Measurability is constant present in todays’ society in effort to secure quality, the schools’ sphere is no exception. A long with that the discourse of the school now revolves around a neo- liberal thinking about the markets, means that assessment and grading has a leading position. For students school is about grades. And the grade is their ticket into the labor market and adulthood of society. The grade is something you earn and use for higher studies and to be attractive for employers, and the knowledge behind the grade is what you use to function in society. The purpose of this study is to collect knowledge what that does to the students’ perception of the schools’ purpose and objective. Eighteen students divided in four groups has taken part in group interviews, which resulted in that five categories appeared in the students talk about the schools’ purpose. The result shows that the school for the students appears as a school with purpose for the system, a school with purpose for the individual, a school with purpose för the person, a school with purpose for the society, and a school as a value intermediary. This could have implications for the students understanding about democratic values role in society.

Syftet med undersökningen handlar om att analysera ett läromedel i ämnet svenska för att se om det är möjligt att uppnå kunskapskraven för betyget E i slutet på årskurs sex samt täcka alla delar av det centrala innehållet för svenska i årskurs 4–6 genom att enbart arbeta efter läromedlet. Om det inte skulle vara möjligt skulle vi även redovisa för vilka delar som saknas och hur det kan kompletteras. Vi avgränsade oss till ett läromedel, Liber svenska, i denna undersökning. Metoden vi använde oss av var kvalitativ deduktiv innehållsanalys med strukturerade tabeller och teorin var didaktiskt forskningsperspektiv. Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att det är möjligt för eleverna att uppnå betyget E i slutet på årskurs sex samt täcka alla delar av det centrala innehållet för årskurserna 4–6 genom att arbeta utifrån läromedlet förutsatt att läraren är uppmärksam och varierar arbetssätten till uppgifterna så som att låta eleverna skriva både för hand och på digitala enheter.

Syftet med denna studie är att beskriva hur legitimerade lärare i ämnet specialidrott inriktning fotboll resonerar om bedömning och betygsättning i kursen idrottsspecialisering 1, utifrån kursens centrala innehåll om ”taktik och teknik inom specifik idrott vid träning och tävling”. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med fem legitimerade specialidrottslärare. Läroplansteoretiska perspektivet med tillhörande arenorna: transformeringsarenan och realiseringsarenan har använts som teoretiskt ramverk för analys. I studiens resultat går det att urskilja skillnader i specialidrottslärarna beskrivningar av vad som ska behandlas i undervisningen tillika vad lärarna anser sig bedöma i kursen idrottsspecialisering 1. Resultatet visar på att lärarna ges stor frihet till personlig tolkning av ämnet specialidrott varvid faktorer som ämneskunskaper, utbildningsnivå och erfarenheter får ett stort inflytande vid lärarnas bedömningspraktik. Vidare visar resultatet att specialidrottslärarna genomgående under kursens gång arbetar med en formativ bedömningspraktik, detta kommer i uttryck i form av instruktioner och anvisningar i undervisningen samt genom fortlöpande samtal med eleverna. Vid tiden för betygsättning finns tendenser som visar på att specialidrottslärarna värderar en del av kunskapskravet högre än andra. Resultatet pekar även på att NIU-elevernas klubblagstillhörighet har ett visst inflytande över lärarnas bedömningsarbete, detta då fyra av fem specialidrottslärares utsagor går att koppla till elevernas klubblagsverksamhet.

Studien avser att undersöka om ämnet idrott och hälsas kursplan återspeglas i före detta elevers minnen av ämnet. Halvstrukturerade tematiska intervjuer genomfördes med 5 före detta elever av ämnet idrott och hälsa 1. Dessa intervjuer sammanställdes med en fenomenografisk analysmetod och resultatet av dessa analyserades med hjälp av Bourdieus teorier samt ställdes de mot kursplanen. Studien visar att före detta elever har många tankar kring ämnet även idag och att deras upplevelser bekräftar tidigare forskning inom ämnet. Det vill säga att kursplanen inte följs vilket leder till att ämnet får en svagare position på skolans fält.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svensklärare uppger att de konkretiserar målen och kunskapskraven som rör skriftlig produktion för elever i svenska 3. Undersökningen ger underlag för diskussion om lärandematrisers vara eller icke-vara i undervisningen. Kvalitativa metoder har använts i form av en enkätundersökning och textanalys av fyra gymnasielärares egengjorda lärandematriser. I textanalysen har Johan Alms teoretiska ramverk, baserat på kategorierna indikatorer och amöbor, använts som inledande analysverktyg. Med hjälp av systemisk-funktionell grammatik har det i vår analys visats att ramverket inte var tillräckligt. Vi har därför vidareutvecklat Alms ramverk genom att lägga till två kategorier, vilka vi namngett kameleonter och zebror. Textanalyserna visade att samtliga kategorier förekom i varierande grad. Deltagarna och omständigheter, liksom passiverade processer, visade sig också påverka abstraktionsgraden. Enkätsvaren gällande för- och nackdelar med lärandematriser rörde tankar om tydlighet, bedömning, tidsaspekt och huruvida man ska fokusera på delar eller helheter. De lärare som inte skapade lärandematriser valde att använda sig av Skolverkets formuleringar tillsammans med andra lektionsaktiviteter som involverade diskussion och arbete med textexempel. Av detta dras slutsatserna att det är svårt att konkretisera mål som rör skriftlig produktion i en lärandematris, eftersom det begränsade utrymmet gör att språket måste komprimeras, vilket i sin tur ökar abstraktionsgraden. En annan slutsats är att innehållet i lärandematriserna förutsätter att eleverna har en hög metaspråklig kompetens, eftersom kameleonter, zebror och grammatiska metaforer förekom ofta. Av lärarnas enkätsvar framgick att de var medvetna om matrisens begränsningar. Utöver det upplevde flera lärare att det inte fanns ett behov av att skapa egna lärandematriser då skolverkets formuleringar ansågs vara tillräckliga.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka om och i så fall hur tanken om medborgerlig bildning influerar historieundervisningen i skolan och eventuella utvecklingsmöjligheter. Det görs utifrån en frågeställning “Vad säger forskningen om hur medborgerlig bildning kan påverka undervisningen i historieämnet?”. Metoden har främst utgjorts av sökprocesser i olika databaser där relevanta sökord har använts. Dessa sökord har behandlat medborgerlig bildning och historieämnet i skolan. Forskningen visar att skolan är en av de främsta institutionerna när det kommer till medborgerlig bildning och förväntas utveckla både kunskaper och värderingar hos eleverna. Dessa två egenskaper är de som oftast lyfts fram som centrala för medborgarfostran i forskningen. Dessutom utgör de även två motpoler som lärare måste förhålla sig till och i detta uppstår viss problematik. Det visar sig att många lärare har svårt att finna ett samspel mellan värdegrunden och kunskapskraven och medvetet eller omedvetet lägger tyngd vid den ena eller andra. En möjlig lösning är det deliberativa samtalet som syftar till att möjliggöra en öppen, normkritisk dialog där alla får komma till tals.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer undersöka hur lärare arbetar för att främja en likvärdig bedömning. Vilka metoder använder sig lärare av och hur kan nationella prov bidra till en mer likvärdig bedömning. Teorierna är framförallt hämtade utifrån Alli Klapps bok Bedömning, betyg och lärande samt Anders Jönssons bok Lärande bedömning. Båda skriver mycket om betyg, bedömning, sambedömning och nationella prov som samtliga är beståndsdelar i studien. Metoden jag har använt mig av är en kvalitativ metod med en semistrukturerad intervju som genomförs med fyra verksamma lärare. Två av dem arbetar på ett högstadium och två på ett gymnasium. Resultatet visar på hur lärare arbetar med sambedömning för att främja likvärdig bedömning. Det visar också på hur de använder sig av nationella prov men även varför en skola har valt att inte genomföra proven. Resultatet visar även på samstämmighet vad gäller problemet med att tolka och konkretisera kunskapskraven i historia.

Denna studie handlar om hur ett antal lärare förhåller sig till läxor. Avsikten är att ta reda på hur lärarna definierar en läxa, varför de använder läxor i sin undervisning och vad de anser att läxorna har för effekter på deras elever. Studien är av intresse då läxor enligt oss uppfattas som något självklart trots att det inte nämns i skolans styrdokument. Att ta reda på lärarnas uppfattning om läxor ger oss en djupare förståelse för varför läxor ges ut inför vårt framtida arbete som lärare. Undersökningen sker via en kvalitativ undersökningsmetod genom samtalsintervjuer. Intervjuerna har genomförts enskilt med sex utvalda lärare som arbetar i årskurs 1-3 på en specifik skola. Lärarna är eniga om att en läxa är något som utförs i hemmet eller på utsatt tid i skolan. Den huvudsakliga anledningen till att lärarna ger ut läxor är på grund av att tiden inte räcker till i skolan. Studien visar att läxan används som ett komplement till undervisningen. Lärarna är överens om att läxan ska bidra till något bra för eleverna både kunskapsmässigt och i hemmet. Dock finns en baksida som tyder på att läxor kan ha andra effekter på eleverna. Lärarna menar att orättvisor i hemförhållandena orsakar att eleverna får olika mycket hjälp och kan genom detta uppleva läxorna på olika sätt.

No description available.

Denna uppsats baseras på en komparativ textanalys av de båda kursplanerna i svenska i Lpo 94 och Lgr 11 med fokus på barn med autism, för att se vilka eventuella förändringar kursplansrevideringen har inneburit för dessa elever. Bland annat jämförs de mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret i Lpo 94 med kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 i Lgr 11. Vidare innehåller uppsatsen kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare, två speciallärare samt en specialpedagog för att få deras syn på de eventuella förändringarna i kursplanen i svenska. Intervjuerna behandlar även vilka åtgärder man som lärare kan vidta då en elev inte uppnår kunskapskraven i svenska. Bland annat behandlas åtgärdsprogram och undantagsbestämmelsen i skollagen, den så kallade pysparagrafen. Uppsatsen behandlar också kunskapsbedömning ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. I det avslutande diskussionskapitlet diskuteras uppsatsens slutsatser som bland annat innefattar att Lgr 11 är mer preciserande och tydlig än vad Lpo 94 är. Detta är dock en nackdel i det avseende att det är flera av kunskapskraven som är svåra att uppnå för barn med autism, vilka de inte var i samma utsträckning med Lpo 94. I och med att Lpo 94 inte var lika tydlig gavs lärarna mer tolkningsutrymme vad varje mål skulle innefatta.