Syfte:                           Syftet är att analysera intermediärens funktion i en svensk kontext för att öka kunskapen kring vilka roller en intermediär kan tillskrivas och varför de existerar. Syftet är vidare att analysera huruvida ett förtroende gentemot intermediären förelåg och vad detta förtroende baserades på. Detta för att skapa ett bidrag till befintlig forskning och öka kunskapen kring förtroendeskapande gentemot intermediärer.     Metod: Fallstudie av Stiftelsen Flemingsberg Science och dess projekt Kraftcentrum Flemingsberg. Semi-strukturerade intervjuer med respondenter vilka varit involverade i projekt drivna av Kraftcentrum Flemingsberg.   Teori Transaktionskostnadsteori, strukturella hål, kunskapsöverföring, medling och förtroende.                                  Slutsatser                  Intermediärerna fyllde en funktion utöver de traditionella ”brokering” och ”knowledge brokering” funktionerna genom att de även fungerade som operativa projektledare och stöd. Förtroende existerade i ett tidigt stadie och baserades på intermediärens kompetens och meriter.  Vidare baserades förtroendet även på organisationen vilken intermediären representerade och förmedlades genom, där organisationens finansiär och syfte även var betydelsefullt.

Kunskapsöverföring är en nödvändig förutsättning för att säkerställa organisationers existens och framåtskridande. Utgångspunkt för denna uppsats är förstudiens roll i mjukvaruprojekt och dess betydelse för den fortsatta systemutvecklingsprocessen. Fokus liggerpå kunskap som genereras under förstudien, samt hur och i vilken omfattning kunskapen förs vidare till analysfasen i systemutvecklingsprocessen. Resultatet visar att förstudien utgör ett viktigt beslutsunderlag och är en nödvändig förutsättning för att gå vidare i systemutvecklingsprocessen. Kunskapsöverföring genom dokumentation och via muntliga föredragningar är otillräcklig, eftersom det finns ett ”filter” som innebär att erfarenhetsbaserad kunskap inte överförs mellan förstudie och analys via dokument eller via muntliga föredragningar. Därför måste personer som deltar i förstudien finnas med senare i utvecklingsprocessen, för att artikulera den ”tysta” erfarenhetsbaserade kunskapen till explicita former. Vi drar slutsatserna att kunskapsöverföring via dokument är bra, men räcker inte enligt vår mening. Då det mesta av kunskapen är implicit, det vill säga tyst och/eller ordlös, kommer den inte med i en skriftlig rapport. Kompletteras rapporten med muntliga föredragningar, kommer man ytterligare ett steg närmare en optimal kunskapsöverföring, men det räcker fortfarande inte, då den tysta kunskapen alltjämt utgör ett hinder. Kunskapsöverföring måste ske genom personer, som finns med både i förstudie- och analysfasen, men det måste tillskapas arenor för kunskapsomvandling och kommunikation. Genom en arena för kunskapsomvandling kan den tysta kunskapen göras kommunicerbar. En arena för kommunikation utgör sen den sista byggstenen på väg mot en effektiv kunskapsöverföring. Kunskapsöverföring måste "organiseras". Vi lämnar därför ett förslag till en kunskapsöverföringsmodell. / Knowledge transfer is necessary condition to guarantee the existence and progress of organisations. The starting-point for this paper is the role of the feasibility study in a software project and it’s significance for the subsequent system development process. The focus is on knowledge, which is generated under the feasibility study, and how and in which dimension knowledge is bringing on to the analysis in the system development process. The result shows that the feasibility study is an important base of decision and a necessary condition of the future system development process. Knowledge transfer by documentation and by oral presentation of reports is insufficient, because there is a"filter"which means that knowledge of experience not will be transferred between feasibility study and analysis by documentation and by oral presentation. Furthermore must persons who are involved in the feasibility study occur even later in the development process, to articulate the "silence" knowledge of experience into explicit forms. We draw the conclusions that knowledge transfer by documents is good, but not enough in our opinion. Because most of the knowledge is implicit, which means silent and/or without words, it will not been in the report. If the report will be completed with oral presentations, you will came further one step near an optimal knowledge transfer, but it’s still not enough, because the silent knowledge still is an obstruction. Knowledge transfer must be done by persons, who’s in both the feasibility study and analysis, but there must be an arena for knowledge transformation and communication. Through an arena for knowledge transformation the silent knowledge can be communicative. An arena for communication is then the last stone of building an effective knowledge transfer. Knowledge transfer must be "organised". We therefore present a proposal to a model of knowledge transfer.

Competitive advantage and financial performance of an organization is influenced by the knowledge it possesses, making Knowledge Management (KM) a vital field. Components of KM were often studied separately and in specific settings, while research regarding Knowledge Transfer (KT) and Knowledge Storage (KST) in the steel manufacturing industry is limited. The aim of this thesis is to address this research gap by creating a conceptual framework regarding storing and transferring knowledge in the steel manufacturing industry and explaining how steel manufacturers can transfer tacit knowledge. In order to achieve the aim, a single case study with a Swedish steel manufacturing company was conducted. The data was collected through semi-structured interviews on three levels; managers, production leaders and floor workers, and through direct non-participant observations of the production floor and KM systems. The findings of this thesis contribute to the theory by exploring similarities and differences between the context of steel manufacturing industry and the current KM, KT and KST literature. The findings also propose practical implications that can facilitate the process of managing knowledge for companies in similar contexts. Firstly, this thesis suggests three approaches in which tacit knowledge can be transferred, through; socialization, externalization, and learning-by-doing and mentoring; and secondly, suggests a Knowledge Flow Framework in which the interplay between KT and KST is presented. / En organisations konkurrensfördelar och finansiella resultat påverkas av den kunskap den besitter, vilket gör Kunskapshantering till ett viktigt område. Komponenter i Kunskapshantering har ofta studerats separat och i specifika kontexter, medan forskningen om Kunskapsöverföring och Kunskapsbevaring inom ståltillverkningsindustrin är begränsad. Syftet med denna studie är att ta itu med denna forskningsklyfta genom att skapa ett konceptuellt ramverk för att bevara och överföra kunskap inom ståltillverkningsindustrin och förklara hur ståltillverkare kan överföra tyst kunskap. För att uppnå syftet har en enskild fallstudie genomförts med ett svenskt ståltillverkande företag. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer på tre nivåer; chefer, produktionsledare och golvarbetare, och genom direkta icke-deltagande observationer av produktionsgolvet och kunskapshanteringssystem. Fynden av denna studie bidrar till teorin genom att utforska likheter och skillnader mellan kontexten för ståltillverkningsindustrin och den aktuella litteraturen gällande Kunskapshantering, Kunskapsöverföring och Kunskapsbevaring. Fynden föreslår också praktiska implikationer som kan underlätta hantering av kunskap för företag i liknande kontexter. För det första föreslår denna studie tre tillvägagångssätt där tyst kunskap kan överföras, genom; socialisering, externalisering, och learning-by-doing och mentorskap; och för det andra föreslås ett Knowledge Flow Framework där samspelet mellan Kunskapsöverföring och Kunskapsbevaring presenteras.

Kunskap är en av de viktigaste och mest värdefulla tillgångarna för företag. Under de senaste decennierna har Knowledge Management (KM) fått utökat fokus av både företag och forskare. Parallellt med denna utveckling organiserar allt fler organisationer sitt arbete i projektform. Projektformen innebär ytterligare utmaningar avseende kunskapsöverföring i jämförelse med en typisk hierarkisk organisation, då projekten är temporära vilket påverkar lärandet och kunskapsöverföringen mellan projekt. Med detta som utgångspunkt ämnar detta examensarbete närmre undersöka kunskapsöverföring i en projektorienterad organisation. De frågeställningar som ska besvaras lyder enligt följande: Vilka problem finns vid kunskapsöverföring i en projektorienterad organisation Vilken KM-strategi är lämplig i denna typ av organisation? Vilken nytta kan förbättrad kunskapsöverföring generera för organisationen? För att besvara dessa frågor har en djupgående fallstudie utförts på Sweco Management. Sweco Management är ett teknikkonsultföretag som säljer projektledartjänster inom främst bygg- och fastighetssektorn. Bolaget ingår i Sweco-koncernen. Forskningen tar upp följande faktorer som viktiga för effektiv KM; Stöd från ledningsnivå, Organisationskultur, Strategi, Organisationsstruktur, Processer, Teknisk infrastruktur, Utbildning, Mätning och nyckeltal, Incitament, samt KM-team. Med utgångspunkt i dessa områden har en intervjuguide skapats för att senare användas vid intervjuer med 13 projektledare på Sweco Management. Baserat på den empiri som insamlats har ett antal slutsatser dragits. Vad gäller problematik inom KM som kan uppstå i en projektorienterad organisation identifierades ett antal områden såsom: Prioritering av andra uppgifter vid tidspress Upplevd svårighet med att dokumentera tyst kunskap Begränsad möjlighet att träffas då mycket tid spenderas hos beställarorganisationen Rädsla för betungande överdokumentation då organisationen är platt Otydlighet kring vilken kunskap som är värdefullt att dela KM som inte är kopplad till användarnas behov Bristande utbildning i KM och dess verktyg Upplevt bristande stöd från ledningshåll vad gäller kunskapsöverföring Vid intervjuerna identifierades vilken typ av kunskap som projektledarna anser värdefull att dela. Viss del bestod av explicit kunskap, men främst tyst kunskap efterfrågades. Vikten av det personliga nätverket och möjligheten till att ta del av relevant kunskap genom detta benämndes som oerhört viktigt. Då den kompetens som krävs hos en projektledare är varierande och bred efterfrågas metoder för att förenkla kopplingen av rätt kunskap till rätt plats. Majoriteten efterfrågade inte utökad dokumentation, utan snarare att spridningen av nuvarande dokumentation skulle bli mer lättillgänglig. Avseende nyttan med effektivare kunskapsöverföring diskuteras möjligheten till att koppla rätt kompetens till rätt plats, möjlighet till förhöjd kvalitet på tjänsten, och ekonomisk vinning vid styrning mot fastprisuppdrag då tidigare kunskap återanvänds. I detta examensarbete lyfts värdet av kunskapsöverföring genom det personliga nätverket i en projektorienterad organisation. För att ta del av relevant kunskap behöver metoder som gynnar nätverksbyggande fokuseras. Som stödjande strategi krävs även dokumentation för att överföra erfarenhetsdata från tidigare projekt. För att skapa kontaktytor mellan organisatoriska grupper rekommenderas delning av en projektorienterad organisation i ytterligare en dimension. Indelningen baseras på kunskaps- och intresseområden såsom exempelvis tidplanering, ekonomistyrning eller liknande. Med utgångspunkt ur denna matrisstruktur kan relevant kunskap kopplas till rätt personer och det blir tydligt var specifik kompetens finns. Dessutom rekommenderas nyttjande av IT-verktyg som stödjer koppling och kommunikation mellan medarbetare. / Knowledge has become one of the most valuable and important assets of a company. During the last decades Knowledge Management (KM) has got increased focus within companies and academic research. In the same time more organisations organise their daily work in projects. The combination generates new challenges for KM in this type of organisations due to its temporary form that affect learning and knowledge transfer between projects. This master thesis will examine KM within a project-oriented organisation. Question formulations to be answered in this thesis are: What problems may occur within KM in project-oriented organisations? What kind of KM strategy is preferable in this kind of organisation? What positive outcome can effective knowledge transfer generate for the organisation? To answer these questions, a case study has been performed at Sweco Management. Sweco Management is a consulting engineering company providing project management and administration services, primarily in the construction and property sectors. Sweco Management is a part of the Sweco Group. Accordingly to present research, following factors have identified to be important for effective and successful KM; Management Support, Organisational Culture, Strategy, Organisational Structure, Processes, Technology Infrastructure, Training and Education, Measurement, Incentives, and KM-Team. An interview guide has been formed based on these factors. This guide has been used in interviews with 13 project managers at Sweco Management. Based on empirical material in performed case study, some conclusions have been pointed out. Problems with knowledge transfer that have been identified in this case study include: Prioritising of "more important" work assignments due to lack of time Perceived difficulty of documenting tacit knowledge Limited opportunity to meet other project managers as a large amount of time is spent within client organisations Fear of burdensome documentation for the project managers since the organisation is flat Ambiguity in what kind of knowledge that is valuable to share KM not connected to user needs Lack of education in KM and its tools and methods Perceived lack of support from management regarding knowledge transfer Based on interviews the type of knowledge valuable to share, according to project managers, has been identified. Some of this knowledge was explicit, but mainly tacit knowledge sharing was asked for. The possibility to acquire knowledge through personal networks was of great importance according to the project managers. The majority of the respondents did not request more documentation, and would rather like to ease distribution of current documentation level. The benefit of more effective knowledge transfer is also discussed. One benefit is the possibility to connect right knowledge to right place. Also, there is an opportunity to increase quality of services and economic profit in the long term. By effectively taking advantage of former obtained knowledge, it is possible to reuse this in future projects. In this master thesis, the value of knowledge transfer through personal networks is clarified. To ease knowledge transfer in a flat project-oriented organisation it is important to create and use methods that simplify networking. As a supporting strategy, some documentation of former project experiences should be used as well. Dividing a flat project-oriented organisation in an additional dimension is recommended to create interfaces between organisational groups. This division will be based on interests and fields of knowledge e.g. time planning, financial control or similar. Due to the matrix structure relevant knowledge can be connected to right personnel and it becomes clear where specific competence is located. Also, usage of IT-tools that support connection and communication between co-workers are recommended.

The purpose of this study was to answer three questions and to provide in-depth knowledge of how a company in the sales industry works to improve motivation and skills development. The focus of the study is directed with the help of Hertzberg's two-factor theory towards how the company develops competence, how managers motivate their employees and how the competence of the employees is preserved. I used semi-structured interviews at a large company in the sales industry. I then analyzed the results with support from Herzberg's two-factor theory and found patterns in the interviews with the managers and employees about both competence development and motivation. Herzberg's hygiene and motivation factors are the study's analytical tools for seeing what motivates and develops competence within the company.The company I investigated is in the car sales industry and it requires a lot of training, as you cannot sell without knowledge of the cars. The managers said that as a salesperson, you start with a two-week training period and then get a mentor to help you for the first couple of weeks. During the year, suppliers come and hold educational days with the employed sales people so that the knowledge is maintained and renewed. In order to develop, the sales people work with certain longer educations that are partly web-based, but also a few days of education at another location to become certified. Managers also say that they usually eavesdrop on their salespeople when they sell in order to subsequently give feedback, both positive and negative criticism, so that they can develop and become more motivated in their work, this is a good and easy way to train their salespeople to become even better. It also gives managers an opportunity to show that they are there for their employees.The sales people elaborate about the educations they attend continuously and that you get a certificate. They say that it is generous with training at the company, and appreciate the opportunity to develop and it motivates the sales people to continuously develop. They feel that their managers see them and that they have good relationships between colleagues, which also leads to good motivation at work because the relationships are strong and maintained. In the company, there is a high level of knowledge among both salespeople and managers, which shows a unity within the organization, which is positive. A lot of training and the strong relationships within the company affect the motivation and competence increases.  Keywords: employees, competence, knowledge, leadership, sales, competence development, knowledge transfer, motivation, customer relationship, sales competence. / Syftet med denna studie var att besvara tre frågeställningar och att komma med fördjupad kunskap om hur ett företag inom försäljningsbranschen verkar för motivation och kompetensutveckling. Studiens fokus riktas med hjälp av Hertzbergs tvåfaktorsteori mot hur företaget kompetensutvecklar, hur chefer motiverar sina medarbetare och hur kompetensen hos medarbetarna bevaras. Jag använde semistrukturerade intervjuer på ett stort företag i försäljningsbranschen. Jag analyserade sedan resultatet med stöd i Herzbergs tvåfaktorsteori och hittade mönster i intervjuerna med cheferna och anställda om både kompetensutveckling och motivation. Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer är studiens analysredskap för att se vad som motiverar samt kompetensutvecklar inom företaget. Företaget jag undersökte är inom bilförsäljningsbranschen och den kräver mycket utbildning, då du inte kan sälja utan kunskap om bilarna. Cheferna berättade att som säljare börjar man med en två veckors utbildning sedan får de en mentor som hjälp den första tiden. Under året kommer leverantörer och håller utbildningar med de anställda säljarna så att kunskapen uppehålls och förnyas. För att utvecklas jobbar säljarna med vissa längre utbildningar som dels är webbaserade, men också några dagars utbildning på annan plats för att bli certifierade. Cheferna berättar också att de brukar tjuvlyssna på sina säljare när de säljer för att i efterhand kunna ge feedback både positiv och negativ kritik så att de kan utvecklas och bli mer motiverade i sitt arbete, ett bra och enkelt sätt att träna sina säljare att bli ännu bättre. Det ger också cheferna en möjlighet att visa att de är på plats och där för sina anställda. Säljarna berättar om utbildningarna de åker på kontinuerligt och att man får certifikat. De berättar att det är generöst med utbildningar på företaget, och uppskattar möjligheten att utvecklas och det motiverar säljarna att kontinuerligt få utvecklas. De känner att deras cheferser dem och att de har bra relationer kollegorna emellan vilket också leder till bra motivation i arbetet eftersom relationerna är bra och närvarande. I företaget är det en hög kunskapsnivå både hos säljare och chefer, vilket visar en enhet inom organisationen vilket är positivt. Mycket utbildningar och de goda relationerna inom företaget påverkar att motivationen och kompetensen ökar.

With an increasing demand for customized products with short delivery times, high quality, and competitive prices, manufacturing firms have to be flexible, agile, effective, and productive. In Industry 4.0, the focus were on technologies as a response to the shifted business environment. Nowadays, the integration of humans with Industry 4.0 technologies has gained interest, also known as Industry 5.0. With an increasing focus on humans, Knowledge Management (KM) and Knowledge Transfer (KT) become essential for organizations to stay at the forefront and sustain competitive advantage. Consequently, this research investigates how a manufacturing company could improve its KT to operators, especially through the use of the technology Augmented Reality (AR). This study is an exploratory case study with an inductive research approach. From a scientific perspective, this research has used an interpretivist approach. The research consisted of several phases where data from interviews, internal documents, and observations were collected and compared with previous research on the subject. Through several data sources, triangulation of data was possible andthe research questions were answered. The approach of the thesis was to, firstly, analyze current KT methods within a manufacturing setting, secondly, to analyze the required knowledge, and, thirdly, to analyze the fit of AR within KT. It was found that KT through face-to-face communication was commonly used and could create a dependability on human interaction. It was also found that documents were used as a KT method and that a discrepancy in usage could occur. Moreover, it was found that the required knowledge by operators was related to operational, problem-solving, and innovative capabilities. With regard to this, it was found that AR primarily could aid explicit KT and enhance operational capabilities. It was also found that it could aid within additional areas as well, such as being a tool for problem-solving and interdivisional KT. The thesis contributes towards academics by connecting AR for operator support to the concepts of KT and KM. The thesis also contributes towards practice by giving recommendations on the usage of AR within a manufacturing context and contributes towards the discussion of aiding peers in their workplace development. / Med en ökad efterfrågan på skräddarsydda produkter med korta livscyklar, hög kvalitet, och konkurrenskraftiga priser måste produktionssystem bli mer flexibla, agila, effektiva och produktiva. Iindustri 4.0 var fokuset att med hjälp av teknologier nå ett skifte i dessa, men med ett ökat fokus på att integrera människan kom industri 5.0. Med ett ökat fokus på människan blir kunskapshantering och kunskapshantering en viktig del för organisationer att ligga i framkant och upprätthålla konkurrenskraftighet. Därav undersöker det här arbetet hur en bearbetande produktion kan förbättra dess kunskapsöverföring till maskinoperatörer, speciellt genom användandet av teknologin Augmented Reality (AR). Denna studien är en utforskande fallstudie med en induktiv ansats och från ett metodologiskt perspektiv har studien haft en interpretivistisk ansats. Forskningen bestod av flera faser där data från intervjuer, interna dokument och observationer samlades och jämfördes med tidigare forskning inom ämnet. Genom flera datakällor var triangulering av data möjligt och forskningsfrågorna kunde besvaras. Arbetet började med att analysera dagens metodik inom kunskapsöverföring för att sedan kolla på vilken kunskap som krävs av operatörer. Sedan undersöktes hur AR kan användas inom kunskapsöverföring. Resultatet och analysen visade att face-to-face var en vanligt förekommande metod som orsakar ett beroende på människorna involverade i processen. Det visade sig även att användandet av dokument var vanligt förekommande för att överföra kunskap och att en diskrepans kan förekomma. Kopplat till kunskapen hos operatörer visade det sig att operatörer behöver kunskaper som är operativa och kunskaper relaterat till problemlösning och innovation. Sedan undersöktes AR där det visades att AR bidrar mestadels inom explicit kunskapsöverföring och bidrar till operationella kunskaper. Det visade sig även att AR bidrar inom interdivisionell kunskapsöverföring och användas som ett verktyg vid problemlösning. Arbetet bidrar inom både praktiken och till litteratur. Till litteratur bidrar arbetet genom att föra samman AR som hjälpmedel för operatörer med kunskapsöverföring och kunskapshantering. Arbetet bidrar även till praktiken genom att ge rekommendationer för användandet av AR och till kunskapsöverföring till anställda för att främja en utveckling på arbetsplatsen.

An entrepreneurial exit achieved through sale is the goal for many entrepreneurs and is often portrayed as a finish line. In reality, however, it marks the starting point of a business transfer process that can span several years. This study examines business transfers from a process perspective within the context of entrepreneurial small and medium-sized enterprises and from the entrepreneur's point of view. This is an area that is still considered unexplored and is referred to as entrepreneurial transfer in this study. The aim of the study is to contribute valuable empirical evidence to develop the subject, shed light on the area within the context of entrepreneurial small and medium-sized enterprises, and encourage further research. Six entrepreneurs have been interviewed in a semi-structured interview study, and the empirical data has been analyzed phenomenographically. The study identifies several patterns in how the process of entrepreneurial transfers occurs according to the entrepreneur, as well as how the entrepreneur perceives the process to be influenced by factors related to business transfers and small and medium-sized enterprises. The study provides valuable knowledge for both researchers and entrepreneurs by highlighting deficiencies and identifying gaps in existing research, serving as a basis for entrepreneurs to make informed decisions regarding an entrepreneurial transfer. / En entreprenöriell exit via försäljning är en målsättning för många entreprenörer och framställs ofta som ett målsnöre. I verkligheten är detta dock startskottet för en företagsöverlåtelse som kan vara i flera år. Denna studie undersöker företagsöverlåtelser ur ett processperspektiv i kontexten för entreprenöriella små och medelstora företag och ur entreprenörens perspektiv. Detta är ett område som ännu är att anses outforskat och i denna studie benämns som entreprenöriell överlåtelse.  Studien syftar till att bidra med värdefull empiri för att utveckla ämnet, belysa området i kontexten för entreprenöriella små och medelstora företag och uppmana till vidare forskning. Sex entreprenörer har intervjuats i en semistrukturerad intervjustudie och det empiriska underlaget har analyserats fenomenografiskt. Studien identifierar ett antal mönster för hur processen för entreprenöriella överlåtelser sker enligt entreprenören samt hur entreprenören anser processen påverkas av faktorer kopplade till företagsöverlåtelser och små och medelstora företag. Därtill bidrar den med värdefull kunskap för både forskare och entreprenörer genom att belysa brister och identifiera hål i befintlig forskning samt agera underlag för entreprenörer att ta informerade beslut inför en entreprenöriell överlåtelse.

Personalomsättningen på Sveriges skolor är högre än i övriga OECD-länder. Detta ger upphov till störningar för kontinuiteten, som i denna uppsats anses vara fortlöpande arbete. Trots att kontinuitet anses vara en kritisk faktor för skolframgång brister huvudmännen i sitt arbete för att främja kontinuitet enligt en rapport från Skolverket (2019). Uppsatsen syftar därmed att undersöka hur grundskolor i Stockholms stad arbetar inom organisationen för att skapa kontinuitet, även i en situation då de tvingas hantera hög personalomsättning. En kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med skolledare på sju skolor genomfördes. Därefter analyserades skolornas interna arbete med kontinuitet via ett teoretiskt ramverk kring organisatoriskt minne, uppdelat i hur kunskap förvaras och överförs. Resultatet visar att skolorna till viss del arbetar med processer som kan bidra till kontinuitet bland annat genom dokumentation, individer och teknologi, däremot med varierande omfång. Resultatet visar även brister i integreringen av metoderna som kan främja kontinuitet.

This study explored the challenges faced by enterprises in adapting to the rapid digital transformation driven by Industry 4.0 technologies. Evaluating there turn on investment and measuring the business value of digital solutions can be difficult. Furthermore, it investigated the feasibility of enhancing the business value of the cloud-based application, Digital Dealer, through change management. It has a particular focus on the manufacturing and automation industry. The research was shaped by the literature review, which provided a theoretical basis and guided the case study design, leading to the development of a conceptual framework. The thesis employed an exploratory approach, utilizing an inductive methodology and gathering data through interviews and document analysis. The results shows that the definition of a digital tool’s contribution to business value varies among stakeholders. Effective change management is crucial, while barriers to adoption include perceived value, resistance to change, and technical issues. To increase and maintain the business value of digital tools companies should prioritize clear communication, stakeholder engagement, and continuous evaluation. This is concluded to enable effective implementation and enhancement of new technologies in their operations. / Denna studie undersökte de utmaningar som företagen står inför när de ska anpassa sig till den snabba digitala omvandlingen som drivs av Industri 4.0-teknik. Det kan vara svårt att utvärdera avkastningen på investeringen och mäta affärsvärdet av digitala lösningar. Fortsättningsvis, undersöktes möjligheten att öka affärsvärdet för den molnbaserade applikationen Digital Dealer genom förändringsledning. Den har ett särskilt fokus på tillverknings- och automationsindustrin. Forskningen formades av litteratur studien, som gav en teoretisk grund och vägledde utformningen av fallstudien, vilket ledde till utvecklingen av ett konceptuellt ramverk. Avhandlingen har en explorativ ansats med en induktiv metodik och datainsamling genom intervjuer och dokumentanalys. Resultaten visar att definitionen av ett digitalt verktygs bidrag till affärsvärdet varierar mellan olika aktörer. Effektiv förändringsledning är avgörande, medan hinder för adoption inkluderar upplevt värde, motstånd mot förändring och tekniska problem. För att öka och bibehålla affärsvärdet av digitala verktyg bör företag prioritera tydlig kommunikation, engagemang från aktörer och kontinuerlig utvärdering. Detta för att möjliggöra en effektiv implementering och förbättring av ny teknik i verksamheten.

Den samhällsviktiga järnvägsbranschens prognostiserade och upplevda brist på kompetens och behovet att förnya kompetensen kan komma att påverka framtida underhåll, funktion och kvalité på järnvägen. Om åtgärder inte vidtas kan det påverka infrastrukturen samt Sveriges långsiktiga tillväxt och konkurrenskraft. Därav värderas kunskap som en hållbar och värdefull tillgång för järnvägsbranschen och dess aktörer. Det finns indikationer på att det inom järnvägsbranschen pågår ett generationsskifte varpå det finns farhågor om att värdefull kunskap kan gå förlorad. Genom fallstudien på ett konsultbolag inom järnvägsbranschen har nuvarande interna metoder för kunskapsöverföring identifierats. Metoder har analyserats för att skapa en större förståelse för deras inverkan på organisationens kunskapsöverföring samt deras brister och förbättringsmöjligheter. Förståelsen för metodens inverkan på den interna kunskapsöverföringen samt insikten i deras brister och möjligheter kan påverka den framtida kunskapsöverföringen positivt. Resultaten visar hur kunskapsöverföringen i konsultbolag inom järnvägsbranschen kan förbättras. Begreppet kunskap är mångfasetterat men studiens resultat bekräftar att kunskap i järnvägsbranschen faller in i tidigare forskning kring kunskapsöverföring. Det vill säga, kunskap kan definieras enligt de tre dimensionerna episteme (faktakunskap), techne (förmåga och kompetens) samt fronesis (vishet). Enligt fallstudien är definitionen samstämmig oavsett roll och erfarenhetsgrad hos respondenter på fallstudieobjektet.  Kunskap i form av faktakunskap, förmåga, kompetens och vishet överförs via olika metoder. Resultaten visar på att konsultbolag inom järnvägsbranschen använder följande metoder för intern kunskapsöverföring; intranätet, referensuppdrag och exempel, Trafikverkets databas, CSpedia, fikapaus, kunskapsmatris, teknikfika, internutbildning, Sharepoint, fråga en kollega, digitala kommunikationsverktyget Microsoft Teams, grupp- och regionmöte samt handledning och mentorskap. De mest frekvent använda av metoderna är att söka kunskap i dokumentation och att fråga kollega.  En förståelse för metoderna kan erhållas genom att betrakta dem ur följande perspektiv; tyst/explicit kunskap, kunskapsöverföringens viskositet och hastighet, kunskapshantering, socialt kapital, fas i SECI-modellen och lärande. Betraktningen möjliggjorde att hinder och förslag på förbättringsmöjligheter identifierades. Hindren som identifierades är; språket och utformningen av dokumentation, strukturen i databaser, respekt för seniora kollegor, bristande information gällande mentorskap, digital kommunikation utesluter naturliga samtal, kunskap försvinner när anställda slutar, begränsad tid och debiteringsgraden.  Förslag på förbättringsmöjligheter är; tillämpa bättre struktur i dokumentation och anpassa språket efter mottagare, organisera databaserna med hjälp av indexering och filtrering, öka samarbetet mellan juniora och seniora, anordna workshops i syfte att lära känna varandra och dela erfarenheter, förbättra kommunikationen gällande mentorskap, fortsätt med rekommenderad fysiskt närvaro på kontoret, möjliggör att erfarna kan lära ut innan de slutar till exempel genom lärlingsmässigt arbete, våga lägga tid på utbildning och se till det långsiktiga perspektivet samt dela upp den internt debiterade arbetstiden i utbildning och övrig tid. Tillämpas nämnda förbättringsmöjligheter kan den interna kunskapsöverföringen i järnvägsbranschen förbättras och då även kompetensen i branschen, vilket i slutändan leder till ökad kvalité på den samhällsviktiga infrastrukturen. / The nationally important railway industry's projected and perceived lack of competence and the need to renew competence may affect future maintenance, function and quality of the railway. If measures are not taken, it could affect the infrastructure as well as Sweden's long-term growth and competitiveness. Hence, knowledge is valued as a sustainable and valuable asset for the railway industry and its actors. There are indications that a generational change is taking place in the railway industry, whereupon there are fears that valuable knowledge may be lost. Through the case study of a consulting company in the railway industry, current internal methods for knowledge transfer have been identified. Methods have been analyzed to create a greater understanding of their impact on the organization's knowledge transfer as well as their shortcomings and opportunities for improvement. The understanding of the method's impact on the internal knowledge transfer as well as the insight into their shortcomings and opportunities can positively affect the future knowledge transfer. The results show how knowledge transfer in consulting companies within the railway industry can be improved. The concept of knowledge is multifaceted, but the study's results confirm that knowledge in the railway industry falls into previous research on knowledge transfer. That is, knowledge can be defined according to the three dimensions episteme (knowledge of facts), techne (ability and competence) and phronesis (wisdom). According to the case study, the definition is consistent regardless of the role and level of experience of respondents on the case study object.  Knowledge in the form of factual knowledge, ability, competence and wisdom is transferred via various methods. The results show that consulting companies in the railway industry use the following methods for internal knowledge transfer; the intranet, reference tasks and examples, the Swedish Transport Administration's database, CSpedia, coffee break, knowledge matrix, technical coffee breaks, internal training, Sharepoint, ask a colleague, the digital communication tool Microsoft Teams, group and regional meetings as well as supervision and mentoring. The most frequently used of the methods are seeking knowledge in documentation and asking colleagues. An understanding of the methods can be obtained by considering them from the following perspective; tacit/explicit knowledge, viscosity and speed of knowledge transfer, knowledge management, social capital, phase in the SECI model and learning. The consideration made it possible for obstacles and suggestions for improvement opportunities to be identified. The barriers that were identified are; the language and design of documentation, the structure of databases, respect for senior colleagues, lack of information regarding mentoring, digital communication excludes natural conversations, knowledge is lost when employees leave, limited time and the charge rate. Suggestions for improvement opportunities are; apply better structure in documentation and adapt the language according to recipients, organize the databases using indexing and filtering, increase collaboration between juniors and seniors, organize workshops with the aim of getting to know each other and share experiences, improve communication regarding mentoring, continue with recommended physical presence at office, makes it possible for experienced people to teach before they quit, for example through apprenticeship work, dare to spend time on training and ensure the long-term perspective, and divide the internally charged working time into training and other time. If the mentioned improvement opportunities are applied, the internal transfer of knowledge in the railway industry can be improved and then also the competence in the industry, which ultimately leads to increased quality of the nationally important infrastructure.