Denna studie är en kvalitativ studie där intervjuer genomförts för att kartlägga vilka hinder som gör att elever i årskurs 4–6 inte når kunskapskraven för de samhällsorienterade ämnena. Studien syftar även till att kartlägga vilka stödåtgärder som används för att elever i behov ska nå kunskapskraven. I studien har fyra lärare, en rektor samt huvudman varit informanter och de arbetar alla i samma kommun. Resultatet i studien visar att de hinder som informanter kan urskilja är bland annat språksvårigheter, koncentrationssvårigheter och avsaknad av föräldrastöd. Resultatet visar också att de åtgärder som eleverna får är exempelvis studiehandledning eller undervisning i mindre grupp.

In this study I have used action research to analyse my own teaching in religious studies in two classes from upper secondary school. The study is based on seminars where students discuss the meaning of life. The purpose is to investigate whether conversations of that kind can be used as a basis for assessment, or whether they can be motivated in another way. Previous research shows that the objective religious didactics tends to create a distance between the students and the religions they study, and that a secular discourse can often be discerned in many Swedish classrooms. Intercultural religious didactics has an inclusive ambition and the aim is to create both understanding and tolerance for religious expressions. In my study, I see that it is difficult to combine conversations about one's own understanding of life with the knowledge requirements, on the other hand, there are other goals that could motivate such conversations though. The reliability of the study is characterized by the fact that the result is a consequence of my professional skills and the relationship between me and the students.

Som modersmålslärare med många års erfarenhet i yrket och som vikarie i andra ämnen, uppmärksammade jag ett möjligt ämne för uppsatsen. Modersmålsenheten, en enhet som är verksam under Barn- och Utbildningsnämnden i kommunen, beslutade år 2020 om ett nytt arbetsmoment för modersmålslärare, att testa kunskapsnivån på de elever som ansöker om undervisning i modersmål. Detta beslut fångade mitt intresse. Enligt nya direktiv från Skolinspektionen (2020) skall elever som ansöker om modersmålsundervisning göra ett åldersanpassat kunskapstest i sitt modersmål. Bakgrunden till min studie är funderingar kring berättigande och nytta av skanning i och med att den kommunen som undersökningen genomförs beslutade att införa sådana. Undersökningens syfte är att få ett svar på frågan om scanning är en byggsten till integrering eller snarare ett redskap för diskriminering. Som metod för undersökning används en kvalitativ empirisk studie i form av ett frågeformulär som har besvarats personligen av modersmålslärare vid en arbetsplatsträff (APT). Resultat och analys görs med hjälp av tabeller och diagram som i slutändan visar hur lärarna läser och tolkar föräldrarnas reaktioner. Det finns en viss oro bland föräldrar att deras barn inte klarar kunskapstester vid scanningen. En del feltolkningar och bortfall av data försvårar tolkningen av resultatet. Det kan också konstateras att det hade varit bra att ställa frågor till de flerspråkiga familjer som väljer modersmålsundervisning och analysera deras åsikter. Förhoppningsvis kommer Skolinspektionens nyare direktiv leda till ett lyft för ämnet modersmål i den svenska skolan. Naturligtvis förutsatt att råd från tidigare forskning följs och att utökad föräldrakontakt bidrar till integration av föräldrar och barn med annat modersmål än svenska.

Betyg och bedömning är ett område som ständigt diskuteras i skolans verksamhet. Nya läroplaner och kursplaner tillkommer och det är upp till lärarna att anamma dem. Det är upp till lärarna att tolka kursplanerna de ska jobba med och det ställer krav på lärarna för att undervisningen, bedömningen och betygsättningen ska bli så rättvis som möjlig. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolor i södra Sverige jobbar med betyg och bedömning och vilken syn de har på detta, samt deras syn på den senaste kursplanen i idrott och hälsa (Gy11). För att ta reda på detta genomförde jag åtta kvalitativa intervjuer med lärare i idrott och hälsa från gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet visade att kollegor inte samarbetade speciellt mycket inom betyg och bedömning, dock jobbade lärarna relativt lika med bedömning under och efter lektionstid. Det var väldigt viktigt för lärarna att undervisningen utgick från kursplanen, men ändå hade flertalet lärare ingen tydlig undervisning med bedömningsmoment. Det rådde även en splittring i flera frågor som bland annat i ämnets status att vissa tyckte det räcker med ett godkänt och ett icke godkänt betyg. Vissa lärare anser att elever bör inkluderas i tolkningsprocesser medan vissa anser att det är upp till lärarens profession. Det finns även en splittring i frågan om kunskapskravens värde och utrymme i undervisningen. Ständigt återkommande i lärarnas svar var tidsramarna som hindrade. Resultatet analyserades med utgångspunkter ur läroplansteori, ramfaktorteori och praxisgemenskapsteori för att enklare kunna befästa resultatet. / Grading and assessment always brings a vivid discussion in the organization of school. New curriculums and syllabuses develop and it’s up to the teachers to improve their knowledge about it and follow the guidelines to reach justice in their assessment. The purpose with this study was to research how teachers in P.E. in the Swedish “gymnasieskola” in the southern part of Sweden are working with grading and assessment, their apprehension of it and the teachers’ perception of the latest syllabus in P.E. (Gy11). The research included eight deeply going interviews with eight different teachers in P.E. from “gymnasieskolor” in southern part of Sweden. The results showed that the colleagues in schools don’t cooperate very well when it comes to grading and assessment. But the teachers work equal with assessment during and after the lessons. It was important that the lessons were based on the syllabus, according to the teachers. Even though, several of them didn’t have an obvious teaching with assessment. There is a lack of conformity due to the teachers’ opinion of the status of the subject. Some of the teachers thought that it was enough with a pass or no pass for the class. Some teachers think that the students should be included in the interpret process, while some teachers thought that they should be excluded. The study shows that there’s disunion in the teaching-staff when it comes to knowledge qualifications and its space in teaching. Frequently recurring in the teachers answers were the difficulty to find time.

De samhällsorienterande ämnena ligger till stor del i grund för att skapa ansvarstagande medborgare i dagens samhälle. Hur inkluderas elever med autism, som normalt har svårt med sociala interaktioner, i undervisningen inom de samhällsorienterande ämnena? Samt hur når de upp till de kunskapskrav som ställs i de samhällsorienterande ämnena? Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vad det är som gör att elever med autism generellt har svårt att nå kunskapskraven samt hur lärare kan anpassa undervisningen och hjälpa de elever med autism att nå kunskapskraven inom de samhällsorienterande ämnena. Resultatet visar att det finns flera generella metoder och anpassningar som lärare kan använda sig av. Flera studier visar ett lyckat resultat när elever med autism får integreras med andra elever och arbeta kooperativt, även bildstöd, rollspel och strukturering har visat sig vara  framgångsrikt för undervisning inom de samhällsorienterande ämnena. Litteraturstudien är uppbyggd på ämnet autism samt undervisning inom de samhällsorienterande ämnena, i och med att det tidigare inte gjorts någon studie kring valt ämne har en syntes skapats. Studien bygger på en teoretisk kvalitativ textanalys som utgår från hermeneutiken.

Syftet med studien var att undersöka aktiva lärares tolkning och bedömning av följande kunskapskrav; ”Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge” (Skolverket 2018:51f). Detta har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer av en semistrukturerad karaktär där sex aktiva lärare i idrott och hälsa i grundskolans senare år, årskurserna 7–9, deltog i studien. Deras svar har analyserats utifrån de två teoretiska perspektiven läroplansteori och ramfaktorteori för att möjliggöra en konkretisering och verbalisering av insamlad empiri. Efter genomförd studie har nedanstående slutsatser tagits; de deltagande lärarna baserade och koncentrerade all sin simundervisning utifrån det nämnda kunskapskravet, där också kunskapskravet var lärarnas fokus vid betygsättning och bedömning av eleverna. Studien visade tillika att lärarna tenderade att tolka och värdera kunskapskravet, om än liknande, med stöd av kompletterande värdeord. Möjligheten att bedriva en kontinuerlig simundervisning var begränsad. Däremot erbjöds de elever som inte nådde upp till kunskapskravet möjligheten till extra simundervisning, vilket gjordes utan undantag.

Syftet med denna studie var dels att identifiera och analysera orsakerna till att nyanlända elever har svårigheter att uppnå målen i engelska i årskurs 6 och 9, dels att ta reda på om och i sådant fall hur problemen kan lösas. Studien utfördes på en i högsta grad mångkulturell mellansvensk skola med hjälp av skuggningar, intervjuer och analys av elevernas kursböcker. Genom skuggningarna kunde det slås fast att de nyanlända eleverna låg långt efter sina klasskamrater i engelskkunskaperna. Resultaten visade också att eleverna i årskurs 6 och 9 hade hög motivation att lära sig engelska, men trots detta mäktade de inte med att studera mer än vad de trodde skulle krävas för att klara av nästkommande läxförhör eller prov. Detta bidrog till att de hade stora brister i att förstå och kommunicera på språket, och eleverna i årskurs 9 hade dessutom stora svårigheter då de skulle skriva uppsatser i ämnet. Lärarna som deltog i studien ansåg att kunskapskraven för de nyanlända eleverna var orimliga eftersom de redan måste lägga ner mycket kraft på att förstå det svenska skolsystemet och att lära sig det svenska språket. Analysen av kurslitteraturen visade också att viss kunskap i svenska trots allt är nödvändig, då glosor och många av uppgifterna är rena översättningsuppgifter från engelska till svenska eller tvärtom. Trots att eleverna som deltog i studien föredrog undervisning på enbart engelska under lektionstid, såg de förvånansvärt nog glosförhör och översättningsövningar som ett ypperligt tillfälle att öka på sina svenskkunskaper.

Syftet med den här studien är att utforska hur några musiklärare anser att de skapar förutsättningar för elever att uppnå kunskapskraven i musik. Vilka redskap beskriver några musiklärare att de använder sig av för att eleverna ska uppnå kunskapskraven i musik? Hur anser lärare att de formar undervisningsmiljön för att mediering av kunskap ska kunna ske? Tre musiklärare verksamma i årskurs 1-6 och med lång erfarenhet av musikläraryrket har intervjuats. Studiens metod är kvalitativ intervju och dess teoretiska utgångspunkt sociokulturellt perspektiv. Resultatet presenteras med hjälp av följande teman: Redskap som möjliggör eller begränsar där det framgår att respondenterna ges varierade förutsättningar när det gäller tillgång till pedagogiska redskap och Formande av undervisningsmiljön där respondenterna ger sin syn på betydelsen av musiklärares personliga förutsättningar för elevers lärande. I diskussionskapitlet diskuteras resultatet utifrån följande teman: Förutsättningar, Bedömning, Pedagogiska handlingar samt Sociokulturella begrepp där tillgång till musiksalar, instrument och tid lyfts fram som viktiga faktorer för musiklärarnas möjlighet att mediera kunskap. / The aim of this study is to investigate how some music teachers considers they are creating conditions for their pupils to achieve the knowledge requirements in the school subject music. What tools do some music teachers describe that they use for the pupils to achieve the knowledge requirements in music? How do teachers consider they are creating teaching environment for mediation of knowledge? Three music teachers with long experience working from first to sixth grade in primary school have been interviewed. The method of this study is qualitative interviews and the theoretical point of view is a socio cultural perspective. The result is presented in the following themes: Tools that enables where differences are shown in the respondents access to pedagogical tools, Shaping the teaching environment where the respondents describe the importance of music teachers personal circumstances. In the discussion chapter the result is discussed by the following themes: Conditions, Assessment, Teaching approaches and Sociocultural concepts where access to a music hall, instruments and time are highlighted as important factors for the music teachers possibility to mediate knowledge.

Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt innehåll, kunskapskrav och bedömningsmatrisen för det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspråk 3 (Sva03). Syftet är att se eventuella likheter och skillnader samt hur väl respektive kurs styrdokument överensstämmer med bedömningsmatrisen för det nationella provet. Fokus ligger på att jämföra kursernas styrdokument utifrån begreppet likvärdighet i bedömning som är ett tungt vägande argument för de nationella proven enligt Skolverket. Kursernas centrala innehåll och kunskapskrav har analyserats kvantitativt och kvalitativt. De kvantitativa aspekter som analyserats är: antal ord i texten, texternas nominalkvot eller informationstäthet samt texternas LIX-värde. De kvalitativa aspekter som studerats är polerna abstrakt- konkret samt textens samband i form av tema-rema. Resultatet visar att det fanns både kvantitativa och kvalitativa skillnader mellan kursernas styrdokument. Sva03 har ett centralt innehåll som är längre i antal ord och med en betydligt mycket högre nominalkvot än den för kursen Sve03. Kursen Sva03 skilde ut sig även när det gällde kunskapskraven (för betyget E) där kursen har ett betydligt högre LIX-värde än Sve03. Kvalitativa skillnader hittades likaså. Styrdokumenten för Sva03 är exempelvis mer abstrakt formulerade än de för Sve03. De texter som visade störst likheter var bedömningsmatriserna för det nationella provet och respektive kurs. I jämförelse med styrdokumenten för kurserna stämde matrisen bättre för Sve03 än för Sva03. Detta kan vara ett tecken på att det nationella provet inte ger en möjlighet att bedöma eleverna som läser Sva03 på ett likvärdigt sätt.

Uppsatsens syfte är undersöka vad som styr bedömning av språkutveckling på gymnasieskolansIntroduktionsprogram Språkintroduktion samt hur lärare, elever och rektor ser på bedömning, och iförlängningen undervisning, i relation till kunskapskrav och språkutveckling. För att uppnå syftetanalyseras Gemensam europeisk referensram för språk – den globala skalan (GERS) och kursplanenför Svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 9. Detta sker genom en tillämpning avappraisalteorin. I uppsatsen redovisas också kvalitativa intervjuer med 2 lärare, 2 elever och 1skolledare. De svar som framkommer studeras i relation till appraisalteorin. Studien visar på storalikheter mellan styrdokumenten då de båda fokuserar på funktionell och kommunikativspråkkompetens. Betydande skillnader framkommer också då GERS fokuserar mera på kvantitativaaspekter av språkutvecklingen medan kursplanen i årskurs 9 fokuserar på intensifierande avspråkutvecklingen. I studien framkommer också att lärare och skolledare ser både för- och nackdelarmed att använda sig av såväl GERS som grundskolans kursplan för årskurs 9. Lärare och skolledare, istudien, ser dock GERS som ett bättre alternativ än kunskapskraven för årskurs 1-3 och 4-6. I de falleleverna i studien förmedlar att betyg är viktigt är det dock för dem egalt om betygen äråldersrelaterade eller ej.Nyckelord: appraisalteori, bedömning, GERS, kunskapskrav i Svenska som andraspråk årskurs 9,Språkintroduktion.