Denna studies avsikt är att ta reda på hur uppföljning och tillvaratagande av projektmedlemmarnas kollektiva kunskap utifrån projektet sker. Syftet är även att ta reda på hur denna kunskap ska kunna förmedlas till dem som är i behov av denna. Vi har valt att arbeta med uppsatsen utifrån en kvalitativ metod och ett abduktivt angreppssätt. Vår problemdiskussion tog sin början i en tankekarta där vi använde oss av antal olika teoretiska begrepp som det valda problemområdet kunde tänkas handla om. De teorier vi huvudsakligen valt att bygga upp vårt teorikapitel utifrån är teorier kring knowledge management, lärande organisationer och kunskapsöverföring. Utifrån dessa teorier genomförde vi sedan sex intervjuer med sju intervjupersoner för att bringa klarhet i hur det ser ut i verkligheten. De fallföretag som vår empiri grundar sig på är Sustainable Sweden Southeast AB, Vatten och Samhällsteknik AB, Puck och Tunga fordon. Studien har resulterat i att vi har kunnat få en del indikationer från de intervjuade personerna och organisationerna. Vi kommer slutligen i uppsatsen att presentera några rekommendationer för hur vi anser att nätverksorganisationer skulle kunna förbättra sin erfarenhetsåtervinning. Slutsatsen kan därmed sägas vara vår resa till förståelse.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra organisatoriska utvecklingsmöjligheter och den konkurrenskraft som följer av detta. För en organisation med hög personalomsättning är således kunskapshanteringen av största vikt. Misslyckas organisationen att föra över kunskap och motverka de kunskapsglapp som kan uppkomma när individer lämnar organisationen är risken att förlora avgörande kunskapsresurser överhängande. Uppsalas studentnationer utgör ett tydligt exempel på organisationer som brottas med den här problematiken. Studentnationernas ledning byts ut betydligt oftare än vad som är vanligt i näringslivet och problematiken kring kunskapsöverföring vid hög personalomsättning dras på så vis till sin spets.   Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för kuratorer på Uppsalas studentnationers upplevelse av kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. Det är således de enskilda kuratorernas upplevelse av kunskapsöverföring som är i fokus för uppsatsen. Studien genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie bestående av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med sittande eller nyligen avgångna kuratorer vi Uppsalas studentnationer.   De resultat som går att utläsa av studien är i mångt och mycket konsekvent med teoribildning på området. Det framgick att respondenterna upplevde tydlig dokumentation och rutiner som en av grundpelarna för att kunskapsöverföringen ska lyckas. Resultatet tyder även på att den utbrändhet många av kuratorerna upplever i slutet av sitt kuratorsår utgör ett stort hot mot effektiv kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. / Knowledge management is becoming progressively more and more important in order to improve and organization’s possibilities for improvement and the competitive advantage that follows. To an organization with high turnover rate, knowledge management is of outmost importance. If an organization fails to transfer the relevant knowledge when an individual leaves, the risk of vital knowledge loss increases dramatically.   The student nations of Uppsala are clear examples of organizations with a high rate of turnover where these complexes of problem occur. The top management is exchanged considerably more often than in the business world and thus the issue of knowledge transfer is very relevant.   The purpose of this essay was to create an understanding of the experience of knowledge transfer of the Curators at Uppsala’s student nation. It is their subjective experiences we are focusing on in this essay. The study was conducted in the form of qualitative interviews consisting of eight semi-structured interviews with current of recent Curators at the student nations in Uppsala.   Our results from this study are consistent with the theory in this field. We could see how the respondents experience clear documentation and routines as important basis for knowledge transfer to succeed. The result also indicates that the exhaustion that many of the Curators experience at the end of their contracted year is a major threat against effective knowledge transfer when exchanging Curators.

Studien behandlar avfallsproblemen i Palu och hur problemen har hanterats. Svenska aktörer som Biogassystems AB och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har genomfört revolutionerade projekt i staden Palu på ön Sulawesi, Indonesien. Utöver det växandeavfallsproblemen i Palu, så bor många människor på stadens soptipp under extremt dåliga förhållanden. För att få bukt med avfallsproblemen och hjälpa dessa människor till en bättre livssituation så har flera projekt genomförts av de svenska aktörerna. Bland annat har en biogasanläggning byggts på soptippen för att ta hand om den skadliga växthusgasen, metan. Anläggningen omvandlar metangasen till biogas som genererar ström till de nybyggda huslängorna som SP tillsammans med Palu kommun har uppfört. Dessa nybyggda huslängor har blivit nya hem för alla familjer på stadens soptipp, som tidigare bodde i skjul byggt på material från soptippen. Syftet med studien är att undersöka hur svenska aktörer arbetar för att skapa hållbar utveckling genom teknologisk kunskapsöverföring i Indonesien. En lämplig metod för att analysera detta är intervjuer med de aktörer som är inblandade i projekten. Att intervjua de svenska aktörerna och Palu kommun har varit av betydelse främst för att få två perspektiv på projekten och stärka tillförlitligheten. Projekten i Palu har lyckats ge nya möjligheter för de människor som bor på soptippen. Deras livssituation och välmående har tydligt förbättrats, samt att barnen till familjerna som bor på soptippen har fått möjlighet att gå i skolan. / The study deals with the waste problem in Palu and how problems were handled. Swedish actors Biogas Systems and Swedish Technical Research Institute (SP) have implemented revolutionary project in the city of Palu on Sulawesi, Indonesia. In addition to the growing waste problem in Palu, so many people live in the city dump in extremely poor conditions. Too vercome the waste problem and help these people to a better life situation, several projects have been implemented by the Swedish actors. Among other things, a biogas plant has been built on a landfill to take care of the harmful greenhouse gas, methane. The plant converts methane to biogas which generate power to the newly built rows of houses that SP with Palu municipality has erected. These newly built rows of houses has become the new home for all families in the city dump, which previously lived in shacks built of materials from the landfill. The purpose of the study is to investigate how Swedish actors work to create sustainable development through technological knowledge in Indonesia. A suitable method to analyze this are interviews with the actors involved in the projects. Interviewing the Swedish actors and Palu municipality has been important mostly to get two perspectives on the projects and strengthen the reliability. Projects in Palu has managed to provide new opportunities for the people living at the dump. Their lives and well-being has clearly improved, and that the children of the families who live at the dump have had the opportunity to go to school.

Ny kunskap är idag en förutsättning för moderna organisationers utveckling och framgång. Nya medarbetare är ett viktigt tillskott till organisationer och kompetens anses ha så stort värde att vissa organisationer skulle vilja ha en inventering av organisationens kompetens som tillgång i sin redovisning. Syftet för denna explorativa studie har varit att undersökta om, och i så fall hur, kunskapsöverföring sker vid introduktion av nya medarbetare. Medarbetare på olika nivåer i tre olika organisationer har intervjuats och materialet har sedan bearbetats med tematisk induktiv analys. Resultatet visar att delar av kunskapsöverföringen fungerade bra och kontroll samt system för detta fanns. Samtidigt fanns det andra delar av kunskap som fördes över på mer informellt sätt där inga strukturer eller kontroll fanns. Fungerande metoder för denna kunskapsöverföring fanns lokalt men de systematiserades inte för att på så sätt blir kontrollerbara och tillgängliga i hela organisationen.

Globaliseringen har blivit något företag måste ha i åtanke när de opererar på den internationella marknaden. Detta innebär att Transnationella företag i dag är vanligt och dessa arbetar i virtuella team vilka stöter på andra problem än team som arbetar på samma fysiska plats. Denna studie undersökte vilka hinder i överföringsprocessen virtuella team ställs inför och om dessa hinder skiljer sig från de hinder som team som arbetar på samma fysiska plats ställs inför. Detta utfördes genom en fallstudie av två företag, ett i Sverige och ett i USA, som nyligen hade slagits samman till följd av ett uppköp. Företagen agerade som ett Transnationellt företag som arbetade i virtuella team på den globala marknaden. Resultatet av undersökningen visade att de huvudsakliga hindren i kunskapsöverföringsprocessen skilde sig något åt i virtuella team jämfört med team som arbetar på samma fysiska plats. Studien fann att de främsta hindren i kunskapsöverföringsprocessen i virtuella team är kausal tvetydighet, sändarens brist på motivation och komplicerade relationer mellan källan och mottagaren.

Introduction: More and more companies have realized that keeping and using the knowledge in their companies is getting more important to get or keep a competitive advantage. The companies’ organizational culture and knowledge management are essential to create knowledge transfer. Also that the employees and the leaders of the company knows how knowledge- and information transfer arknkoe done best for them. That is why we chose our purpose to be: The aim is to understand the differences between managers and employees perception about knowledge- and information transfer in a manufacturing company. Methodology: A qualitative method with an abductive approach has been used in this thesis. We had our focus on one specific company so we chose to do a case study with semi-structured interviews and observations. We did five interviews where two was with leaders and three with employees. In addition to this we did two observations. Theory: The different theories for this study are mainly about information, knowledge, knowledge transfer, organizational culture and motivation. Analysis: The analysis is about managers and employees perception about information, knowledge, knowledge transfer, how they get motivated and how the culture of the company affects this. The empirical material is analyzed with the previous theories to get a conclusion. Conclusion: The perception of information- and knowledge transfer differs between managers and employees mostly when it comes to working-process and motivation to knowledge transfer. With more standardization the employees get more stressed and less motivated. They believe that this leads to their knowledge to be less important and that the knowledge is transferred less. The employees believes that motivation to knowledge transfer should be prioritized but the managers believe that the motivation should be a part of the job. Reflection and further research: For further research it would be interesting to investigate how “newer” employees at the company see the subject of knowledge- and information transfer to get another perspective. Also how companies can work with lean-production but still make the employees to feel good about their assignments. / Inledning: Fler och fler företag har insett att det blir allt viktigare att tillvarata samt använda den kunskapen som finns i företaget för att få en konkurrensfördel. Ett företags organisationskultur och knowledge management är ytters väsentliga för att kunna skapa kunskapsöverföring. Det är också viktigt att både ledarna och de anställda har samma uppfattning om hur kunskapen ska kunna föras över på bästa sätt. Därför blev vårt syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att förstå skillnaderna mellan ledarnas och medarbetarnas uppfattning om kunskaps- och informationsöverföring i ett produktionsföretag. Metod: I uppsatsen valde vi en kvalitativ metod med ett abduktivt angreppssätt. Vi gjorde studien på ett företag och valde att göra en fallstudie med semi-strukturerade intervjuer samt observationer. Vi gjorde individuella intervjuer med tre medarbetare och två ledare samt två observationer. Teori: De teorier som använts i uppsatsen handlar om information, kunskap, kunskapsöverföring, organisationskultur och motivation. Analys: Analys kring medarbetares och ledares uppfattningar om information, kunskap, hur kunskapen ska överföras samt hur motivation och kulturen påverkar detta. Materialet analyseras med de teorier som tagits upp tidigare för att komma fram till en slutsats. Slutsats: Uppfattningen om informations- och kunskapsöverföring skiljer sig mellan medarbetare och ledare framförallt när det gäller arbetssätt och motivation till att överföra dessa. Ett mer standardiserat arbetssätt har gjort medarbetarna mindre motiverade och mer stressade. Detta tror de leder till att kunskapen blir mindre viktig och att kunskapen också överförs mindre. Motivationen anser medarbetarna borde läggas mer energi på medan ledarna tycker att motivationen till att dela kunskap och information ska ingå i arbetssättet. Reflektion och vidare forskning: Vid fortsatt forskning om ämnet skulle det vara intressant att undersöka hur ”nya” anställda på företaget ser på informations- och kunskapsöverföring samt hur företag kan arbeta med lean-production men ändå få medarbetarna att trivas med sina uppgifter.

Företag och organisationer arbetar i dag i projekt. Att arbeta i projektform kan medföra både för- och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Kunskapsöverföring är viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att använda sig av gamla lösningar på nya problem. Syftet med uppsatsen är att titta på vilken kunskap som sprids och på vilket sätt det görs mellan ett mellankommunalt projekt Kompetensare 2.0 och dess föregångare Kompetensare. Kompetensare 2.0 är ett mellankommunalt projekt mellan 10 olika kommuner som ska implementera arbetssättet och arbetsmodellen från Kompetensare. Eftersom det saknas modeller för kunskapsöverföring i mellankommunala projekt användes här en befintlig modell för kunskapsöverföring inom företag för att se om den är applicerbar även i mellankommunala projekt. Vi har valt att använda Tells och Söderlunds modell om lärande organisationer (se teoridelen) och avser att undersöka ifall den går att använda för att analysera vilken typ av kunskap som har överförts, se Figur 3, och vilka konsekvenser det har. Vi genomför intervjuer med delprojektledare och huvudprojektledare och redovisar vårt resultat från dessa i form av analysscheman. Sedan går vi igenom de olika kunskapsöverföringsprocesserna som beskrivs av Tell och Söderlund och hittar även sådana som de inte tar upp. Tell och Söderlunds matris för kunskapsöverföring är applicerbar genom att den kan beskriva de kunskapsöverföringsprocesser som har skett inom Kompetensare 2.0. Den studerade kunskapsöverföringen visar att medveten kunskap blivit till institutionaliserad kunskap i större omfattning än objektifierad kunskap blivit till institutionell kunskap, detta skiljer sig från Tell och Söderlunds modell. En tänkbar förklaring är att mängden objektifierad kunskap varit relativt liten i jämförelse med mängden medveten kunskap. En annan förklaring är att Kompetensare 2.0 är ett relativt litet projekt där samtliga delprojektledare känner varandra och träffas regelbundet personligen. Tell och Söderlunds modell är inte en heltäckande modell men kan utgöra ett teoretiskt ramverk som gör kunskapsöverföringen mer effektiv mellan projekt. I Kompetensare 2.0 visar den tydligt brister men också möjliga förbättringar i kunskapsöverföringen, den visar även vilken typ av kunskapsöverföring som har fungerat bra i Kompetensare 2.0. Modellen är särskilt relevant eftersom det idag saknas teoretisk modell för kunskapsöverföringen mellan och till delprojekten i Kompetensare 2.0. / Companies and organizations use project as a way to organize work. Projects have both advantages and disadvantages in terms of knowledge transfer. Knowledge and skill are a large part of the assets of many of today's organizations. Knowledge transfer is important for the reason that it enables employees to make use of old solutions to new problems. The purpose of this paper is to look at the transfer of knowledge between municipal projects by studying the two projects Kompetensare and Kompetensare 2.0. Kompetensare 2.0 is an inter-municipal project from 10 different municipalities with the task to implement the model of Kompetensare. In the absence of models for knowledge transfer between municipal projects we use an existing model for knowledge transfer within enterprises and see if it is applicable even for municipal projects. We use Tell’s and Söderlund's model of learning organizations (see theoretical part) and intends to investigate whether Tell and Söderlund's model can be used to analyze the type of knowledge that has been transferred, see Figure 3, and the consequences. We conduct interviews with project managers and senior project manager and report our results from these in the form of analysis schedules and go through the different knowledge transfer processes described by Tell and Söderlunds and also knowledge transfer processes that they do not take up. Tell and Söderlunds matrix for knowledge is applicable in that it can describe the knowledge transfer processes that have occurred in Kompetensare 2.0. The studied knowledge transfer shows that the conscious knowledge that has become institutionalized knowledge than has been objectified knowledge of institutional knowledge and this differs from Tell and Söderlund's model. One possible explanation is that the amount of objectified knowledge was relatively small compared to the amount of conscious knowledge. Another explanation is that Kompetensare 2.0 is a relatively small project where all project managers know each other and meet regularly in person. Tell and Söderlund's model is not a comprehensive model but as a theoretical framework that can make more efficient knowledge transfer between projects. In Kompetensare 2.0 shows it clearly on both the shortcomings and possible improvements in the transfer of knowledge but also the type of knowledge that have worked well in Kompetensare 2.0. The model is particularly relevant since there is currently no theoretical model for knowledge transfer from and to the sub-projects in Kompetensare 2.0.

Inom revisionsbranschen upptar tilläggstjänster en betydande del av tjänsteutbudet. Utöver revision erbjuder revisionsbyråerna även tjänster inom redovisning, skatt och rådgivning. Forskning visar att när tilläggstjänster och revision säljs till samma kund så uppstår en synergieffekt som inom forskningsvärlden benämns kunskapsöverföring. Denna synergieffekt har enligt forskarna en positiv inverkan på revisionen vilket i sin tur kan leda till en effektivare revision. Mot denna bakgrund har denna studie som mål att ta reda på vad som konkret bidrar till att kunskapsöverföring kan uppstå inom en revisionsbyrå.Ett delsyfte är att studien ska fungera som en kartläggning av vad kunskapsöverföring kan innebära för revisorers dagliga arbetsuppgifter i praktiken. Eftersom effekten kunskapsöverföring uppstår mellan olika tjänsteområden och avdelningar har studien även som delsyfte att undersöka vilken betydelse kommunikation har för effektens uppkomst.På grund av studiens explorativa karaktär och vår frågeställning valde vi att genomföra dubbla metoder vilket innebar både intervjuer och enkäter. För att utöka vår förståelse och skapa underlag för enkäten genomförde vi sex intervjuer med fem auktoriserade/godkända revisorer och en konsult. Dessa respondenter representerar fem olika revisionsbyråer, varav fyra var big-4 byråer. Efter intervjuerna genomfördes även en enkätundersökning baserad på intervjuernas resultat som vände sig till alla auktoriserade/godkända revisorer i Sverige.Den teoretiska referensramen utgår från den tidigare arkivforskning som gett indikationer på kunskapsöverföringens existens inom revisionsbranschen. Utöver detta behandlas även forskning kring revisorns oberoende samt revisionskvalitet. För att anknyta till studiens delsyfte kring kommunikation presenteras även teorier kring överföring av kunskap.Resultaten från intervjuerna och enkäten presenteras i empirin tillsammans inom gemensamma teman utifrån vilka bidragande effekter vi har hittat. Dessa teman är förberedande arbete och förvarningar, användande av andras arbete, kommunikation, informationsvärdering samt påverkan på revisionsprocess. Empirikapitlet avslutas med två egna förklaringsmodeller för fenomenet kunskapsöverföring.Studien visar att revisorerna i stor utsträckning anser att kunskapsöverföring existerar. Revisorer kan effektivisera revisionsprocessen genom användande av det arbete som andra konsulter gjort under året samt få förvarningar som bättre förbereder dem inför revisionen. Kommunikation är nödvändig för att dessa faktorer ska kunna uppstå och revisorerna värderar information från konsulter individuellt sett. De förklaringsmodeller vi konstruerade kan till 38 % respektive 55 % förklara vad som bidrar till att kunskapsöverföring uppstår mellan tilläggstjänster och revision. / Within the audit industry, non-audit services constitute a significant part of the services that is offered. In addition to auditing, the audit firms also offer services within accounting, tax and advisory. Research has shown that a synergy effect known as knowledge spillover occurs when audit and non-audit services are sold to the same customer. According to the researchers, this synergy effect has a positive influence on the audit service which in turn could lead to a more efficient audit process. With this in mind, this study aims to find out which factors that contributes to the occurrence of knowledge spillover within an audit firm.A subsidiary aim is that the study shall work as an investigation of what knowledge spillover can mean for the daily work tasks of auditors. Since the knowledge spillover effect occurs between different service areas and departments, the study also aims to discover how communication can affect the emergence of the effect.Because of our research question and the explorative character of the study, we choose to perform mixed methods i.e. both interviews and surveys. With the purpose of expanding our understanding and create a basis for our survey, six interviews were performed with five APCs and one advisory consultant. These respondents represented five different audit firms, of which four were big-4. After this, a survey based on the results of the interviews was distributed to all APCs in Sweden.The theoretical framework sets out from earlier archival research that has indicated that knowledge spillover exists within the audit industry. Apart from this, research within the area of auditor independence and audit quality will also be presented. To link with the study’s subsidiary aim regarding communication, theories within the area of knowledge transfer will also be discussed.The empirical findings from the interviews and the survey are presented together in themes based on the contributing effects we’ve found. These themes are preparatory work and warnings, using the work of others, communication, information, evaluation and impact on the audit process. The chapter is then ended with two of our own explanatory models for the phenomenon of knowledge spillover.The results show that auditors to a great extent find that knowledge spillover exists. Accountants can streamline the audit process by using the work of other consultants performed during the year and also by getting early warnings that better prepare them for the audit. Communication is necessary for these factors to occur and auditors’ values information they receive from consultants individually. The explanatory models constructed can explain what factors that contributes to knowledge spillover between audit and non-audit services to 38 % respectively 55 %

Syfte: Studien syftar till att undersöka internationaliseringsprocessen hos svenska sjukvårds-och omsorgsföretag som tillhandahåller sjukvårdstjänster. Dessutom kommer studien att undersöka svårigheter, möjligheter och framtidsutsikter i samband med sjukvårds-och omsorgsföretagens internationalisering. Metod: Denna studie har genomförts genom tillämpningen av en kvalitativ metod och en deduktiv ansats. Informationen hämtad från studiens primärdata och sekundärdata har varit grunden för undersökningens analys och slutsats. Slutsats: Företagens internationaliseringsprocess har sett olika ut beroende på företagens struktur och hur de arbetar med sjukvård och omsorg vilket lett till olika val av strategi. Svårigheterna har varit i form av skillnader i lagar, regler, kultur och olika sjukvårdssystem som finns i olika länder. Den största möjligheten från en internationalisering har varit förvärv av ny kunskap och kunskapsutbytet mellan länder. Framtidsutsikterna för sjukvårdsföretagen innefattar stora möjligheter i samband med utvecklingen runtom i världen som ökar efterfrågan på effektiva sjukvårdslösningar.

Studiens syfte är att öka förståelsen för hur kunskapsöverföringen sker mellan projekt i en organisation. För att besvara syftet har två forskningsfrågor använts. Vilken kunskap överför projektledaren mellan projekt i organisationen? Hur överför projektledaren kunskap mellan projekt i organisationen? För att besvara forskningsfrågorna och därmed besvara syftet användes en kvalitativ metod. Åtta djupgående, semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta olika projektledare inom en och samma organisation. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys och relevanta teman identifierades. Första forskningsfrågan, om vilken kunskap som överförs mellan projekt, resulterade i tre kunskapsområden med underteman. Den kunskap som överförs av projektledaren mellan projekt handlar om ledning av människor och om ledning av processen. Domänkunskap överförs även det mellan projekt, men är mest framträdande i kunskapsöverföringen mellan byggprojekt. Den andra forskningsfrågan, om hur kunskapen överförs, resulterade i fyra teman. Kunskapsöverföring sker genom att projektledaren själv tar med sig kunskap mellan projekt och detta är ett ledande överföringssätt i studien. När problem eller en ny situation uppstår och projektledaren själv inte har kunskapen, frågar projektledaren sina kollegor utan att något formellt möte sätts in. Överföring sker även via formella projektledarmöten, studiebesök, nätverk och dokument, de överföringssätten är dock inte lika framträdande i studien.