The main purpose with this essay is to map the content of Lektion.se that focuses on religiouseducation adapted to the upper level of the compulsory school. My intention is to enlightfuture users of this website and inform them what to expect. The results show that there issome variety in the contents but sometimes it tends to focus more on one religion compare toothers. It also shows that theier is some variation regarding the level on the material. Forexample: Material that focuses on Islam often tend to be more basic and is often focused oncenceptions. However, their is some difficulties to come to a conclusion regarding if thecontent of Lektion.se is good or bad, even though that´s not the intention with this essay. Wesimply dont know how future users choose to handle the materials. Nevertheless, the overallresults shows that their is a clear focus on plain fact regarding each religion. The plain factthat is presented often tend to treat more general knowledge about the religion. But, as it willshow in the analysis, plain fact and focus on cenception doesn´t always mean a bad thingregarding students´ knowledge development. Sometimes it´s necessary.

Studiens syfte är att undersöka och utveckla kunskap om hur slöjdlärare uppfattar att de hanterar bedömnings- och betygsprocessen, hur de uppfattar att de går till väga, vad som ligger till grund för deras handlingar och hur de tolkar och använder de styrdokument som ligger till grund för betygsättning i dag. För att ge förståelse åt studiens sammanhang utgår det övergripande perspektivet från en läroplansteoretisk ram, där hänsyn tas till både ram och aktör. Genom den kvalitativa metoden som ansats har resultatet samlats in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer som transkriberats och analyserats med inspiration från fenomenografin. Ett urval betygsättande slöjdlärare har bidragit med sina uppfattningar om hur tillämpningen av bedömnings- och betygsprocessen går till utifrån ett antal öppna frågor. I litteraturstudien presenteras svensk betygshistorik, dagens styrdokument och det som styr bedömningen i slöjdämnet specifikt. Jag redogör även för tidigare forskning i ämnet om betyg och bedömning allmänt och specifikt om slöjdämnet. Resultatet visar att det i stort sett bara är kunskapskraven informanterna pratar om och hänvisar till i bedömnings- och betygsprocessen, övriga delar av styrdokumenten nämns knappt. De identifierade kategorierna i resultatet visar att det är många aspekter för slöjdlärare att tolka och förhålla sig till vid bedömning och betygsättning. Majoriteten av kategorierna kan härledas från kunskapskraven och tolkningar av dem ur olika synvinklar. De standardiserade värdeorden i kunskapskraven är något som i forskningen har kritiserats både för att kunna misstolkas och för att vara svåra att bedöma och sätta likvärdiga betyg utifrån. I studien framkommer att det inte bara är värdeorden, d.v.s. nivåerna i betygsättningen som är svårtolkade och tolkas olika utan även andra aspekter. Innehållet i kunskapskraven, det vill säga begrepp i textmassan tolkas olika och komplexiteten av varje del som kunskapskraven är indelade i, blandannat i bedömningsstödet och i många bedömningsplattformar förenklas ytterligare och tolkas olika. En slutsats är att det är viktigt för slöjdlärare att skolledningen avsätter tid för strukturerad sambedömning i olika gruppkonstellationer, dels för att uppnå kompetens och säkerhet, men också sträva mot likvärdighet.

Genomförandet av kartläggning och pedagogisk bedömning för att kunna sätta in rätt åtgärd för en elev är ett komplext arbete. Målet är alltid att eleven ska få den bästa förutsättningen för att utvecklas på flera plan. Studiens syfte är att få veta speciallärares uppfattningar, erfarenheter och åsikter kring arbetet med kartläggning, anpassningar och åtgärder i grundskolan och grundsärskolan. För att få kännedom om ovanstående har fyra intervjuer med speciallärare som är verksamma i båda skolformerna genomförts och resultatet visar att de har många tankar om arbetet. Intervjuerna analyserades med hjälp av Braun och Clarkes tematiska analysmodell som sker i sex steg. I intervjuerna framkom bland annat att det finns vissa utvecklingsbehov när det gäller rutiner för exempelvis kartläggning och dokumentation av extra anpassningar samt att skolorna och skolformerna har mycket att lära av varandra. Speciallärarna anser att olika former av samarbete gynnar elevernas utveckling. Det finns även flera likheter, främst inom skolformerna, men även mellan dem. Likheterna inom grundskolan gäller exempelvis att det sker mer dokumentation i och att det är en tydliggräns för vad som räknas som extra anpassningar. I grundsärskolan däremot dokumenteras inte extra anpassningar och det finns få åtgärdsprogram. I båda skolformerna provas extra anpassningar och åtgärder för att hitta rätt och det dagliga informella samtalet mellanpersonalen är betydelsefullt i det arbetet. Den här studien belyser speciallärares upplevelser av arbetet med kartläggning och insatta anpassningar och/eller åtgärder. Ett förslag på vidare forskning kan vara att undersöka hur elever upplever detsamma. Vad har känts bra eller mindre bra ur deras synpunkt? Ytterligare förslag till fortsatt forskning kan vara en studie om hur elever som tidigare har haft åtgärdsprogram men nu blir hjälpta av extra anpassningar upplever den förändringen.

Många lärare framhäver laborationen som viktig, medan forskning visar på svårigheter i att uppnå dess mål. Syftet med denna studie är att inom svensk gymnasiefysik undersöka lärares beskrivningar av sin examination av de laborativa kunskapskraven, deras val av bedömningsform, samt de ramfaktorer de upplever hindrar dem uppnå deras ideala examination. Fem lärare intervjuades kvalitativt med ett resultat som mestadels bekräftar tidigare forskning. Sammanfattningsvis var elevens förmåga att tolka resultat, det som till högst grad examinerades, med labbrapport som vanligaste examinationsformen. Lärarna hade även till stor del reflekterat över andra examinationssätt, men upplevde sig hindrade av främst ekonomiska resurser och tid.

Berättelser skapar viktiga tillfällen för elever att utveckla förståelse för sig själva, andra och olika sammanhang. Vi kan ta del av andras erfarenheter tack vare skriftspråket, som möjliggör att berättelser bevaras. Att skapa berättande texter med tydlig inledning, handling och avslutning är ett krav i dagens läroplan som elever i slutet av årskurs 3 ska uppnå. För att nå detta behöver elever få undervisning som möjliggör utvecklingen av de kunskaper som krävs. Syftet med litteraturstudien är att belysa vad läraren, enligt forskning, behöver ha kunskap om, för att främja elevers utveckling av berättelseskrivandet i årskurs F-3, och mer specifikt att besvara frågeställningen: Vilka kunskaper krävs av läraren för att elever ska kunna utveckla sina berättande texter? För att kunna besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om ämnet. Vårt resultat visar att de ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för att utveckla elevers berättande texter är att känna till elevers förkunskaper och de kritiska aspekter som kan uppstå vid berättelseskrivandet samt ha förmågan att undervisa dessa explicit. De ämneskunskaper som krävs är att känna till berättande texters uppbyggnad och att behärska ett korrekt metaspråk för att kunna ge respons som är framåtsyftande. Resultatet visar dock att det kan finnas en avsaknad av dessa kunskaper, vilket kan vara en anledning till att elever inte får den vägledning som behövs. Ett förslag på vidare forskning skulle därför vara att undersöka hur lärares ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper ser ut i praktiken, genom att besvara frågeställningarna: Hur väl kan lärarna använda sig av sina ämneskunskaper för att konstruera berättande texter? På vilket sätt synliggör läraren kunskaper i undervisningen för att vägleda elever i deras skrivande av berättande texter?

Detta är en studie på Skolverkets bedömningsstöd och kartläggningsmaterials korrelation till Läroplanens (Lgr11) centrala innehåll och kunskapskrav i ämnet svenska för förskoleklass och årskurs 1 – 3. För att göra denna undersökning används de komparativa och funktionella analysmetoderna som stöd. Resultatet visar på bedömningsstödet och kartläggningsmaterialets koppling till Läroplanen. Slutsatsen som dras är att Läroplanens innehåll tydligt kan kopplas till bedömningsstödet och kartläggningsmaterialet, dock finns det centralt innehåll och kunskapskrav som inte testas i materialen. Läraren kan genom användningen av materialet få syn på svårigheter hos elever, men inte vad de beror på.

Studiens syfte var att undersöka lärares tolkningar och konkretiseringar av kunskapskraven i Svenska 1 på gymnasiet samt lärares uppfattningar och arbete med formativ bedömning gällande de skriftliga momenten. Genom metodkombination baseras denna studie på semistrukturerade intervjuer med svensklärare samt en enkätundersökning som riktar sig till svensklärare på gymnasiet som har kurser i Svenska 1. De mest framträdande resultaten i studien visar att lärare har svårigheter att tolka och konkretisera kunskapskraven för eleverna. Resultaten visar även att lärarens responsgivning många gånger är bristfällig och inte vägleder eleverna i responsarbetet. Studiens slutsats visar att lärare behöver stöd i tolkningen av kunskapskraven samt att de behöver tillåta eleverna att ta plats i lärandet genom kamratrespons.

I uppsatsen kommer läsaren att få ta del av hur läraren arbetar för att uppnå kunskapskraven i Lgr11. Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur läraren arbetar för att eleverna ska uppnå kunskapskraven i naturvetenskap för årskurs tre. Vi vill sätta oss in i lärarens situation och hur läraren känner för denna uppgift. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med 12 verksamma lärare i årskurs ett till tre på olika skolor. Huvudresultatet av vår undersökning visar tydligt att flertalet av lärarna som vi intervjuade kände av en osäkerhet inför naturvetenskapsundervisningen. Dessutom visade det sig att samtliga intervjuade lärare använde sig av en mängd olika hjälpmedel och metoder för att kunna variera sin undervisning, främst av utomhuspedagogik samt experiment. Timtalet varierade stort mellan de olika lärarna, allt från endast 30 min till tre timmar i veckan. Sammanfattningsvis efter slutförd undersökning, kan vi se att huvudresultatet är att naturvetenskapen är ett orosmoment för många lärare i grundskolans tidiga årskurser.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 tolkar och bedömer kunskapskravet ”eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med viss/relativt god/god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler” (Skolverket, 2011, s.51) samt vad lärarna upplever påverkar sina möjligheter att behandla kunskapskravet. Studiens frågeställningar är: Hur tolkar lärarna kunskapskravet? Hur arbetar lärarna med att bedöma kunskapskravet? Vilka faktorer upplever lärarna påverkar deras möjligheter att arbeta med kunskapskravet? Metod Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Bekvämlighetsurval följt av kedjeurval gav ett underlag på åtta legitimerade lärare i idrott och hälsa. Intervjuerna utfördes genom videosamtal i Zoom eller e-post. Data transkriberades och kodades sedan utifrån teman kopplat till studiens frågeställningar. I studien används läroplansteori och ramfaktorteori som teoretiskt ramverk. Resultat Lärarna i studien visar liknande tolkning av kunskapskravet och då att eleverna ska planera och utföra aktiviteter i naturmiljö med anpassning till olika väder/årstider, platser och allemansrätten. Tolkningen av vad eleverna ska kunna utifrån de olika betygsnivåerna skiljer sig. Lärarna uppger skilda arbetssätt i att bedöma kunskapskravet. De intervjuade lärarna upplever att det är främst yttre faktorer som påverkar deras möjligheter att behandla kunskapskravet i sin undervisning. Slutsats:  Slutsatser från studien är att lärarna är viktiga aktörer i transformerings- och realiseringsarenan och då i hur det aktuella kunskapskravet tolkas och bedöms. Hur lärarna tolkar och hur de bedömer kunskapskravet påverkas i stor utsträckning av ramfaktorer som både kan möjliggöra och begränsa deras handlingsutrymme. / Aim The aim of the study is to gain a deeper understanding of how teachers in physical education and health (PEH) in grades 7-9 interpret and assess the knowledge requirement “The student plans and carries out outdoor activities with some/relatively good/good adaptation to different conditions, environments and rules'' (Skolverket, 2011, s.51) and what teachers experience affects their ability to process the knowledge requirement. The study's questions are: How do the teachers interpret the knowledge requirement? How do the teachers work to assess the knowledge requirement? What factors do the teachers experience affect their ability to work with the knowledge requirement? Method This study is based on qualitative semi-structured interviews. Convenience sampling followed by a chain sampling provided a basis for eight licensed teachers in PEH. Interviews were conducted through video calls in Zoom or email. Data was transcribed and then coded based on themes linked to the study’s questions. The study uses curriculum theory and frame factor theory as a theoretical framework.  Results The teachers in the study show a similar interpretation of the knowledge requirement. Students should plan and implement activities in nature with adaptation to different weather/seasons, places and the right of public access. The interpretation of what the students should be able to do is based on the different grade levels differs. The teachers state different working methods in assessing the knowledge requirement. The interviewed teachers feel that it is mainly external factors that affect their ability to process the knowledge requirement in their teaching. Conclusions Conclusions from the study are that teachers are important actors in the transformation- and realization arena and then in how the knowledge requirement is interpreted and realized. How teachers interpret and how they assess the knowledge requirement are greatly affected by frame factors that can both enable and limit their room to maneuver.

Det finns lite forskning i fältet kring just elever i behov av särskilt stöd kopplat till problembaserat lärande. I en gymnasieskola där problembaserat lärande (PBL) tillämpas läser eleverna biologiämnet integrerat med andra ämnen. De jobbar i grupp för att utveckla förståelse och därmed lära sig kunskap. Denna studie ställer elever i behov av särskilt stöd i centrum. Målet är att öka kunskapen om deras upplevelser om PBL kopplat till biologiämnets förmågor. För att undersöka detta har semi-strukturerade intervjuer tillämpats. Totalt har sex elever som fått uttrycka sin upplevelse kring ämnet, därefter har kodningsprocess som bland annat innefattar kategorisering och tematisering utförts. Det som gått att utläsa är att elever identifierar flera roller i PBL och att dessa roller har olika uppgifter. De klargör även flera utmaningar med arbetssättet men det visar sig att lärandet till största del gynnas. Dock synliggör inte lärandet om de faktiskt når kunskapskraven vilket vore intressant att forska vidare kring.