Att undervisa i teaterämnet på gymnasiet innebär bedömning och betygssättning. Betygssättning är en komplex uppgift särskilt när det gäller sceniska uttryck eftersom de involverar tycke och smak eller det som Shifra Schonman kallar för magkänsla (Schonman 2007). Med gymnasiereformen 2011 följde ny läroplan, nya kursplaner och en ny betygsskala. De nya styrdokumenten krävde att teaterlärare reflekterade över sina bedömnings- och betygssättningsprocesser på ett nytt sätt. Den nya betygsskalan skiljer sig radikalt från den tidigare. I kursen Scenisk gestaltning 1 är kunskapskraven långt fler och definierar kunskapsprogressionen på detaljnivå. Det innebar helt nya krav på elevers prestationer och färdigheter vilket låg i linje med en skoldiskurs som främst utbildningsminister Jan Björklund har fört som en konsekvens av Sveriges allt sämre resultat i PISA-undersökningarna. Riskerar denna diskurs genom högre krav, fler prov och noggrann dokumentation av elevers resultat att påverka teaterundervisningens innehåll? Syftet med min undersökning har varit att från ett diskursanalytiskt perspektiv se om Skolverkets riktlinjer och direktiv inför formuleringarna av de nya styrdokumenten var uttryck för skoldiskursens styrande kraft. Med avstamp i en semiotisk läsning av Eugène Ionescos Den skalliga primadonnan, med Michel Foucaults maktbegrepp som teoretisk grund och Norman Faircluoghs kritiska diskursanalys samt Michael Polaniys teori om den tysta dimensionen, har min avsikt varit att problematisera den nya betygsskalans detaljerade kunskapskrav som verktyg för bedömning i kursen Scenisk gestaltning 1. Jag ville därmed kasta ett nytt ljus på betygens roll i teaterämnet och undersöka om detaljerade värdemarkörer som skiljer olika betygssteg från varandra, riskerar att inskränkta på lärarens frirum i bedömning av gestaltande processer.

The purpose of this study is to explore how teachers at Swedish upper secondary schools perceive the so-called value words and knowledge requirements of religious studies 1 as defined by the present curriculum for upper secondary school 2011 (Gy11) how they consider themselves to apply these value words in their teaching, and whether they consider the knowledge requirements as alegitimate basis for equivalentassessment. My studyis based oninterviewswithfour teachers in religious studies at four different upper swcondary schools in the municipalityof Jönköping, Sweden. The results of my study show that the interviewed teachers perceive the value words in the knowledge requirements of religious studies 1,as defined by the present curriculum Gy11, aredifficult to interpret and that the value wordsare not definitive, but interpretable. All teachers use the knowledge requirements in theirplanning of teaching,but also in teaching where they are to concretize the knowledge requirements and value wordsthrough their own examples. Half of the teachers, however, experienced a lack of interest in the knowledge requirements by the pupils, which make it even more important to discuss knowledge requirementswith them, while the teachers’assessment has to rely on these knowledge requirements. All teachers apply the knowledge requirementsin their assessments, but three of the interviewees perceive the knowledge requirementsas unfavorable or unfair, since the knowledgerequirements and the present curriculum, Gy11expressa view of knowledge,whichaccording to several teachers,emphasizes qualitative rather than quantitative aspects. The knowledge requirements are considered as a basis for equivalentassessment to some degree, but full equivalence is not possible since the guiding documents can always be interpreted in multiple ways by the teachers. More importantly, the interviewed teachersin this study emphasized the importance oftime to discuss knowledgerequirements and assessment with colleagues, which could increase the chances of more equivalence.The results of this studycontribute withnew empiricalinsight into howteachers in religious studiesperceive,useandconsider based onthe knowledge requirementsinreligious studies1, in the the present cirruculum Gy11, andif they perceivethe knowledgerequirements as the basis forequivalentassessment.

Bedömning och betygsättning är ett ständigt diskuterat ämne inom lärarkåren och det finns inga tydliga svar på hur arbetet med det ska gå till. Syftet med denna studie var att, genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur åtta lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med bedömning och betygsättning. Syftet uppnås med tre olika frågeställningar som rör lärarnas uppfattningar kring bedömning och betygsättning, bedömningar som ligger till grund för betygen samt vad som påverkar lärarnas bedömningar. Metoden som används i studien var av kvalitativ art och genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer.Den insamlade empirin analyserades med studiens utvalda teoretiska utgångspunkter som rör läroplansteori, ramfaktorteori och praxisgemenskapsteori (community of practice). Resultatet som framkom i studien var att lärarna upplevde en stor tolkningsfrihet när det kommer till läroplanen och hur undervisningen planerades. Detta gjorde att lärarnas arbetssätt, kring bedömning och betygsättning, skiljde sig åt trots att vissa lärare samarbetade med andra lärare i ämnet kring just de frågorna. Arbetssättet som lärarna använde sig av var en kombination av summativ och formativ bedömning. Enligt lärarna har ämnet idrott och hälsa för få timmar för att hinna med allt som står i läroplanen och att bedömning och betygsättning upplevs som orättvis. / Assessment and grading is a constantly debated topic among teachers and there are no given answers about how it should be done. The purpose of this study was to analyze how eight teachers are working with assessment and grading in physical education. To fulfill the purpose of the study three different questions was used as a starting point. These questions concerns teachers approach to assessment and grading, which assessments underlying the grade and what affects teachers during the assessment. The method used in this study is qualitative with semi-structured interviews.The collected empirical data was analyzed through the theoretical framework which is concerning curriculum theory, framework theory and community of practice. The result that emerges from the study showed that teachers experience a considerable freedom of interpretation concerning the curriculum and how education should be planned. This seems to affect the way teachers work with assessment and grading, even though some of the teachers collaborated during assessment and grading. Common for all the teachers was that they were using a combination of formative and summative assessment. According to the teachers, physical education doesn´t get enough time to complete all the moments that the teachers need to do a fair assessment.

Studien syftar till att undersöka om eleverna känner till kunskapskraven i idrott och hälsa, vet vilka kunskaper det krävs för ett visst betyg i idrott och hälsa och om det finns en relation mellan elevers kunskaper om kunskapskraven och föräldrarnas utbildningsnivå. Med hjälp av Bourdieus teori och ett par av de nyckelbegrepp han arbetade fram, försöker studien besvara frågeställningarna. Undersökningen visade att eleverna inte har mycket kunskap om kunskapskraven. Vidare visade undersökningen att det inte fanns några relationer mellan elevers kunskap om kunskapskraven och föräldrars utbildningsnivå.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur högstadielärare i Idrott och hälsa arbetar med simundervisning, både innehållsmässigt och didaktiskt. Syftet har även varit att undersöka vilka som är de vanligaste problem som uppstår i samband med simundervisning, samt att undersöka hur lärarna arbetar för att bemöta dessa problem. Uppsatsen har en hermeneutisk inriktning och datainsamlingen har gjorts genom att kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare i Idrott och hälsa. Resultaten har bland annat analyserats utifrån Imsens (1999) kategorisering av ramfaktorer. Resultatet visar att lektionsinnehållet har två huvudfokus, vilka grundar sig på två av ämnets kunskapskrav. Först inriktar sig lärarna på att kontrollera vilka elever som klarar av att simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Genom denna kontroll kan lärarna identifiera vilka elever som har svårt att klara kunskapskravet i simning för att sedan kunna se till att dessa elever får extra tillfällen att träna på detta. Den andra fokuset handlar om att eleverna ska lära sig att hantera nödsituationer vid vatten. Här får eleverna träna på en rad olika livräddande aktiviteter. Undersökningen visar att något lärarna ser som ett stort problem i simundervisningen är den begränsade tiden som läggs på den, varje klass har simundervisning endast två eller tre gånger per läsår. Andra problem som blivit uppenbara är svårigheten för skolorna att få tillgång till tider i simhallen och att transport av eleverna till och från simhallen kunde bli både dyrt och tidskrävande, vilket även det begränsar möjligheterna till mer simundervisning. Ytterligare ett problem som uppdagades var att vissa elever av olika anledningar inte ville eller fick delta i simundervisningen med sina ordinarie klasser, vilket gjorde att andra simtillfällen behövde anordnas för dessa elever.

Detta arbete handlar om att få en förståelse för hur gitarrlärare på gymnasiet förhåller sig till styrdokument och kunskapskrav samt vad de anser skillnaden är mellan den aktuella och den tidigare läroplanen. Arbetet börjar med att presentera en historisk översikt av de tre senaste läroplansreformerna för gymnasieskolan i Sverige, deras påverkan på musiklärare och internationell forskning kring musikundervisning. Vidare beskrivs hermeneutik ur ett epistemologisk och en historisk utgångspunkt. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra olika gitarrlärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet och hermeneutik har använts som analysmetod. Resultaten visar att informanterna anser kursplanen i Instrument eller Sång är hjälpfull för att det ger en ram och riktning till undervisningen, särskilt det centrala innehållet, men de anser att den är vag i sina beskrivningar och att den är svårtolkad. De menar att det viktiga är att möta eleven där den är i sin kunskapsutveckling och att anpassa undervisningen efter elevens behov och intresse, snarare än att anpassa den efter kursplanen. Informanterna är mer negativt än positivt inställda till kunskapskraven, främst för de anser att kunskapskriterierna är för vagt beskrivna och att tolkningarna kan skilja sig från skola till skola och vissa efterfrågar mer konkreta exempel. Det visar sig även att ingen tycker att förändringen till den senaste läroplanen egentligen förändrade något på det stora hela när det kommer till hur de bedriver sin undervisning. Den största skillnaden är den nya fokuseringen på kunskapskraven och att kursplanen blev mer detaljerad men samtidigt svårare att tolka. I den avslutande delen diskuteras resultaten i förhållande till varandra och till tidigare forskning.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om elever i årskurs nio vet vad som förväntas av dem i ämnena idrott och hälsa, svenska och matematik. Ytterligare ett syfte med studien var att ta reda på när, var och hur kunskapskraven förmedlas och konkretiseras från lärare till elever. Vad vet eleverna om vad som förväntas av dem i de olika ämnena? När, var och hur förmedlas kunskapskraven från lärare till elever? Vilka likheter och skillnader finns det mellan de olika ämnena? Metod En kvalitativ intervjumetod har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Tre fokusgruppsintervjuer har utförts med fyra elever i respektive grupp. Urvalen har tagits fram utifrån bekvämlighetsprincipen och intervjuerna har utförts på två olika skolor i Stockholmsområdet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och därefter tolkades materialet utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultaten diskuterades därefter med hjälp av det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning. Resultat och slutsats Eleverna har till viss del förståelse för vad som förväntas av dem i ämnena idrott och hälsa samt svenska, medan förståelsen är sämre inom matematikämnet. Kunskapskraven förmedlas för det mesta muntligt och/eller via någon form av hjälpmedel, exempelvis en smartboard eller papper. Detta sker i regel inför varje nytt moment. Ibland får eleverna även exempel på hur en uppgift ser ut på en E-, C-, och A-nivå. Lärarna i de olika ämnena beskrivs arbeta på liknande sätt, förutom när det gäller matematikämnet där eleverna inte får se kunskapskraven. Det finns många likheter mellan ämnena, men det som sticker ut som en skillnad är att eleverna har mycket sämre förståelse för matematikämnet. Utöver det verkar skillnaderna handla om vem läraren är och hur denne väljer att göra snarare än att det har något med respektive ämne att göra. Något som verkar extra viktigt är att lärare förklarar kunskapskraven och konkretiserar dem så att eleverna förstår vad de olika värdeorden betyder. / Aim The purpose of the study is to investigate whether pupils in grade nine know what is expected of them in the subjects of PE and health, swedish and mathematics. Another purpose of the study is to find out when, where and how knowledge requirements are conveyed and concretized from teacher to pupils. What do the pupils know about what is expected of them in the different subjects? When, where and how is the knowledge requirements from teacher to pupil conveyed? What are the similarities and differences between the different subjects? Method A qualitative interview method has been used to answer the study's purpose and questions. Three focus group interviews have been conducted with four pupils in each group. The selection has been developed based on the convenience principle and interviews have been conducted at two different schools in the Stockholm area. The interviews were recorded, transcribed and then the material was interpreted on the basis of a thematic content analysis. The results are then discussed using the sociocultural perspective and previous research. Results and conclusions The pupils have some understanding of what is expected of them in the subjects of PE and health as well as swedish, while understanding is worse in mathematics. Knowledge requirements are communicated mostly orally and/or via some kind of aids, such as a smartboard or paper. This usually occurs before every new moment. Sometimes pupils also get examples of how a task looks at an E, C, and A-level. The teachers in the different subjects are described to work similarly, except for the mathematical subject where pupils almost can not see the knowledge requirements. There are many similarities between the subjects, but what seems like a difference is that the pupils have a much worse understanding of the mathematical subject. In addition, the differences seem to be what the teacher is and how he chooses to do rather than having something about the subject to do. What seems extra important is that teachers explain the knowledge requirements and make them concrete so that the pupils understand what the different values mean.

Syftet med denna uppsats var att studera elevers synsätt på sin kropp, kroppsideal och hur de tycker det förmedlas i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna som valdes var: Hur upplever eleverna att lärare arbetar med kroppsideal i ämnet idrott och hälsa? och Hur ser eleverna på samhällets kroppsideal samt hur reflekterar de över sin egen kropp? Den metod som användes för att studera detta var kvantitativ metod med enkäter. Det slutgiltiga antalet som genomförde enkäten var 65 elever från två olika skolor. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det att eleverna ska få kunskaper om hur kroppsidealet ser ut i samhället och i idrotten. Det resultat som framställdes efter genomförd enkät hur kroppsideal förmedlas i ämnet idrott och hälsa var att majoriteten av eleverna ansåg att de inte hade fått med sig kunskapskravet som finns i idrott och hälsa ämnet. Majoriteten av eleverna upplevde att lärarna aldrig hade pratat om kroppsideal på idrott och hälsa undervisningar. Elevernas syn på kroppsideal i samhället var att man inte bör leva efter det kroppsideal som finns i samhället. Däremot tyckte majoriteten av eleverna att det är viktigt att vara vältränad i enlighet med det kroppsideal som finns i samhället och 42% av eleverna hade någon gång använt sig av någon metod t.ex. extrem träning eller bantning för att ändra sin kropp. Det ställe som påverkade eleverna mest kopplat till kroppsidealet var sociala medier. De resultatet om elevernas synsätt på sin egen kropp som framkom var att större delen av eleverna någon gång hade jämfört sin kropp med någon annans och att männen var mer nöjda med sina kroppar gentemot kvinnorna. Efter de resultat som framkommit kan vi se att det saknas kunskap om kroppsideal. Detta är något som även litteraturen nämner. I min blivande roll som idrott och hälsa lärare vet jag nu hur viktigt det kommer vara för mig att ge eleverna vetenskap om detta kunskapskrav gällande kroppsideal. Eleverna är vår framtid och de behöver få rätt vetskap om kroppsideal. Mycket av de resultat som har framkommit från undersökning stämmer överens med tidigare forskningsresultat inom området kroppsideal där man ser att ungdomars kroppsuppfattning och syn på sin kropp påverkas av samhället, omgivningen och medmänniskorna. / The purpose of this essay was to study how students reflect about their bodies, body image and how well they consider it being adressed in the swedish version of gym class ”idrott och hälsa”. The questions the essay would answer was: How do the students experience the teaching regarding body image in ”idrott och hälsa”? and How do the students perceive the society’s body image and how do they reason about their own bodies? The method which was used to study these questions was qauntitative and used surveys to gather the information. A total of 65 students from two different schools answered the survey. The curriculum for the swedish compulsory school from 2011 says that the student shall receive knowledge about societys and the sports body image. From the results of the survey about body image a majority of the students said they hadn’t fullfilled this specific proficiency of the curriculum for ”idrott och hälsa”.  A majority of the students felt that the teachers never had talked about body image during ”idrott och hälsa”. The student thought that one shouldn’t live according to the society’s body image. But a majority of the students thought it was important to be fit in accordance with society’s body image and 42% of the students had atleast once used extreme training or slimming as a method to change their body. Social media was the highest ranked affect among the students. The results from the survey say that a major part of the students atleast once had compaired their body to someone else’s  and that the males were more satisfied with their bodies than the females. From the results you can draw the conclusion that there is a lack of knowledge about body image which are confirmed by the literatures. Now I know how important it is for me as a future teacher to teach the students about the proficiency of body image. The students are our future and they need to have rightful knowledge about body image.  Most of the results from the survey agree with earlier sciences that say that the body image of the young people are affected by society, their suroundings and their fellow people.

Idrott och hälsa hade under Lpo94 så otydliga mål att lärarnas arbete mot målen kunde se nästan hur som helst ut. 2011 antogs Lgr11 men olika studier visar fortfarande på varierande arbete med måluppfyllelse. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur åk 7-9 lärare i Idrott och hälsa arbetar med måluppfyllelse utifrån Lgr11. Frågeställningarna som studien behandlar är: vilka metoder använder lärare i sitt arbete med måluppfyllelse i relation till kursplanen i Lgr11 och hur likartat arbetar lärare i relation till kursplanen i Lgr11? För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts. I denna fallstudie har åtta lärare intervjuats i hur de arbetar med måluppfyllelse utifrån Idrott och hälsas kursplan i Lgr11. Resultatet visar på olika metoder lärare använder i sitt arbete med måluppfyllelse i relation till Lgr11. Resultatet visar också på att lärarna arbetar relativt likartat med måluppfyllelse i relation till Lgr11.

No description available.