kunskapsöverföringen ska kunna bibehållas vid distansarbete. / The purpose of this study is to examine how project participants experience the transition to remote work that took place with the Covid-19 pandemic and whether they experience that it had an influence on the knowledge transfer within projects. Through a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with 10 project participants, which were then thematically analyzed. The themes appeared were “A double-edged sword”, “Compass in the darkness” and “Kaleidoscope of the future”. The results show that remote work is greatly appreciated and that the motivation for knowledge transfer remained unchanged. The biggest challenges are that the social aspect disappears to some extent and it is more difficult to interpret body language and facial expressions. The conclusion is that regardless of digital tools, it is still the human beings who is at the center, and digital tools must be adapted to fit into their context and purpose so that the knowledge transfer can be maintained in remote work.

Affärssystem är kunskapsintensiva projekt som kräver involvering av externa konsulter för attimplementera, utveckla och underhålla. På senare tid har konsulternas arbete utmanats genomatt affärssystems komplexitet ökat och att kundorganisationer utvecklar användningen underhela systemets livscykel. Det har medfört att konsulter behöver ha kunskap om affärssystemetoch dess olika delar över lång tid. Tidigare forskning har studerat hur kunskap överförs ikonsultorganisationer kopplat till implementationsfasen, men saknat studier kringkunskapsöverföring under hela affärssystemets livscykel. Syftet med studien är att bidra medny kunskap om hur kunskap mellan konsulter överförs under alla faser av ett affärssystemslivscykel. En kvalitativ ansats har använts för att genomföra studien. Studiens resultat indikeraratt Konsulternas kunskap, Normer och värderingar, Samla in och kvalitetssäkra kunskap,Kunskapsdelning genom dokumentation och Kunskapsöverföring under affärssystemetslivscykel är centrala teman för hur konsulter överför kunskap under ett affärssystems livscykel.Studien visar att konsultorganisationernas viktigaste verktyg för att skapa och säkerställakvalitet i kunskap samt att dela kunskap var: handledning, gemensamma aktiviteter,dokumentation, arbeta i team, och att tillgängliggöra information genom digitala verktyg. / ERP systems are knowledge-intensive projects that require the involvement of externalconsultants to implement, develop and maintain. In recent times, consultants' work has beenchallenged by the increase of the complexity of ERP systems and customer organizationsdeveloping their usage of the system throughout its life cycle. This has led to consultantsneeding to have knowledge of the ERP system and its various parts over a long period of time.Previous research has studied how knowledge is transferred in consulting organizations linkedto the implementation phase, but lacks studies on knowledge transfer throughout the ERPsystem's life cycle. A qualitative approach has been used to complete the study. The aim of thestudy is to contribute new knowledge about how knowledge is transferred between consultantsduring all phases of an ERP system's life cycle. The results of the study indicate that theConsultants' knowledge, Standards and values, Collect and quality-assure knowledge,Knowledge sharing through documentation and Knowledge transfer during the ERP system'slife cycle are central themes for how consultants transfer knowledge during the ERP system'slife cycle. The study shows that the most important tools for creating and ensuring quality inknowledge and knowledge sharing in the consulting organization were: tutoring, commonactivities, documentation, working in teams, and making information available through digitaltools.

Den här studien har undersökt kunskapsöverföring i syftet att skapa en större förståelse för hur organisationer och medlemmar av virtuella team kan tänkas agera för att stimulera denna process. Ämnet är relevant då allt fler företag idag verkar globalt och utnyttjar möjligheten att genom teknologi låta sina anställda samarbeta såväl internt som mot kunder via globalt sammansatta, virtuella team. Studien fokuserar i relation till kunskapsöverföring på begreppen samhörighet, social identitet, förtroende och motivation samt hur dessa påverkar kunskapsöverföringen inom virtuella arbetsgrupper. Detta sker framför allt genom att undersöka och analysera hur medlemmar inom dessa arbetsgrupper upplever att faktorerna påverkar möjligheten till effektiv kunskapsöverföring. Studien är kvalitativ och bygger på en abduktiv ansats, där empiri har samlats in via intervjuer genom personer från olika organisationer och virtuella team. Resultatet visar att personer verksamma inom virtuella team upplever att de faktorer som undersökts påverkar samt samverkar i förhållande till kunskapsöverföring.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur coronapandemin kan ha påverkat multinationella organisationer, deras arbetssätt kring och inställning till internationella arbetstagare. Uppsatsens fokus ligger på internationella arbetstagare och deras bidrag till kunskapsöverföring inom den multinationella organisationen samt hur digitala kommunikationsmedel kan utgöra en komplementerande roll. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och empirin samlades in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pandemin har haft en viss påverkan på villigheten att ta utlandsuppdrag. En stor påverkan på arbetssätt genom hela organisationen har noterats tack vare övergången till digitalt hemarbete. Dock har ingen påverkan på behovet av internationella arbetstagare för långtidsuppdrag utomlands eller någon märkbar påverkan på kunskapsöverföring inom organisationer noterats. Resultatet visar också att digitala kommunikationsmedel till stor del kunnat ersätta kunskapsöverföring genom fysiska möten med digitala möten under pandemin och kan komma att ha en bestående påverkan på korttidsuppdrag utomlands.