The aim of this essay is to gain more knowledge of how teachers reason when they construct tests in accounting in the business program in upper secondary school in Sweden. The study uses a qualitative method of inquiry interviewing four business teachers in the business program. The teachers interviewed in this essay say that they are highly influenced by the student´s textbooks and what these bring up. According to the teachers interviewed in this study the content of the tests is designed in accordance with the curricula, however it is difficult to design tests that differentiate students’ knowledge, and as such grades, as described in the curriculum for the business course.

Idag talar flera forskare och lärarutbildare om vikten av att tydliggöra mål och riktlinjer för ökad motivation och lärande hos eleverna. Detta examensarbete kom till av att forskningen ställdes i kontrast till det faktum att engelskämnet i årkurs 1–3 inte har några formulerade kunskapskrav. Syftet med examensarbetet kom att inta ett lärarperspektiv utifrån frågan om, och i så fall hur, bristen på kunskapskrav påverkar synen på engelskämnet och i förlängningen också den ansträngning lärare lägger på ämnet. Detta undersöktes genom en enkät med över 70 deltagare och tre djupare intervjuer med olika lärare som undervisar engelska i Sverige. Materialet analyserades och diskuterades utifrån ett sociokulturellt perspektiv, samt Ford (1992) och Banduras (1994) teorier kring motivation och self-efficacy. Resultatet visade en enlighet bland lärare om att kunskapskrav behöver införas för att ge eleverna möjligheten till en rättvis bedömning och likvärdig utbildning. Undersökningen fann att lärares motivation för att bedöma kunskaper i engelska påverkas av att de inte har några tydliga riktlinjer för vad som ska bedömas. Studien kunde också utläsa att vissa lärare upplever en bristande motivation för att undervisa och bedöma engelska till följd av för få timmar i timplanen. Resultaten i detta examensarbete kan ha betydelse för forskning om lärares attityder och motivationsfaktorer. / <p>Engelska</p>

No description available.

The main purpose of this essay is to study how teaching materials, such as textbooks, handle the teaching of writing in the course Svenska 1 in Swedish upper secondary school. The writing assignments and exercises in the textbooks are analysed using Roz Ivanič’s (2004) six original discourses of writing and learning to write. The essay also examines the current curriculum for the subject Swedish and more specifically the first Swedish course for upper secondary students, Svenska 1 and analyses it using Ivanič’s discourses of writing. Through a qualitative research study with quantitative features, the data could be counted and analysed. Five out of six discourses were found, the one not identified was the social political discourse. The result of the study shows that the genre discourse was the most prominent discourse in both the textbooks and the curriculum. The least prominent was the social practises discourse in both the textbooks and the curriculum. It did, however, share the last place with the creativity discourse in the curriculum. The result shows that both the textbooks and the curriculum have a strong academical approach to writing.

Utgångspunkten för arbetet är att elever anser att ämnet Idrott och hälsa inte liknar något annat ämne. Vidare anser lärare och elever att bedömningen i Idrott och hälsa är problematisk, eftersom ämnets styrdokument ger stort utrymme för tolkning vid bl.a. bedömning. Syftet med studie är att undersöka gymnasieelevers kännedom om kunskapskraven samt om gymnasieeleverna förbereder sig för att uppnå kunskapskraven i Idrott och hälsa. I studien används en kvantitativ metod där 141 gymnasieelever som går eller har gått kursen Idrott och hälsa 1 svarat på en onlineenkät. Resultatet visar att eleverna ha bra kännedom om kunskapskraven i Idrott och hälsa, samt att eleverna anser att det går att förbereda sig till det teoretiska delarna i ämnet. Det praktiska delarna i ämnet är det dessvärre inte så många som anser sig kunna förbereda sig inför.

Syftet med studien är att öka kunskapen om lärares förståelse för bedömnings- och betygsprocesser i ämnet hem- och konsumentkunskap. De frågeställningar som undersökningen utgår ifrån är: - Hur upplever lärare sin bedömningspraktik i de praktiska momenten? - Hur beskriver lärarna i hem- och konsumentkunskap sin tolkning av vad som ska bedömas utifrån kunskapskraven i de praktiska momenten? I studien användes en kvalitativ metod där åtta lärare i hem- och konsumentkunskap intervjuades. Respondenterna valdes ut med ett bekvämlighets- och snöbollsurval. I resultatet av undersökningen framkom det att lärare generellt upplever att det är komplext att bedöma elever i praktisk handling, särskilt då enskilda elevers prestationer ska bedömas samtidigt när de samarbetar. Det respondenterna framförallt bedömde var hur eleverna hanterar redskap, metoder och livsmedel samt hur de planerade arbetsprocessen i matlagningen. Även kreativitet, förmågan att lösa problem och hur eleverna reflekterar kring arbetsprocessen värderades högt hos respondenterna. De strategier respondenterna använde sig av för insamlande av bedömningsmaterial var bland annat matriser, anteckningar och fotografering under arbetsprocessen. Respondenterna upplevde att formativ bedömning utövas hela tiden i undervisningen och flertalet menade att den summativa bedömningen betydde det betyg som sätts inför varje terminsavslutning. Att bedöma kunskap i handling innebär framförallt att man observerar det eleverna gör. Det krävs att läraren tolkar elevernas prestationer i en viss situation på ett sätt så att andra aspekter inte blandas in. För att det ska fungera på ett likvärdigt sätt krävs det därför att läraren är medveten om sin förförståelse om eleven. Lärarnas tolkning av hur bedömningen i hem- och konsumentkunskap ska ske varierade. Dock menade alla att det inte är resultatet som bedöms, utan arbetsprocessen. Genom att tydliggöra för eleverna vad som förväntas av dem, ger man dem möjlighet att utveckla sina förmågor att hantera metoder, livsmedel och redskap samt att planera och värdera arbetsprocessen och resultatet i mat- och måltidssammanhang.

I det här arbetet jämför jag kunskapskrav, syfte och målsättningar för språkförmågorna läsförståelse och skrivförmåga i de två kursplanerna för svenska tillhörande de två senaste läroplanerna Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 och Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11. Jag undersöker dessutom om någon av dessa två språkförmågor prioriteras i någon av kursplanerna. Metoden för min undersökning är textanalyser och klusteranalyser i flera steg. Jag analyserar också begripligheten i kursplanernas formuleringar. Resultatet visar att min hypotes om att läsförståelse prioriteras framför skrivförmåga i den nu aktuella läroplanen Lgr11 stämmer. Min hypotes grundar sig på Sveriges resultat i PISA-undersökningarna för åren 2000–2018. Sverige visar sjunkande resultat 2003, 2006 och 2009 och mitt antagande utgår ifrån att dessa sjunkande resultat är ett bidragande motiv till förändringarna i kursplanerna i svenska och formuleringarna däri. Ett av de konkurrerande imperativen för läroplans-reformen Lpo 94&gt;Lgr11 tycks för regeringen ha varit att svensk skola ska prestera bättre i de internationella PISA-undersökningarna.

Bakgrunden till denna studie grundas i tidigare forskning om bedömning i ämnet idrott och hälsa, samt egna erfarenheter av bedömning i skolmiljö. Bedömningen är ett viktigt uppdrag som lärare har i uppgift att genomföra, men det är inte alltid lätt att följa de styrdokument som ska kontrollera att det sker på ett korrekt och rättvist sätt.Syftet med denna studie är att undersöka om det går att påvisa faktorer till varför det finns skillnader i hur lärare i idrott och hälsa genomför bedömningar av sina elever. Det har genomförts många studier som säger att detta arbete varierar från en lärare till en annan, men mindre om varför det är så. Den här studien baseras i huvudsak på hypotesen att lärare som har en längre erfarenhet från föregående läroplan (Lpo94) i större utsträckning baserar sina bedömningar på faktorer som inte kan kopplas till de aktuella kunskapskraven.I studien har en enkät skickats ut till slumpvis utvalda högstadieskolor över hela Sverige. Enkäten har varit frivillig att delta i, och det är enbart undervisande lärare i ämnet idrott och hälsa (årskurs 7–9) som deltagit. Sammanlagt valde 122 personer att delta.Resultatet i den här studien tyder på att ålder och lärarens erfarenhet att ha arbetat med den äldre läroplanen (Lpo94) under en längre tid kan vara påverkande faktorer till den skilda bedömning som sker. / This study is based on a lot of previous studies about assessment in the subject sports and health, as well as personal experiences of assessment in the school environment. Assessment is an important part of the job that teachers have to execute, but it’s not always easy to follow the curriculum’s instructions which are there to make sure it is done in a fair way.The objective for this study has been to determine if its possible to show some factors that affects the grading process, and creates differences, in the assessments between teachers in physical education and health. There has been previous studies that has shown that this work differs from one teacher to another, but less about why it is so. The hypothesis of this study is that teachers with a longer work experience with grading under the previous curriculum (Lpo94) in greater numbers build their assessments to components that are not part of the current curriculum’s knowledge requierments.In this study a survey has been sent out to junior high schools, randomly chosen, over all of Sweden. The survey has been voluntary, and only currently active teachers in sports and health has participated. All in all 122 people decided to participate.The results in this study suggest age and a longer experience with working with assessments under the previous curriculum (Lpo94) seems to be contributing factors to the different ways assessment is performed.

Denna studie behandlar musiklärares arbete med bedömning av ämnet musik i skolan; vilka aspekter på elevers lärande anses viktiga och hur går lärare tillväga i sin formativa och summativa bedömning. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om musiklärares arbete med bedömning i musikämnet, genom att tydliggöra vad musiklärare anser är viktigt att ta hänsyn till i sitt arbete med bedömning, samt vilka svårigheter som enligt dem kan uppstå i deras dagliga arbete. Studiens empiri bygger på kvalitativ data, i form av intervjuer med musiklärare, verksamma i grund- och gymnasieskolan, samt också på kvantitativ data, i form av enkätsvar från musiklärare som arbetar med elever på högstadiet. Studien utgår från sociokulturell teori, med fokus på lärande i samspel människor emellan. Resultatet visar att musiklärare på olika skolor använder formativ bedömning kontinuerligt för att förstärka lärande och bejaka elevers lust att lära genom att stötta eleverna i deras utveckling och genom regelbunden feedback. Studiens informanter framhåller att bedömning bör genomsyras av lärares samsyn på vad elever bör erhålla för kunskaper i musikämnet, utifrån musikämnets kunskapskrav och centrala innehåll. Arbetet med studien har väckt nya tankar om vikten av samsyn och likvärdighet i bedömningsarbetet, samt synen på vad musiklärare bör beakta i sitt arbete med såväl bedömning, som undervisning i musikämnet.

No description available.