Syftet med detta studie är att bidra med kunskap kring hur geografilärare i åk. 4-6 går till väga för att uppfylla målet om likvärdighet inom betyg och bedömning, med koppling till värdeorden i kunskapskraven. Fokus ligger därför på de undersökta lärarnas erfarenheter samt kunskaper kring metoder för likvärdig bedömning och tolkning av värdeorden i kunskapskraven för geografi. De sju respondenterna, som samtliga arbetar som geografilärare på olika skolor i Värmland, har lämnat information till studien via kvalitativa intervjuer. I undersökningen har det konstaterats att det finns en rad olika metoder verksamma lärare använder sig av för att uppfylla målet om en likvärdig bedömning. Att tolka värdeorden är något som visat sig vara svårt göra på egen hand, men diskussioner med kollegor kan bidra till att detta arbete underlättas. Undersökningen har också visat att Skolinspektionens (2018) råd om att använda sambedömning i skolor för att minska variationen är något som används frekvent hos studiens respondenter. Resultatet har analyserats med hjälp av en tematisk analys, där samtliga metoder och verktyg för likvärdig bedömning som framkommit under intervjuerna har registrerats och förts in i tematiska kartor. Läroplansteori har presenterats och använts vid analys av respondenternas svar för att ge en ökad förståelse för vilka ramar de arbetar inom. Studien visar att det kan vara riskfyllt att helt på egen hand försöka bedöma sina elever efter kunskapskraven i geografi, men att det finns användbara hjälpmedel att tillgå vilket kvalitetssäkrar det svenska betygssystemet och dess urvalsfunktion som ska se till att rätt elever antas till rätt gymnasie-och högskoleprogram. / The purpose of this study was to contribute knowledge about how geography teachers in year 4-6 goes to fulfill the goal of equivalence within grading and assessment, with links to the value words of the Swedish curriculum. The focus is on the teachers' experiences and knowledge about methods for equal assessment and interpretation of the value words in the knowledge requirements for geography. The seven respondents, who all work as geography teachers at schools in Värmland, have provided information to the study via semi-structured qualitative interviews. In the survey it has been found that there are several different methods that teachers use to fulfill their goal of an equal assessment. Interpreting the value words is something that has proved difficult to do on its own, but discussions with colleagues can help make this work easier. The study has also shown that the Swedish School Inspectorate's (2018) advice on using co-assessment in schools to reduce variation is something that is used frequently by the study's respondents. The result has been analyzed with the help of a thematic analysis, in which all methods and tools for equal assessment that emerged during the interviews have been registered and put into thematic maps. Curriculum theory has been presented and used in analyzing the respondents answers to give a better understanding of the framework they work in. The study shows that it as a teacher can be risky to completely try to judge students on your own according to the knowledge requirements in geography, but that there are useful tools available which quality assures the Swedish grading system and its selection function, which must ensure that the right students are admitted to the correct upper secondary school and university programs.

I studien har rektorer, lärare i engelska och elever på en gymnasieskola blivit intervjuade med utgångspunkt i arbetet med det centrala innehållet och kunskapskraven i kursen engelska 5. Rektorerna och lärarna har beskrivit hur de ser på arbetet med styrdokumenten, ansvaret och betydelsen för eleverna. Eleverna har beskrivit hur de uppfattat arbetet, sin egen insats och vikten av detsamma för deras resultat. Studiens syfte var att synliggöra hur rektorer och gymnasielärare beskriver sitt arbete med att förmedla innehållet i det centrala innehållet och kunskapskraven för engelska 5 och hur elever tolkar och förstår innebörden av dessa, deras användning och betydelse. Semistrukturerade intervjuer har genomförts och dessa har analyserats från ett fenomenografisk perspektiv för att uppdaga hur individerna förstått uppdraget. I analysen framställdes översikter av de olika grupperna vilka belyste både likheter och olikheter mellan individerna i gruppen. Rektorerna lyfte fram betydelsen av detta arbete för elevernas kunskapsutveckling och för elevinflytande men förlitade sig helt på lärares profession vad gäller genomförandet. Trots att lärarna kämpade med att förklara innehållet och begreppen i kunskapskraven för eleverna kunde de alla se nyttan av dessa för kunskapsutveckling. Eleverna förstod dock inte alltid betydelsen eller hur de kunde dra nytta av dessa. Eleverna kände till begreppen i kunskapskraven och deras innebörd i varierande grad men de hade inte förståelse för deras betydelse för den egna kunskapsutvecklingen i kursen. Sammanfattningsvis visar resultatet att trots att lärarna är medvetna om svårigheterna med att arbeta med styrdokumenten finns det fortfarande en diskrepans mellan lärares försök att förmedla innehållet och begreppen och elevernas förståelse av hur detta kan appliceras på deras eget lärande. Rektorerna tycktes inte se någon anledning att träda emellan och stötta lärarna. Sammanfattningsvis är det väsentligt att poängtera vikten av att lärare ges möjligheter till samarbete för att utveckla detta arbete och därmed höja kvaliteten på undervisningen. / In this study Heads, English teachers and pupils, at an upper secondary school, have been interviewed regarding how the syllabus in English 5 is taught, made comprehensible, perceived and its use and importance for student performance. The main purpose of this study was to highlight how heads and upper secondary school teachers understand the task of communicating the core content and the knowledge requirements for English 5 and how the pupils interpret and understand the meaning, use and significance of this activity. Semi-structured interviews were conducted, and the transcripts were analysed from a phenomenographic perspective to reveal how both individuals understood the task. In the analysis, group overviews of Heads, teachers and pupils were presented, highlighting commonalties as well as differences between members of the group. The Heads emphasised the implications of this work for learning as well as the importance regarding pupils’ participation in decision-making. The Heads rely solely on teachers’ professionalism. Even though the teachers struggle to make the wording of the assessment criteria clear to the pupils, they all recognised its usefulness for learning. The pupils clearly did not always apprehend its meaning or use. The pupils had a general sense of what the expressions used for the knowledge requirements meant, although there was considerable variation. They were not aware of the full potential of using the criteria to support their progress and the outcome their studies. The study concludes that although the teachers are aware of the difficulties with teaching the content and meaning of the syllabus there is still a discrepancy between the teachers’ attempts to communicate and the pupils’ comprehension of how that knowledge could be able applied to their own learning. Heads do not appear to see a need to intervene or support teachers. The study concludes by arguing that teachers need the opportunities to collaborate in order to advance this work and thus further the quality of their teaching.

Läsåret 2013/2014 saknar nästan var tionde elev i årskurs 6 godkänt betyg i matematik. Matematik är ett av tre ämnen som en elev behöver godkänt i för att senare under sin skolgång kunna få gymnasiebehörighet. Skolan har ett lagstadgat uppdrag att ge alla elever förutsättningar att nå godtagbara kunskapskrav och om så inte sker ska ett särskilt stöd sättas in och dokumenteras i åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram får kontinuerligt utstå en hel del kritik för att de alltför ofta brister i kvalitet. Genom en kvalitativ textanalys granskas 15 åtgärdsprogram med syfte att utveckla kunskapen kring hur arbetet med särskilt stöd i matematik skrivs fram och bearbetas. Studien visar att det finns en koppling mellan åtgärdsprogram och kunskapskrav i 22 av 29 behovsbeskrivningar i 11 av 15 åtgärdsprogram. Det saknas i fyra av 15 åtgärdsprogram helt en beskrivning av elevens behov av särskilt stöd utifrån kursplanen i matematiks centrala innehållsområden och angivna förmågor. Av 38 åtgärder i åtgärdsprogrammen är sex av tydlig karaktär och resterande 32 av diffus karaktär. En klar majoritet av åtgärderna uppfyller inte kriterier om utvärderingsbarhet och konkretion som anges i Skolverkets allmänna råd. Studien visar att 26 av 38 åtgärder har en anknytning till aktuell forskning kring vad som är att betrakta som gynnsamma åtgärder för elever i matematiksvårigheter. Enbart i två av 15 åtgärdsprogram syns ett tydligt samband mellan elevens framskrivna behov och de inskrivna åtgärderna. / Academic year 2013/2014 almost every tenth student in grades 6 lacks passing grade in mathematics. Mathematics is one of the three subjects that a student needs to pass in order to later in their schooling get high school eligibility. The school has a statutory mandate to provide all students with opportunities to achieve acceptable knowledge requirements and if this is not done, a special support should be deployed and documented in an education plan. Education plans must constantly endure a lot of criticism because they do often lack in quality. Through a qualitative text analysis 15 education plans will be reviewed for the purpose of developing knowledge about how the work with special support in math are projected and processed. The study shows that there is a link between education plan and knowledge requirement in 22 of the 29 necessary descriptions in 11 of the 15 education plans. In four of the 15 education plans a description of the student's special needs based on the Mathematical Syllabuses core content and given abilities is missing entirely. Of the 38 measures in the education plans there are six with distinct character and the remaining 32 are of a diffuse character. A clear majority of the measures do not fulfill the criteria of evaluability and concreteness specified in Skolverkets general advice. The study shows that 26 of the 38 measures are related to current research on what is considered to be favorable measures for students in mathematics difficulties. Only two of the 15 education plans shows a clear connection between the students written needs and measures.

No description available.

På senare år har antalet nyanlända elever ökat markant på Språkintroduktionsprogrammet över hela riket. Dessa elever behöver snabbt tillägna sig svenska språket för att kunna kommunicera och skaffa sig en utbildning. Nyanlända elever som kommer till Sverige i gymnasieåldern är nybörjare i svenska språket och har olika skolbakgrund men de har ändå uppnått en relativt hög kognitiv nivå. Läroplanen betonar att språkutvecklingen är all ämneslärares uppdrag. Samtidigt är undervisningen i svenska som andraspråk ett extra stort ansvar. Kunskapskraven i svenska som andraspråk för årskurs 9 är högt ställda för nyanlända elever på språkintroduktionen och därför undersöks i denna studie vad nyanlända elever har för förståelse av kunskapskraven och kurssyftet. Lärare som undervisar nyanlända elever har en utmaning i att anpassa språket samtidigt som innehållet inte bör förenklas. Studiens syfte är även att undersöka hur lärare tydliggör kunskapskraven och kurssyftet för eleverna samt hur lärare ser på bedömning utifrån kunskapskraven.            I denna studie har en kvalitativ metod, som baserats på halvstrukturerade intervjuer, använts för att på bästa möjliga sätt besvara frågeställningarna. Det framgick att två av sex intervjuade elever har visat förståelse för kunskapskraven och kurssyftet. Enligt deras lärare har dessa elever lyckats uppnå en språknivå som hjälper dem att förstå innehållet. Resultatet har även visat att två av tre intervjuade lärare bedömer elevernas språkutveckling utifrån kunskapskraven och tydliggör dem. Den tredje intervjuade läraren väljer dock att inte förklara kraven varken under undervisning eller under sin bedömning av elevens språkutveckling. Studien har kommit fram till att det saknas en länk mellan kunskapskraven i svenska som andraspråk för årskurs 9 och den faktiska språknivå som nyanlända elever befinner sig i. Problematiken som undervisande lärare möter idag behöver undersökas samt användning av Skolverkets stödmaterial behöver tydliggöras och styrkas med föreläsningar för lärare i alla ämnen. / In recent years, the number of newly arrived students has increased significantly in the Language Entry Program across the entire country. These students need to quickly acquire the Swedish language in order to communicate and get an education. Newly arrived students who has reached the highschool age but yet are beginners in the Swedish language and have different school backgrounds have achieved a relatively high cognitive level compared to their peers. The curriculum emphasizes that language development is the main role for all the teachers´ assignment, while teaching in Swedish as a second language is an extraordinary responsibility. The knowledge requirements in Swedish as a second language for grade 9 are high for newly arrived students on the Language Introduction program, therefore, this study investigates newly arrived students´ understanding of the knowledge requirements and the purpose of the course. Teachers who teach new arrivals are expected to adapt the language at the same time as the content should not be simplified. The aim of the study is also to investigate how teachers clarify the knowledge requirements and the curriculum for the students as well as how teachers view assessment based on knowledge requirements. In this study, a qualitative approach based on semi-structured interviews with the students has been used to answer the questions in the best possible way.               It was found that two out of six interviewed students showed understanding of the knowledge requirements and the purpose of the course. According to the interviews with their teachers, these students have managed to achieve a language level that helps them understand the content. The result has also shown that two out of three interviewed teachers assess pupils' language development based on knowledge requirements. However, the third interviewed teacher chooses not to explain the requirements either during teaching or during his assessment of the learner's language development. From this study it was concluded that there is no link between the knowledge requirements in Swedish as a second language for grade 9 and the actual level of newly arrived students. The problems that practicing teachers face today need to be investigated and the use of the school's support materials needs to be clarified and substantiated with classes for all subject teachers.

I föreliggande uppsats undersöks skrivande på engelska som tredjespråk (L3). Elevgruppen som undersöks har svenska som andraspråk (L2) och läste engelska på Komvux under kalenderåret 2020. Syftet är att undersöka hinder och möjligheter för elevers skrivande på engelska som tredjespråk inom vuxenutbildningens gymnasiekurser Engelska 5 och Engelska 6. Genom en enkätundersökning undersöks bakgrundsspråkens typologiska närhet respektive distans till engelska, elevens motivation, lärandestrategier, samt elevens upplevelse av skriftspråksundervisningen i engelska. Resultaten visar att den övervägande majoriteten av eleverna talar ett förstaspråk med typologisk distans till engelska och att motivationen till att lära sig engelska främst handlar om att få behörighet för att kunna studera på universitet. Vidare visar resultaten att lärandestrategier i hög utsträckning saknas samt att undervisningen i viss mån upplevs otillräcklig. Studiens slutsats är att vuxna elever med svenska som andraspråk som skriver på engelska som L3 behöver tillhandahållas en skriftspråksundervisning i engelska som är anpassad efter deras särskilda behov. Vidare indikerar detta att engelskundervisningen bör inbegripa en tredjespråkspedagogik. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

I denna studie har åtta verksamma och behöriga lärare intervjuats om deras arbete med läs- och skrivinlärning i årskurs 1. Syftet har varit att ta reda på vilket undervisningssätt och inlärningsmetoder de förespråkar, samt vilka faktorer de anser främjar den tidiga läs- och skrivinlärningen. Slutligen har syfte även varit att bringa klarhet i hur de aktuella lärarna arbetar för att uppnå Skolverkets läs- och skrivgaranti och därmed säkerställer att deras elever i slutet av årskurs 1 uppnår Skolverkets kunskapskrav. En studie av denna karaktär kan anses betydelsefull ur den aspekt att vårt samhälle bygger på ett skriftspråk som varje människa måste behärska för att kunna uppnå ett fungerande socialt- och yrkesverksamt liv. Studiens resultat har visat på att majoriteten av lärarna i studien har liknande utgångspunkter och arbetssätt när de undervisar i läs- och skrivinlärning. Ljudningsmetoden har varit starkt framträdande och anses viktig för att eleverna ska få en fonologisk medvetenhet. De framgångsfaktorer som lärarna i studien främst belyste var att man som lärare arbetar med högläsning för att medvetengöra eleverna om att texten har en betydelse, men också för att ge möjlighet till läsförståelse och intresse för böcker. Vidare ansågs även skrivandet vara av betydelse för att eleverna lättare skulle lära sig att läsa, samt att de drivs av en egen inre motivation. Slutligen visade resultatet att olika screeningverktyg används för att ta reda på om eleverna indikera på att uppnå Skolverkets kunskapskrav, eller om lärarna måste vidta andra åtgärder för att deras elever ska lära sig att läsa och skriva. Screeningverktygen hjälper följaktligen lärarna i studien att synliggöra vilka elever som behöver extra anpassningar och ger därmed alla elever så goda förutsättningar som möjligt för att uppnå godtagbara läs- och skrivkunskaper. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>

En stor fråga i skolans värld är vilken kunskap eleverna ska undervisas på och hur eleverna ska utvecklas. En annan fråga är hur lärare ska bedöma eleverna för att försäkra sig om att ämneskunskap och ämnesförmågor som att tillämpa, analysera och värdera begreppskunskapnår fram till eleverna.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skriftliga provfrågor ställs inom ämnet samhällskunskap på gymnasienivå. Vidare vill jag titta på vilka kunskaper kommer till uttryck i skriftligt prov. Studien kombinerar kvantitativ och kvalitativ metoder för att undersöka lärarens uppfattning om vilka kunskapsformer som dominerar i skriftliga prov och uppfattningar om denna typ av prov. Resultatet visar beroende på vilket område/ moment som ska examineras varierar kunskapsformer från faktakunskap, begreppskunskap till förståelse och analysförmågan. Resultatet visar även att fokus på vilka kunskaper ska testas beror på vilken betygsnivå eleven testas på. Vid betyget E-nivå är fokus på att förklara fakta och begrepp medan på C-nivå och A-nivå ligger fokus på att förstå, redogörelse och analyserande frågor.

No description available.

The purpose of this study is to examine how teachers at secondary special school, national programs describe their work to get students to understand and reach the curriculum requirements and grades in theoretical knowledge. The study shows teacher's description to help students to fulfill the theoretical goals, how teachers perceive “understanding of requirements and grades” within the theoretical knowledge as well as the teachers' conception of theoretical knowledge requirements. The study analysis is based on curriculum theory. The study is based on interviews with six teachers, at three schools in upper secondary schools national programs. Qualitative approach with interviews is used. Analysis of the study, based on a curriculum theory perspective, gives a picture of how the curriculum shape what and how theoretical knowledge are to be taught. A curriculum is always intelligible within its written contexts - a historical document. In the curriculum perspective the frame factor theory is prominent. The frame factor theory describes the outer limits which affect the conditions for the student to be able to reach the skills the curriculum requires. One finding is that upper secondary school is perceived to be as similar to ordinary secondary schools as possible. That curriculum and grading criteria are formed within equivalence perspective. Further results show that teachers find difficulty of teaching students in theoretical subjects. Partly because it is perceived difficult for students to understand the theoretical knowledge, and because the student groups are showing variation in levels of understanding. Further findings show how teacher´s creates opportunities for students to perform. The teachers show an image of being flexible and inventive. Teachers also expresses that students need more time to solve their tasks and do not always perform on the level of the subjects’ requirements. Teachers present the experience of the student not showing greater understanding of their grades or of their implications. Regarding the theoretical knowledge, the teachers' perception is that it is not the most primary skills for the student to reach or to get use from. Students described more use from substances or from parts directly useful in life. The teachers believe that it is important that the student feel self-confident in ones own identity, and not always have to be like everyone else. The teachers perceive difference as something positive. / Syftet med studien är att undersöka hur lärare på gymnasiesärskolans nationella program beskriver sitt arbete med att få eleven att förstå och nå upp till läroplanens teoretiska kunskapskrav och betyg. Studien visar lärares beskrivning av hur de skapar förutsättning för elevens väg mot måluppfyllnad, hur lärarna uppfattar elevens förståelse för de teoretiska kunskapskraven och betyg samt lärarnas föreställning om teoretiska kunskapskrav. Studien analyseras utifrån läroplansteorin. Studien är en intervjustudie med sex lärare på tre olika skolor där nationella program inom gymnasiesärskolan finns. Den metod jag använt mig av i studien är kvalitativ metod i form av intervjuer.  Analys av studien utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv ger en bild av lärarens föreställning kring läroplanens vad och hur inom undervisning och teoretiska kunskapskrav. En läroplan är alltid tolkningsbar utifrån sitt upphovssammanhang – ett tidsdokument. Ramfaktorteorin är framträdande inom läroplansperspektivet. Ramfaktorteorin beskriver de yttre ramar som påverkar förutsättningar för eleven att möjliggöra läroplanens kunskapskrav. Resultat ur studien är att gymnasiesärskolan uppfattas sträva efter att vara så lik vanliga gymnasieskolan så möjligt. Att läroplan och betygskriterier formats utifrån likvärdighets-perspektiv. Ytterligare resultat visar att läraren upplever det som en svårighet i att undervisa eleven i teoretiska ämnen. Dels för att det uppfattas svårt för eleven att förstå teoretiska kunskaper och dels för att det inom elevgrupperna är en sådan skillnad i förkunskapsnivå.  Fler slutsatser visar hur läraren skapar möjligheter för eleven att nå kunskapskraven. Lärarna visar en bild av att vara flexibla och uppfinningsrika. Samtidigt uttrycker läraren att eleven behöver mycket tid på sig för att lösa sina uppgifter och inte alltid hinner de moment kunskapskraven uttrycker. Lärarna menar att eleven inte visar större förståelse inför sina betyg eller vad de används till. Angående de teoretiska kunskaperna är lärarnas föreställning att det inte är de mest primära kunskaper för eleven att tillgodogöra sig eller ha användning för. Eleven beskrivs ha mer nytta av ämnen eller moment vilka är direkt användbara i livet. Lärarna anser att det är viktigt att eleven får vara den person den är och att man inte alltid måste vara så lik alla andra. Olikhet ser de som något positivt.