Det övergripande syftet med denna studie är att studera ett antal lärares förväntningar och vilka krav de ställer på eleverna som ska läsa teknik i årskurs 4. Studiens resultat klassificeras utifrån kunskapskrav i läroplanen och förmågor enligt teknikdidaktisk forskning. Metoder som används i studien för att samla in data är semistrukturerade intervjuer. De framkommande resultaten visar att de intervjuade lärarna lägger större tonvikt vid kunskapskraven där eleverna ska kunna dokumentera och kunna några enkla begrepp. Förmågorna som är framkommande är manuell förmåga. Slutsatser som kan dras av denna studie är att teknikämnet inte har en tydlig kursplan som vägleder lärarna i deras teknikundervisning.

Idrott och hälsa hade under Lpo94 så otydliga mål att lärarnas arbete mot målen kunde se nästan hur som helst ut. 2011 antogs Lgr11 men olika studier visar fortfarande på varierande arbete med måluppfyllelse. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur åk 7-9 lärare i Idrott och hälsa arbetar med måluppfyllelse utifrån Lgr11. Frågeställningarna som studien behandlar är: vilka metoder använder lärare i sitt arbete med måluppfyllelse i relation till kursplanen i Lgr11 och hur likartat arbetar lärare i relation till kursplanen i Lgr11? För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts. I denna fallstudie har åtta lärare intervjuats i hur de arbetar med måluppfyllelse utifrån Idrott och hälsas kursplan i Lgr11. Resultatet visar på olika metoder lärare använder i sitt arbete med måluppfyllelse i relation till Lgr11. Resultatet visar också på att lärarna arbetar relativt likartat med måluppfyllelse i relation till Lgr11.

Syfte och frågeställning Syftet med studien var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa förmedlar kunskapskraven till sina elever i årskurs 9 samt hur deras elever uppfattar lärarens förmedling. Följande frågeställningar har undersökts: Vilka svårigheter och möjligheter upplever läraren finns vid förmedlandet av kunskapskraven? När och hur förmedlar läraren vad som står i kunskapskraven? Hur uppfattar eleverna vad, när och hur läraren förmedlar kunskapskraven?   Metod I studien har kvalitativa intervjuer tillämpats med två idrottslärare samt 17 elever från årskurs 9, från två grundskolor i Stockholm. Ett handplockat urval har kombinerats med ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna var halvstrukturerade och bestod av både enskilda intervjuer med lärare samt fyra fokusgruppintervjuer med eleverna. Studien utgår från de teoretiska utgångspunkterna ”det didaktiska kontraktet” samt ”kommunikationsteorin”. Resultatet har analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys som utgått från studiens frågeställning.   Resultat Lärarna i vår studie anser att kunskapskraven möjliggör för fri tolkning och eget beslutsfattande gällande undervisningsinnehållet. Friheten kan ses som en möjlighet och svårighet, beroende på vem som tolkar. Förmedlingen sker alltid muntligt, ibland med hjälp av matriser. Lärare och elever i årskurs 9 i vår studie anser att majoriteten av kunskapskraven är otydligt formulerade med undantag för rörelse till musik och simning. Resultatet från eleverna visade att eleverna tror att lärarna bedömer förmågor såsom att göra sitt bästa, delta och kunna samarbeta. Eleverna efterfrågar mer återkoppling samt tydligare exempel och förklaringar av kunskapskraven.   Slutsats I föreliggande studie framkommer det att majoriteten av kunskapskraven i idrott och hälsa upplevs som otydliga vilket påverkar både lärarens sätt att förmedla och elevernas förståelse. Kunskapskraven förmedlas muntligt innan uppstart av nytt moment, i vissa fall med hjälp av matriser. Både lärare och elever upplever att förmedlingen är bristande och önskar tydligare exempel. Eleverna efterfrågar mer återkoppling och förklaring av kunskapskraven. Kunskapskraven syftar till att vägleda eleverna att nå respektive betyg och har eleverna inte målet klart för sig kan det vara svårt att hitta rätt. / Aim The study aims to examine how teachers in PE education instructs knowledge requirements and how these pupils perceive these instructions. The study answered the following questions: What difficulties and opportunities do the teacher experience when communicating knowledge requirements? When and how does the teacher convey what is stated in the knowledge requirements? How does the pupils perceive what, when and how does the teacher convey knowledge requirements?   Method In order to answer the questions, two PE teachers and 17 pupils from grade 9 were interviewed, from two primary schools in Stockholm. A hand-picked selection has been combined with a convenience selection to find participants.The interviews were semi-structured and consisted of both individual interviews with teachers and four focus group interviews with the pupils. The study is based on the theoretical starting points which is the didactic contract and communication theory. The results have been analyzed from a thematic content analysis based on the question of the study.   Results The teachers believe that the knowledge requirements allow for free interpretation and own decision making regarding the teaching content. Freedom can be seen as an opportunity and difficulty, depending on who interprets. The mediation is always oral, sometimes by means of matrices. Teachers and pupils in grade 9 believe that the majority of knowledge requirements are unclearly formulated with the exception of movement to music and swimming. The abilities that the pupils believe the teacher assesses is to do their best, participate and cooperate. Pupils ask for more feedback as well as clearer examples and explanations of knowledge requirements.   Conclusions In the present study it’s found that the majority of knowledge requirements in PE education are perceived as unclear, which affects both the teacher's way of communicating and the pupils' comprehension. Knowledge requirements are communicated verbally before the start of a new moment, in some cases using matrices. Both teachers and pupils feel that the mediation is lacking and wishes clearer examples. Pupils ask for more feedback and explanation of the knowledge requirements. Knowledge requirements aim at guiding students to reach their respective grades, if the teacher does not have the goal clear, it may be difficult to find the right one.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur lärare i förskoleklass har upplevt förändringar i verksamheten efter införandet av skolplikt för 6 åringar. Vi vill ta reda på om lärarnas yrkesroll och innehållet i undervisningen har förändrats. Vi vill även undersöka vad skolplikten innebär för leken, har den fått mer, mindre eller lika mycket plats i undervisningen efter att skolplikten infördes? Bakgrunden till vår undersökning är kopplad till styrdokument som bidragit till förändringar för förskoleklassen. Förskoleklassen fick en egen läroplan 2016 och skolplikten för förskoleklass började gälla höstterminen 2018. I juli 2019 infördes en obligatorisk kartläggning med fokus på elevers ämneskunskaper i svenska och matematik vilket utökat kravet på både lärare och elever. Den metod vi använt i undersökningen är samtalsintervjuer och en enkätundersökning, frågorna som ställdes är kopplade till våra forskningsfrågor. Respondenterna i intervjuerna bestod av fem förskollärare från Gotland och Göteborg, vilka har arbetat varierande länge som lärare i förskoleklass. På enkätundersökningen svarade 78 stycken förskoleklasslärare från hela Sverige. Materialet från våra undersökningar har analyserats och diskuterats med utgångspunkt i det läroplansteoretiska perspektivet för att försöka synliggöra effekter som införandet av skolplikten för förskoleklassen medfört. Studiens resultat visar att förändringar har skett efter skolpliktens införande. Några av de förändringar som förskollärarna upplevt är att yrkesrollen har förändrats, de upplever att de tillhör grundskolan mer än förskolan idag och även att de fått fler arbetsuppgifter efter skolpliktens införande. Lärarna upplever att leken har fått mindre plats totalt sett i verksamheten. I samtalsintervjuerna framkommer det däremot att det förekommer mer lek som integreras i undervisningen efter att skolplikten infördes. Med tanke på att det skett många förändringar för förskoleklassen på kort tid drar vi slutsatsen att den nya läroplanen, skolplikten och kartläggningen tillsammans bidragit till förändringarna som skett i verksamheten. Vi tolkar att dessa förändringar skett delvis för att höja de internationella undersökningarna vilka berör ämneskunskaper hos eleverna och staten har därmed höjt kunskapskravet för elever. Detta är intressant för vidare forskning med att undersöka alla faktorer som påverkat förändringen, samt att hålla undersökningen till en kommun då resursfördelningen i skolan ser olika ut i landets kommuner. Nyckelord: Skolplikt, Lek, Undervisning, Förskoleklass, Realiseringsarena, Formuleringsarena, Kartläggning, Kunskapskrav, Förskollärare

Forskare anser att problemlösning är en av de viktigaste kunskaperna att ha med sig genom livet. Inom området för problemlösning i matematik är målsättningen att eleverna uppnår de mål och kunskapskrav som finns beskrivna i läroplanen. Vi har sett att problemlösning behandlas olika på de skolor vi haft vår verksamhetsförlagda utbildning. Vi ville därför undersöka i vilken utsträckning problemlösningsuppgifter förekommer i två läromedel samt om de ger eleverna tillräcklig kunskap att nå målen. Uppgifterna i de båda läromedlen räknades och kategoriserades utifrån ett ramverk och presenteras i en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att problemlösningsuppgifterna i elevernas matematikbok är få till antalet och att alla elever inte ges möjlighet att öva sin problemlösningsförmåga fullt ut. En möjlig slutsats av studiens resultat är att undervisning enbart utifrån elevernas matematikbok inte ger eleverna de förutsättningar som krävs för att nå målen. Om läraren aktivt använder lärarhandledningen i undervisningen visar resultatet att elevernas problemlösningsförmåga gynnas.

Syfte Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka hur de delar av kunskapskraven som innefattar rörelsekvaliteter och kroppslig förmåga konkretiseras. Studien svarar på huvudfrågan: Vad kan lärare göra för att konkretisera Lgy 11: s kunskapskrav om rörelse  i realiseringsarenan? Metod Datainsamlingen har främst varit kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, men även observationer. 12 erfarna, behöriga idrottslärare har intervjuats och fem av dessa har också  observerats. Det transkriberade materialet analyserades enligt Ad hoc metoden och presenteras i enighet med studiens underfrågor samt de erfarenheter och reflektioner som utkristalliserades. Resultat De intervjuade lärarna förefaller finna det svårt att konkretisera både vad och hur  de gör för att belysa för eleven vad som ska läras och utvecklas för högre betyg. Dock används filmer som stöd och referenser till avstämningar. Tendensen finns att ett mer reflekterande arbetssätt kan underlätta för elevens förståelse för vad som bedöms; därmed också en konkretare bild av vad som kan förbättras för progression. Läroplanens utformning, förväntningar på ämnet samt elevers självbild och tidigare erfarenheter nämns som hindrande aspekter. De intervjuade lärarna föreföll dock säkrare i sin bedömning än vad tidigare forskning visat. Studiens lärare utgår mer från fakta än känsla. De kan identifiera rörelsekvaliteter, men ifrågasätter kvalitetsmarkörer. Intervjuerna har analyserats utifrån både PCK (Pedagogical Content Knowledge) och Läroplansteori som teoretiska ramverk. Slutsatsen är att lärare trots bedömningsstöd, kollegialt samarbete, god ämneskunskap och en undervisning anpassad efter Lgr 11 finner det svårt att konkretisera för enskild elev vad som kan göras för kravuppfyllning gällande rörelsekvalitet. Studien indikerar dock att en konkretiserad, mer objektiv bedömningssituation kan underlätta. Fler variabler än prestation och otydliga värdeord påverkar vad som kan göras för att öka elevers måluppfyllelse. Därmed kan det hävdas att diskrepansen mellan realiseringsarenan och transformeringsarenan kan hävdas vara för stor.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur bildlärare förhåller sig didaktiskt till elevers eget skapande i grundskolan årskurs 7–9s undervisning, genom att undersöka lärarnas egna utsagor när det gäller tolkning, implementering och bedömning av kunskapskraven kopplat till skapande. Frågeställningarna är: Hur förhåller sig bildlärarna till kunskapskraven i bildämnet årskurs 7–9 när det gäller skapande, hur likvärdig är bildlärarnas bedömning av elevers skapande samt hur beskriver bildlärare att de ger eleverna möjlighet att arbeta med det egna skapandet? Huvudstudien bygger på intervjuer med tio yrkesverksamma bildlärare i årskurs 7–9. Två teorier har använts för den induktiva analysen; ramfaktorteori och Lindströms modell för analys av estetiska lärandeformer. Resultatet visar att deltagarna förhåller sig relativt lika till bildämnets kunskapskrav och elevernas skapandeprocesser. Resultatet visar också att olika ämneskonceptioner har en stor inverkan på bildundervisningen, samt att mindre elevgrupper är den ramfaktor lärare anser har störst påverkan på elevens möjlighet att utveckla sitt eget skapande. Det råder skilda meningar om huruvida bedömningen av elevernas skapande är likvärdig.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om lärares uppfattningar om hur läroplanen används i deras arbete och hur förändringar av läroplanen har och kan komma att påverka dem. För att besvara syftet har vi utgått ifrån följande frågeställningar: hur uppfattar lärare att arbetet med läroplanen i undervisningen går till, hur uppfattar lärare förändringarna i kunskapskraven och hur uppfattar lärare kunskapskraven i organisationen av lärande. Som teoretisk utgångspunkt använde vi fenomenografi. Teorin användes vid analysen av det empiriska materialet för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. I intervjuerna lyfte lärare hur de använder olika delar av läroplanen i sitt arbete, både i undervisningen och vid bedömningen av elevernas kunskaper. Det framkom även hur läroplanens förändringar har uppfattats av lärarna som intervjuats och slutligen redovisas deras tankar om rättvis bedömning. Resultatet visar att lärare använder läroplanen i deras arbete och men gör det på olika sätt. Även uppfattningar om de förändringar som har skett och kommer att ske, i och med den nya revideringen, skiljer sig. Samtliga lärare var överens om att det ser ut som att texten har minskat i de reviderade kunskapskraven. När det kommer till bedömning så uppfattar lärarna att värdeorden i kunskapskraven är tolkningsbara och att det kan vara svårt att uppnå en rättvis bedömning.

Denna studie handlar om att studera idrottslärares uppfattningar om betygssättningen och kunskapskraven i ämnet Idrott och hälsa i årskurs 6. Vidare fokuserar studien på vilka uppfattningar som finns bland respondenterna gällande för- och nackdelar med betyg i årskurs 6 samt vad som kännetecknar en hög- respektive lågpresterande elev inom Idrott och hälsa. All empiri har samlats in genom telefonintervjuer där samtliga respondenter är behöriga idrottslärare som har betygsatt elever i årskurs 6. Lärarnas uppfattningar har analyserats utifrån den fenomenografiska teorin. Resultaten i studien visar att det råder delade meningar om betygssättning i årskurs 6 i Idrott och hälsa. Vissa lärare anser att elever i årskurs 6 är för unga för att få betyg och att betyg kan ha en negativ påverkan på eleverna. Andra lärare ser positivt på betyg i årskurs 6 och menar att det skulle kunna vara fördelaktigt med betyg redan tidigare än årskurs 6. Resultaten visar även att majoriteten av de intervjuade idrottslärarna anser att kunskapskraven och dess värdeord är svårtolkade vilket leder till svårigheter i betygssättningen av elever. Det framkommer även att lärare har delade uppfattningar om vad som kännetecknar en hög- respektive lågpresterande elev inom ämnet Idrott och hälsa.

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära elever att skriva. Att skriva är en betydande förutsättning för framgång i skolan, vilket visar sig genom kunskapskraven. I slutet av årskurs 3 ska elever enligt kunskapskraven kunna skriva texter med läslig handstil och på dator, använda stor och liten bokstav, kunna använda skiljetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder. Det laddas ner miljontals appar i utbildningssyfte och som lärare är det svårt att veta vilka som bör väljas till undervisning då apparna ska förhålla sig till läroplanens kunskapskrav så att elever når upp till målen. Syftet med denna studie är dels att undersöka hur appar är anpassade till svenskämnets kunskapskrav gällande skrivande och dels att undersöka hur Grahams (2020) teoretiska perspektiv och scaffolding syns i kunskapskraven samt apparnas funktion. En innehållsanalys av apparna ASL- skrivbok, Bokstäver med Mera, Författa med NE, Oribi Writer Edu och Skolstil 3 har genomförts för att bidra till den kunskapslucka som finns inom ämnet. Apparna syftar till att elever ska kunna ges möjlighet att utveckla sin skrivförmåga. Studiens resultat visar att samtliga undersökta appar är anpassade till svenskämnets kunskapskrav gällande skrivande och kan fungera som verktyg för att utveckla elevers lärande. De kan vara ett komplement och stöd i elevers tidiga skrivinlärning på olika sätt samt kan fungera som stöd för att elever ska nå upp till kunskapskraven. Utifrån resultat och de valda analyserna har slutsatser dragits som går att sammankoppla till redan befintliga teoretiska perspektiv.