The teaching of Chinese in Sweden is a relatively new phenomenon. This essay investigates teachers of Chinese in Sweden and their attitudes and approach to the syllabus. A web based questionnaire was sent to teachers of Chinese throughout Sweden. The questionnaire was sent to 21 teachers, with a total of 13 teachers completing the questionnaire. This investigation contributes to the field of teaching Chinese by describing how teachers use the syllabus. The results indicate that the teachers use the subject aims and the core content in the syllabus when planning their lessons. The teachers also use the knowledge requirements to inform their students what they are required to do in order to obtain a certain grade. However, the teachers use the knowledge requirements in different ways and they do not consider them to be easily understood. As Chinese has recently become an established school subject throughout the country, further research is needed in order to improve the subject. / <p>Kinesiska</p>

In this paper I describe eight students’ opinions and feelings towards level-marking of tasks in mathematics textbooks and on tests. The way the level-markings are used by the students to achieve the grades' criterias are investigated as well as how their motivation is affected by these level-markings.  It was discovered in focused interviews that the students use the level-markings as a way of concretely visualize the grades’ criteria and as a guide when choosing tasks to work with. The students express how they get an immediate feedback of how they are performing compared to their goals but also that the markings contribute to a decrease in work effort. While discussing motivation it was discovered that students choose tasks from the level they earlier performed on. It is mostly the students’ endurance working with these tasks that is damaged by the level markings. Many of them focus primarily on the markings and make assumptions about their own forthcoming performance.

I gymnasieskolans nya läroplan står att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. För att klara kursernas kunskapskrav måste eleven inneha eller utveckla en mängd olika förmågor. I den processen behöver läraren vara en delaktig handledare som också kan förstå och göra en rättvis bedömning av elevens utveckling. I undervisningen är det skrivna och talade språket den vanligaste uttrycksformen. Forskningen detta arbete tittat på visar att ny teknik inte bara möjliggör nya uttrycksformer utan att det även förändrar hur vi tänker. Genom en kvantitativ och kvalitativ textanalys av kursplaner inom GY11 studeras här vilka förutsättningar de ger för användningen av olika uttrycksformer. Arbetets kvantitativa analys visar att den mest efterfrågade förmågan för att uppfylla kunskapskravet för E i olika kurser är att kunna redogöra. Den kvalitativa analysen visar att kravet att eleven ska ha förmågan att nyansera för ett högre betyg riskerar att fortsätta ge, om inte till och med förstärka, det skrivna och talade språkets särställning inom skolan. Vad det innebär för så vitt skilda kurser som Golvläggning och Sociologi problematiseras.

Studien är kvalitativ till sin karaktär och halvstrukturerade intervjuer med spansklärare har genomförts. Resultatet har analyserats utifrån en läroplansteoretisk inriktning. Syftet har varit att undersöka spansklärares uppfattningar av den aktuella kursplanen med fokus på deras bedömningsarbete utifrån kunskapskraven. Undersökningens huvudsakliga resultat visar att lärarna känner sig osäkra i hur kunskapskraven i kursplanen ska tolkas och användas i bedömningen. Informationen kring hur den aktuella kursplanen ska användas har varit bristfällig. De menar att begreppen är svårtolkade och att bedömningen varje lärare gör därmed blir subjektiv. Erfarenhet och läromedel används för att avgöra vad eleverna ska kunna. Lärarna anser även att varken elever eller föräldrar förstår kunskapskravens formuleringar. Samtidigt som lärarna menar att kunskapskraven är svårförståeliga framkommer att deras bedömning blivit mer strukturerad, kontinuerlig och med en tydligare förankring i kunskapskraven jämfört med deras bedömningsarbete under tidigare kursplan.

Syftet med denna studie har varit att belysa tydligheten i och fördjupa kunskaperna om lärares uppfattningar och tolkningar av kunskapskraven för gymnasieskolans kurs Svenska 1. För att svara mot syftet, har kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare genomförts. Forskningsfrågorna som ställs i uppsatsen är: Hur uppfattar lärare kunskapskraven i Svenska 1 som styrdokument? Hur tolkar lärare innebörder av mellanstegen D och B i Svenska 1? I den teoretiska bakgrunden berörs forskning om bedömning, tolkning av kriterier för bedömning, uppfattningar av och förhållningssätt till betygssystemet samt forskning om betygsinflation. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av en fenomenografisk ansats, och delats in i beskrivningskategorier som lyfter fram kvalitativt skilda sätt att uppfatta och tolka kunskapskraven för kursen.  Undersökningen visar att lärare uppfattar kunskapskraven som konkreta instruktioner, som tolkningsmöjligheter och som konkurrenter till lärarnas egna betygskriterier. Lärare tolkar mellanstegen som ”svaga” versioner av betyget ovan samt som ”starka” versioner av betyget under. Slutsatsen är att det till viss del finns tydlighet i kunskapskraven, vilket är ansatsen från politiskt håll, men även ett stort mått av tolkningsutrymme vilket kan leda till många olika tolkningar av de krav som ligger till grund för kunskapsbedömning i kursen Svenska 1 på gymnasiet.

Syfte Syftet med denna undersökning har varit att granska hur mycket information eleverna fått om betygskriterierna i idrott och hälsa och om eleverna känner till kunskapskraven. Syftet var också att studera hur läraren betygsatte eleverna och vilka teoretiska perspektiv läraren använde som pedagogiska verktyg. Studiens frågeställningar är: Vilken uppfattning har eleverna om betygssättningen i idrott och hälsa? Hur betygsätter läraren eleverna i idrott och hälsa? Metod Den här studien har en kvalitativ ansats och därför har jag har använt mig av en kvalitativ datainsamlingsmetod. Jag valde att genomföra intervjuer och undersökningen har gjorts på en skola i södra Stockholm där sex elever i årskurs sju till nio samt en idrottslärare intervjuades. Resultat Enligt eleverna själva har de fått väldigt lite information om betygskriterierna. Eleverna i sjuan uppger att de inte fått dem medan de äldre eleverna uppger att de fått dem en gång i början av terminen. Läraren uppger att hen brukar informera eleverna om betygskriterierna. Slutsats Informationen om läroplanen är låg och eleverna förstår inte alla kunskapskrav. Uppsatsen konstaterar att det finns olika synsätt på vad som betygsätts i skolämnet idrott och hälsa. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011</p>

Detta examensarbete behandlar bedömning av rörelseförmågor i Idrott och hälsa. Syftet är att undersöka lärares uppfattning av de formella kunskapskraven och hur lärare bedömer elevers rörelseförmågor i ämnet Idrott och hälsa. Vi har inspirerats av fenomenografins idé om att undersöka människors erfarenheter och uppfattningar av ett fenomen. Resultatet baserar sig på tio kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa på olika skolor i norra Sverige. Resultatet visar att kunskapskraven är en självklarhet att utgå ifrån när lärare planerar undervisning och genomför bedömning, det som skiljer lärare åt är hur kunskapskraven tillämpas i undervisningen. Fortsättningsvis visar resultatet att vid bedömning av rörelser utgår lärare från sin magkänsla och att bedömning uppfattas som ett komplext fenomen. Avslutningsvis visar resultatet att många lärare saknar formell utbildning kring bedömning och att erfarenhet är något som värdesätts högt hos lärare i Idrott och hälsa när de ska utföra bedömning av rörelseförmågor.

I det här arbetet har vi undersökt hur lärare inom idrott och hälsa upplever simundervisning och vilka upplevelser de har av hinder och möjligheter för att bedriva simundervisning utifrån styrdokumenten. Studien har genomförts med en kvalitativ insamlingsmetod. Empirin bestod av intervjuer med sex lärare i ämnet idrott och hälsa som är verksamma på sex olika högstadieskolor i södra Sverige.   I resultatet fick vi reda på hur lärare ser på simundervisning och att den ser väldigt annorlunda ut och att den på vissa skolor till och med har avskrivits, trots att ämnet tydligt står med i kunskapskraven. Resultaten visade även att respondenterna upplever faktorer som tid, ekonomi och avstånd till simhall begränsar möjligheterna för simundervisningen. Det resultat vi fick fram har behandlats med utgångspunkt i Dahllöfs (1967) ramfaktorteori samt Bernsteins (2000) begrepp framing och classification.   Analysen visade att ämnet idrott och hälsa är starkt avgränsat från andra ämnen på grund av bristande stöd från kollegor samt att ämnet är svagt inramat i och med att det inte fanns någon tydlig pedagogisk praktik.

En granskning som Skolinspektionen genomförde 2009-2011 visade att bedömning av nationella prov inte är likvärdig och att bedömning av språkämnena har lägst likvärdighet. Till följd av större avvikelser i svenskan anser Skolinspektionen bland annat att svenskan kan lära av engelskan, men rekommenderar i första hand att uppsatsdelen tas bort. Mot denna bakgrund är syftet med vår uppsats att jämföra upplägget på de nationella kursprovens skriftliga del i ämnena svenska och engelska. För att göra det undersöker vi om det finns några skillnader mellan provens skrivuppgifter, bedömningsanvisningar, progression mellan betyget C och A samt intervjuar lärare gällande deras uppfattning kring skillnader mellan ämnenas nationella uppsatsdel. Vår teoretiska bakgrund visar att det är problematiskt att bedöma performativa prov och därför viktigt att ha tydliga kriterier att utgå från samt att arbeta med sambedömning för att öka likvärdigheten. Vidare tar vi upp åsikten att skoltexter bör bedömas som en egen genre och att nationella provens försök att mäta skrivförmåga nationellt är oreliabelt. De metoder som använts för att jämföra proven, dokumentanalys och intervju, valdes för att ge såväl ett teoretiskt som ett praktiskt perspektiv. Genom analysen av vårt resultat kan vi konstatera att flera av skillnaderna mellan proven kan förklaras av att det handlar om ett modersmål och ett främmande språk, men att proven ändå kan lära av varandra gällande bedömningsanvisningarna. Den slutsats vi når är att svenskaprovet kan lära sig av engelskan gällande utbudet av exempeltexter medan engelskan kan lära sig av att svenskan genom att utforma matriser.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare inom idrott och hälsa arbetar med kunskapskraven för slutet av årskurs nio. Detta arbete består av en tolkningsprocess och användandet av kunskapskraven, där innehållet ska förmedlas samt kommuniceras mellan lärare och elev. Vidare behandlar studien elevers uppfattningar om kunskapskraven. I samband med införandet av Lgr11 introducerades även nya kunskapskrav för elever i slutet av årskurs nio. En diskussion kring problematiken gällande kunskapskraven, vid införandet, bestod bland annat av dess innehåll samt tolkningsbarhet för en likvärdig bedömning. Studien har utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet samt läroplansteorin. Studien baseras på en kvalitativ undersökningsmetod i form av fyra lärarintervjuer samt intervjuer med fyra fokusgrupper, bestående av fyra till fem elever. Resultatet i undersökningen visar att lärare arbetar på olika sätt gällande användandet samt tolkningen av kunskapskraven. Vidare framgår det i resultatet att samtliga lärare anser kunskapskraven som otydliga och svårtolkade. Beroende på hur läraren använder sig av kunskapskraven i undervisningen resulterar det i olika uppfattningar hos eleverna. I resultatet framgår det även att eleverna tror att läraren premierar en mängd olika faktorer i samband med bedömning, där tydliga kopplingar till kunskapskraven saknas.     Nyckelord: Kunskapskrav, Idrott och hälsa, Tolkning, Kommunikation, Elevers uppfattning, Värdeord