2011 föll det obligatoriska ämnet Estetisk verksamhet bort ur läroplanen. I år, 19:e juni 2018 röstar regeringen om ett förslag som gör att de estetiska ämnena återigen blir obligatoriska. Syftet med studien är att belysa frågor kring vad som händer om förslaget går igenom. Vilka kunskaper i Bild anser yrkesverksamma gymnasiebildlärare att elever bör utveckla om förslaget realiseras? Vilka material, tekniker, och teorier anses viktigast? Hur kan styrdokument formuleras, och sedan lektionsinnehåll formuleras så att kraven uppnås?Empirin består av några av statens offentliga utredningar, styrdokument för ämnet bild, samt intervjuer med yrkesverksamma bildlärare analyseras med hjälp läroplansteori och olika ramfaktorer, bl.a. politik, ekonomi, och behöriga lärare. Även den kunskapssyn som lyser igenom i de statiga utredningarna och de befintliga kursplanerna analyseras. Detta utgör en grund för analys igenom hela studien. Empirin utgörs av (SOU:2008:27) Framtidsvägen – En reformerad gymnasieskola som låg till grund för att Estetisk verksamhet plockades bort, samt (SOU 2016:77) En gymnasieutbildning för alla som lett till det förslag om återinförande som det ska röstas om i Riksdagen den 19 juni 2018. Utöver detta analyseras olika kursplaner i bild för att försöka synliggöra de ämneskunskaper som anses viktigast. Därefter analyseras lärarnas åsikter som inkommit via intervjuer och via den Nationella Estetkongressen i Halmstad i april 2018.Samtliga analyser visar konsensus i åsikten att bilder är ett språk. Stor fokus i bildämnet bör därför ligga på bildanalys som kan avkoda bildspråket. Bildämnet är även viktigt för att utjämna de socioekonomiska skillnaderna och skapa likvärdiga förutsättningar för alla. Rätten till ett estetiskt bildningsämne går i linje med den svenska skolans demokratiska värdegrund. I analysen framkommer även vikten av ett relevant yrkesspråk med teoretiska begrepp så att eleverna får tillgång till både metoder och teorier som gör att de kan se ”nyttan” med ämnet och hur det kan kopplas till framtida yrkesliv. I tolknings- och disskussionsavsnittet diskuteras ’Literacybegreppet’ som idag täcker läs- och skrivkunnighet, matematisk förståelse och naturvetenskaplig förståelse även bör utsträcka sig till bildförståelse och förmåga att kommunicera och uttrycka budskap med bilder. Även att Europaparlamentet åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande alla ryms inom ramen för bildämnet. Studiens gestaltande del är ett grafiskt designat utkast på en kursbok i form av försättsblad, inledning, innehållsförteckning samt kunskapskrav baserade på analyserna av empirin.

This essays aim is to examine the different reading process categories tested in PISA's survey as well as the national test in Swedish and how it is tested. Furthermore, the aim is to compare it with the skills and knowledge regarding reading required in the syllabus and the reading process categories that are included in the knowledge requirements. Three questions have been asked: Which reading process categories are tested in PISA's reading comprehension and how are they tested? Which reading process categories are tested in the national exam in reading comprehension for grade 9 and how are they tested? What knowledge and skills regarding reading is required in the syllabus and which reading process categories are visible in the knowledge requirements for Swedish subjects in Lgr11 for years 7-9? To answer these questions, a qualitative and quantitative content analysis has been made and the theoretical point for the essay is PISA's reading framework on reading process categories. The result shows that all three reading process categories are present in both the PISA survey, the national exam and the curriculum from 2011 for the compulsory school, preschool class and the recreation center’s knowledge requirements for the subject Swedish. The analysis also reveals that there are some similarities and differences between the PISA survey of 2009 and the national exam from 2012/2013. Such a similarity is that "integrate and interpret" is the reading process category that gets the largest space in both the PISA survey and the national test. Regarding the syllabus "reflect and evaluate" is the most appearing reading process category.

Vi har undersökt hur instruktionernas utformning inför deltagande i en kamratrespons påverkar högstadieelevers motivation att lära sig samt måluppfyllelse av kunskapskravet att utforma egen undersökning i ämnet biologi. Efter en kort genomgång av hur en egen undersökning ska utformas fick eleverna från tre åk 7 klasser och två åk 8 klasser i uppgift att utforma en egen undersökning i ämnet biologi. Uppgiften var utformad efter nationella provet del 3 från 2017. Vid nästa lektion blev elever indelade i par efter likvärdig måluppfyllelse. Slumpmässigt fick elevparen antingen förenklade, ospecificerade instruktioner som inbjöd till öppen, elevledd dialog eller detaljerade, punktformade instruktioner som uppmuntrade till en specifik innehåll och samtalsstruktur. Vi genomförde en enkät före och efter deltagandet i kamratresponsen som uppmätte elevens motivation att lära sig de olika kunskapskraven för biologi i högstadiet samt elevens upplevelse av deltagandet och sitt eget lärande. Uppgiften bedömdes efter Skolverkets bedömningsmall för rättning av nationella prov. Vi fann inga belägg för att elevers motivation att lära sig kunskapsmålen i ämnet biologi påverkades av varken kamratrespons som helhet eller instruktionernas utformning. Däremot fann vi en högre förbättringsgrad av måluppfyllelse bland de elever som fick de detaljerade, strukturerade instruktionerna jämfört med de förenklade, öppna instruktionerna. Vi drar slutsatserna att kamratrespons är ett användbart pedagogisk verktyg för att ge individuell formativ bedömning som leder till förbättrad måluppfyllelse under arbetes gång i kunskapskravet att forma egen undersökning och att utformningen av instruktionerna bör vara tydliga och detaljerade för att nå maximal resultat.

In my essay, I will explore how, as a primary teacher in a leisure home, I may try to communicate the value base we are to convey equal to the central content. It is in the sign of measurability that the school is now in the approach we applied to the students, that they have also begun to apply to themselves and their fellow human beings. They place their intrinsic value outside themselves and on results and other measurable things. I want to be able to work for them to attribute to them a self-worth and a good self-esteem, regardless of their study results or other measurable things. They live and breathe and it should suffice to acknowledge their existence and worth as fellow human beings. The questions that underlie this essay arose because I felt that we lack a dimension in discussions about the school that can highlight how we as teachers work with motivation or self-esteem. After all, trying to get students to approach new things they can't yet and trust in their own and the common life is, after all, perhaps the most important thing we can work on. I used two dilemmas where the students in their everyday situations at school express their despair and frustration at not really feeling that they are worth living as they are. I will then, through my questions, try to find out if there is any way to find a better way to equip them for life and its challenges. I start from a hermeneutic perspective to emphasize the importance of self-reflection as an important part of being able to meet and deal with myself, subject and object at the same time. I have chosen to use Gert Biesta's thoughts on what functions are at play when we talk about education. He wants us to focus on what these functions do for us so that we can discuss what is desirable based on it and not by simply looking at "what works" and what can be measured. Together with Biesta, Hannah Arendt's thoughts on the active life helps me in my search for an educational look at education that values people as complex beings and not just certain measurable parts of us. / I min essä kommer jag utforska hur jag som grundlärare inom fritidshem kan försöka kommunicera värdegrunden vi ska förmedla likställt med det centrala innehållet. Det är i mätbarhetens tecken som skolan nu befinner sig, och det mätbara synsätt vi applicerar på eleverna har de även börjat tillämpa på sig själva och sina medmänniskor. De lägger sitt egenvärde utanför sig själva, på resultat och andra mätbara saker. Jag vill kunna jobba för att eleverna ska tillskriva sig själva ett egenvärde och en god självkänsla oavsett studieresultat eller annat mätbart. De lever och andas, det borde räcka för att bekräfta deras existens och värde som medmänniskor. De frågor som ligger till grund för denna uppsats uppstod genom att jag ansåg att vi saknar en dimension i diskussioner om skolan som kan lyfta fram hur vi som lärare jobbar med motivation eller självkänsla.  Att försöka få eleverna att ge sig på nya saker de ännu inte kan och ha tillit till det egna och det gemensamma livet är trots allt kanske det viktigaste vi kan arbeta med. Jag har utgått från två dilemman där eleverna i deras vardagssituationer i skolan uttrycker sin förtvivlan och frustration över att inte riktigt känna att de duger som de är. Jag kommer sedan genom mina frågeställningar försöka undersöka om det finns något sätt att bättre rusta dem inför livet och dess utmaningar. Jag utgår från ett hermeneutiskt perspektiv för att poängtera vikten av självreflektion som en viktig del i att kunna möta och bemöta mig själv som subjekt och objekt samtidigt. Jag har valt att ta hjälp av Gert Biestas tankar om vilka funktioner som är i spel då vi pratar om utbildning. Han vill att vi ska fokusera på vad dessa funktioner gör för oss för att på så sätt kunna diskutera vad som är önskvärt och inte genom att enkom titta på ”vad som fungerar” och vad som kan mätas. Tillsammans med Biesta hjälper mig Hannah Arendts tankar om det aktiva livet mig i sökandet efter en pedagogisk blick på utbildning som värdesätter människor som komplexa varelser och inte bara vissa mätbara delar av oss.

En rad företag som erbjuder läxhjälp har uppstått sedan Rutavdraget för läxhjälp utökades till att gälla för gymnasieelever. Youschool är ett av dessa företag. Det som utmärker Youschool är att de erbjuder läxhjälp där elever och lärare kan kommunicera med varandra både med penna och ljud i realtid via nätet. De tillhandahåller virtuella lektioner med en lärare på 2 till 4 elever åt gången, där en dokumentkamera är det verktyg som utgör grunden i kommunikationstekniken. Eleverna lägger exempelvis sitt skrivblock under sina dokumentkameror och så kan de som är med på lektionen följa varandras resonemang,eftersom de hela tiden kan se vad alla gör med sina pennor. Matematik 2b är en kurs främst för elever som läser på Samhällsvetenskapsprogrammet eller på Ekonomiprogrammet, två högskoleförberedande gymnasieprogram. Statistik för resultaten på de nationella proven i kursen, från totalundersökningar i Sverige, visar att en hög andel elever får underkänt betyg på provet. Denna studie är kvalitativ och utgörs av semistrukturerade telefonintervjuer med elever som läser Matematik 2b och som använder Youschool som läxhjälp samt av observationer från en skärminspelad lektion på Youschool där eleverna jobbar med ett för studien tillrättalagt material som testar deras kunskaper om funktionsbegreppet. Syftet är att undersöka om och i så fall hur läroverktyget Youschool kan utgöra ett stöd i elevers kunskapsutveckling i Matematik 2b. Kursens kunskapskrav kopplade till matematiska förmågor hos eleverna och van Hieles tankenivåer är de analysverktyg som används i diskussionen av resultaten. Lärarens roll som stöttande och utmanande framträder som viktig för att upprätthålla elevernas motivation till att arbeta under lektionerna på Youschool. Vidare kan eventuellt antydas att eleverna tränas i vissa matematiska förmågor mer än andra, och att elever önskar fler uppgifter som stimulerar deras tänkande på de högre av van Hiele-nivåerna. Tekniken som å ena sidan möjliggör undervisningen på Youschool kanbehöva utvecklas eftersom den å andra sidan ofta strular. / There are a growing number of companies in Sweden that provide private tutoring to students in upper secondary school, one of these companies is Youschool. They distinguished themselves from the others by having a tutor communicating with a student via Internet–using pencil and sound in real time. Youschool provide virtual classes with two to four students at each time lead by one teacher using a“document camera”as the main communication equipment. The students put their notebooks under their document cameras and are thereafter able to demonstrate their solutions and follow each other’s. They can literally follow each stroke of each other’s pencils. Matematik 2b is a mathematics unit in the Swedish upper secondary school mainly taken by students in the Business Management and Economics Programme and the Humanities Programme, both theoretical programmes preparing students for university studies. Statistics based upon the Swedish national examinations each year shows that a great number of students fail the tests in this unit. This is a qualitative study based on semi structured telephone interviews of students taking the Matematik 2b unit, and who are using Youschool as private tutoring, as well as observations of a screen filmed class where students practiced solving mathematic problems. The purpose of the study is to research whether Youschool is supportive in studying mathematics or not. In the discussion section of this study, both the curriculum of the unit and the van Hiele-levels are referred to when analysing the findings. The results point out the importance of a supportive and challenging tutor to help students to keep their motivation up during classes in Youschool. Furthermore, some mathematics skills might be better practiced using Youschool than others, therefore students wish to exercise further mathematic problems to stimulate thinking on the higher van Hiele-levels. However, the technology that is supposed to enable learning by Youschool might sometimes be the one thing to hinder a student from learning. Problems with the technology therefore impose Youschool to update their systems to affirm effective learning.

Bedömning och betygsättning är väsentligt för eleverna, eftersom de är till för att mäta och följa upp elevers lärande. Det ingår i lärarens roll att bedöma och sätta betyg på elevers visade kunskaper. Detta förväntas göras i förhållande till kunskapskraven. Kunskapskraven beskriver vad som anses vara godtagbara kunskaper hos eleverna och kännetecknas av de så kallade värdeorden. Kunskapskraven behöver därför tolkas av läraren för att betyg ska sättas på rättssäker grund, vilken ska vara lika för alla elever. I denna studie undersöks tekniklärares tolkning av kunskapskraven i teknik och hur de omsätter sina tolkningar till praktisk handling. Studien har för avsikt att svara på följande frågeställningar:  Hur tolkar tekniklärare kunskapskravens värdeord?  Hur omsätter lärare sina tolkningar till praktisk handling?  Hur ser lärare på kunskapskraven i teknik och hur förhåller de sig till dessa kunskapskrav?  Vilka svårigheter med teknikämnet ger lärarna uttryck för i betygsättningen? För att besvara frågeställningarna intervjuades fem tekniklärare på högstadiet. En kvalitativanalysmetod som kallas ”constant comparative method’’ har använts för att analysera lärarnas utsagor. Studien avgränsas till kunskapskravens värdeord som berör bedömningsaspekten resonemang. De valda värdeorden är: enkla och till viss del för betyget E, utvecklade och relativt väl för betyget C och välutvecklade och väl för betyget A (Skolverket, 2018). Studiens resultat visar att tekniklärare upplever att kunskapskraven i teknik är svårtolkade. Trots detta tolkar lärarna värdeorden för betygen E och C lika, medan det fanns skillnader i lärarnas tolkning av värdeorden för betyget A. I resultatet framkommer det också att naturorienterandeämnen påverkar bedömning och betygsättning i teknik, då vissa lärare grundar sin bedömning av elevernas kunskaper på Skolverkets material för naturorienterande ämnen, eftersom de anser att bedömningsstöd i naturorienterande ämnen är tydligare och enklare att förhålla sig till i bedömningspraktiken. / Assessment and grading are essential to measure and follow up students’ learning. It is an essential part of the teacher’s role to assess and grade student’s demonstrated knowledge. This is expected to be done in relation to the knowledge requirements. The knowledge requirements describe what is considered acceptable knowledge of students’ learning and is characterized by the so-called value words. The knowledge requirements therefore need to be interpreted by the teacher in order for grades to be set based on equity for all students. This study examines teachers’ interpretation of the knowledge requirements and how teachers use their interpretation in assessment. The study intends to answer the following questions: How do technology teachers perceive the knowledge requirements and how do they interpret the value words of the knowledge requirements? And how do teachers use their interpretation of the knowledge requirements in assessment and grading? And what difficulties do teachers experience with assessment and grading in the subject of technology? To answer the research questions, five technology teachers in upper secondary school were interviewed. A qualitative analysis method called constant comparative method has been used to analyze the data collected from the interviews. This study is limited to the value words of the knowledge requirement which describes the level of student’s reasoning ability. The concerned value words are: ‘‘simple and to some extent’’ informed reasoning for grade E, ‘‘well developed and relatively well’’ informed reasoning for grade C and ‘‘well developed and well’’ informed reasoning for grade A (Skolverket, 2018). The results show that technology teachers feel that the knowledge requirements in technology are difficult to interpret. Despite this, the teachers interpret the value words for grades E and C alike while there were differences in how teachers interpret the value word for grade A. The results also show that science subjects have a great influence on assessment and grading in technology as teachers base their assessment of students’ knowledge on the National Agency for Education’s material for science subjects simply because teachers believe the National Agency for Education’s material in science is clearer and easier to relate to in assessment practice.

Diskussioner om användandet av embryonala stamceller är exempel på ett område där naturvetenskapliga teorier möter en diskussion i samhällshällsdebatten. Värderingar med t ex etiska utgångspunkter påverkar hur naturvetenskaplig forskning bedrivs och hur resultaten från denna forskning tillämpas. När sådana frågor, samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI (socioscientific issues, SSI), tas upp i undervisningen är det angeläget att belysa att det i samhällsdebatten förekommer en diskussion där företrädare för ståndpunkter för fram olika argument i frågan. Ett sätt att möta detta behov är att designa en undervisningssekvens som innehåller en rollspelsdiskussion kring en dagordning. Ytterligare bidrag till utvecklingen av argument kan användandet av skrivramar ge. I denna undersökning har ett levande rollspel om embryonala stamceller designats, och några av komponenterna i denna undervisningssekvens har undersökts i en designbaserad studie vid fyra gymnasieskolor. Ett analysverktyg har satts samman av befintliga analysverktyg ur forskningslitteraturen med en del med vars hjälp man kan studera argumentstruktur baserat på Toulmins argument patterns (T), en annan del som tar fasta på inslaget av specifika biologiska kunskaper (K) och en tredje del som belyser den epistemiska nivån (E). TKE- analys av argument kan ge ett underlag som kan användas till att belysa betydelsen av hur undervisningen i SSI läggs upp för elevernas möjligheter att utveckla naturvetenskapliga argument av hög kvalitet. Med analysverktyget TKE kan man se hur olika delar av en undervisningssekvens påverkar utvecklingen av argumentens kvalitet. Eftersom de tre delarna av TKE innehåller olika kvalitativt beskrivna och rangordningsbara nivåer så är det möjligt att koda argumentens kvalitet och därefter genomföra en hypotesprövning. Vid en sådan hypotesprövning bör man beakta att de kodade resultaten är parade ordinaldata och att hypotesprövning kan ske med Wilcoxons teckenrangtest. Genom analys av argument med analysverktyget TKE kan man belysa kvaliteter på olika nivåer hos argument. De kvaliteter som syns i TKE-analys av argument är också kvaliteter som ger belägg vid bedömning enligt skolverkets kunskapskrav aspekt fyra för biologikurserna i gymnasieskolan. TKE - analys visar i att argumentens kvalitet är god efter förberedelserna med skrivramarna som stöd. Rollspelsdiskussioner med konsensuskrav verkar påverka argumentens kvalitet i kvalitetsklassen E men i övrigt kan det inte påvisas att rollspelsdiskussionen bidrar till att argumenten av högre kvalitet kan uttryckas. Men argumentens kvalitet kan förbättras signifikant genom aktiviteter efter rollspelsdiskussionen som att man efter denna erbjuder skriftlig återkoppling på skrivna argument. / Discussions about the use of embryonic stem cells is an example of a socioscientific issue (SSI) where the use of scientific progresses meets the social debate where values with for example ethic points of view affect the discussion. When such topics, socioscientific issues, are included in educational instructions, is it important to illustrate that a discussion takes place in the social debate where arguments based on different points of view are presented. One way to meet this need is to design a teaching sequence, which contains a live role play with a discussion, where students are given the opportunity to exchange arguments with scientific grounds and to listen to others. The use of writing frames is a further contribution to the development of argumentation instruction for an SSI. In this study, a live role play is designed on the socioscientific issue embryonic stem cells. Parts of these teaching sequences have been analyzed in a design based study in four upper secondary schools. An analysis tool has been developed based on the didactic literature with one part that shows the structure of arguments based on Toulmin’s argument patterns (T), a second part that focus on the specific biology knowledge (K) and a third part that makes it possible to analyze the epistemic level (E) of the argument. TKE-analysis could be useful when studying the quality of arguments to show the importance of how instructions for teaching in SSI are structured in order to give the students opportunity to develop scientific arguments of high quality.  When analyzing arguments with TKE it is possible to see how different parts of teaching sequences are affecting the development of the quality of arguments with a focus on the structural and conceptual qualities. Since it is possible to rank the quality levels of the three parts of TKE it is possible to test hypotheses. In such a hypothesis-testing it is important to notice that the results from the TKE analysis are paired ordinal data and that hypothesis-testing could be done with Wilcoxon’s sign rank test. By using TKE–analysis it is possible to get information about the quality of arguments of different levels. The qualities of arguments that are illustrated in TKE-analysis are qualities that also are important in assessment with the grade criteria aspect four for the scientific courses from the Swedish national agency for education. TKE-analyses of shows that the qualities of arguments are good after the arguments are prepared supported by the writing frames. The role play discussion affects only the epistemic level of arguments only in the consensus discussion. In the other quality categories, T and K there were no significant increase of the argument quality after the role play discussions. But according to TKE-analysis, the quality of arguments could be increased significantly by offering activities after the role play discussion such as written feed back on written arguments.

I essäns form utforskas här grunderna till och eventuella effekter av formuleringar i läroplanen för gymnasieskolan där entreprenöriella förmågor framhålls. Dessa ska främjas hos eleverna vilket ska leda till att de i framtiden kan starta och driva företag. Syftet är att undersöka varför läroplanen innehåller dessa formuleringar, om det är möjligt eller önskvärt att lärare omsätter dem i undervisning, vad det kan innebära för eleverna, utbildningen, arbetslivet och för samhället i stort. Essän tar sin utgångspunkt i ett boksamtal om romanen Yarden som författaren till denna essä och en grupp elever hade hösten 2017. Ur denna berättelse och ur upplevelsen av kontrasten mellan det som kan vara undervisningens mål och mening och de skrivningar om entreprenörskap läroplanen innehåller växer utforskandet fram. Det utmynnar i en kritik av den nyliberala politik som skapat den marknadsanpassade skolan. Essän ifrågasätter också tron på att vi kan utbilda för en tänkt framtid. Slutligen pekar den mot det nödvändiga i reformer som kan undandra skolan från marknaden. / An essay that investigates the basis and possible effects of certain formulations in the upper-secondary curriculum that emphasise entrepreneurial skills. Such skills are to be promoted in pupils, with the aim of their being able to start and operate businesses in the future. The purpose is to examine why the curriculum contains these formulations, whether it is possible or desirable for teachers to implement them in their instruction and what this might mean for the pupils, their education, the professional world and society as a whole. The essay is based on a discussion of the novel Yarden (“The Shipyard”) by Kristian Lundberg, which the author of this essay and a group of pupils read in autumn 2017. The exploratory aspect of the essay develops out of this story and the experience of the contrast between what is perhaps the goal and purpose of the instruction, and the writings about entrepreneurship contained in the curriculum. The result is a criticism of the neoliberal policy that created market-adapted schooling. The essay also questions the belief that we can educate people for a hypothetical future. Finally, it points to the necessity of reforms that can extract schools from the market.

Skolverket konstruerar och ger ut nationella prov för elever som studerar svenska som andraspråk på grundläggande nivå i grundskolan. Däremot finns inga nationella prov för vuxna elever på vuxenutbildningen. Elevernas provresultat kan ge en uppfattning om den tillägnade språkkunskapen i svenska är tillräcklig för att gå vidare till svenska som andraspråk på gymnasienivå. Denna mindre studie behandlar hur några lärare på vuxenutbildningen motiverar huruvida avslutande kursprov behövs eller inte. Hur detta formuleras i läroplanen för vuxenutbildningen och kursplanen för svenska som andraspråk undersöks också. Några språkforskares syn på kunskap, lärande och bedömning utgör den teoretiska utgångspunkten. De resultat studien visar, pekar på att avslutande kursprov efterfrågas av lärarna. Lärarna uppfattar att även elever efterfrågar dessa prov. Detta jämförs med de centrala dokumenten, som stödjer att avslutande prov ska ge lärare stöd i sin bedömning. Några teoretikers syn på kunskap, lärande, prov och bedömning behandlas också för att tydliggöra en motivering av avslutande kursprov. / Skolverket constructs and distributes final examination in Swedish as a second language. These tests are only given to younger students at compulsory level, not to adult students. The students' test results can give an idea of whether the language proficiency in Swedish is sufficient to move to Swedish as a secondary language at upper secondary level. This smaller study treats how teachers in adult education perceive whether or not the final exam test is necessary. How this is formulated in the curriculum for adult education and the syllabus for Swedish as a second language is also examined. Some language researchers' views on knowledge, learning and assessment constitute the theoretical point of origin. The results of the study indicate that the final exam tests are demanded by the teachers. Teachers perceive that even students request these tests. This is compared with the central documents supporting the final exam to provide teachers with support in their assessment. Some theorists' views on knowledge, learning, testing and assessment are also discussed to clarify a motivation for the final exam.